Verksamhetsberättelse 2008



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse 2007

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2010

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2017

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

276 3 Storstadsområden. SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2003

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter i Stockholms län 2011

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2006

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2007

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018

Regionala indelningar

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018

10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

KALLELSE TILL LANDSTINGSPOLITISK KONFERENS MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Befolkning och befolkningsförändringar

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

Handikapp och habilitering

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Familjevård i utveckling? Uppdaterad

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

Remiss, Valkretsindelning för landstingsval perioden (LS ) KS/2017:276

Grön BoStad Stockholm

11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

FÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden

Vård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Insatser till våldsutövare samt metoduveckling på det området Implementering av organisation samt insatser till våldsutsatta

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

STORSTADSTILLÄGG GÖTEBORG OCH STOCKHOLM DHL PAKET, DHL PALL, DHL STYCKE, DHL PARTI, DHL HOMEDELIVERY Gäller från och med

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Företagsamheten Stockholms län

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

MED OMBUDS- FÖRDELNING, DAGORDNING OCH INFO FRÅN VAL- BEREDNINGARNA

Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Hur kunde det bli så här?

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Sammanfattande slutsatser

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Hemställan om underlag till Regeringsuppdrag

Resvanor i Stockholms län 2015

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Resvanor i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2016

SAMARBETSAVTAL avseende kommunal energirådgivning och regional samordning

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Transkript:

1 Verksamhetsberättelse 2008 Manscentrum är en politiskt och religiöst obunden ideell stiftelse, med inriktning att hjälpa och bistå män i kris och/eller med problem som försvårar deras liv. Stiftelsen Manscentrums syfte är att ansvara för driften, kvaliteten, administrationen samt ekonomin i Manscentrums verksamhet. Stiftelsens styrelse består av Peter Lundén (ordförande), Sigismund Bergelt, Sven-Erik Carlsson, Erik Centerwall, Lars Joelson, Jens Orback och Pelle Jansson. Styrelsen har under året haft sju sammanträden. Stiftelsens revisor är Birgitta Johansson KPMG/Bohlins revisionsbyrå AB. Verksamheten vid Manscentrum drivs med hjälp av ekonomiska bidrag. Ekonomiska bidrag har under året inkommit från: Stockholms stads resursförvaltning för skola och socialtjänst, Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsnämnd, Länsstyrelsen i Stockholm, Timmermansorden, Östra Ryds församling samt från privatpersoner. Verksamheten I lokaler på Götgatan 83D i Stockholm bedrivs Manscentrums verksamhet. Sex terapeuter: Ulf Calvert, Sten Ekdal, Ola Modin, Anders Lindblom, Mats Wiman och Magnus Wahlström har arbetat med telefonjour, krissamtal och utåtriktad verksamhet. En person ur stiftelsens styrelse, Pelle Jansson, har handhaft Manscentrums löpande ärenden, administration och verksamhetsansvar. Förutom den ordinarie jourverksamheten har Manscentrums personal under året startat och medverkat i flera olika projekt. Manscentrum har bedrivit terapi, både enskilt och i grupp, med män som misshandlar. Manscentrums personal har fungerat som handledare och föredragshållare vid olika tillfällen. Dessa verksamheter beskrivs i verksamhetsberättelsen. Manscentrum medverkar också i olika utvärderingar, utbildningar och undersökningar. Jourverksamheten Alla män är välkomna att ta kontakt med centret oavsett bostadsort eller problematik. Den enda regel som finns är att mannen måste kontakta centret själv. Manscentrum har ingen möjlighet att ta emot spontanbesök, varför all inbokning måste ske per telefon. Manscentrum journalför samtliga besök. Jourverksamhetens totala statistik Sedan starten i mars 1988 fram till och med 2008 har centret haft kontakt med 12374 män. Den åldersmässiga spridningen bland männen ligger mellan 16 och 76 år, där cirka 70 % av männen är mellan 30-50 år.

2 Av de 12374 männen är cirka 12% invandrare (1523 st) Problemen/svårigheterna varierar starkt. Den stora gruppen, närmare 40%, är de som har problem inom äktenskapet/samboförhållandet och i samband med separation. Ett annat stort och växande problemområde handlar om ilska/aggressivitet och våld. Cirka 25 % av de hjälpsökande männen uppger att de söker hjälp för våldsproblematik av något slag. Totalsiffran 25 % är dock missvisande eftersom den redovisar problembilden över 19 års tid. Idag söker cirka 35 % av männens hjälp för våldsproblem vilket gör problemområdet till det enskilt största området, större än problem inom äktenskapet eller i samband med separationer. (se 2007 års statistik) Ofta innehåller dock krisen flera olika sammanvävda problem. Av dessa 12374 män har 7406 bokat in tider för vidare samtal (övriga har fått någon form av telefonrådgivning). Rådgivarna har träffat dessa män mellan en och 15 gånger. I några fall fler än 15 gånger. Gemensamt för männen är att de har en god social struktur. De är vanliga män. Många har ett dåligt kontaktnät och vet inte vart de skulle ha vänt sig om inte Manscentrum funnits. De flesta uppger att de inte skulle ha vänt sig till någon annan instans. Flertalet av männen har vänner och bekanta att prata med, men vill ha en professionell spegling på sina problem för att hitta vägar ut ur krisen. Männen som kontaktat rådgivningen har fått tips om Manscentrums verksamhet från flera håll, bland annat genom vänner och bekanta, myndigheter och organisationer. Under de senaste åren har vi märkt en ökning av män som kommer via familjerådgivningar, psykiatriska mottagningar och liknande ställen dit de vänt sig med sina problem. För de män som besökt Manscentrum under 2008 redovisas detta längre fram i 2008 års statistik. Män med våldsproblematik Män vars huvudproblem är våldsamhet eller aggressivitet mot andra människor är alltså en stor klientgrupp. Män ur alla kategorier avseende social- och yrkesgrupper finns representerade här. Svenskar och invandrare, med eller utan arbete, med eller utan kriminell belastning. Offren för deras handlingar är oftast närstående kvinnor och i några fall barn. Våld mot personer utanför familjen förekommer också. De flesta våldsamma män får idag samtalshjälp i form av enskilda samtal. Den behandlingsform som utformats på Manscentrum har utvecklats under åren och leder i de flesta fall till goda resultat. Målsättningen med behandlingen är att få mannen att avhålla sig från allt våld, oavsett vilka situationer eller provokationer han tycker sig vara utsatt för. Detta är fullt möjligt att uppnå med de flesta män. 1991 startade Manscentrum ett projekt med gruppterapi för våldsamma män. En av de bärande tankegångarna bakom projektet var att hitta bättre behandlingsmodeller för män med problem kring våld/aggressivitet. Projektet bekostades inledningsvis av socialstyrelsen. 1992

3 gick socialdepartementet in och finansierade verksamheten. Under 1993, 1994 och 1995 ingick verksamheten som ett delprojekt i Manscentrums ordinarie verksamhet till största delen finansierat av Stockholms stad. I december 1995 permanentades projektet, i och med ökade anslag från socialtjänsten, och ingår idag i Manscentrums ordinarie verksamhet. Idag finns två terapigrupper för våldsamma män på Manscentrum. Manscentrums arbete med våldsamma män, både i grupp och individuellt, har uppvisat mycket goda resultat. I samband med Regeringens kvinnofridsprojekt 1998 fick Manscentrum ekonomiska möjligheter från Näringsdepartementets jämställdhetsenhet för att ingående beskriva arbetssättet, klarlägga metoderna och beskriva processerna i arbetet med våldsamma män. Meningen med detta arbete var dels att ytterligare vidareutveckla verksamheten, dels att delge andra behandlare/institutioner en modell att arbeta med våldsamma män. 2005 fick Manscentrum, genom projektbidrag från Stockholms stad, möjlighet att ytterligare utveckla gruppverksamheten för våldsamma män. Idag pågår ett arbete med en mer renodlad kognitiv inriktning på gruppverksamheten. Projektet redovisas under 2009. Under 2008 och 2009 utvärderas Manscentrums behandling av våldsamma män. Utvärderingen genomförs av Socialstyrelsen och resultatet beräknas ligga klart under 2010. Under 2006 startade Manscentrum ett samarbete med Ersta fristad för att på sikt kunna arbeta med hela familjer som lever i våldsamma miljöer. Anledningen till detta samarbete är att erfarenheten, både vid Manscentrum och vid Ersta, visar att kvinnor och barn som lever tillsammans med en våldsam man sällan får det stöd och den hjälp de behöver. Sedan 2006 har Manscentrum vidarebefordrat uppgifter om de utsatta kvinnorna till Ersta fristad, som kontaktat kvinnorna för erbjudande om stödsamtal. Detta är alltså ett erbjudande som inte gått via den våldsamma mannen, utan direkt från extern behandlare till den utsatta kvinnan. Dessa stödsamtal har erbjudits samtliga kvinnor i familjer där mannen sökt behandling för våldsamt beteende hos Manscentrum. Familjearbetet har under 2008 innefattat både enskild behandling och gruppbehandling för de våldsamma männen på Manscentrum och samtalsstöd i grupp för kvinnor på Ersta fristad. När det gäller stödsamtal för kvinnor har samarbete med ytterligare en behandlare påbörjats. Alla kvinnors hus har från och med 2009 möjlighet att ta emot kvinnor, hänvisade från Manscentrum, i enskilda samtal. Genom detta samarbete kan vi erbjuda kvinnorna både enskilda stödsamtal som stödsamtal i grupp. Arbetet med stöd och behandling till barnen i de våldsutsatta familjerna har ännu inte kommit igång. Under 2008 har kontakter tagits med ytterligare en samarbetspartner för detta ändamål, landstingets barnpsykiatri vid BUP Bågen. I familjearbetet har terapeuterna vid Manscentrum och Ersta fristad haft gemensamma träffar. Terapeuterna vid Manscentrum har också haft samarbetssamtal med terapeuterna vid Bågen samt med terapeuterna från Alla kvinnors hus. Att arbeta med hela familjen på detta sätt ger inte bara bättre stöd till kvinnor och barn, utan också ett mycket högt säkerhetstänkande i arbetet med de våldsamma männen.

4 Statistik för jourverksamheten 2008 Under 2008 har Manscentrum haft kontakt med 497 män. Av dessa män har 332 besökt Manscentrum för enskild rådgivning eller gruppbehandling. Övriga 165 män har fått någon form av telefonrådgivning. Det totala antalet rådgivningssamtal på telefon har varit 547. Från och med 2007 tar Manscentrum även emot våldsamma kvinnor för behandling.under 2008 har 53 kvinnor kontaktat Manscentrum. Samtliga kvinnor som sökt hjälp har fått någon form av telefonrådgivning från Manscentrum. De problem dessa kvinnor sökt hjälp för handlar om våld, otrohet, svartsjuka och olika slag av separationer. Fyra kvinnor som själva är våldsamma har fått behandlingshjälp på Manscentrum. Dessa fyra kvinnor har tillsammans besökt Manscentrum vid 66 tillfällen. Av de hjälpsökande männen 2007 var andelen män med invandrarbakgrund 19,5 % (96 män). Detta är en liten ökning eftersom invandrarmännens antal under de år Manscentrum funnits varierat mellan 10 % och 14 %. De hjälpsökande männens ålderssammansättning visar på en spridning mellan 20-75 år. Huvuddelen av männen är mellan 30-50 år gamla. Ålder Antal män under 20 år 1 20-25 år 23 26-30 år 54 31-35 år 116 36-40 år 101 41-45 år 100 46-50 år 46 51-55 år 31 56-60 år 12 61-65 år 10 över 65 år 3 n= 497 De svårigheter/problem männen söker hjälp för överensstämmer i de flesta fall med tidigare års statistik. Vad som inte överensstämmer med den tidigare statistiken ser vi under rubrikerna Ilska/aggressivitet. De män som söker hjälp för problem kring Ilska/aggressivitet och misshandel har gradvis ökat från 1988 till 1994. Från cirka 9 % 1988 till cirka 18 % 1994. Åren 1994, 1995 och 1996 angav cirka 18 % av männen att de sökte hjälp för problem relaterade till våld. Från 1996 till 2006 ser vi ytterligare procentuella ökningar av problem relaterade till våld. Idag anger 35 % av de hjälpsökande männen våld och ilska/aggressivitet som sökorsak. När dessa olika problemområden beskrivs är det viktigt att känna till att de hjälpsökande männen ofta visar upp en mängd problem och svårigheter som är relaterade till varandra. Det

5 som redovisas är den dominerande problematiken och sökorsaken. Det kan alltså finnas våld som en ingrediens i flera av problemområdena. Att 35 % av de hjälpsökande männen primärt anger vålds -problematik som sökorsak innebär att den faktiska siffran är större. Varför antalet män med våldsproblematik ökat procentuellt har vi inget entydigt svar på, här finns det flera olika faktorer som spelat in. Bland dessa faktorer kan nämnas att olika samarbetspartners, bland annat polis, socialtjänst, och sjukvård hänvisat fler män med våldsproblematik till Manscentrum. Manscentrum är också en av få behandlare av män med våldsproblematik i landet. Dominerande problematik Antal I äktenskapet/samboförhållandet 118 I samband med separation 64 I umgänget med barnen 37 Ilska/aggressivitet/misshandel 159 Anhörig utsatt för våldtäkt 1 Svartsjuka 19 Incest/sexuellt ofredande 2 Psykiska problem som ångest, fobier, tvångsbeteenden 38 Psykiatriska problem 22 Sexuella problem 14 Missbruksproblem 3 Livskriser/Existentiella problem 6 Otrohet 12 Sorgearbete 2 n=497 Antalet rådgivningstimmar vid besök har under året varit 1905 fördelat enligt följande. Antal Antal Totalt män besök antal 67 1 67 66 2 132 41 3 123 39 4 156 29 5 145 18 6 108 14 7 98 11 8 88 2 9 18 8 10 80 9 11-15 123 28 fler än 15 767 n = 332 1905

6 Av de 28 män som fått fler än 15 samtal ingår 24 i gruppverksamhet. Dessa 24 män har tillsammans gjort 662 besöktimmar i grupp för sin våldsamhet. I genomsnitt har männen besökt gruppen 27,5 gånger Räknar man bort gruppverksamheten blir det i genomsnitt fyra besökstillfällen per man. Här ser vi en liten förändring från tidigare år. Tendensen från 1996 och fram till 2004 har varje år varit något färre besök per man. 2004 låg medeltalet på något under tre besök per man. Idag, 2008 har vi alltså ökat samtalslängden med i genomsnitt ett besök per man. En förklaring till detta kan vara att landstinget och de psykiatriska mottagningarna idag hänvisar fler män än tidigare till Manscentrum. Dessa män kräver ofta en längre behandling. Många män hänvisas från andra instanser till Manscentrums rådgivning. Manscentrums rådgivare hänvisar i sin tur ett fåtal män till andra. Vi kan konstatera att det uppbyggda samarbetet med andra instanser och institutioner samt systemet för hänvisning fungerar mycket bra och få eller inga män hamnar på fel ställe. Av de totalt 497 män som kontaktat oss under 2008 har 238 män blivit hänvisade till Manscentrum enligt följande Hänvisade från Antal Advokat 1 Barnavård- och mödravårdscentraler 5 BUP-mottagningar 5 Familjerådgivningar 77 Familjerätt/socialdistrikt/socialjour 56 Frivård/kriminalvård/häkte 3 Företagshälsovård 2 Läkare, vårdcentral etc. 26 Mansjouren i Stockholm 3 Mansmottagningen i Uppsala 1 Mansmottagningen i Karlstad 1 Manscentrum i Haninge 1 Polisen 6 Privata terapeuter 5 Psyk. Öppenvård 45 n=238 Bland hänvisningarna ser vi marginella förändringar från tidigare år. Mellan 40 % och 50 % av männen som årligen kontaktar Manscentrum hänvisas från någon annan behandlare eller annan kontakt. De som hänvisar flest män till Manscentrum är Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Från 1997 har hänvisningarna från dessa två instanser legat ganska konstant Att Stockholms Stad hänvisar många män till Manscentrum är naturligt eftersom Manscentrum och Stockholms Stad har olika former av samarbete. När det gäller Landstinget märker vi att vårdpersonal inom landstinget söker samarbete med Manscentrum vilket får till följd att hänvisningarna sker.

7 Av de totalt 497 män som kontaktat Manscentrum under 2008 kommer 313 män från Stockholm, 172 män från kranskommunerna och 12 män från övriga landet enligt följande. Stockholm (313 män) Församling Antal män Församling Antal män Adolf Fredrik 4 Bromma 19 Brännkyrka 14 Engelbrekt 4 Enskede 26 Essinge 5 Farsta 22 Gustav Vasa 13 Hedvig Eleonora 6 Hägersten 22 Hässelby 10 Högalid 15 Johannes 8 Katarina 17 Kista 5 Kungsholms 18 Maria Magdalena 11 Matteus 8 Oscars 12 Skarpnäck 18 Skärholmen 11 Sofia 14 Spånga 8 S:t Göran 1 Storkyrkoförs 1 Tensta 3 Vantör 12 Vällingby 6 Kranskommuner, Stor-Stockholm (172män) Kommun Antal män Kommun Antal män Botkyrka 13 Danderyd 3 Ekerö 7 Haninge 2 Huddinge 19 Järfälla 5 Lidingö 3 Nacka 24 Nynäshamn 5 Salem 5 Sigtuna 1 Solna 5 Sollentuna 9 Sundbyberg 12 Södertälje 8 Tyresö 9 Täby 8 Upplands Väsby 8 Upplands Bro 6 Vallentuna 5 Vaxholm 2 Värmdö 7 Österåker 6 Övriga Landet (12män) Avesta 1 Enköping 1 Falsterbo 1 Gotland 1 Göteborg 2 Gällivare 1 Hudiksvall 1 Linköping 1 Uppsala 2 Sunne 1

8 Egna semiarier/utbildningar Utanför det ordinarie klientarbetet och handledningen har Manscentrums terapeuter haft interna seminarier och diskuterat aktuella områden eller teman. De har också träffat terapeuter från landets övriga krismottagningar vid riksorganisationsmöten. Manscentrum terapeuter har deltagit som föreläsare vid polisutbildningen i Stockholm, Terapeuterna handleder personalen vid Järva mansmottagning, (ett försöksprojekt inom Stockholms stad) samt deltar som föreläsare vid olika seminarier och träffar. Kontakter med samarbetspartners Manscentrum deltar i flera olika samarbetsprojekt. Personal från Manscentrum sitter med i citypolisens samarbetsorgan för Regeringens och Rikspolisstyrelsens kvinnofridsprojekt. I detta samarbetsorgan deltar representanter för myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med våld mot kvinnor. Manscentrums personal sitter också med i Socialstyrelsens kontaktgrupp för ideella föreningar, en grupp som arbetar för kontaktskapande mellan olika organisationer som arbetar med stöd till barn och familjer, Socialstyrelsens referensgrupp kring kvinnofridsuppdrag samt i Stockholms stads ledningsgrupp för operation kvinnofrid. Manscentrum har återkommande träffar med de tre samarbetspartnerna Ersta fristad, Landstingets barnpsykiatriska mottagning Bågen och Alla Kvinnors hus i Stockholm Manscentrum har fortlöpande kontakt med familjerådgivningen i Stockholm. Riksorganisationen 1997 bildade Manscentrum tillsammans med Kriscentrum för män i Göteborg och Stiftelsen "Stickan" i Gävle en riksorganisation för professionella krisverksamheter för män. Under åren 1997 till 2008 har Riksorganisationen vuxit och har idag elva medlemsorganisationer. Manscentrum i Stockholm, Kriscentrum för män i Göteborg, Stiftelsen Stickan i Gävle, Kriscentrum för män i Lund, Manscentrum i Dalarna, Manscentrum i Haninge, kriscentrum för män i Lund, kriscentrum för män i Ängelholm, Stödcenter för män i Partille, krismottagningen för män i Karlstad samt krismottagningen för män i Stenungsund. Ett av målen med Riksorganisationen är att vara ett forum för erfarenhetsutbyte mellan medlemsorganisationerna. Under 2008 har Manscentrum för Riksorganisationens räkning tillsammans med BRIS, ROKS, SKR, Terrafem, Juristjouren, BOJ, Forum för kvinnor med funktionshinder samt stadsmissionen deltagit i referensgruppen för den nationella kristelefonen för kvinnor (Kvinnofridslinjen) Kristelefonen invigdes den 4 december 2007 och drivs av NCK ( Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

9 Mansforskning Stiftelsen Manscentrum var 1995 med och startade det svenska forskningsnätverket kring forskning om män. Inom mansforskningen är Manscentrum naturligtvis attraktivt för många. Främst för att Manscentrum har tillgång till ett stort forskningsmaterial i form av männen som besöker Manscentrum. Vi får idag en mängd förfrågningar, både om handledningshjälp vid uppsatsskrivande men främst vill forskare/studenter få tillgång till de hjälpsökande männen för frågor och intervjuer av olika slag. Manscentrum vidarebefordrar naturligtvis inga sådana förfrågningar och delger ingenting om männen som besöker oss. Detta på grund av det integritetsskydd och den professionella hållning som råder i ett terapeut/klient förhållande. Det forskningsmaterial som finns på Manscentrum används endast för egna utvärderingar och studier till gagn för Manscentrums verksamhet och i förlängningen till de hjälpsökande männen. Rådgivarnas utåtriktade arbete Ett stort intresse för Manscentrums verksamhet visas från när och fjärran. Rådgivarna har lagt ner mycket tid på att informera och föreläsa om innehållet i verksamheten, men också på att delta i olika konferenser och utbildningar. Under 2008 har rådgivarna på grund av arbetsbördan vid Manscentrum prioriterat kontakter med eventuella samarbetspartners. På grund av tidsbrist har vi också strävat efter att informera om verksamheten vid större samlingar eller sammankomster. Detta sätt att informera på har visat sig fungera väl. Under 2009 kommer informationsverksamheten att fungera på detta sätt. Stiftelsen Manscentrum Stockholm 2009-05-10 Peter Lundén Sven-Erik Carlsson Sigismund Bergelt Lars Joelson Jens Orback Erik Centerwall Pelle Jansson