Årgång 7 Oktober 2009 Pris 10:- Med kunden i centrum De flesta företag månar om sina kunder, men det finns också företag som inte har någon större anledning att göra det. Kunderna kommer ändå. Det gäller främst kommunala företag som ibland innehar en monopolställning och som därför inte är konkurrensutsatta. Finns det risk för att kundvänligheten avtar då ett företag inte behöver anstränga sig för att få ha sina kunder kvar? Korpögat har tagit pulsen på fenomenet och inbjuder till debatt i frågan. Sidan 4-6 Kolrök, dikter och svarta hattar Det fanns en tid då kolmilorna rykte lite varstans i skogarna kring Torsåker medan Dan Andersson satt i Grangärde finnmark och diktade om kolarens vardag. Jodå, nog var det en mycket speciell syssla att vara kolare, och i Torsåker med omnejd hålls traditionen ännu vid liv. Bland annat genom Hofors kolare som i slokhattar brukar dyka upp på Torsåkers bygdemarknad med sina kolbullar. Korpögat knackar på dörren till kolarkojan och ber om en pratstund. Sidan 16-17 Bygdemarknaden blev vattenfestival För andra året i rad dominerades höstmarknaden i Torsåker av regn. Det hindrade dock inte kommersen. Även humöret var på topp. Sidan 14-15 Nygammal skola Högstadieelever från Torsåker har börjat slussas in på Petreskolan i Hofors som snart kommer att vara kommunens enda högstadieskola. Inför den uppgiften krävs en del förändringar. Vår ungdomsredaktör redogör lite närmare för vad som är på gång genom en översiktsbild inne i tidningen. Sidan 27 Asksjukan på väg, kanske... I Torsåker med omnejd finns flera platser där lövträd står för en stor del av trivselfaktorn. En av dessa platser är Gammelstilla. Nu börjar orosmolnen hopa sig eftersom Sverige drabbats av en ny typ av trädsjuka. Den här gången är det askträden som möjligen kan komma att ta stryk. I Gammelstilla förbereder man sig så gott det går. Sidan 8 Hetsande brännvinsost Sidan 21
2 KORPÖGAT Ledaren: Sänkt hastighet på gott och ont 2007 beslutade riksdagen att införa nya hastighetsgränser i Sverige på statliga vägar. De nya gränserna vilar på en långsiktig strategi för hur hastighetsgränserna på vägarna ska anpassas till nollvisionen och till de övriga transportpolitiska delmålen, god tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem. Vägverket har nu upprättat förslag för bland annat Gävleborg och Dalarna. För Hofors kommun berörs riksvägarna 68 och 80 där Vägverket föreslår bibehållen hastighet på riksväg 68, medan riksväg 80 föreslås få sänkt hastighet på i stort sett hela sträckan Gävle - Falun. Trafiksamordnare Ulla Sahlström har fått kommunens uppdrag att utarbeta synpunkter på förslaget, synpunkter som nu klubbats igenom i Kommunstyrelsen och som innebär att kommunen motsätter sig den föreslagna hastighetssänkningen på riksväg 80. Kommunstyrelsen påtalar de olägenheter som en hastighetssänkning skulle medföra, bland annat i form av negativa konsekvenser för arbetspendlingen. Att sänka eller höja hastigheten på våra vägar är i många avseenden en känslig fråga. Det är många aspekter som ska ställas mot varandra och det finns inga givna svar om vad som egentligen ska anses vara det rätta. Däremot har det redan nu på flera olika håll visat sig att då Vägverket föreslår sänkning av hastigheten på ett vägavsnitt kan man ibland ana sig till en liten baktanke med detta. En hastighetssänkning från 90 till 80 på ett vägavsnitt innebär att vägen inte behöver uppfylla de säkerhetskrav som gäller för 90-väg. Här finns således pengar att spara och problemet är att det i huvudsak tycks vara på landsbygden som Vägverket vill genomföra den här typen av hastighetssänkningar. Det här har vållat reaktioner ute i landet, bland annat i Olofström i Blekinge där Vägverket faktiskt fick backa i frågan sedan lokala makthavare på orten lyckades överbevisa Vägverket om att de negativa effekterna av sänkningen var avsevärt större än vad Vägverket menade. Här finns all anledning för våra beslutsfattare att hålla tungan rätt i mun då sådana här frågor ska debatteras. Än finns inga direkta belägg för att den här typen av åtgärder i grund och botten syftar till att ta pengar från landsbygdens vägunderhåll för att istället investera dem i storstäderna. Men på flera håll finns misstankar om att det kanske inte alltid är den så kallade nollvisionen och en positiv utveckling på landsbygden som det mesta handlar om. Nollvisionen kan uppnås på två olika sätt - genom bättre vägar eller genom sänkta hastigheter. Här finns risk för att landsbygden än en gång blir förlorare gentemot storstaden eftersom det även i sådana här fall, till syvende och sist som det brukar heta, är pengarna som styr. Korpögats vänner Vi strävar vidare med tidningen och hoppas på att våra läsare upplever den både som informativ och roande. Vi tackar för alla bidrag som Korpögats vänner har bidragit med: Lennart & Siv Andersson, Torsåker Agneta & Hans Berglund, Torsåker Ami & Conny Irbring Backström, Hofors Ruth Ferm, Torsåker Brita Höög, Smedjebacken Marianne & C.G Pettersson, Torsåker Carin Westling Morell, Falun Månadens ros Vill vi ge våra snälla grannar Emma, Perra och Max som alltid ställer upp för oss. Bodil, Tim, William och Saga Efterlysning Vi på Korpögat vill gärna bli fler medarbetare. Har du/ni möjlighet att ställa upp med frivillig arbetskraft så välkomnar vi alla förslag. Vår lilla trupp på sju personer behöver mer hjälp på redaktionen. All hjälp tas emot med tacksamhet. Redaktionen KORPÖGAT Torsåkers Sockentidning Politiskt oberoende Utges av: Torsåkers Sockenförening Ansvarig utgivare Håkan Hansson Bankgiro: 5601-8831 Post / Besöksadress: Tidningen Korpögat Solbergaleden 28 813 40 Torsåker korpogat@hotmail.com Hemsida: www.korpogat.se Redaktionsansvarig: Maude Hydén, 0290-40050 070-2300891 maude.hyden@telia.com Tryck: Sandvikens Tryckeri AB, 2009
Insändare: Till alla vuxna i Torsåker och resten av världen Klottra gärna, men på klotterplank Vår nymålade skola och vår vackra kyrka i Torsåker har varit utsatt för klotter. Det är inte svårt att räkna ut att förövarna förmodligen är personer som i rent juridisk mening klassas som barn. Följaktligen är det inte meningen att dom skall springa runt herrelösa på byn en fredagskväll och ägna sig åt den här typen av sysselsättning. Men vem bryr sig egentligen när inte ens dom som borde bry sig tycks ägna någon större tanke åt vad deras barn sysslar med i skydd av mörka höstkvällar? Har vi verkligen så mycket pengar i Torsåker att vi kan kosta på oss en sådan här lyx om man nu skall drista sig till att kalla det så? Barnuppfostran är och har alltid varit att överföra samhällets grundläggande värderingar från en generation till en annan. Här har något uppenbarligen gått snett och frågan är varför det har blivit så. Föräldrar sätter barn till världen, men följaktligen har föräldrar också ett stort ansvar att lära sina barn att skilja mellan ditt och mitt och att i övrigt respektera de värderingar som vårt samhälle vilar på. Eller som det heter på rent fackspråk: Som förälder har man med automatik en skyldighet att korrigera ett felaktigt beteende hos sitt barn. Har man inte förmågan att kunna göra det själv har man i alla fall skyldighet att medverka till KORPÖGAT 3 Vad är det som gör att vi vuxna låter våra barn bryta mot lagar? Några exempel: Moped innan 15 år, alkohol innan 18-20 år, utan cykelhjälm innan 15 år, cigg innan 18 år o.s.v. Är det så att vi anser att lagarna är idiotiska? Att vi helt enkelt håller med? Är det av den anledningen vi anser att 14-åringar är mogna att få dricka alkohol? Att vi vet bättre än vetenskapliga fakta och lagar? Likadant med de andra ovan uppräknade exemplen, kan det vara så att enligt vissa vuxna är det idioti av samhället att sätta gränser och lagar som är till för att skydda våra barn? Ska vi då börja bryta mot andra lagar också? Ska bälte i bilen, fyllekörning, våld och våldtäkter o.s.v. också få bestämmas av oss som egna individer? Ja, att vi helt enkelt har anarki och skiter i lagar och samhällsdemokrati? Eller gäller det bara våra barn, att barn får bryta eller tänja lagarna lite med vuxnas hjälp? Kan det vara så att vi helt enkelt inte vill uppfostra längre? Att vi hellre är kompisar än förebilder? Jag tycker det är hemskt att man som förälder eller annan vuxen bagatelliserar konsekvenserna av att vi gör detta mot våra barn. Att köpa ut till sina barn med motivationen - då vet jag i alla fall vad och hur mycket de dricker, är ju rena skitsnacket. Det är argument för en vuxen som inte har civilkurage nog att säga NEJ! Tänk om jag tycker att lite hasch skadar ju ingen 14-åring...skulle någon reagera mera då? Alkohol är en DROG det med, med förödande konsekvenser för många. Jag vill inte ha ett samhälle uppbyggt på vuxna som skrattar åt allvaret. Att vi inte tar ansvar som förebilder för alla barn, inte bara våra egna. Denna mentalitet måste brytas och det kan det bara göra om vi vuxna beter oss som vuxna. Att bry sig om andra är en del av vår demokrati. Man behöver inte vara en fisförnäm besserwisser för att skriva en sån här insändare. Man kan vara en helt vanlig arbetarmorsa i byn. En morsa som faktiskt BRYR SIG! Hälsningar en Torsåkersmorsa Vet ni som gjorde detta vad symbolen har för innebörd? att det sker i samråd med skola, polis, socialtjänst och andra instanser som ingår i vårt sociala skyddsnät. Maude Hydén
4 KORPÖGAT Lätt att bli oskyldigt dömd... Händer det ibland att du reser bort från ditt hem i två veckor? Då bör du vara lite extra vaksam i fortsättningen. Vid hemkomsten kan du nämligen mötas av obehagliga överraskningar i form av brev där du påstås vara oansvarig och ha dålig moral beträffande din ekonomi. Som straff blir du uppmanad att betala en form av böter till den som nu förklarar sig missnöjd med ditt beteende och dina egenskaper som människa. Betalar du inte dessa böter efter de anvisningar som ges väntar ytterligare överraskningar som kommer att vara allt annat än angenäma. Det här måste väl ändå handla om rena olagligheter? Nej då, det här är hur lagligt som helst - till och med välsignat av Konsumentverket. Just det här hände Torsåkersbon och småföretagaren Roul Skogsberg som vid granskningen av brevet spontant ställde sig frågan: Vad är det för moral som råder hos dem som skickar ut sådana här brev till enskilda medborgare och företagare som inte har någon annan ambition än att göra rätt för sig i samhället? Brevet i fråga var en betalningspåminnelse och den som i det här fallet uttalade sitt missnöje var Sandviken Energi. Fakturan som påminnelsen gällde landade i Rouls brevlåda strax efter att Roul åkt på semester i två veckor. Betalningstiden var så pass reducerad att förfallodagen redan passerat då Roul kom hem igen, med påföljd att Roul drabbades av dröjsmålsränta och avgift för att påminnelse måste skickas ut, ändå skiljer det 30 dagar mellan fakturadatum och förfallodag. Det som retar upp mig är att det här kommer från ett företag som har en monopolställning på marknaden och inte kan väljas bort även om man så skulle önska. Man kan ju tycka att just sådana företag borde ha lite bättre moral än att bära sig åt så här. En betalningspåminnelse är i alla fall en anmärkning om att man inte gjort rätt för sig i sin roll som företagare eller samhällsmedborgare i allmänhet, menar Roul Skogsberg. Granskning av monopolet Korpögat har gjort en granskning av faktureringsrutinerna hos två olika företag som jobbar direkt mot bland annat Hofors kommun i verksamheter där man har monopol. Det gäller Sandviken Energi och Gästrike Vatten. För att spetsa till det lite skulle man kunna säga att den här typen av företag, som för övrigt finns över hela Sverige, kan bära sig åt hur svinaktigt som helst mot sina kunder och ändå ha förmånen att få ha dom kvar. Kunderna måste komma ändå vare sig dom vill eller inte. I vissa lägen kan det till och med vara olagligt att inte vara kund. Möjligen invaggas man i tron att Konsumentverket i sådana fall står som garant för skydd mot övergrepp, men det är inte alldeles säkert. Vi åker till Sandviken och knackar på hos Sandviken Energi som upprätthåller kundtjänstfunktionen åt Hofors kommun för elleveranser. Kundtjänstchefen Pontus Dilén tar emot, hälsar artigt på oss och visar oss in på sitt tjänsterum. Vi lägger fram en av de fakturor som ingår i granskningen. Fakturan är utställd 1 september 2009 och förfallodagen Pontus Dilén, Sandviken Energi är satt till 30 september då fakturabeloppet skall vara Sandviken Energi tillhanda. 30 dagars betalningstid alltså, men sedan kommer det finstilta. I det här fallet fick inte kunden fakturan i postlådan förrän 11 september. Dessutom står oss tillhanda i anslutning till fakturans förfallodatum vilket i praktiken innebär att den bör betalas minst tre dagar före förfallodatum för att betalningen skall hinna fram i tid. I det här fallet finns även lördag-söndag i nära anslutning till förfallodagen. Således har betalningstiden kapats med 11 dagar i början och fem dagar i slutet. De 30 dagar som kunden ursprungligen hade på sig att betala fakturan har genom ett trollslag reducerats till 14. Då gäller det att kunden inte har rest bort i två veckor. I så fall skulle det ha varit kört även i det här fallet. Pontus Dilén säger sig vara fullt medveten om problemet. Jag kan förstå att det här kan väcka irritation, men det enda vi gör är att följa det avtal vi har. Vi är en liten aktör på den svenska marknaden och kan därför inte göra så mycket annat än att gå på det avtal som finns, säger Pontus Dilén. Det avtal han hänvisar till heter Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar (konsument).
KORPÖGAT 5 Uppgörelsen träffades 2008-12-15 mellan landets elleverantörer och branschorganisationen Svensk Energi. Som motpart har Konsumentverket gått in och gjort sig till tolk för Sveriges elkonsumenter (privata hushåll och mindre företag). Konsumentverket har alltid haft rollen som den lilla kundens vapendragare gentemot producenter och leverantörer som i kraft av sin storlek och makt i jakten på vinster ibland trampar ner småfolket i stövelskaften, medvetet eller omedvetet. Här får man dock uppfattningen att den rollen lagts åt sidan. Här har Konsumentverket medgivit landets elleverantörer att tillämpa faktureringsrutiner där betalningstiden förkortas till hälften, att betalningen för en faktura skall vara leverantören tillhanda på förfallodagen och att leverantören har rätt till särskild ersättning om så inte sker. För konsumenternas bästa Korpögat har frågat Konsumentverket om varför man inte vill ställa sig på konsumenternas sida i det här fallet då konsumenternas motpart är i monopolställning. Konsumentverkets jurist Mari Gremlin håller inte med, utan svarar så här: Det är riktigt att elbolagen idag har möjlighet att fakturera med 15 dagars varsel från det att elbolaget avsänt fakturan och att förfallodagen som huvudregel bör inträffa efter den 25 dagen i månaden... Som en av deltagarna i förhandlingen av de allmänna avtalsvillkoren kan jag försäkra att vi från Konsumentverket endast haft konsumenternas bästa i åtanke. Dock var det en förhandling vilket givetvis innebär ett givande och tagande från båda parters sida...vi har i korthet resonerat som så att denna typ av räkning återkommer med en viss frekvens, ofta varje månad, och är därför förväntad av konsumenten. För flertalet konsumenter gäller att de har någon form av månatlig inkomst som utbetalas i slutet av varje månad och dessutom brukar förfallodagen för flertalet räkningar infalla i slutet av månaden. Konsumentverket såg med hänsyn till detta flera fördelar med att ha en förfallodag som inträffar i slutet av månaden jämfört med att ge konsumenten 30 dagars betalningsfrist och en förfallodag som inträffar i mitten av månaden. Avdelningschef Camilla Holmberg Vi åker vidare till Gävle. Där träffar vi Camilla Holmberg som tituleras Avdelningschef Marknad & Kund vid Gästrike Vatten, som bland annat betjänar Hofors kommun. Vi presenterar en i högen av deras fakturor som sänts till en kund i Torsåker. Även här tog det 11 dagar från fakturadatum tills kunden fick fakturan i sin postlåda. Utöver detta fanns på fakturan en näst intill komisk notering om att ifall kunden hade några anmärkningar mot fakturan skulle dessa presenteras för Gästrike Vatten senast 10 dagar efter fakturadatum. Camilla Holmberg ser lite bekymrad ut då hon tittar på fakturan: Självklart måste kunden få praktisk möjlighet att anmärka mot fakturan. Jag kan inte förstå annat än att just i det här fallet måste det ha skett någon slags olycksfall i arbetet, säger Camilla Holmberg. Då vi frågar efter vilka avtal som gäller mellan Gästrike Vatten och deras kunder svarar Camilla Holmberg att något avtal i egentlig mening inte finns och inte heller behöver finnas eftersom vattenförsörjningen till svenska hushåll och företag är reglerad i lag. På bordet lägger hon fram vad som gäller i det avseendet - Regeringens proposition 2005/06:78 Allmänna vattentjänster. Vid ett första påseende kan vi inte se att lagen avhandlar några faktureringsrutiner. Men då Camilla Holmberg berättar om vilka faktureringsrutiner som tillämpas vid Gästrike Vatten kan vi konstatera att de tycks vara identiska med vad som gäller vid Sandviken Energi. Camilla Holmberg berättar att företaget distribuerar c:a 80.000 fakturor varje år till sina kunder och att man givetvis måste ha rationella faktureringsrutiner. Det måste var och en förstå att vi inte kan sitta och klistra kuvert till varje enskild kund. Vi måste ha teknik och vi måste ha tekniken med oss i det vi gör, säger Camilla Holmberg men tillägger samtidigt att hon efter Korpögats besök tycker sig ha anledning att se över frågan. Jag kan förstå problematiken och jag ska titta på det här och se om det är något som kan göras från vår sida, säger Camilla Holmberg. Både Sandviken Energi och Gästrike Vatten menar att problemet med de avkortade betalningstiderna kan lösas genom att kunden medger betalning via autogiro. Då uppkommer aldrig några förseningsavgifter, men då kommer andra problem istället. Kunden får kanske inte någon möjlighet alls att kontrollera fakturan innan betalningen dras från kundens konto. Dessutom torde det vara en mora- Fortsättning sidan 6
6 KORPÖGAT fortsätt. fr sid 5 lisk fråga om huruvida kunden ska få bestämma själv hur fakturan skall betalas, eller om den frågan ska bestämmas av leverantören. Roul Skogsberg tycker sig se en risk med det här, i synnerhet för småföretagare. Med det här systemet kan vem som helst drabbas av betalningspåminnelser med tillhörande förseningsavgifter trots att man är hur seriös som helst i hanteringen av sin ekonomin. Är man då företagare kan det framstå som att man inte är kreditvärdig. Det är bland det värsta som kan hända en småföretagare. Då kan kunderna försvinna väldigt fort. Dessutom bör det vara rimligt att kunna åka bort i två veckor utan att riskera påföljder i form av att pekas ut som en oansvarig typ som inte har koll på sin ekonomi, säger Roul Skogsberg och visar avslutningsvis upp en faktura från Fortum där han endast fick sju dagar på sig innan fakturan skulle vara betald. Den gången var han lyckligtvis hemma. Reportage: Staffan Berglind Förhoppning om Förskolelyftet 2011 Hans Backman (FP) har skrivit en motion till fullmäktige i Hofors kommun med uppmaning om att satsa på Förskolelyftet - fortbildning för förskollärare och barnskötare, som konstruerats på liknande sätt som Lärarlyftet där personalen får 80 procent av lönen under studietiden. Staten står för den direkta utbildningskostnaden och ersätter sammanlagt 56 procent av lönesumman. I sin motion säger Hans Backman att för barnen i Hofors kommuns förskolor är välutbildade förskollärare och barnskötare den absolut viktigaste resursen. Att höja kompetensen är en strategisk fråga för vår kommun. Förskolelyftet gör yrket mer attraktivt och säkrar tillgången på förskollärare och barnskötare med rätt behörighet och aktuell utbildning. Redan idag är den svenska förskolan internationellt erkänd för hög kvalitet och tillgänglighet, varför Backman föreslår fullmäktige besluta att ge utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga behovet av fortbildning för förskolans personal samt att ge kommunledningen i uppdrag att erbjuda personalen möjligheten att få delta i Förskolelyftet. I beredningen av motionen har Barn- och ungdomsnämnden inhämtat yttrande från skolchefen Agneta Dahlqvist som i sitt svar påpekar att behovet av fortbildning hittills har skett med de medel som varit avsatta i budget för kompetensutveckling. För 2009 finns inget budgeterat för Förskolelyftet. Beträffande 2010 har man i Barn- och utbildningsnämndens budget på grund av det svåra ekonomiska läget tvingats ta bort alla medel för kompetensutveckling för förskola, skola och fritidshem. Vår förhoppning är att situationen förändras så att vi kan lägga tillbaka dessa medel i 2011 års budget och därmed erbjuda Hofors kommuns förskolepersonal kompetensutveckling genom Förskolelyftet från och med våren 2011" säger Agneta Dahlqvist i sitt yttrande. Barn- och ungdomsnämnden har överlämnat yttrandet till Kommunstyrelsen för vidare beredning av ärendet inför fullmäktigebeslut. Återvinningsstationen i Hästbo är försvunnen. Varför?? Fortsättning följer.. Butiken mitt i byn Paketutlämning ATG-ombud Svenska Spel Apoteksutlämning Öppet: Måndag - fredag 9.30-20.00 Lördag 9.30-19.00 Söndag 11.00-19.00 Vi utför plåt, ventilationsarbeten och teknisk isolering (brand, värme, kyla) med plåtbeklädnad Hör av dig! Tommy Tiensuu Tel/fax 0290-40205 070-5929792
Insändare: Vi har varit på Torsåkersrevyn, en jättesucce som vanligt, men maten..! Vad var det man serverade? Inte var det sjömansbiff som man utlovat! Varför får samma bolag fortsätta leverera maten när man fått klagomål år efter år? Priset på öl t.ex - 40 kr för 33 cl - var också lite i överkant. En dålig början på en annars trevlig kväll. Missnöjda matgäster Avvikande barn Skolpsykologen kommer in i skolans personalrum, tar sig en kopp kaffe och slår sig ned bredvid en av lärarna. Han frågar om hon har några barn med avvikande beteenden i klassen: Ja, jag har ett par som är väldigt artiga och väluppfostrade... Både bra och dåligt för Hofors Det blev både ris och ros för Hofors kommun då Kvalitetsnätverk Bergslagen kom med sin senaste redovisning om kostnader gentemot resultat i de kommuner som nätverket omfattas av, nämligen kommunerna Borlänge, Fagersta, Falun, Gagnef, Heby, Hofors, Skinnskatteberg, Säter och Vansbro. Den här gången hade fokus satts på kommunernas arbete med kultur-fritids- och föreningsliv. Av resultatet framgår att Hofors är den kommun i nätverket som har högst kostnad mätt i kronor/invånare inom fritidsverksamheten. Samtidigt är Hofors en av de kommuner som satsar minst på kulturverksamhet. Vid jämförelse av informationen om kultur på kommunens hemsidor med 46 möjliga träffar hade Hofors ett lågt antal träffar. När det gäller bibliotek har Hofors den näst högsta bruttokostnaden per invånare, men får ut förhållandevis lite av verksamheten. Öppettiderna ligger på snitt men besökstal och utlåning ligger under snitt. I Kulturskolan satsar kommunen något mindre resurser än snittet och har även lägre antal elever. Bidraget till samlingslokaler är störst i Hofors. Även deltagandet i studieverksamhet är väldigt högt i Hofors. Deltagarantalet är dubbelt så stort som genomsnittet för såväl riket som nätverket. På frågan om föreningarna tycker att informationen kring formerna för att söka bidrag är lättillgängliga, fick Hofors lägst resultat. Däremot fick Hofors bra betyg, en tredjeplats i nöjdhetsgrad på frågan om kommunens service, d.v.s. hur lätt det är att komma i kontakt med ansvarig tjänsteman, hur nöjd man är med handläggningen samt om man tycker att ansökningsförfarandet är enkelt. På frågan om det finns anläggningar/lokaler i kommunen som passar för respektive verksamhet var Hofors enda kommun där alla svarade ja. Däremot var resultatet sämre på frågan om de tider som ställs till förfogande i befintliga lokaler/anläggningar är fullt tillräckliga för respektive användare. I Hofors anser flest, 60 procent, att kostnaden för lokalerna är mer eller mindre hindrande i verksamheten. Kommunstyrelsen har uppdragit åt Barn- och ungdomsnämnden att belysa hur man arbetar med att analysera och ta tillvara rapportens resultat samt att kommentera de resultat som redovisats och att detta arbete skall redovisas inför Kommunstyrelsen senast i maj 2010. KORPÖGAT Beställ hos oss: Smörgåsar - Smörgåstårtor - Sallader Tårtor - Bakelser - Fikabröd Rubinen Hofors Tel. 0290-27300 7 Centralgatan 32 Butiken Mån-tis 8-17 Hofors öppen: Ons-fre 8-12 Återförsäljare Castrol även däck o fälgar samt oljeservice bilar 070-672 85 45
8 KORPÖGAT Asksjukan hotar trädbestånd i Gammelstilla Almsjukan som för ett antal år sedan drabbade alla almar i det svenska utbredningsområdet känner de flesta till. Den fick stor publicitet i tidningar och press, kanske mest för att den drabbade storstadsregionerna med deras många planterade almar. Vad som är mindre känt är att en än värre sjukdom nu drabbar alla askar i norra Europa. Den är betydligt värre på så vis att svampsporer angriper lövens stjälkar. Sen går svampen in den vägen och dödar innerbarken och så småningom dör trädet. Vad som gör asksjukan än värre än vad almsjukan var, är att svampsporerna är luftburna och sprids med vinden. Det stora flertalet träd dör när smittan drabbat dem och något botemedel har hittills inte hittats. Att skydda träden går inte heller eftersom smittan sprids med vinden. En nyligen publicerad prognos är att 60 till 80 procent av trädbestånden kommer att drabbas. Värnar om lövträden Byalaget i Gammelstilla Bruk driver sen några år tillbaka ett eget projekt ädellövträd i bruksmiljö. Målsättningen är att vårda de högresta lövträd som finns inom hela bruket och att redan nu börja projektera och plantera nya lövträd för att ha de nya under uppväxt när de gamla så småningom faller ifrån (omkull?). Projektet drivs med helt eget kapital i byalaget då man trots halvdana löften ännu inte kunnat få några som helst bidrag. Inom byalaget finns nu en stor oro för att de högresta askarna som finns inom området skall drabbas och gå en för tidig död till mötes. Lummig grönska, men hur länge till? Vid en inventering som gjordes förra veckan kunde man konstatera att det inom området fanns totalt ett 80-tal askar av mycket varierande storlek och att några av de allra största träden som fanns inom området var just askar. På flera askar, mest på vindutsatta ställen, såg man redan nu en klar påverkan, men om det verkligen är asksjukan har man ännu inte kunnat fastställa. Som byalagets projektansvarige vill jag påpeka att det här är verkligen ett hot mot vår fina miljö här i Gammelstilla. Om den här tråkiga prognosen slår in kommer vårt fina lilla samhälle inte att bli sig riktigt likt. Som enda tröst så har vi, förutom våra askar, även en hel del andra ädellövträd som är storväxta och med rejäla lövverk. De senaste åren har byalaget kunnat plantera två uppstammade lindar, ett antal lönnar och vi har även planterat en uppstammad hästkastanj. Ett 90-tal små björkplantor har även planterats och vi kan konstatera att vi har så gott som ett 100-procentigt planteringsresultat. Det är verkligen glädjande, även om det kostat oss väldigt mycket pengar. Vad byalaget nu kan göra med just asksjukan är egentligen inte mycket. Men vad man kanske i första hand vill göra är att få en analys av de skadade träden. De olika myndigheter och organisationer som man hittills har kontaktat har inte kunnat lämna någon saklig information eller hjälp. Men naturligtvis hoppas man att den kommer. Det goda råd man fått är att om man ser en klar sjukdomsbild bör träden fällas i god tid då sjuka askar har en hög risk för att brytas av. De utgör alltså en olycksfallsrisk, men just i Gammelstillas fall är det inte helt lätt att fälla de högresta träden då man ännu har kvar en väldigt stor mängd luftledningar för både elektricitet och telefon. Och alla tycks gå både härs och tvärs... Gammelstilla i oktober 2009 Arne Engström
Tänk på oss Nästan dagligen får vi höra att det är dåliga tider. Dessvärre ser det ut som om de dåliga tiderna i vinter även kan komma att spilla över på våra vinterfåglar. Priset på fågelmat har nämligen ökat och nu kommer uppgifter från lokalhandeln att folk inte köper lika mycket fågelmat som tidigare. Orsaken till prisökningen lär bero på att en stor del av den fågelmat som konsumeras i Sverige produceras i forna Östeuropa. I takt med att den regionen av Europa alltmer börjar komma ifatt EU: s levnadsstandard har lönerna ökat kraftigt vilket orsakar prishöjningar på exportvaror. Vi utför alla slags VVS-arbeten. Vi samordnar med snickare, plattsättare, elektriker och målare. Ring Hofors VVS Vi lämnar gratis offerter. Arne Spar-Arne Evertsson i Hofors har reagerat över att försäljningssiffrorna sjunkit och oroar sig för hur det nu skall bli med våra vinterfåglar: Skriv några rara ord i Korpögat om hur viktigt det är att mata dem, säger Spar-Arne. Även Granngården i Kungsgården bekräftar att priset på fågelmat har gått upp och att man även där noterat en mindre nedgång i försäljningen vilket man sätter i samband med de ökade priserna. Vi frågar även Siv på Tor-Center som svarar: Vi har alldeles nyss kommit igång med försäljning av fågelmat inför vintern. Dessutom har ICA bytt leverantör av fågelmat så just nu har vi tyvärr ingenting att jämföra med, svarar Siv. Jodå, visst kan vi skriva några rara ord om vinterfåglarna. Att mata dem räknas numera till en folkrörelse i Sverige. Den som vill bli riktigt proffsig på matningen kan läsa den nyutkomna boken Mata fåglar som utgivits av Sveriges ornitologiska förening som den första boken någonsin med expertråd kring fågelmatningen. Och när vårsolens första strålar griper tag om vart fruset sinne, glöm då inte att komplettera fågelmaten med Dalgränsens Mekaniska 0290-43082 KORPÖGAT 9 hundhår eller liknande som fåglarna behöver då de ska börja bygga sina bon. Hundhåren kan med fördel placeras i de små nät som innesluter talgbollarna. Då blir fåglarna ännu gladare, för det vill vi väl ändå att dom ska vara trots de dåliga tiderna. Reportage: Staffan Berglind Reflexvästar Nu är mörkret här! Finns att köpa på Korpögat storlek: 3-10 år 10-16 år XL XXL Pris: 80 kr Tel: 0290-40050 070-2300891 Diesel - Eldningsolja - Spånbalar - Transporter www.lindrothsakeri.se 070-370 00 26 070-370 01 66