Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2015

Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2015

Länsstyrelsen i Hallands län Meddelandenr: 2015:17 ISSN: 1101-1084 ISRN: LSTY-N-M--2015/17--SE Illustration: Utblick Media i Halland AB

Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2015 Upprättad 2007-08-30 Reviderad senast 2015-12-01 Revisioner: Årsrevision 2015: Uppdatering av disposition och innehåll enligt MSBFS 2015:3 Uppdatering av informationssäkerhet Uppdatering av sociala risker Uppdatering av ras och skred Uppdatering av antagonistiskt hot Indikatorer för bedömning av generell krisberedskap Årsrevision 2012: Bedömning av scenariot störningar i dricksvattenförsörjningen samt generell förmågebedömning Uppdatering av resurser baserat på kommunernas underlag Uppdatering av flertalet scenarier baserat på ny information och statistik Årsrevision 2014: Särskild förmågebedömning av scenariot skyfall samt generell förmåga Uppdatering av åtgärder baserat på kommunernas underlag Uppdatering av Länsstyrelsens och länets förmåga Årsrevision 2013: Bedömning av scenariot politiska konflikter med våldsinslag (sociala risker) Bedömning av scenariot störningar i GNSS Bedömning av scenariot värmebölja Uppdatering av resurser och åtgärder baserat på kommunernas underlag Uppdatering av Länsstyrelsens och länets förmåga

Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN OCH DET GEOGRAFISKA OMRÅDET... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN... 1 1.3 HALLANDS LÄN... 2 2 BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD... 4 2.1 SYFTE OCH MÅL... 4 2.2 ARBETSPROCESS... 4 2.3 METOD... 5 2.3.1 Metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden... 5 2.3.2 Metod för risk- och hotanalyser... 5 2.3.3 Metod för bedömning av Länsstyrelsen generella krisberedskap... 8 2.3.4 Sårbarhetsanalysverktyg... 8 2.3.5 Identifiering av åtgärdsbehov... 9 2.4 AVGRÄNSNINGAR... 9 2.5 KOMMUNERNAS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER... 9 2.6 SEKRETESS... 10 3 IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDET SOM ÄR AV REGIONAL BETYDELSE... 10 3.1 VAD ÄR SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET?... 10 3.2 IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM LÄNET... 10 3.2.1 Energiförsörjning... 11 3.2.2 Information och kommunikation... 11 3.2.3 Finansiella tjänster... 11 3.2.4 Socialförsäkringar... 11 3.2.5 Hälso- och sjukvård samt omsorg... 11 3.2.6 Skydd och säkerhet... 11 3.2.7 Transporter... 12 3.2.8 Kommunalteknisk försörjning... 12 3.2.9 Livsmedel... 12 3.2.10 Handel och industri... 12 3.2.11 Offentlig förvaltning... 12 4 IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR DEN IDENTIFIERADE SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETEN... 13 4.1 VAD ÄR KRITISKA BEROENDEN?... 13 4.2 IDENTIFIERING AV KRITISKA BEROENDEN... 14 4.2.1 Kritiska beroenden i länet... 14 4.2.2 Kritiska beroenden för Länsstyrelsen... 15 5 IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE HOT OCH RISKER FÖR LÄNSSTYRELSEN OCH LÄNETS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 15 5.1 IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER FÖR LÄNET... 15 5.2 ANALYS AV HOT OCH RISKER I LÄNET... 16 5.2.1 Naturolyckor... 17 5.2.2 Olyckor... 19 5.2.3 Avbrott eller störning i teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 20 5.2.4 Antagonistiska hot och social oro... 23 5.2.5 Sjukdomar... 34

5.3 VÄRDERING AV HOT OCH RISKER I LÄNET... 34 5.4 IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER FÖR LÄNSSTYRELSENS ORGANISATION... 35 5.4.1 Intern hot- och riskanalys... 35 5.4.2 Länsstyrelsegemensam informationssäkerhet... 36 5.4.3 Intern informationssäkerhet... 36 6 BEDÖMNING AV LÄNSSTYRELSENS GENERELLA KRISBEREDSKAP... 37 6.1 BESKRIVNING AV KRISBEREDSKAP... 37 6.2 LÄNSSTYRELSENS GENERELLA KRISBEREDSKAP... 37 7 BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM LÄNSSTYRELSEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 38 7.1 SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRITISKA BEROENDEN... 38 7.2 SÅRBARHETER OCH BRISTER FRÅN HOT- OCH RISKANALYSER... 39 7.3 SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP... 40 7.4 SÅRBARHETER OCH BRISTER SOM FRAMKOMMIT VID INTRÄFFADE HÄNDELSER OCH ÖVNINGAR... 40 8 GENOMFÖRDA, PÅGÅENDE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER... 41 8.1 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER... 41 8.2 PÅGÅENDE ÅTGÄRDER... 42 8.3 PLANERADE ÅTGÄRDER... 42 9 BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT... 43 9.1 BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER INOM LÄNSSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE... 43 9.2 BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER UTANFÖR LÄNSSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE... 47 BILAGA 1 LAGSTIFTNING... 48 BILAGA 2 RISKHANTERINGSPROCESSEN... 48 BILAGA 3 INDIKATORER FÖR BEDÖMNING AV STATLIGA MYNDIGHETERS GENERELLA KRISBEREDSKAP... 51

1 Beskrivning av Länsstyrelsen i Hallands län och det geografiska området I detta kapitel beskrivs länsstyrelsens uppdrag inom krisberedskapsområdet och vilka lagar som övergripande reglerar detta arbete. Därefter beskrivs kortfattat organisation och ansvarsområde för Länsstyrelsen i Halland. Slutligen görs en beskrivning av det geografiska område som Hallands län utgör. 1.1 Bakgrund Länsstyrelsen är en statlig myndighet som ska fungera som en länk mellan å ena sidan kommuner och människor i länet och å andra sidan regering, riksdag och centrala myndigheter. Verksamheten är bred och innefattar bland annat samordning, tillsyn och stöd inom många olika ämnesområden. Länsstyrelsens övergripande uppdrag framgår av länsstyrelseinstruktionen (2007:825) och det årliga regleringsbrevet. Inom området krisberedskap har länsstyrelsen ett särskilt ansvar som regleras i flera olika lagar och förordningar, se bilaga 1. Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Områdesansvaret innebär att länsstyrelsen vid stora räddningstjänstinsatser, extraordinära händelser samt höjd beredskap och krig ska samordna verksamheten mellan kommuner, landsting och sektorsmyndigheter. Det regionala samordningsbehovet berör även företag och organisationer. Vidare innebär områdesansvaret att länsstyrelsen ska skapa en regional lägesbild för ett effektivt resursutnyttjande och för att information till allmänheten ska kunna samordnas. I detta samordningsarbete utgör den regionala risk- och sårbarhetsanalysen ett viktigt verktyg och länsstyrelsen ska verka för att en sådan årligen tas fram. Länsstyrelsen har även ett ansvar att stödja de aktörer som har ansvar för krisberedskap avseende planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ansvarar länsstyrelsen för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. I och med Ringhals kärnkraftverk har Länsstyrelsen i Hallands län en beredskapsorganisation för kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen kan även vid andra stora räddningsinsatser ta över ansvaret för räddningstjänsten i de berörda kommunerna. Länsstyrelsen har även ett särskilt ansvar tillsammans med Jordbruksverket när det gäller bekämpningen av allvarliga smittsamma djursjukdomar. Länsstyrelsen sköter det förebyggande smittskyddet av djur och samordnar verksamheten vid epizooti- eller zoonosutbrott. 1.2 Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län har cirka 180 anställda fördelat på åtta enheter, se figur 1, och återfinns i Hallands residensstad Halmstad. Det förebyggande krisberedskapsarbetet bedrivs främst på Samhällsbyggnadsenheten i samverkan med andra berörda enheter. På Länsstyrelsen finns även funktionen tjänsteman i beredskap (TiB), som initierar och samordnar det inledande arbetet i en krissituation. Länsledningen beslutar om Länsstyrelsens krisledningsorganisation ska upprättas och däri kan stora delar av Länsstyrelsens personal involveras beroende på händelse. Detta beskrivs i Länsstyrelsens krisledningsplan. 1

Figur 1. Organisationsschema för Länsstyrelsen i Hallands län. 1.3 Hallands län Hallands län omfattar sex kommuner (Halmstad, Kungsbacka, Falkenberg, Varberg, Laholm och Hylte) med drygt 310 000 invånare och en total areal på 5719 km 2, se figur 2. Länet är en del av två storstadsregioner med E6:an och Västkustbanan som viktiga förbindelser. I länet finns även tre hamnar och två flygplatser. Länet har en god utveckling och betydande turism som gör att folkmängden ökar betydligt under sommaren. Karaktäristiska inslag för riskbilden i Halland är: Ringhals kärnkraftverk och ett antal större industrier Stora mängd farliga ämnen som transporteras genom länet och utmed kusten. Kraftiga väderstörningar, såsom västliga och sydvästliga vindar med stormstyrka, åskväder och snöoväder, drabbar länet årligen med varierande konsekvenser. Närheten till kusten och många reglerade vattendrag innebär en inneboende fara för översvämningar och dammbrott. Flera och stora jordbruk med djurhållning, vilket innebär risk för epizootier och zoonoser. 2

Länets beredskap för att hantera extraordinära händelser utgörs bland annat av: Kungsbacka kommuns räddningstjänst ingår i räddningstjänstförbundet Storgöteborg Kommunernas krisledningsorganisationer Polisregion Väst består av Hallands och Västra Götalands län Region Halland med bland annat två akutsjukhus i Halmstad och Varberg Regionala resursgruppen är ett samarbete mellan frivilligorganisationer och Länsstyrelsen i Hallands län. SOS Alarm med larmcentral i Halmstad Försvarsmakten RäddSam Halland. Samverkansorgan där Räddningstjänsten Väst, räddningstjänsten i Halmstad, Hylte och Laholm ingår. Övriga privata aktörer och myndigheter i länet Figur 2. Översiktlig kartbild över Hallands län. 3

2 Beskrivning av arbetsprocess och metod I detta kapitel presenteras inledningsvis syfte och mål med risk- och sårbarhetsanalysen, följt av en beskrivning av arbetsprocessen för arbetet med att ta fram risk- och sårbarhetsanalysen. Därefter följer en presentation av den metod som har använts och de avgränsningar som har gjorts. Slutligen beskrivs kort kopplingen till kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser och sekretess rörande risk- och sårbarhetsanalyser. 2.1 Syfte och mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: Identifiera, analysera och dokumentera de hot och risker inom Länsstyrelsens ansvarsområde som kan allvarligt försämra både Länsstyrelsens och länets förmåga till samhällsviktig verksamhet. Bedöma sårbarheten för dessa risker. Identifiera och prioritera behov av åtgärder för att stärka Länsstyrelsens och länets krishanteringsförmåga. Resultatet ska kunna användas som planeringsunderlag för Länsstyrelsen, men även för kommuner, Region Halland, sektorsmyndigheter samt näringsliv och andra organisationer i länet. Målgruppen för rapporten är därmed Länsstyrelsens ledning och anställda, kommunala, statliga och privata beslutsfattare samt länets invånare. Målet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare, verksamhetsansvariga och tjänstemän om vilka hot och risker som finns inom deras verksamhetsområde eller geografiska områdesansvar. Länsstyrelsen önskar även höja allmänhetens kunskaper om risker och sårbarheter som kan påverka samhällets funktionsförmåga. 2.2 Arbetsprocess Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor och skydda det som vi anser vara värdefullt och skyddsvärt. Det är viktigt att vi har en klar bild över vad som behöver skyddas och varför samt vad som kan hota det skyddsvärda. Enligt mål från riksdag och regering ska följande värden skyddas: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet 1 Länsstyrelsen i Hallands län har sedan 2001 genomfört regionala riskinventeringar, men den egentliga grunden till den regionala risk- och sårbarhetsanalysen i dess nuvarande form lades under 2007. Regionala risker identifierades då i Länsstyrelsens externa riskhanteringsgrupp, bestående av säkerhetssamordnarna i länets kommuner, säkerhetsansvariga på Region Halland och polismyndigheten. Sedan dess har riskinventeringen uppdateras kontinuerligt genom omvärldsbevakning och en systematisk jämförelseanalys av andra länsstyrelsers regionala risk- och sårbarhetsanalyser samt med underlag från kommunernas och Region Hallands risk- och sårbarhetsanalyser. 1 MSB, 2014. Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/sv/produkter-- tjanster/publikationer/publikationer-fran-msb/overgripande-inriktning-for-samhallsskydd-och-beredskap/ 4

Årets arbete med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har fokuserat på uppdatering av scenarierna ras och skred samt sociala risker. Det har även gjorts en uppdatering av informationen rörande informationssäkerhet och antagonistiskt hot. Rapporteringen i årets risk- och sårbarhetsanalys har även uppdaterats enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift MSBFS 2015:3. Sammanställningen har gjorts av Länsstyrelsens beredskapsfunktion. Länsstyrelsen har tidigare bedömt att den regionala risk- och sårbarhetsanalysen behöver utvecklas vad gäller metoder för att på ett mer effektivt och kvalitetssäkert sätt kunna analysera och sammanställa kommunernas och Region Hallands underlag. Under perioden 2015-2018 kommer Länsstyrelsen att driva ett projekt för att fortsätta utveckla arbetssättet och metoden för risk- och sårbarhetsanalysen. Kommunerna och Region Halland kommer att uppdatera sina risk- och sårbarhetsanalyser och rapportera dessa till Länsstyrelsen hösten 2015. Det ger ytterligare möjligheter att förbättra den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. 2.3 Metod Denna risk- och sårbarhetsanalys ska ses som en del i Länsstyrelsens riskhanteringsprocess, se bilaga 2. Nedan redovisas och motiveras de metoder som Länsstyrelsen i Hallands län har valt att använda för att uppnå risk- och sårbarhetsanalysens syfte och mål. Även ett kort resonemang kring underlagets kvalité och analysens validitet och reliabilitet förs. 2.3.1 Metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden Den identifierade samhällsviktiga verksamheten bygger dels på arbetet med länets övergripande pandemiplanering, dels på arbetet med styrel. Pandemiplaneringen gjordes under 2009 och då arbetade Länsstyrelsen, Region Halland och länets kommuner tillsammans med att identifiera samhällsviktiga aktörer samt underleverantörer till de samhällsviktiga verksamheter som bedrivs inom länet. Styrelarbetet påbörjades 2011 i länet och dess kommuner. I denna process tas ett underlag fram för att kunna göra en prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid en eleffektbrist. En revidering genomfördes i år och resultatet kommer ytterligare att analyseras 2016. De identifierade kritiska beroendena bygger delvis på arbetet med länets övergripande pandemiplanering, men även MSB:s rapport Faller en- faller då alla? (2009) och arbete på Länsstyrelsens beredskapsfunktion. 2.3.2 Metod för risk- och hotanalyser Risk- och sårbarhetsanalysen baseras på en riskinventering som årligen uppdateras genom omvärldsbevakning och en jämförelseanalys av länets kommuners, andra länsstyrelsers och sektorsmyndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Val av vilka risker som analyseras mer ingående har även anpassats för att tillgodose kraven på tidigare förmågebedömningar från MSB. Länsstyrelsen har använt en scenariobaserad metod och analyserat varje risk utifrån sannolikheten för att den aktuella händelsen ska inträffa samt vilka negativa konsekvenser som kan uppstå. I bedömningen av konsekvens har även länets krishanteringsförmåga samt förmågan att motstå störningar i samhällsviktig verksamhet inkluderats. Länsstyrelsen har strävat efter att göra så goda bedömningar som möjligt och använda kvantitativa mått där underlag finns att tillgå. De flesta av riskerna är dock av sådan art att sannolikheten är låg och konsekvensen stor, vilket medför att risken som helhet inte kan kvantifieras utan att osäkerheten blir alltför hög. Utgångspunkten blir således att både kvalitativa och kvantitativa metoder bör användas. Det finns många osäkerheter förenade med riskanalyser och bedömningen av risker är i stor utsträckning subjektiv. Länsstyrelsen har bedömt sannolikheten utifrån erfarenhet och kunskap inom 5

respektive område samt utifrån tidigare händelser i och utanför länet. Tillgång till olycksstatistik ökar reliabiliteten i bedömningen, men trots detta garanterar det inte en hög validitet. Även konsekvenserna har bedömts utifrån Länsstyrelsens egna erfarenheter eller erfarenheter från liknande fall i Sverige eller utomlands. Vidare har vissa risker analyserats tillsammans med representanter från kommunerna, expertkompetens från ansvarig sektorsmyndighet och andra länsstyrelser för att höja validiteten i bedömningarna. Inom en scenariobaserad metod är det svårt att få en fullständig täckningsgrad och i ett föränderligt och komplext samhälle är det svårt att täcka in alla risker. Genom riskinventeringens jämförelseanalys framgår att valda scenarier stämmer väl överens med övriga aktörers risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa har även använts som underlag i riskbedömningen tillsammans med rapporter från sektorsmyndigheter och branschorganisationer och dessa källor anses vara relevanta och betrodda. Sammanfattningsvis är det viktigt att riskbedömningen blir så korrekt som möjligt, då en felaktig sådan kan bidra till en felaktig prioritering av åtgärder. 2.3.2.1 Riskanalysverktyg Länsstyrelsen har valt att använda sig av en riskmatris för att beskriva de regionala riskerna, se Figur 3. Riskmatriser är ett vanligt verktyg för att åskådliggöra en grov rangordning av samtliga händelser och deras risknivåer. Den vertikala axeln anger sannolikheten att en händelse inträffar, medan den horisontella axeln visar konsekvensen av händelsen. Båda axlarna kan anges med antingen kvalitativa eller kvantitativa metoder, vilket medför att riskmatrisen i sig kan vara semikvantitativ. De händelser som hamnar högt upp till höger i riskmatrisen är av sådan karaktär att åtgärder bör övervägas, medan händelser som placeras långt ner till vänster oftast inte behöver åtgärdas. 2 Figur 3. Exempel på riskmatris, fritt efter MSB:s Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Konsekvenserna har bedömts genom en kvalitativ beskrivning med hjälp av en rankingskala, se Fel! Hittar inte referenskälla.. Den har använts för att beskriva konsekvenserna ur ett regionalt samhälleligt perspektiv och samtidigt redovisa hur allvarliga de olika riskscenarierna är i förhållande till varandra. Konsekvensernas omfattning påverkas av scenariot och länets hanteringsförmåga. 2 Räddningsverket, 2003. Handbok för riskanalyser. 6

Tabell 1. Bedömningsnivåerna för konsekvens. Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket begränsade 2 Begränsade 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Sannolikheten har bedömts genom en kvantitativ beskrivning med hjälp av en rankingskala och intervaller, se Fel! Hittar inte referenskälla., eftersom det ger en större möjlighet att kunna jämföra resultatet med andra analyser. Länsstyrelsen har dock valt att inte använda samma bedömningsnivåer som majoriteten av kommunerna, då flertalet kommuner har valt att redovisa händelser som kan förekomma så frekvent som dagligen eller varje vecka. Frekvensen för de risker som identifierats på regional nivå bedöms som lägre, varför den lägsta bedömningsnivån är fler än 1 gång per år. Tabell 2. Bedömningsnivåerna för sannolikhet. Nivå Sannolikhet Frekvens 1 Mycket låg <1 gång på 1000 år 2 Låg 1 gång per 100-1000 år 3 Medel 1 gång per 10-100 år 4 Hög 1 gång per 1-10 år 5 Mycket hög >1 gång per år Syftet med att bedöma sannolikhet och konsekvens enligt givna bedömningsnivåer är att avslutningsvis kunna värdera riskerna och därigenom även kunna prioritera eventuella åtgärder. 3 3 MSB, 2011. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 7

Bedömningarna av sannolikhet och konskevens är dock subjektiva och innehåller stora osäkerheter. De bör därför tolkas med försiktighet. Vissa händelser är mer abstrakta, såsom olika sociala risker. Detta innebär att dessa konsekvenser är svåra att bedöma utifrån samma gradering som en konkret händelse, exempelvis storm eller problem med dricksvatten. 2.3.2.2 Metod för analys av sociala risker Länsstyrelsen och länets kommuner har under 2013 använt sig av Västra Götalandsmodellen för att bedöma de sociala riskerna och dess bakomliggande faktorer. Årets analys har kompletterats med ny statistik. Länsstyrelsen har bedömt trenden under åren 2009-2014 för ett antal utvalda indikatorer. Bedömningen har kompletterats med resultat från Region Hallands rapport Folkhälsan i Halland. 4 Förmåga och konsekvenser har inte bedömts i denna revidering då inget nytt underlag inhämtats från kommunerna. Tillvägagångssättet i analysen presenteras ytterligare i avsnitt 5.2.4.2. 2.3.2.3 Metod för analys av informationssäkerhet Analyserna av informationssäkerhet baseras dels på resultatet från den enkät om informationssäkerhet MSB har skickat ut till kommunerna, dels på ett länsgemensamt arbete med informationssäkerhet. Det har även gjorts en genomgång av de egna systemen som används inom krisberedskap på Länsstyrelsen i Halland. 2.3.2.4 Metod för hot- och riskanalys för Länsstyrelsens organisation Länsstyrelsen avser i fortsättningen att bedriva arbetet med den interna riskhanteringen på ett mer systematiskt vis än tidigare och på så vis åstadkomma en ständig utveckling av arbetet. För att öka systematiseringen kan exempelvis en intern riskhanteringsgrupp bildas, där representanter från samtliga enheter är utsedda. Denna riskhanteringsgrupp kan då fungera som analysgrupp för de scenarier som ska studeras framöver och som kan komma att påverka Länsstyrelsens arbete på olika vis. Vidare kan gruppens medlemmar fungera som informationsspridare på enheterna samt hjälpa till att lyfta frågor från enheterna till ansvariga för risk- och sårbarhetsarbetet. Detta för att förankra riskhanteringsarbetet bättre ute på enheterna. På sikt är tanken att detta ska leda till en utveckling av den säkerhetskultur som råder. Dock skall här tydliggöras att den säkerhetskultur som i dagsläget råder på Länsstyrelsen får betraktas som god, men med viss utvecklingspotential. Ytterligare en fördel med att ha en kontaktperson för varje enhet är att ansvarig för risk- och sårbarhetsanalysen har en expert som kan tillhandahålla god sakkunskap som annars kanske skulle hamna utanför analysen. Exempelvis så finns ett stort antal områden inom vilka Länsstyrelsen har expertkompetens, vilken är nyttig att kartlägga och använda i risk- och krishanteringsarbetet. 2.3.3 Metod för bedömning av Länsstyrelsen generella krisberedskap Bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskap är grundad på de indikatorer som finns i MSBFS 2015:3. Indikatorerna och Länsstyrelsens svar på dessa redovisas i bilaga 3. Bedömingen är gjord av Beredskapsfunktionen. 2.3.4 Sårbarhetsanalysverktyg Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. Länsstyrelsen har i årets analys studerat sårbarhet utifrån brister som framkommit i kritiska beroenden, hot- och riskanalysen, bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskap samt brister som framkommit under inträffade händelser och övningar. I framtida risk- och sårbarhetsanalyser hoppas Länsstyrelsen bättre 4 Region Halland, 2014. Folkhälsan i Halland. http://regionhalland.sidvisning.se/folkhalsanihalland/ 8

kunna använda sårbarhetsanalysverktyg och bedöma både intern och extern sårbarhet, det vill säga hanteringsförmåga, robusthet och återhämtningsförmåga i ett system respektive exponering mot yttre hot och risker. 5 2.3.5 Identifiering av åtgärdsbehov Åtgärder presenteras i två kapitel, kapitel åtta och kapitel nio. I kapitel åtta presenteras åtgärder som Länsstyrelsen planerar att genomföra, håller på att genomföra eller har genomfört. Dessa åtgärder bygger i de flesta fall på resultat från tidigare risk- och sårbarhetsanalyser. I kapitel nio finns de åtgärder som har identifierats utifrån årets risk- och sårbarhetsanalys. Dessa åtgärder är baserade på brister eller sårbarheter som framkommit i risk- och hotanalyserna, bedömningen av den generella krisberedskapen och sårbarhetsanalysen. Åtgärdsförslagen beaktas i Länsstyrelsens och Regionala rådets verksamhetsplanering. 2.4 Avgränsningar Risk- och sårbarhetsanalysens innehåll och disposition följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalys MSBFS 2015:3. Länsstyrelsen har även beaktat de punkter som nämns i 9 i förordningen 2006:942 om krisberedskap och höjd beredskap gällande risk- och sårbarhetsanalysens innehåll. I enlighet med Länsstyrelsens geografiska områdesansvar omfattar den regionala risk- och sårbarhetsanalysen dels sådana risker som medför en regional påverkan, dels övriga risker som kan påverka Länsstyrelsens förmåga att bedriva verksamhet. Riskerna som framkommit vid inventeringen har avgränsats utifrån regional påverkan med hjälp av följande kriterier: - Konsekvensen av en händelse bör vara i storleksordningen att minst två kommuner drabbas. - Konsekvensen av en händelse i en kommun påverkar hela eller stora delar av länet. Till exempel: Om två fåglar påträffas döda i en halländsk kommun till följd av fågelinfluensa kan detta snabbt påverka hela länet och därför bör risken för epizooti analyseras i en regional risk- och sårbarhetsanalys. Länsstyrelsen bedriver även en intern riskhantering och risker som tagits upp i den interna risk- och sårbarhetsanalysen har avgränsats enligt följande kriterier: - Risker som anställda på Länsstyrelsen utsätts för i sitt dagliga arbete och som kan leda till att samhällsviktig verksamhet inte kan bedrivas. - Risker som kan påverka Länsstyrelsen som myndighet och dess förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet. 2.5 Kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser Samtliga sex kommuner i länet och Region Halland har en risk- och sårbarhetsanalys som baseras på ett brett analysarbete i respektive organisation. Kommunerna utgår från en gemensam metod, med vissa olikheter, och de flesta av analyserna utgår från MSB:s föreskrifter, vilket ökar jämförbarheten. De begränsningar och osäkerheter som tas upp är bland annat att analyserna endast är en ögonblicksbild och fler händelser kan identifieras samt att de värderingar som gjorts är förknippat med osäkerheter. Bedömningsunderlaget kan därför förbättras och antalet aktörer som deltar kan bli fler. 5 MSB, 2010. Att mäta sårbarhet mot naturolyckor - Om sårbarhet som begrepp och indikatorer. 9

Analyserna görs framförallt över kommunal verksamhet, vilket innebär att bedömningen över förmågan för hela geografiska området blir väldigt osäker. Länsstyrelsens övergripande bedömning av risk- och sårbarhetsanalyserna är att de flesta har en tillräcklig kvalité gällande innehåll och dokumentation. Bedömningarna av risker är generellt sett god, medan bedömning av förmåga, sårbarheter och kritiska beroenden samt beskrivning av tillgängliga resurser på lokal nivå kan utvecklas. Ovanstående osäkerheter bör minskas i möjligaste mån. 2.6 Sekretess Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen baseras bland annat på information från kommuner, Region Halland, myndigheter och näringsliv, vilka lämnar denna information i förtroende till Länsstyrelsen varför det är av största vikt att kraven på sekretess upprätthålls. De uppgifter som ingår i denna rapport är i nuläget inte av sådan karaktär att de omfattas av 18 kap. 13 i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), det vill säga uppgifterna är inte av sådan karaktär att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. För att kunna uppnå målet med risk- och sårbarhetsanalysen kommer eventuella skyddsvärda uppgifter i framtiden att presenteras i en separat bilaga. 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse I detta kapitel presenteras först en definition av vad samhällsviktig verksamhet är. Därefter presenteras resultatet av Länsstyrelsens arbete med att identifiera samhällsviktig verksamhet i Hallands län. Identifieringen är uppdelad i samhällsviktiga sektorer och inom dessa viktiga samhällsfunktioner. Identifiering av samhällsviktig verksamhet är ett område som är mycket viktigt för krisberedskapsplaneringen och är av Länsstyrelsen i Halland fastställt som ett utvecklingsområde. Fram till 2018 pågår på Länsstyrelsen i Halland ett utvecklingsarbete av risk- och sårbarhetsanalyserna. I detta arbete är ett delprojekt att identifiera och analysera vilka verksamheter som är samhällsviktiga inom såväl Länsstyrelsen som länet. 3.1 Vad är samhällsviktig verksamhet? Samhällsviktig verksamhet definieras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift MSBFS 2015:3 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. MSB har i sina allmänna råd till MSBFS 2015:3 strukturerat samhällsviktig verksamhet så att varje samhällsviktig verksamhet ingår i en viktig samhällsfunktion, som i sin tur utgör en del av en samhällssektor. Energiförsörjning är ett exempel på en samhällssektor och produktion samt distribution av el är exempel på viktiga samhällsfunktioner. 3.2 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom länet Vad som är samhällsviktigt kan variera beroende på scenario och om det ses utifrån lokal, regional eller nationell nivå. I denna sammanställning är målet att utgå från regionalt samhällsviktig 10

verksamhet. Detta innebär att ett bortfall eller en störning av verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. 6 I dagsläget utgår informationen dock även från det som är samhällsviktigt på lokal nivå. 3.2.1 Energiförsörjning Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel. I Hallands län finns betydande elproduktion i form av kärnkraft samt vattenkraft och vindkraft. I Halmstad och Varberg finns drivmedelsdepåer, varav depån i Halmstad är utrustad för att kunna fungera vid elavbrott. I Halmstad kommun finns ett betydande naturgaslager, i händelse av störningar i naturgassystemet. Det finns en gasturbinanläggning i Halmstad, som är en del av den nationella störningsreserven och som kan startas upp vid kraftiga störningar i elnätet. För distribution av el har det identifierats ett antal större nätbolag samt mindre, lokala nätbolag och reparatörer. Det finns även ett antal fjärrvärmeanläggningar som bör betraktas som samhällsviktiga. 3.2.2 Information och kommunikation Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är teletjänster, Internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar samt radio och TV. Bland de identifierade verksamheterna återfinns bland annat tidningstryckeri, mediebolag inom radio, tidningar och TV, verksamheter inom IT- och teletjänster samt distribution av post. 3.2.3 Finansiella tjänster Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är betalningsförmedling, tillgång till kontanter, privata försäkringstjänster och värdepappershandel. Den finansiella tjänstesektorn består i hög grad av privata aktörer och sektorsmyndigheter som den lokala och regionala nivån är beroende av. 3.2.4 Socialförsäkringar Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen respektive det allmänna pensionssystemet. Samhällsviktig verksamhet gällande socialförsäkringar återfinns framförallt hos kommunerna och vissa myndigheter. 3.2.5 Hälso- och sjukvård samt omsorg Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsoch materielförsörjning, sjukhem, socialtjänst, smittskydd för djur och människor samt omsorg för barn, funktionshindrade och äldre. Region Halland och länets kommuner är de primära aktörerna som bedriver samhällsviktig verksamhet inom detta område. Det finns dock även ett antal identifierade privata aktörer i länet, exempelvis privata vård- och omsorgsgivare, apotek och leverantörer av förbrukningsmaterial eller andra tjänster som är viktig inom sektorn. Flera av dessa ligger dock lokaliserade utanför Halland. 3.2.6 Skydd och säkerhet Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är räddningstjänst, polis, alarmeringstjänst, domstolsväsendet, åklagarverksamhet, kriminalvård, militärt försvar, kustbevakning, bevaknings- och säkerhetsverksamhet samt tull- gräns- och immigrationskontroll. I länet har varje kommun egen räddningstjänst, med undantag av Kungsbacka som tillhör räddningstjänstförbundet Storgöteborg samt Varberg och Falkenberg som tillsammans utgör räddningstjänstförbundet Räddningstjänst Väst. I länet 6 MSBFS 2015:3 11

har identifierats ett antal privata aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet eller som samhällsviktiga verksamheter är beroende av, exempelvis SOS Alarm AB. 3.2.7 Transporter Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är väg-, järnväg-, sjö- och flygtransport, kollektivtrafik samt förvaltning av transportinfrastruktur och väghållning. Det har identifierats ett stort antal privata mindre aktörer i länet som var för sig inte kan betraktas som samhällsviktiga, men som tillsammans fyller en samhällsviktig funktion. Exempel på detta är åkerier, lastbilscentraler, hamnar, flygplatser och bolag som utför icke akuta sjuktransporter och färdtjänst åt länets vårdgivare. Inom länet bedrivs även samhällsviktiga verksamheter gällande persontransporter exempelvis Hallandstrafiken samt olika buss- och tågbolag. Persontransporter bedöms vara samhällsviktiga för att övriga samhällsviktiga verksamheter ska kunna bemannas, då arbetspendling är ett tydligt inslag i länets transportmönster. Kommunerna, Region Halland och Trafikverket bedöms vara de primära aktörerna som bedriver samhällsviktig verksamhet i förhållande till förvaltningen av transportinfrastrukturen. 3.2.8 Kommunalteknisk försörjning Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, renhållning samt sophantering. En stor del av ovanstående sköts av kommunala förvaltningar eller bolag. Det har dock även identifierats privata samhällsviktiga verksamheter bland annat inom renhållnings- och dricksvattensektorn till exempel leverantörer av kemikalier och laboratorier för analys av dricksvatten. 3.2.9 Livsmedel Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är jordbruk och annan primärproduktion av livsmedel samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. I länet har det identifierats ett stort antal livsmedelsproducenter som var för sig inte kan betraktas som samhällsviktiga, men som tillsammans fyller en samhällsviktig funktion. Exempel på identifierade samhällsviktiga verksamheter omfattar leverantörer av storkök, leverantörer av livsmedel till hälso- och sjukvård samt omsorg, regionala logistikfunktioner och lager som försörjer stora delar av länet och västra Sverige. 3.2.10 Handel och industri Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel samt tillverkningsindustri. Även de företag som är av särskild vikt för kommunerna och Region Halland, exempelvis stora arbetsgivare och viktiga ekonomiska aktörer räknas in i denna sektor. 3.2.11 Offentlig förvaltning Viktiga samhällsfunktioner i denna samhällssektor är primärt nationell, regional och lokal ledning, krishanteringsorganisation men även begravningsverksamhet, diplomatisk samt konsulär verksamhet och andra funktioner inom offentlig förvaltning som kan anses samhällsviktiga ur ett krishanteringsperspektiv. Det har inte identifierats någon nationell ledning eller krishanteringsorganisation som är lokaliserad i Halland. Dock finns ett antal regionala och lokala ledningsplatser och krisledningsorganisationer inom exempelvis kommunerna, Region Halland, Länsstyrelsen, Polismyndigheten Halland samt privata och offentliga samhällsviktiga aktörer. Det är även tydligt att förmågan inom länet att hantera vissa typer av händelser är kritiskt beroende av nationella sektorsmyndigheter och övriga samhällsviktiga verksamheter som har sin krisledning, krishanteringsorganisation och resurser lokaliserad utanför Hallands geografiska område. 12

4 Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten I detta kapitel beskrivs först vad kritiska beroenden är och därefter görs en identifieringen av kritiska beroenden för både länet och Länsstyrelsen i Halland. Identifiering av kritiska beroenden är ett område som av Länsstyrelsen i Halland fastställt är som ett utvecklingsområde. Fram till 2018 pågår på Länsstyrelsen i Halland ett utvecklingsarbete av risk- och sårbarhetsanalyserna. I detta arbete är ett delprojekt att identifiera och analysera kritiska beroenden till samhällsviktig verksamhet som identifierats. 4.1 Vad är kritiska beroenden? Kritiska beroenden definieras i 2 MSBFS 2015:3 enligt följande: Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en kris inträffar. Utifrån denna definition bör en beroendeanalys fokusera på att finna externa beroenden, det vill säga beroenden av verksamheter utanför den egna organisationen. För att värdera hur starkt ett beroende är, så analyseras konsekvenser, stötdämpare och uthållighet. Konsekvenser handlar om hur den egna verksamheten påverkas om verksamheten man är beroende av inte fungerar. Stötdämpare är alternativa sätt att tillgodose behovet av en levererande verksamhet och uthållighet handlar om hur länge den egna verksamheten kan klara sig utan den levererande verksamheten. Ett kritiskt beroende råder om både stötdämpare och uthållighet saknas. Ett tydligt beroende råder om det finns vissa stötdämpare och viss uthållighet. Beroendet är svagt eller osäkert om verksamheten i normala fall kan klara sig utan den levererande verksamheten men under särskilda omständigheter kan drabbas av störningar. 7 Exempel på stötdämpare är avtal med flera olika leverantörer för telefoni och bredband medan lagerhållning av resurser för en viss tids förbrukning kan ge bättre uthållighet. 7 KBM, 2007. Beroendeanalys så gör du! 13

Figur 4. Översiktsbild av sektorsvisa beroenden. Figur 4 visar grovt beroenden mellan olika sektorer av samhällsviktig verksamhet och är en bra utgångspunkt för att analysera beroenden för en enskild verksamhet. Pilarnas riktning i figuren betyder att den sektor som pilen pekar på har ett tydligt eller kritiskt beroende av den sektor som pilen utgår från. Ur figuren framgår bland annat att i stort sett all samhällsviktig verksamhet har ett kritiskt eller tydligt beroende av elektroniska kommunikationer och elförsörjning, samt att de båda sinsemellan har ett beroende. 8 4.2 Identifiering av kritiska beroenden Kritiska beroenden har identifierats dels utifrån det geografiska området, dels utifrån Länsstyrelsens verksamhet. För samtliga identifierade kritiska beroenden är det den identifierade samhällsviktiga verksamheten som ligger som grund. 4.2.1 Kritiska beroenden i länet De identifierade samhällsviktiga verksamheterna i länet är generellt sett tydligt eller kritiskt beroende av el, tele och IT. Sårbarheten gällande kritiska beroenden för elförsörjning har inom flera samhällsviktiga verksamheter i länet robustgjorts genom att säkerställa reservkraft, t.ex. gällande krisledningscentraler, dricksvattenverk och kritisk infrastruktur. För att hantera el- och telestörningar över längre tid krävs dock fungerande transporter både i och utanför länet då såväl reparatörer som materiel ofta behöver tas från andra delar av landet. Samhällsviktiga verksamheter som berör information, kommunikation och finansiella tjänster är kritiskt beroende av fungerande infrastruktur för elektronisk kommunikation och IT. Drivmedelsförsörjningen pekas ut av flera aktörer, då få organisationer idag har egna drivmedelsreserver utan är beroende av kommersiella bensinstationer. Vid störningar i elförsörjningen krävs då tillgång till bensinstationer som har eller kan förses med reservkraft. 8 MSB, 2009. Faller en faller då alla? 14

Drivmedelsförsörjningen utgör ett internt beroende inom transportssektorn, då distribution av drivmedel är en förutsättning för att övriga samhällsviktiga transporter ska kunna utföras. Transporter av livsmedel, gods och personer som behövs inom övriga samhällsviktiga verksamheter utgör exempel på kritiska beroenden som har identifierats inom länet. Personalintensiva samhällsviktiga verksamheter kan under vissa betingelser betraktas som tydligt beroende av fungerande persontransporter t.ex. i form av kollektivtrafik, då en relativt stor del av arbetskraften i Halland arbetspendlar. För att undvika dränering av personal är de samhällsviktiga verksamheterna generellt sett kritiskt beroende av att barn- och äldreomsorgen kan upprätthållas vid händelser som innebär stort personalbortfall, exempelvis vid en pandemi. 4.2.2 Kritiska beroenden för Länsstyrelsen Länsstyrelsen är kritiskt beroende av att kunna samverka, kommunicera och inhämta lägesinformation från övriga samhällsviktiga aktörer och utifrån detta sammanställa en länsövergripande lägesbild. För att robustgöra detta beroende finns flera oberoende kommunikationsmöjligheter i Länsstyrelsens ledningscentral. Gällande Länsstyrelsens uppgifter för samordning av information till allmänheten finns ett tydligt beroende gentemot media, främst radio och TV, för att snabbt och effektivt kunna nå ut med information. Effektiv hantering av information bedöms vara en central del av krishanteringen för att upprätthålla allmänhetens förtroende och verka för att situationen kan förbättras, t.ex. genom att allmänheten kan vidta relevanta skyddsåtgärder och agera i enlighet med myndigheternas rekommendationer. Länsstyrelsens krisorganisation är kritiskt beroende av att tillräckligt snabbt kunna samla nyckelkompetenser och personal för att bemanna krisledningsorganisationen. Länsstyrelsen är även beroende av att kunna använda sin ledningscentral, då det saknas praktiska förberedelser och övning i att flytta den samhällsviktiga verksamheten i form av krisledningsorganisation till annan ledningsplats. 5 Identifierade och analyserade hot och risker för Länsstyrelsen och länets geografiska område I detta kapitel redogörs för de risker inom länet som kan få regionala konsekvenser. Identifierade hot och risker presenteras i första avsnittet. Riskerna delas in i fem olika riskområden: naturolyckor, andra olyckor, avbrott i teknisk infrastruktur och försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro samt sjukdomar. I andra avsnittet redovisas analyserna för de risker och hot som studerats mer ingående sedan den förra risk- och sårbarhetsanalysen. Äldre analyser finns endast kort beskrivna i en inledande text till respektive riskområde. Därefter följer en värdering av de risker som identifierades i början av kapitlet. Avslutningsvis finns Länsstyrelsens interna risk- och sårbarhetsanalys. Den interna risk- och sårbarhetsanalysen för Länsstyrelsen kommer att utvecklas och omarbetas under perioden 2016-2018, som ett led i det övergripande utvecklingsprojektet för risk- och sårbarhetsanalyser i Hallands län. 5.1 Identifierade hot och risker för länet Länsstyrelsen har gjort en riskinventering och identifierat 35 risker som kan få konsekvenser på regional nivå. 18 av dessa risker anses utgöra de största riskerna i länet och har analyserats mer ingående. Dessa risker är inte kursiverade i listan nedan. Övriga 17 risker, kursiverade, har enbart behandlats på en mer övergripande nivå. Risker som har analyserats sedan förra risk- och sårbarhetsanalysen är ras och skred samt sociala risker. Utöver detta har även störning i informationssäkerhet studerats, såväl i länet som i Länsstyrelsens organisation, och antagonistiskt hot. 15

Följande risker har identifierats: Naturolyckor 1. Storm, isstorm, kraftigt snöoväder och extrem kyla 2. Översvämningar, höga flöden och dammbrott samt skyfall 3. Ras och skred 4. Skogsbrand 5. Jordbävning 6. Värmebölja 7. Solstorm 8. Angrepp av skadeinsekter 9. Meteroitnedslag Andra olyckor 10. Utsläpp av kemikalier- farligt gods och farliga verksamheter 11. Utsläpp av kemikalier eller olja till havs 12. Utsläpp av radioaktiva ämnen 13. Händelser med masskadesituationer Avbrott eller störning i teknisk infrastruktur och försörjningssystem 14. Störningar i elförsörjningen 15. Störningar i dricksvattenförsörjningen 16. IT-relaterad störning 17. Störning i de finansiella systemen 18. Omfattande störning i GNSS 19. Störning i informationssäkerheten 20. Avbrott i tele- och radiokommunikationerna 21. Avbrott i de samhällsviktiga transporterna 22. Avbrott i avloppsreningen 23. Avbrott eller brist i naturgasförsörjningen 24. Störningar i försörjning av läkemedel Antagonistiska hot och social oro 25. Terrorism 26. Sociala risker (scenario Politisk konflikt med våldsinslag) 27. Sociala risker (scenario Psykisk ohälsa bland unga) 28. Sociala risker (scenario Skolskjutning) 29. Sociala risker (scenario Våldsbejakande extremism) 30. Sociala risker (scenario Social utsatthet) 31. Väpnat angrepp Sjukdomar 32. Pandemi 33. Epizooti/zoonos 34. Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler Övriga 35. Händelser utanför Halland 16

5.2 Analys av hot och risker i länet Gemensamt för många risker är att det globaliserade samhället och dess möjligheter bidrar till att länets invånare kan drabbas av händelser utanför Halland. Invånare kan befinna sig i områden som drabbas av katastrofer eller krig och hamnar då i stort behov av snabb evakuering, till exempel under flodvågskatastrofen 2004 eller kriget i Libanon 2006. Genom mediebevakning i realtid kan händelser utanför länet skapa oro, till exempel terrorattentatet i Norge eller kärnkraftsolyckan i Japan. Hanteringen av denna typ av händelser försvåras av möjligheten att snabbt inhämta information. Länsstyrelsen är beroende av information från media och centrala myndigheter. Även en fartygsolycka utanför den halländska kusten kan innebära att krisledningsorganisationer i länet måste aktiveras. Händelser utanför Sverige kan även drabba invånare i Sverige. T.ex. under 2010 fick vulkanen Eyafjallajökul på Island av ett utbrott. Vulkanaskan ledde till att luftrumsrestriktioner infördes i flera länder i Europa under drygt en vecka, vilket drabbade främst enskilda resenärer och näringslivet. Transporter till samhällsviktig verksamhet sker till största del med andra transportmedel, vilket begränsade konsekvenserna av denna händelse. Det har tidigare inträffat utbrott på Island som pågått i flera månader. Restriktioner i flygtrafiken i över en månad skulle få stora konsekvenser på samhället, t.ex. inom sjukvården. 5.2.1 Naturolyckor Hallands geografiska läge innebär att västliga och sydvästliga vindar kan förväntas leda till kraftiga väderrelaterade påfrestningar. Under det senaste decenniet har Hallands län drabbats av en rad allvarliga stormar, främst stormen Gudrun 2005 och Per 2007, men även Berit 2011. En del kraftiga snöoväder har också inträffat under de senaste åren. Länet har dessutom en del översvämningsutsatta områden längs vattendrag, sjöar och kusten. Dammbrott riskerar också att översvämma stora delar av befolkade områden. Historiskt sett har Halland vid flera tillfällen drabbas av översvämningar och höga flöde. Genom uppdrag från MSB angående översvämningsförordningen 9 har Länsstyrelsen under 2010 kartlagt tidigare inträffade översvämningar i länet. Förekomsten av värmeböljor i Hallands län och effekter som kan uppstå på människors hälsa, tekniska system och näringsliv presenteras i Länsstyrelsens rapport Värmeböljor i Hallands län. Värmeböljor förekommer numera nästintill varje år i länet. Långvariga perioder på flera veckor upp till nästan en månad har förekommit några gånger under de senaste 50 åren. En annan risk i länet är skogsbränder. Norra Halland drabbades 2008 vid skogsbranden i Åsa då 25 familjer evakuerades och tågtrafik stoppades på stambanan. Under sommaren 2014 upptäcktes endast en brand på brandflygets södra slinga. Storleken på denna har inte rapporterats, men den kunde hanteras av räddningstjänsten. Klimatförändringar kommer att påverka sannolikheten för och konsekvensen av framtida naturolyckor. Osäkerhet i beräkningarna gör det dock svårt att bedöma vilka effekterna blir och vilka åtgärder som bör vidtas. Klimatanalyser från SMHI med tidsperspektivet 100 år visar att Hallands län kommer att få en ökning av medeltemperaturen med ca 2 C, en ökning av årsnederbörden med cirka 10 procent, ökad extrem nederbörd och en höjning av havsnivån med upp till en meter. Detta leder bland annat till längre värmeböljor, ökade flöden i länets vattendrag samt ökad risk för ras, skred och erosion. 10 9 EU:s direktiv för hantering av översvämningar hanteras i Sverige genom Förordning (2009:956) om översvämningsrisker och genom föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (MSBFS 2010:1). 10 Länsstyrelsen i Hallands län, 2011. Klimatförändringar i Halland. http://www.lansstyrelsen.se/halland/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/klimatanpassning/klimatforandringar-i-halland/pages/default.aspx 17

Ytterligare information om klimatförändringarnas påverkan på länet presenteras i skriften Introduktion till klimatanpassning i Halland. Under 2014 har Länsstyrelsen även tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. 11 Den beskriver bland annat utmaningar som identifierats som särskilt viktiga inom klimatanpassning i länet och åtgärder som bör vidtas för att hantera dessa. 5.2.1.1 Ras och skred Ras och skred kan orsakas både av naturliga skäl, t.ex. översvämningar, erosion och förändringar i grundvattennivån, och människans påverkan på naturen, t.ex. skogsavverkning, schaktning och fyllning. I Hallands län är riskområden relativt kända längs vattendrag, sjöar och kusten. Översiktliga stabilitetskarteringar av bebyggda områden för respektive kommun togs fram under mitten 1990- talet. 12 Sannolikhet I Sverige sker årligen ras och skred, men de flesta är små och utgör en del av förändringsprocessen i naturen. Det har dock förekommit stora ras och skred, till exempel i Tuve 1977, Vagnhärad 1997 och Munkedal 2006. 13 I Hallands län har inga ras eller skred med allvarliga konsekvenser inträffat enligt SGI:s skreddatabas eller Länsstyrelsens kännedom. Endast mindre händelser har inträffat: Varberg, Viskan, Vallby, 2002. Erosion. Sättningsskada på huvudbyggnad i Vallby Kungsbacka, Älvsåker, 1972, Skred. Ca 2000 m3 jord gled ner i Dalabäckens fåra. Utanför Halland längsmed Ätran, Viskan och Lagan. Översiktliga stabilitetskarteringar för respektive kommun togs fram under mitten på 1990-talet. För Laholm gjordes en ny kartering utmed Lagan 2011. Det finns även kartor med skredriskzoner för vissa områden. Sannolikheten bedöms av vara störst i områden som ligger i nära anslutning till ett vattendrag och stabilitetskartläggningarna visar att risk förekommer längs varje av de fyra större vattendragen. Klimatförändringarna bedöms öka risken för erosion, ras och skred. 14 Sannolikheten bedöms som låg. Konsekvens I skedriskområden med bebyggelse kan konsekvenserna innebära risker för liv och hälsa samt betydande materiella skador. I samband med stora ras och skred kan konsekvenserna bli långtgående även utanför själva olycksområdet. Exempelvis kan olika typer av infrastruktur, till exempel transportleder, el- och vattenförsörjning, drabbas vilket medför att hela samhällen och regioner blir påverkade i olika grad. 15 I Hallands län kan även naturgasnätet, främst de grövre rören (transmissionsnätet), påverkas av ras, skred och erosion. Problem kan uppstå om det blir sättningar i marken till följd av mycket nederbörd, 11 Länsstyrelsen i Hallands län, 2014. Regional handlingsplan för klimatanpassning. http://www.lansstyrelsen.se/halland/sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatanpassning/regionalhandlingsplan/pages/default.aspx 12 MSB, 2010. Skred, ras och slamströmmar. https://www.msb.se/sv/forebyggande/naturolyckor/skred-rasocherosion/ 13 MSB, 2009. Beredskap inför ras och skred. https://www.msb.se/sv/insats--beredskap/naturolyckor/ras-- skred/ 14 SMHI, 2011. Ras och skred. http://www.smhi.se/klimatanpassningsportalen/sapaverkassamhallet/paverkanssektorer/ras-och-skred-1.7743 15 MSB, 2009. Beredskap inför ras och skred. aa. 18

speciellt känslig är passager av vägar eller våtmarker. Manöver- och reglerstation i naturgasnätet har batteribackup och det finns mobila reservelverk. Konsekvenserna av ett ras eller skred i Halland bedöms dock bli begränsade, då det endast i begränsad omfattning finns bebyggelse på skredfarlig mark samt att glidytorna i allmänhet är förhållandevis grunda. Sammanfattning konsekvenser: Risk för liv och hälsa t.ex. fastklämda människor och djur Utrymning och eventuell långvarig avspärrning av område Skador på egendom (t.ex. rasade och begravda byggnader, förflyttade och begravda fordon) Avbrott/avstängning av infrastruktur (transportleder, el- och vattenförsörjning, naturgas m.m.) Skador på trafikled, trafikolyckor, avbrott i trafikflödet Läckage i vatten- och avloppssystemet Förorening av dricksvatten Avbrott på gasledning (brand, förgiftning) Avbrott i elförsörjningen Avbrott i tele/datakommunikation Risk för utsläpp av farliga ämnen (från farlig verksamhet eller förorenad mark) Explosionsrisk Brand (släckvatten kan utlösa nya massrörelser) Flodvåg som orsakat skador på motsatt strand eller upp- eller nedströms Nya ras och skred utlöses Uppdämd vattenled eller blockerad vattenled som leder till höga flöden Dammbrott 16 5.2.2 Olyckor På grund av sitt geografiska läge är Halland exponerat för ett stort antal farligt godstransporter på vägar, järnväg, och med sjötransporter. Det går även en stor naturgasledning genom länet. Länsstyrelsen har gjort en inventering av farligt godstransporterna, vilken presenteras i rapporten Riskanalys av farligt gods i Hallands län. I länet finns även totalt 20 anläggningar som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor eller omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Dessa anläggningar hanterar ämnen som på olika vis kan orsaka skada på människor och miljö. Ett kemikalie- eller oljeutsläpp kan uppkomma från någon av de tusentals fartygstransporter som passerar Hallandskusten varje år. I Östersjön finns flera stora oljehamnar, vilket innebär ett betydande transportflöde av oljetankers. Informationen om kemikalietransporter är i nuläget bristfällig, men omfattande transporter förekommer. Halland har cirka 790 km kust varav stora delar är skyddsvärda ur miljöperspektiv, men även utifrån att sandstränderna är betydelsefulla för turistnäringen. Även Ringhals kärnkraftverk skulle kunna påverkas negativt av ett utsläpp då deras kylvatten intas från havet. Länsstyrelsen har enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) samt förordningen (2003:789) regeringens uppdrag att organisera en beredskap om en kärnteknisk olycka skulle inträffa vid Ringhals 16 MSB, 2013. Handbok för ras-, skred- och slamströmsolycka. 19

kärnkraftverk. Detta gäller också om en kärnkraftolycka skulle inträffa utomlands och ett radioaktivt utsläpp skulle drabba vårt län. Länsstyrelsen har sedan 1981, då regeringen fastställde vissa krav på beredskapen, organiserat en beredskapsorganisation som totalt omfattar ca 1 400 deltagare från ett 80- tal olika myndigheter och företag. 5.2.3 Avbrott eller störning i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dagens samhälle är beroende av ett flertal olika tekniska infrastrukturer och försörjningssystem, som el och dricksvatten. En del av dessa system är dessutom beroende av varandra. Försörjning av dricksvatten är en känslig funktion i och med beroende av el och andra tekniska system samt risken för förorening av vattentäkter. Ett regionalt avbrott i elförsörjningen kan orsakas av ledningsbrott med väderrelaterade orsaker och vid västkusten kan saltvattendroppar orsaka överslag på elledningar och kraftstationer vilket leder till kortslutning och bortkoppling från elnätet. 17 Ytterligare hot som kan drabba dricksvattenförsörjningen är tekniska fel, frysrisker i ledningar, torka, översvämningar, bränder och avsiktliga attacker. I Sverige har flera händelser med problem i dricksvattenförsörjningen inträffat, till exempel i Östersund 2010 och Skellefteå 2011 då deras kommunala dricksvatten drabbades av ett utbrott av parasiten Cryptosporidium under flera månader. Halmstads kommun drabbades av ett utsläpp av natriumlut 2012. Det finansiella systemet består av ett komplext nätverk av marknader, infrastrukturer och aktörer som är beroende av varandra för att fungera. Det finns främst två typer av hot inom systemet, dels mot den finansiella stabiliteten, dels mot det centrala betalningssystemet. Dagens finansiella system är uppbyggt av IT-lösningar och Internetbaserade tjänster, vilket innebär att hotbilden till stor del också är IT-relaterad. 18 Samhällets användning och beroende av satellitbaserade navigationssystem har ökat de senaste åren. Verksamheter som tillhandahåller eller använder sig av tjänster för positionering, navigering, och synkronisering av tid och frekvens är helt beroende av att systemen fungerar. Fri radiosikt mellan mottagare och sändare är en förutsättning för att GNSS ska fungera. Signaler kan störas ut på marken genom oavsiktligt brus, eller genom en avsiktlig handling som t.ex. användandet av störsändare. Genom Hallands län går flera viktiga transportleder och avbrott i dessa är möjliga till exempel vid elavbrott eller översvämning. Transportsektorn är viktig då beredskapslager inte finns i någon större utsträckning. Varudistributionen kan försvåras genom ett elavbrott eller omfattande personalbortfall vid exempelvis en pandemi. IT-relaterade störningar kan delas in i avsiktliga och oavsiktliga incidenter. Exempel på avsiktliga incidenter är obehörig avlyssning, förändring av information under överföring, överbelastningsattacker mot myndigheterna eller övertagning av samhällsviktiga datoriserade styrsystem, t.ex. ett flygledartorn, kärnkraftverk eller liknande. Oavsiktliga incidenter omfattar till exempel handhavandefel, avgrävning av kommunikationsledningar, brister i de tekniska systemen, högt tryck från allmänheten på en webbplats eller att sekretessbelagd information hamnar i orätta händer på grund av ovarsamhet. 5.2.3.1 Informationssäkerhetsrelaterad störning i länet En informationssäkerhetsrelaterad störning eller incident kan antingen vara en administrativ störning eller en IT-relaterad/teknisk störning. I länet har 4 av 6 kommuner valt att svara på frågorna som rör informationssäkerhet i MSB:s enkät och svaren ligger till grund för följande analys. 17 Energimyndigheten, 2009. Funktionskrav inom elförsörjningen. (ER 2009:23) 18 MSB, 2009. Samhällets informationssäkerhet 2009. 20

Vidare kan informationssäkerhetsrelaterade incidenter med fördel delas upp i avsiktliga och oavsiktliga incidenter. Med avsiktliga menas t.ex. försök till intrång i jakt på hemlig information, social engineering, där attacken riktar sig mot de som arbetar med information i syfte att få tillgång till den, överbelastningsattacker med mål att störa verksamheter, aktiv avlyssning av informationsflöden och manipulering av information i syfte att vilseleda. Oavsiktliga incidenter kan vara ovarsamhet bland användare av olika system, avgrävning av kablar, strömavbrott och okunskap bland systemanvändarna. De attacker som sker kan komma från olika håll, det kan vara allt från enskilda personer till organiserad brottslighet eller främmande makt. Sannolikhet Sannolikheten att en informationssäkerhetsrelaterad störning eller incident händer är mycket stor. Det finns ingen tvekan om att det sker, det är bara frågan om vilken omfattning och vilka konsekvenser det får. 2012 gjorde Næringslivets Sikkerhetsråd i Norge en undersökning om mörkertalet inom anmälda informationssäkerhetsrelaterade incidenter och det visade sig då att polisen fått in 361 anmälningar och att mörkertalet uppgick till cirka 45 000. 19 Beroende på vilken typ av information som flödar i det aktuella systemet har stor påverkan på vilken konsekvens incidenten får. Sannolikheten att det händer en allvarlig avsiktlig incident mot kommunerna kan komma att öka med utvecklingen av civilt försvar. Konsekvens Konsekvenserna av en otillräcklig nivå av informationssäkerhet kan, i värsta fall, leda till att information som är klassificerad som hemlig hamnar i fel händer och utnyttjas i syfte att t.ex. störa SCADA-system eller andra samhällsviktiga funktioner. 20 Vidare kan det vid mindre allvarliga incidenter leda till att obehöriga får tillgång till vissa delar av system som används av kommunerna i länet, vilka kan innehålla t.ex. personuppgifter. Beroende på vilken typ av incident som sker så går det i viss mån att förutspå vilka konsekvenser det får. I andra fall då incidenten inte upptäcks förrän det är för sent är det svårt att uppskatta vilka konsekvenser det får. Det finns även en risk att kommunerna i länet drabbas av samma sorts incidenter på grund av bristande kommunikation och samarbete. Oavsett vilken typ av attack eller informationssäkerhetsrelaterad incident som sker så riskerar kommunerna att drabbas av negativ publicitet, vilket i längden kan leda till sämre förtroende för kommunen. Enkätsvar informationssäkerhet Nedan följer de frågor som besvarats i enkäten som rör informationssäkerhet. Det finns även en kort notis under varje fråga som rör vilken/vilka risker det kan innebära samt en åtgärd. Har kommunen något etablerat samarbete i informationssäkerhetsfrågor med andra kommuner? Svar: 2 av 4 svarande har ett samarbete. Risk: Att flera kommuner blir drabbade av likartade problem på grund av bristande kommunikation eller en total avsaknad av den samma. Åtgärd: Ökat samarbete genom att lyfta frågorna på ett högre plan och få till ett bättre samarbete genom ökad kommunikation och samverkan mellan kommunerna. Finns det en utpekad funktion för informationssäkerhet inom kommunen (såsom informationssäkerhetschef/-samordnare etc.)? Svar: 2 av 4 svarade ja. 19 2012 Mørketallsundersøkelsen Informasjonssikkerhet og datakriminalitet, sid. 14 f (http://www.nsrorg.no/getfile.php/dokumenter/nsr%20publikasjoner/m%c3% B8rketallsunders%C3%B8kelsen/moerketall_2012.pdf) 20 https://www.msb.se/sv/forebyggande/informationssakerhet/stod-inom-informationssakerhet/industriscada/ 21

Risk: Att informationssäkerhetsarbetet uteblir helt och därmed kan leda till att information hamnar i fel händer. Åtgärd: Utse lämplig person/er inom kommunen för att sköta samordning av och arbete med informationssäkerhetsfrågor. Kontrolleras efterlevnad rörande informationssäkerhet? Svar: 3 av 4 kontrollerar sin efterlevnad. Risk: Att arbetet med informationssäkerhet blir lidande och inte hålls uppdaterad vilket kan leda till informationsläckage, angrepp mot dåligt skyddade system. Åtgärd: Bättre uppföljningsarbete genom kontroll av utfört informationssäkerhetsarbete. Starkt kopplat till tidigare fråga angående utpekad funktion för informationssäkerhetsarbete. Vilken eller vilka metod/er används som stöd för det systematiska informationssäkerhetsarbetet? Svar: 2 använder ISO 27000-serien (LIS). 2 använder sig av BITS (basnivå för informationssäkerhet). 1 använder eget ledningssystem inom kommunen. Risk: Att någon inte arbetar aktivt med informationssäkerheten och därmed blir hela informationsflödet sårbart för angrepp. Åtgärd: Uppdatera, följa upp och revidera det arbete som är gjort för att höja informationssäkerhetsnivån ytterligare. Finns det inom kommunen en metod för hur informationsklassning utförs? Svar: 3 av 4 har ingen metod för informationsklassning. Risk: Eftersom informationsklassning ligger till grund för allt informationssäkerhetsarbete så är detta allvarligt. Risken är att informationssäkerhetsarbetet ej blir korrekt utfört och därmed kan resultatet bli att rätt skydd ej uppnås. Åtgärd: Utbildning och stöd i processen att informationsklassa information som de olika kommunerna har. Genomför ni riskanalys avseende informationssäkerhet? Svar: 4 av 4 svarar ja. Risk: Att de två kommuner som ej deltagit och svarat på frågan ej genomför någon riskanalys. Åtgärd: Kartläggning av informationssäkerhetsarbetet i dessa kommuner samt åtgärder utifrån vad som framkommer. Finns kontinuitetsplaner framtagna för att hantera bortfall av information i kritiska verksamhetsprocesser inom kommunen? Svar: 3 av 4 svara ja. Risk: Att berörd kommun inte har rutiner för att hantera en situation då kritisk information försvinner och därmed inte kan bedöma vilka konsekvenser det kan resultera i. Åtgärd: Införa kontinuitetsplaner för att hantera bortfall av information. När kommunen anlitar underleverantörer, såsom drift av IT-stöd och lagring av kommunens information, vilka analyser görs och vilka regelverk är tillämpliga? Svar: Sekretesskrav och kontroll av företag vi start av uppdrag kommunens riktlinjer för IT-säkerhet ska åtföljas samt lagkrav som är tillämpbara inom området 22

Säkerhetschefens ansvar Risk: Är att det inte ställs tillräckligt med krav på leverans av tjänst och vara. Åtgärd: Framtagande av dokumentation med riktlinjer för vilka krav som ska ställas på leverantören av olika tjänster och varor. Ställer ni samma informationssäkerhetskrav vid anslutning till nationella eller gemensamma e- tjänster som tillhandahålls av andra kommunen eller myndigheter som ställer vid egen upphandling av motsvarande tjänst? Svar: 3 av 4 svarar ja. Risk: Att ansvaret lämnas över på leverantören av tjänsten och den tjänst som har beställts granskas inte. Åtgärd: Använda anpassade kravspecifikationer på alla tjänster och varor som beställs och köps in till kommunerna. 5.2.4 Antagonistiska hot och social oro Terrorism och väpnat angrepp är exempel på antagonistiska hot. De flesta terrornätverk är idag transnationellt organiserade och uppfattar sina motståndare i form av kulturer eller världsomspännande konspirationer. Detta innebär att terrorism inte bara berör det land där ett attentat sker. Även Sverige har berörts av konsekvenserna av attackerna 11 september 2001 i USA och 22 juli i Norge. Framför allt genom att attackerna uppfattas som hot mot demokratin. En annan form av antagonistiskt hot är dataintrång, detta behandlas i kapitel 5.3.2.1. Social oro kan ses som olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning det skyddsvärda. En möjlig följd och kombination av flera sociala risker som i sin tur kan ses som ett samlingsbegrepp för risker som har bakgrund i socio-ekonomiska missförhållanden. 21 5.2.4.1 Antagonistiska hot Sveriges närområde ökar i strategisk betydelse. Närområdet inbegriper två säkerhetspolitiskt viktiga områden: Östersjöregionen och Barentsområdet inklusive delar av Arktis. Östersjön utgör ett allt viktigare innanhav för transport-, handels och energifrågor för en rad aktörer vilket påverkar det säkerhetspolitiska situationen. Klimatförändringarna medför även att Arktis förändras, vilket leder till en ökad tillgänglighet av naturresurser samt en uppkomst av nya transportleder. Samtidigt har Ryssland en allt tydligare ambition att stärka sin stormaktsstatus, vilket påverkar den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde. Sammantaget innebär det ökade intresset för Östersjön och Arktis samt Rysslands positionering att den strategiska betydelsen av närområdet ökar och därmed även Sveriges säkerhetspolitiska intressen. 22 Mot bakgrund av den försvarspolitiska inriktningen som beslutades av regering och riksdag 2009 har regeringen beslutat om nya anvisningar för försvarsplaneringen. I regeringens proposition om Sveriges försvar och försvarspolitiska inriktning 23 som publicerades under sommaren 2015 beskrivs att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Detta innebär att Sverige har oidentifierade hot 21 Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2012. Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01 22 Försvarsmakten, 2013, Försvarsmaktens redovisning av perspektivstudien 2013, FM2013-276:1, www.forsvarsmakten.se 23 Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 23

som riskerar att ge konsekvenser på bland annat den nationella suveräniteten. Sveriges säkerhetspolitik ska ytterst garantera landets oberoende och självständighet och måste kunna värna landets suveränitet, svenska rättigheter och intressen, våra grundläggande värderingar samt skydda svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. Den svenska försvarsförmågan syftar ytterst till försvar av det egna territoriet men ska också betraktas som en del i en gemenskap för stabilitet och säkerhet i norra Europa. Med anledning av de förändringar som kan ses i omvärlden anser regeringen att planeringen för totalförsvaret bör återupptas och genomföras utifrån planeringsanvisningar som regeringen kommer besluta. Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och består av militärt och civilt försvar. Planeringen är ett första steg i återupptagandet av det civila försvaret. Statliga myndigheters förmåga på central och regional nivå att prioritera och fördela resurser vid höjd beredskap bör och kommer behöva utvecklas. 5.2.4.2 Sociala risker Definition: Sociala risker är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. 24 Det är viktigt att vara medveten om komplexiteten i hur sociala riskfaktorer och risker påverkar varandra. Inom folkhälsan finns flera bestämningsfaktorer som kan öka eller minska risken för ohälsa, till exempel boendemiljö, uppväxtförhållanden, levnadsvanor och sysselsättning. De flesta faktorer är påverkningsbara till exempel genom individens förändring i levnadsvanor eller politiska beslut inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. 25 I WHO-kommissionens rapport Closing the gap in a generation påvisar att en ojämlik fördelning av dessa sociala bestämningsfaktorer ligger bakom den ojämlika hälsan. 26 Region Halland tar upp i sin senaste rapport om folkhälsan i Halland att skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper har ökat sedan 1980-talet. Det finns betydande skillnader mellan olika grupper avseende kön, socioekonomi, etnicitet, funktionsnedsättning, boendeområde, sexuell läggning och ålder. 27 Medan bestämningsfaktorer för hälsa är tydliga, behöver kunskapen öka hur kriser kan uppstå ur negativa sociala förhållanden och hur samhället ska hantera uttryck av detta. I Halland har sociala risker inkluderades i lokala och regionala risk- och sårbarhetsanalyser under 2012-2013. 28 Länsstyrelsen drev projektet tillsammans med kommunerna och arbetet utgick från Västra Götalandsmodellen. Modellen syftar till att skapa en gemensam bild av de sociala problem som finns, vilka risker de kan leda till och hur de kan hanteras. Som stöd i analysen har statistik för ett antal indikatorer använts. Resultatet som presenteras nedan grundar sig i tidigare projekt men har kompletterats med ny statistik och trendbedömningar nu för åren 2009-2014. Bedömningen har även 24 Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2012. Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01 25 SKL m.fl. Öppna jämförelser 2014. Folkhälsa. http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/folkhalsa.1125.html 26 Världshälsoorganisationen (WHO), Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/utjamna-halsoskillnaderna-inom-engeneration/ 27 Region Halland, 2014. Folkhälsan i Halland. http://regionhalland.sidvisning.se/folkhalsanihalland/ 28 Länsstyrelsen i Hallands län, 2014. Sociala risker. http://www.lansstyrelsen.se/halland/sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/regional-risk--och-sarbarhetsanalys/pages/sociala-risker.aspx 24

kompletterats med resultat från Region Hallands rapport Folkhälsan i Halland. 29 Förmåga och konsekvenser har inte bedömts i denna revidering då inget nytt underlag inhämtats från kommunerna. Med förmåga så avses både krishanteringsförmåga och förmåga att motstå allvarliga störningar enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps definition. Arbetsgruppen har även arbetat utifrån att förmåga att hantera sociala risker också innebär vår förmåga och möjlighet att förebygga. I följande redovisning presenteras sex sociala riskfaktorer och tolv sociala risker samt dess indikatorer. En sammanfattande tabell lyfter upp trend, förmåga på kort och lång sikt samt konsekvenser. Det finns flera osäkerheter i resultatet, till exempel så kunde inte samtliga indikatorer hittas på lokal nivå och hur statistik ska tolkas är inte alltid klart. Detta är dock ett försök i Hallands län att närma oss frågan om sociala risker i ett krisberedskapsperspektiv. Sociala riskfaktorer Bristande finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhället Indikatorer: Befolkningsutveckling (befolkningstillväxt) Befolkningsutveckling (äldre befolkning över 65) Försörjningsbörda (antal personer som en person skall försörja) Halland har en positiv befolkningsutveckling och prognosen fram till 2030 är att en fortsatt ökning främst på grund av inflyttning. Även i Hylte ses nu en positiv trend. Procentuellt är ökningen av den äldre åldersgruppen större i Halland än i riket. I Sverige ligger försörjningsbördan på 1,03 vilket är en siffra som beräknas stiga de kommande 20 åren beroende av olika faktorer såsom integration, pensionsålder och övriga arbetsmarknadsbeteende. Som högst har försörjningsbördan legat på 1,20 år 1999 vilket berodde på hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad. Konjunkturinstitutet beräknar att försörjningskvoten kommer stiga till 1,15 till 2040 för att sedan om 50 år eller mer sjunka. 30 Social, ekonomisk och politisk marginalisering och ekonomiska skillnader Indikatorer: Andel hushåll med disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten i landet Andel öppet arbetslösa i befolkningen, procent efter region, kön, variabel och tid Valdeltagande i riksdagsval Valdeltagande i kommunalval Bristande utbildning Utvecklingen är positiv i länet när det gäller indikatorerna för arbetslöshet, valdeltagande och utbildning. Valdeltagandet har ökat i samtliga kommuner. Trenden för behöriga till yrkesutbildning och fullföljda gymnasieutbildningar har varit positiv i samtliga kommuner förutom Falkenberg. Trots att arbetslösheten generellt minskar för samtliga åldersgrupper och båda könen så finns skillnader i länet: andelen arbetslösa bland unga är högre än övriga åldersgrupper och även högre bland män än kvinnor. Trenden för riskfaktorn bedöms sammanfattningsvis som nedåtgående istället för uppåtgående, vilket innebär en positiv utveckling. På grund av identifierade skillnader bedöms riskfaktorn fortfarande som ett problem. 29 Ibid. 30 Konjunkturinstitutet, Specialstudier nr 45. Augusti 2015. Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor. http://www.konj.se/download/18.1734e80814bc5f7dc5b9181/specialstudie45-webb.pdf 25

Utanförskap (stigmatisering och alienation) Indikatorer: Andel öppet arbetslösa i befolkningen, procent efter region, kön, variabel och tid Andel som bidrar till ohälsotal, i procent Ohälsotal, antal dagar Bristande utbildning Svenskarnas tillit till andra människor i allmänhet Arbetslösheten har minskat i både riket och länet och den ligger lägre i länet (3,5 jämfört med 4,4 procent). 31 Ohälsotalet har i stort sett minskat i länet, men har ökat för kvinnor och män 20-24 och 25-34. Detta innebär att det totala ohälsotalet är lägre jämfört med riket, men att ohälsotalet för unga halländska kvinnor och män är sämre än för riket. Tillit till andra människor i allmänhet mäts endast på riksnivå. Den höga tilliten har ökat, medan den låga har minskat till 10 procent. I Region Hallands sammanställning över folkhälsan har de funnit att var fjärde person i länet tycker att man inte kan lita på de flesta människorna. I undersökningen sågs även att åldersgruppen 18-29 uttrycker störst tillitsbrist jämfört med äldre. Med nuvarande underlag går det endast att se en statistik minskning från att tidigare varit oförändrad, men eftersom ingen tydlig förändring i samhället kan ses bedöms utanförskap fortfarande vara ett problem. Bristande utbildning Indikatorer: Betyg årskurs 9, andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan enligt behörighetskrav 1998-2010 Betyg årskurs 9, andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan enligt behörighetskrav 2010- Fullföljd gymnasial utbildning, andel (%) av invånare 20 år, folkbokförda i kommun Trenden för behöriga till yrkesutbildning och fullföljda gymnasieutbildningar har varit positiv i samtliga kommuner och resultatet ligger över riksgenomsnittet, förutom i Falkenberg. Trenden för bristande utbildning bedömdes tidigare som oförändrad, men är nu nedåtgående i både länet och riket. Bristande utbildning bedöms fortfarande vara ett problem i länet då två kommuner bedömde att det var ett stort problem 2013. Otrygga uppväxtförhållanden Indikatorer: Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (0-17 år) Otrygga uppväxtförhållanden mäts här genom andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Det finns ett tydligt samband mellan barnfamiljers ekonomi och barns hälsa, utbildningsmöjligheter och framtidsutsikter. Enligt Rädda Barnens rapport 2012 har barnfattigdomen ökat mellan 2007 och 2010, men minskat sedan 2000 i Hallands län. Kungsbacka ligger bland de 20 högsta och ingen halländsk kommun ligger bland de 20 lägsta. 32 Enligt Folkhälsomyndighetens barnfattigdomsindex har barnfattigdomen fortsatt minska i riket. Halland ligger generellt bra till i förhållande till riket med 6,8 jämfört med 12 procent. Halland har även minskat med 1 procent precis som riket. Kommunernas statistik är ojämnt fördelad från 3,9 12 procent vilket innebär att problemet är olika utbrett i länet. 31 Folkhälsomyndigheten, 2015. Folkhälsodata. Arbetslöshet (årsmedeltal) efter kön, kategori, region, ålder och år. Procent. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-ochundersokningar/folkhalsodata/databas/ 32 Rädda Barnen: Barnfattigdom: Årsrapport 2012:2: http://www.raddabarnen.se/documents/vad-vigor/sverige/samhallets-ansvar/barnfattigdom/barnfattigdom2012-2-l%c3%a5ng.pdf 26

Ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer: Antal kvinnor med riskbruk av alkohol Antal män med riskbruk av alkohol Alkoholkonsumtion bland elever i åk 9 efter kön och år. Endast riket Andel fysiskt aktiva (30 min/dag) (Endast regional analys) Andelen med riskbruk av alkohol i länet följer riksgenomsnittet för både kvinnor och män. Samtliga kommuner, förutom Falkenberg, har en något ökad andel med riskbruk och det är då främst andelen kvinnor som ökat. Nationellt har andelen niondeklassare som intensiv konsumerar alkohol en gång i månaden minskat från 23,8 till 9,7 procent. Resultatet är hämtat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 33 Till denna rapport har dock inte resultatet från länet och kommunerna inhämtats. I Halland är andelen som angivit att man är fysiskt aktiva (30 min/dag) större än riket. Trenden för kvinnor är i stort oförändrat, medan den för män har minskat något. Samtliga kommuner ligger över riksgenomsnittet när det gäller kvinnor och män, förutom Hylte när det gäller kvinnor och Falkenberg när det gäller män. Sammanfattningsvis bedöms trenden för ohälsosamma levnadsvanor ökat något från att ha varit oförändrad så problemet kvarstår. Sociala risker Missbruk Indikatorer: Antal vårdade pga diagnos enligt alkoholindex på 10 000 inv Antal vårdade pga diagnos enligt narkotikaindex på 10 000 inv Brott mot narkotikastrafflagen Alkoholförsäljning från Systembolaget Antal kvinnor med riskbruk av alkohol (endast regional analys) Antal män med riskbruk av alkohol (endast regional analys) Antal vårdade på grund av diagnos enligt alkohol- och narkotikaindex per 10 000 invånare har ökat i länet. Enligt alkoholindex ligger Halland under riksgenomsnittet för kvinnor, men på en något högre nivå för män. Enligt narkotikaindex ligger Halland under riksgenomsnittet för både kvinnor och män. Indikatorerna som berör alkohol- och narkotikarelaterade brott visar inte på någon tydlig trend. Brott mot narkotikastrafflagen har ökat sedan 2009, medan anmälda rattfyllerier har minskat något. Detta följer trenden i riket. Alkoholförsäljning från Systembolaget är oförändrad och lägre än i riket. Riskabla alkoholvanor följer den minskande trenden i riket, men är något högre i länet. Trenden bedöms som uppåtgående på grund av de alkoholrelaterade skadorna, vilket innebär att missbruk är fortsättningsvis ett problem i länet. Ohälsa psykisk och fysisk Indikatorer: Andel som bidrar till ohälsotal, i procent Ohälsotal, antal dagar Andel med dålig psykisk hälsa (GHQ12), kön, totalt (Endast regional analys) Dödsorsaksstatistik: Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord), kön, totalt (Endast regional analys) Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har minskat för både män och kvinnor i länet, men män ligger under riksgenomsnittet medan kvinnor ligger över. Antalet döda i självmord per 100 000 har minskat i länet och ligger under riksgenomsnittet totalt sett i länet, men över för män. Ohälsotalet har stort sett minskat i länet, men har ökat för kvinnor och män mellan 20-34 år. Region Halland har i sin 33 CAN, 2014. Skolelevers drogvanor 2014. www.can.se/contentassets/.../skolelevers-drogvanor-2014.pdf 27

studie av folkhälsan kommit fram till samma resultat om den psykiska ohälsan. Nämnvärt är att Region Halland har studerat självmordsförsök istället för genomförda självmord och har i sitt underlag redogjort för att försöken till självmord ligger på 3 procent för män och 5 procent för kvinnor. I och med att Regeringen 2008 beslutade om en nollvision för självmord och ohälsotalet ökar i länet för personer mellan 20-34 år så bedöms psykisk och fysisk ohälsa fortfarande som ett problem i länet. Fysisk skadegörelse Indikatorer: Skadegörelse/grov skadegörelse (12 kap. Skadegörelsebrott inkl. mordbrand samtliga anmälda brott ) Övrigt klotter Anlagda bränder (brandorsak: anlagd med uppsåt) Bränder i byggnader dit räddningstjänsten larmats (samtliga bränder i byggnader) Övriga bränder dit räddningstjänsten larmats. Inte i byggnader (samtliga övriga bränder) Genom brand (även på motorfordon) Kommunala försäkringsbolagets skaderapportering Halland ligger under riksgenomsnittet för samtliga indikatorer för fysisk skadegörelse. Länet följer rikets nedåtgående trend. Därmed har trenden för anlagda bränder och bränder i övrigt förbättrats i länet sedan bedömningen 2013. Trenden för skadegörelse är fortsättningsvis nedåtgående och ett litet problem för länet. Stöld och rån (tillgrepp) Indikatorer: Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel (7 ) Inbrottsstöld, inte av skjutvapen (1, 2, 4 ) Övrig stöld och snatteri (1, 2, 4 ) Från fordon m.m. Rån mot privatperson Olika former av stöld och rån minskar i länet, förutom kategorin övrig stöld och snatteri. Trenden följer riket. Omfattningen (antal per 100 000 invånare) är lägre i länet. I Halmstad och Hylte har inbrottsstöld ökat och kommunerna ligger över riksgenomsnittet. Det gör även Laholm, men där har inbrottsstöld minskat. Sammanfattningsvis är trenden för stöld och rån fortsättningsvis nedåtgående, men bedöms fortfarande som ett problem i länet då det leder till otrygghet (se avsnitt om Otrygghet). Hot och våld Indikatorer: Anmälda brott. Misshandel utomhus med gärningsman som är obekant för offret (fördelat på samtliga, kön, ålder) Utsatthet för fysiskt våld: Andel som utsatts för fysiskt våld efter region, kön och år. Utsatthet för brott. Andel personer utsatta för brott mot enskild person Utsatthet för brott. Andel hushåll utsatta för egendomsbrott (Endast i regional analys) Socialstyrelsens patientregister (fördelat på kön, ålder och skadetyp) Våld mot tjänsteman (1,5 ) Hot m.m. mot tjänsteman (1, 2, 5 ) 6 kap. Sexualbrott - samtliga anmälda brott Våldtäkt inkl. grov (1, 4 ) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. (2, 3, 5-7 ) Sexuellt ofredande (ej blottning) (10 ) Grov kvinnofridskränkning (ingår även i hotbrott) Hemfridsbrott, olaga intrång Ofredande Vapenbrott Övergrepp i rättssak Mobbning på sociala medier/cybermobbning + Mobbning Indikatorerna för hot och våld visar i de flesta fall en nedåtgående trend och att länet ligger under 28

riksgenomsnittet och i några fall på samma nivå. Undantaget är sexuellt tvång där Halland uppvisade 10 per 100 000 jämfört med riksgenomsnittet 4 per 100 000 på grund en kraftig ökning i Halmstad. Antalet anmälningar om misshandel som genomförts av gärningsman som är obekant för offret har minskat i samtliga åldersgrupper i både riket och länet. Region Halland rapporterar en stabil utveckling i länet med viss överrepresentation av våld för män i åldersgruppen 18-29 år i Hylte. Länet och samtliga kommuner, förutom Halmstad, har ett lägre antal anmälningar än riket. Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning har 12,8 procent utsatts för brott mot enskild person i länet, vilket är samma som för riket. Antalet anmälda brott gällande hot och våld mot tjänstemän har varierat i länet sedan 2009. Det är fortsättningsvis mindre än riksgenomsnittet. Även om trenden är nedåtgående har nulägesbedömningen inte förändrats, eftersom två kommuner tidigare har bedömt det som ett stort problem och ingen tydlig förändring i samhället kan ses utifrån nuvarande underlag. Detta förstärks även av Region Hallands som inte heller noterat några betydande skillnader över tid. Hatbrott Indikatorer: Antal anmälningar med hatbrottsmotiv där brottsanmälan har registrerats Antal anmälningar med främlingsfientliga/ rasistiska hatbrottsmotiv där brottsanmälan har registrerats Olaga hot/ofredande Olaga diskriminering Hets mot folkgrupp Halland har bland det lägsta antalet hatbrottsanmälningar per 100 000 invånare (36 jämfört med 65 för riket). Länet har också generellt sett färre antal olaga hot, ofredande, olaga diskriminering och hets mot folkgrupp jämfört med riket. Endast Hylte kommun sticker ut med högre antal olaga hot och ofredande i statistiken jämfört med riket. Länet uppvisar ett lägre antal anmälningar av hets mot folkgrupp jämfört med riket, 7 respektive 12 per 100 000 invånare. Risken att utsättas för hatbrott bedöms som oförändrad och som ett litet problem i länet. Otrygghet Indikatorer: Andel personer som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället Andel personer som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området Andel personer som i stor utsträckning känner oro för överfall/misshandel Andel personer som i stor utsträckning känner oro för bostadsinbrott Andelen personer som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället har minskat både i länet och i riket mellan 2009-2014, i länet från 27 till 22 procent. Andel personer som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området har ökat något och är på samma nivå som riket. Enligt Region Hallands rapport avstår ungefär 8 procent män och 31 procent kvinnor att gå ut ensam med anledning av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad. Oron för att utsättas för överfall eller misshandel har minskat mycket, från 16 till 6 procent, och ligger under riksgenomsnittet. Oron för bostadsinbrott är på samma nivå och något högre än riksgenomsnittet. Även om trenden har gått från oförändrad till nedåtgående bör otrygghet ses som ett problem då var femte invånare i stor utsträckning känner oro för brottsligheten och för bostadsinbrott. 29

Ej möjlighet till egen försörjning Indikatorer: Ekonomiskt bistånd. Biståndsmottagare inklusive barn i % av befolkningen, heltal (fördelat på samtliga och ålderskategorier) Nettoinkomst per kommun för kvinnor och män. Personer 20- år som varit folkbokförda i Sverige både 1 januari och 31 december åren 2009, 2010 och 2011 (fördelat på samtliga, kön, medelinkomst, medelinkomst och Ginikoefficient) Nettoinkomsten har ökat för både kvinnor och män i både länet och riket. Inkomsten är högre för män i länet jämfört med riket, men för kvinnor finns inga större skillnader. Spridningen av inkomsten är den samma i länet som för riket, och den har varit oförändrad i länet medan den har ökat i riket. Andelen biståndmottagare skiljer mellan riket och länet, andelen var 4 respektive 3 procent 2012. Trenden är oförändrad. Största skillnaden finns bland unga 18-24 där Halland har 3 procentenheter färre. Andelen biståndsmottagare är större i Hylte jämfört med både riket och länet. Övriga kommuner ligger under eller på riksgenomsnittet. Möjlighet till egen försörjning är något bättre i Halland än i riket, men bedöms fortfarande vara ett problem, bland annat för att bristen på försörjning har en sådan stark påverkan på flera andra risker. Systemhotande och organiserad brottslighet Under 2013 informerade underrättelseroteln på Polismyndigheten i Hallands län deltagarna i Samhällsrådet för grov organiserad brottslighet om den systemhotande och organiserade brottsligheten i länet. En kvalitativ bedömning gjordes av utvecklingen och ingen ny bedömning har gjorts gemensamt sedan dess. Sociala konflikter med våldsinslag Under 2013 diskuterade i Samhällsrådet för grov organiserad brottslighet risken för våld mellan supportrar i samband högriskmatcher i fotboll och gängkonflikter i länet. En kvalitativ bedömning gjordes av utvecklingen och ingen ny bedömning har gjorts gemensamt sedan dess. Politiska konflikter med våldsinslag Under 2013 diskuterade i Samhällsrådet för grov organiserad brottslighet politiska konflikter med våldsinslag. Gruppen konstaterade att det inte har inträffat några sådana konflikter i länet. Definition och gränsdragning mellan sociala och politiska konflikter är inte tydlig och de bedöms kunna få liknande konsekvenser. En kvalitativ bedömning gjordes av utvecklingen och ingen ny bedömning har gjorts gemensamt sedan dess. Brister i samhällsfunktioner Indikatorer: Svenskarnas oro inför framtiden Svenskarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner Svenskarnas förtroende för samtliga samhällsinstitutioner i Riks-SOM:s undersökning har minskat från 2010 till 2011. Svenskarnas oro för en ekonomisk kris har minskat sedan 2011, från 27 till 16 procent. Högst andel är mycket oroade för olika former av miljöförstöring. De största förändringarna är oro för terrorism, militära konflikter, globala epidemier, ökat antal flyktingar och politisk extremism. Länsstyrelsen har inte gjort någon bedömning då det saknas statistik på regional och lokal nivå. 30

Sammanfattning Sammanlagt 17 sociala riskfaktorer och sociala risker har analyserats. Åtta av dessa bedöms som ett problem som kan få allvarliga konsekvenser på samhället och negativ påverkan på det skyddsvärda. Dessa bedöms också vara en kritisk risk eller riskfaktor. Två av dessa, missbruk och ohälsosamma levnadsvanor, har en uppåtgående trend från att tidigare bedömts som oförändrad. Brist på finansiella, materiella eller personella resurser och ingen möjlighet till egen försörjning är två risker som fortfarande bedöms som uppåtgående, fast det finns brister i underlaget. En positiv utveckling sedan senaste bedömning 2013 är att fem riskfaktorer och risker: ekonomiska skillnader, utanförskap, bristande utbildning, otrygga uppväxtförhållanden och ohälsa har fått en nedåtgående trend. Bedömningen av förmågan har inte ändrats sedan sammanställningen 2013. Det tidigare resultatet visar att förmågan är god eller i huvudsak god på nio områden. Det finns tre områden där förmågan är bristfällig både på kort eller lång sikt: utanförskap, otrygga uppväxtförhållanden och otrygghet. I Tabell 3 görs en sammanfattning av den samlade regionala bedömningen. Om trenden är markerad med grönt innebär det en positiv utveckling och om den är markerad med rött innebär det en negativ utveckling. Tabell 3. Sammanfattande tabell över den samlade regionala bedömningen i steg 3. Förmåga, Riskfaktor eller risk Trend Nuläge Kritisk risk kort sikt (2015) (2015) (2015) (2015) (2013) Förmåga, lång sikt (2013) Konsekvenser (2013) Brist på finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhälle Upp 2: Problem Ja I huvudsak god Viss förmåga Allvarliga Ekonomiska skillnader samt social, ekonomisk och politisk marginalisering Ner 2: Problem Ja Viss förmåga God Allvarliga Utanförskap (stigmatisering och alienation) Ner 2: Problem Ja Viss förmåga Viss förmåga Allvarliga Bristande utbildning Ner 2: Problem Ja I huvudsak god I huvudsak god Allvarliga Otrygga uppväxtförhållanden Ner 2: Problem Ja Viss förmåga Viss förmåga Allvarliga Ohälsosamma levnadsvanor Upp 2: Problem Ja I huvudsak god I huvudsak god Allvarliga Missbruk Upp 2: Problem Ja Viss förmåga God Allvarliga Ohälsa - psykisk och fysisk Ner 2: Problem Ja I huvudsak god Viss förmåga Allvarliga Fysisk skadegörelse Ner 1: Litet Nej I huvudsak I huvudsak Begränsade 31

problem god god Stöld och rån (tillgrepp) Ner 2: Problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Hot och våld Ner 2: Problem Nej Viss förmåga I huvudsak god Begränsade Hatbrott Oförändrad 1: Litet problem Nej God God Begränsade Otrygghet Ner 2: Problem Nej Viss förmåga Viss förmåga Begränsade Ej möjlighet till egen försörjning Upp 2: Problem Ja I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Systemhotande och organiserad brottslighet Oförändrad 1: Litet problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Sociala konflikter med våldsinslag Oförändrad 1: Litet problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Politiska konflikter med våldsinslag Oförändrad 1: Litet problem Nej I huvudsak god I huvudsak god Begränsade Brister i samhällsfunktioner Ej bedömt - - - - - Möjliga konsekvenser Tre scenarier togs fram 2013 utifrån de riskfaktorer eller risker som bedömdes som problematiska och med allvarliga konsekvenser och där förmågan i något avseende bedömdes som bristfällig. Dessa redovisas i Tabell 4. Scenarierna utformades så att händelserna kan leda till en extraordinär händelse. Tabell 4. Sammanfattande tabell över den samlade regionala bedömningen i steg 4-6. Scenario Scenariot har sin grund i följande riskfaktorer Sannolikhet Krishanteringsförmåga Förmåga att motstå allvarliga störningar Konsekvenser på samhället med hänsyn till förmågan Psykisk ohälsa bland unga Brist på finansiella, personella och materiella resurser hos myndigheter, Otrygga uppväxtförhållanden, Ohälsa psykisk och fysisk, Missbruk samt Hot och våld Hög I huvudsak god men vissa brister I huvudsak god men vissa brister Begränsade 32

Kommentarer: Detta är en sammanfattning av kommunernas bedömningar. Sannolikheten bedöms som hög då psykisk ohälsa förekommer i kommunerna och liknande händelser men av mindre allvarlig karaktär inträffat. Samtliga kommuner belyser utmaningar med det förebyggande arbetet. Brister i krishanteringsförmågan handlar framförallt om svårigheter att upptäcka och hantera scenario i ett tidigt skede. Konsekvenserna bedöms som begränsade för samhället. Eventuellt kan förtroendet för politikerna komma att påverkas. Politiska konflikter med våldsinslag Ekonomiska skillnader samt social, ekonomisk och politisk marginalisering samt Utanförskap Medelhög I huvudsak god men vissa brister I huvudsak god men vissa brister Begränsade Kommentarer: Detta är en sammanfattning av kommunernas och den regionala referensgruppens bedömningar. Sannolikheten bedöms som medel då förekomsten av organiserade grupper inom extremhögern respektive den autonoma vänstermiljön är låg. Kommunernas generella krishanteringsförmåga varierar. Förvaltningar som kanske inte vanligtvis deltar i krisledningsorganisationer berörs. Polisen har god förmåga då större delen är en del av dagligt arbete. Det finns erfarenheter av mindre oroligheter i länet och upprättade kontakter mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och kommunerna. Händelsen kan leda till minskat förtroende för kommunen, politiker och myndigheter. Skadegörelse leder till kostnader för fastighetsägare. Skolskjutning Ekonomiska skillnader samt social, ekonomisk och politisk marginalisering samt Utanförskap Låg I huvudsak god men med vissa brister Viss förmåga men bristfälliga Allvarliga Kommentarer: Detta är en sammanfattning av kommunernas bedömningar. Sannolikheten varierar i kommunerna, men ingen av kommunerna att förmågan är god. Brister i krishanteringsförmågan handlar bland annat om ett scenario som är oväntat, kaosartat och det inte finns tidigare erfarenhet. Fördelar finns i upparbetare rutiner för POSOM, information till allmänheten och att scenariot har övats av några aktörer. Konsekvenserna är allvarliga då skolelever drabbas både fysiskt och psykiskt. Utifrån det nya statistiska underlaget, förändringarna i nulägesbedömning och trend samt utifrån omvärldsbevakning har Länsstyrelsen tagit fram två nya scenarier: våldsbejakande extremism och social utsatthet. Scenariot våldsbejakande extremism grundar sig i faktorer såsom våldsbrott, ojämlikhet i samhället, tillit till institutioner och psykisk ohälsa samt uppmärksamheten mot de tre våldsbejakande extremistmiljöerna. Dessa utgör i dagsläget inget hot mot det demokratiska statsskicket. Den islamistiska extremistiska miljön har fått större uppmärksamhet på senare tid då hundratals personer rest från Sverige till Syrien och Irak för att delta i strid med terrorgrupper sedan 2012 enligt Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen arbetar endast med våldsfrämjande extremistiska miljöer när det finns information om brottslig verksamhet. För att förhindra att våldsbejakande extremistmiljöer får fäste i samhället samt att individer lockas till att delta i dem krävs en samlad insats från samhället. 34 34 Våldsbejakande extremism i Sverige - nuläge och tendenser. http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2014/01/ds-20144/ Säkerhetspolisen, 2015. www.sakerhetspolisen.se. Nationella samordnaren mot extremism, 2015. http://www.samordnarenmotextremism.se/fragor-svar/ 33

Scenariot social utsatthet grundar sig i omvärldsbevakning och att i mer än ett år har antalet människor på flykt varit det största sedan andra världskriget 35 Framförallt under hösten 2015 har flyktingströmmarna till Sverige ökat markant. Myndigheter och kommuner i Hallands län samverkar kring mottagandet av asylsökande och ensamkommande barn. Ett arbete med att analysera beredskap och uthållighet samt behovet att samordna flyktingmottagandet har påbörjats. Kortsiktigt kan situationen få konsekvenser på behovet av bostäder, sjukvård och skola. Långsiktigt om situationen inte kan hanteras efter samhällets förväntningar skapas brister i förtroende för myndigheter. Sammanfattningsvis handlar konsekvenserna av identifierade scenerier och sociala risker om bristande tillit till samhällsinstitutioner, ökad försörjningsbörda och ökad belastning på och misstro mot välfärdssystemet, t.ex. psykiatri, skola och sjukvård. Den mellanmänskliga tilliten kan minska och våldsbrotten öka. Dessa två scenarier behöver ytterligare analyseras. 5.2.5 Sjukdomar Smittspridning kan ske genom luft, vatten, föda, djur/djurprodukter och risken ökar vid utlandsvistelse och naturkatastrofer. Smittspridningen kan eventuellt få förvärrade konsekvenser om det rör sig om ett nytt smittoämne eller avsiktlig smittspridning. Klimatförändringarna kan långsiktigt bidra till förändrade utbredningsområden. 36 Välkända exempel på pandemiutbrott är Spanska sjukan och Hongkonginfluensan, som slog mot stora delar av världen under 1918-1919 respektive 1968-1970. Spanska sjukan beräknas ha orsakat ca 20 miljoner människors död och i Sverige var dödligheten ca 4 procent av det totala antalet smittade. Dagens samhälle är mer globaliserat och det stora antalet transporter medför att en pandemi har större möjligheter att spridas snabbare idag än tidigare. Epizootisjukdomar kallas de smittsamma djursjukdomar som anses så allvarliga för djurhälsa, animalieproduktion och ibland även humanhälsa att det finns ett samhälleligt intresse av att hålla dem borta ur den svenska djurpopulationen. Zoonos är när en sjukdom sprids mellan djur och människa. Spridningen mellan djur och människa sker bland annat genom närkontakt med djur eller via livsmedel, t.ex. salmonella. I Hallands län har flera fall av zoonoser och epizooti förekommit de senaste åren. Sverige drabbades 2008 av en blåtungeepizooti där primärfallen konstaterades i Halland och ett antal får- och nötbesättningar smittförklarades. Under 2008 upptäcktes fall av mjältbrand på en gård i Halland. Efter en omfattande och kostsam sanering friförklarades gården 2010. Det har även förekommit Q-feber och Newcastlesjuka i länet respektive grannlänet Skåne. Både bakterier och virus kan bli resistenta mot antibiotika eller antivirala läkemedel. Läget är relativt gynnsamt i Sverige i jämförelse med omvärlden. Periodvis och eller i vissa delar av Sverige kan större problem förekomma. Motåtgärder är bl.a. minskad antibiotikaförskrivning till både människor och djur eller försök att minska smittspridning från person till person eller från livsmedel och foder. 5.3 Värdering av hot och risker i länet I Figur 5 presenteras en riskmatris med en sammanfattning av de regionala risker som har analyserats mer ingående. Riskerna är placerade i matrisen utifrån Länsstyrelsens bedömning av riskernas sannolikhet och konsekvens. Bedömningarna av sannolikhet och konsekvens är grundade på de bedömningar som gjordes när scenariot analyserades. 35 Svenska dagbladet, 2014 20 juni. 50 miljoner människor är på flykt. http://www.svd.se/50-miljonermanniskor-ar-pa-flykt 36 MSB, 2010. Olyckor & kriser 2009/2010. 34

Figur 5. Sammanfattning av resultaten av riskanalysen för ett antal representativa scenarier. 5.4 Identifierade hot och risker för Länsstyrelsens organisation Grunden till den interna risk- och sårbarhetsanalysen lades 2007 och endast mindre förändringar har gjorts sedan dess. I det utvecklingsprojekt av risk- och sårbarhetsanalysen som pågår 2015-2018 på Länsstyrelsen ingår det att utveckla den interna risk- och sårbarhetsanalysen. Med tanke på årets Regleringsbrevuppdrag 70 har det dock under 2015 gjorts ett arbete med att belysa informationssäkerheten för Länsstyrelsen. Detta har gjorts dels genom en länsgemensam studie, dels en studie av informationssäkerheten för krisberedskap på Länsstyrelsen i Halland. 5.4.1 Intern hot- och riskanalys Länsstyrelsen är som myndighet en arbetsplats där de flesta riskerna är relativt små. Brand och fallolyckor samt andra arbetsmiljörelaterade olyckor bedöms utgöra de främsta riskerna inom Länsstyrelsens lokaler. Risker rörande informationssäkerhet behandlas separat i avsnitt 5.4.2. samt 5.4.3. Lokaliseringen i Halmstad medför att en relativt liten risk för naturolyckor, kemikalieutsläpp eller kärnkraftsolycka. Riskerna är primärt av individkaraktär och arbetsmiljörelaterade, det vill säga att enskilda kan drabbas av olyckor till följd av sin arbetsutövning. Särskilda arbetsmiljörisker föreligger vid arbete i fält. Enskilda handläggare på Länsstyrelsen riskerar även att utsättas för våld och hot om våld till följd av sin yrkesutövning. Historiskt sett har det inträffat ett antal hot varav vissa har varit av sådan allvarlighetsgrad att de har polisanmälts. Förlust av personer med nyckelkompetenser kan allvarligt störa Länsstyrelsens förmåga att hantera sina ansvarsområden, inte minst vid en krissituation. En allvarlig händelse som drabbar en kollega, t.ex. arbetsmiljöolycka, hot eller dödsfall antas även påverka organisationens förmåga negativt på grund av den psykiska belastningen på kollegorna. Utöver de risker som kan drabba enskilda anställda finns även vissa risker som kan slå mot Länsstyrelsen som organisation. För Länsstyrelsen som organisation bedöms brand tillsammans med informationsrelaterade störningar utgöra de största riskerna. 35

5.4.2 Länsstyrelsegemensam informationssäkerhet Sedan 2009 är driften av länsstyrelsernas IT-system koncentrerad till en länsstyrelsegemensam ITavdelning som organisatoriskt tillhör Länsstyrelsen Västra Götalands län. IT-avdelningen levererar ITtjänster till alla länsstyrelser och deras medarbetare. Informationssäkerhetsarbetet bedrivs i huvudsak ute på respektive länsstyrelse och inom IT-avdelningen, men det finns ett nätverk där de som arbetar med informationssäkerhet bedriver visst gemensamt arbete. Ovanstående organisation med 21 fristående myndigheter som har en gemensam leverantör av gemensamma IT-tjänster har lett till en del oklarheter och svårigheter kring kravställning och rollfördelning, bland annat inom informationssäkerhetsområdet. Det framgår bland annat i en extern rapport som redovisats för länsstyrelserna, den visar att organisationen har låg mognadsgrad och inte arbetar tillräckligt systematiskt med frågorna. Att det finns brister i våra gemensamma system blev tydligt i samband med skogsbranden i Västmanland 2014 då exempelvis våra externa webbsidor slutade fungera på grund av överbelastning. Med anledning av ovanstående beslutade länsråden i oktober 2014 att starta ett gemensamt projekt med syfte att förbättra länsstyrelsernas kunskap och förmåga inom området informationssäkerhet och kontinuitetsplanering för att kunna identifiera kritiska verksamhetssystem och kartlägga verksamheternas krav på IT-stöd. Projektet har bestått av fyra delar: Ta fram förslag på kompetensutvecklande insatser för att höja kompetensen inom kontinuitetshantering och informationssäkerhet. En pilotstudie inom området Kommunikation med fokus på kravställning och analys av länsstyrelsernas webbaserade information och kommunikation. En pilotstudie inom området Kärnkraftsberedskap för att identifiera vilka specifika ITleveranser som är kritiska för att länsstyrelserna ska kunna bedriva sitt uppdrag som ansvarig myndighet för räddningstjänst vid en kärnteknisk olycka. Utifrån pilotstudierna ta fram ett förslag till krav på IT-leverans (SLA) som lever upp till den kravbild som framkommit i analyserna. Pilotstudierna inom kommunikation och kärnkraftsberedskap visar att nuvarande IT-leverans inte uppfyller de krav som finns från verksamheten. 5.4.3 Intern informationssäkerhet Beredskapsfunktionen på Länsstyrelsen i Halland har gjort en generell bedömning av informationssäkerheten på Länsstyrelsen i Halland vid en krisberedskap. Redovisningen av denna är uppdelad i två delar, en teknisk och en administrativ. I bedömningen av den tekniska delen ingår de system som används lokalt vid krisberedskap. De system som LST-IT äger och förvaltar har bedömts i förgående avsnitt. Under den administrativa delen ingår dokumentation, utbildning och policys. 5.4.3.1 Teknisk informationssäkerhet Generellt sett håller den tekniska informationssäkerheten på Länsstyrelsen i Hallands län en hög nivå, med bra redundans och goda förutsättningar för att hålla en bra nivå med utgångspunkt från krisberedskap. Även det fysiska skyddet är väl tilltaget med passersystem och olika behörighetssystem som begränsar tillträde till olika lokaler. De system som Länsstyrelsen blir tilldelad av t.ex. MSB, såsom Rakel, finns dokumenterat i andra analyser och kommer därför inte att bedömas i denna risk- och sårbarhetsanalys. De flesta IT- och kommunikationssystem Länsstyrelsen använder vid krishantering förvaltas tekniskt av någon annan. Till exempel sköts IT av IT-enheten i Västra Götaland, telefoni av Telia SNS samt Rakel och WIS av 36

MSB. I egen regi finns bara Ringhalsdagboken som är ett minutoperativt ledningsstöd vid en kärnteknisk olycka. Denna skall flyttas till IT-enheten under 2016. 5.4.3.2 Administrativ informationssäkerhet Även den administrativa delen av informationssäkerheten vid en krisberedskap är god. Det finns både en informationssäkerhetssamordnare samt en beredskapshandläggare som jobbar aktivt med informationssäkerheten. Det finns dock små brister i rutinen att dokumentera de olika systemen som används vid en krisberedskap. Vidare är mycket information kring dessa system kopplat till en person, vilket kan leda till att uthålligheten på den positionen kan bli lidande vid en långtgående krissituation. De styrdokument som redan finns behöver uppdateras. Detta gäller policys för mobiltelefoner, informationssäkerhet och datoranvändande. Dessa är starkt kopplade till utbildning, vilket är en ständigt återkommande punkt. Det finns en avsaknad av en bra och robust rutin för hantering av hemliga handlingar. Det finns dock goda förutsättningar för att kunna genomföra det. 6 Bedömning av länsstyrelsens generella krisberedskap I detta kapitel beskrivs inledningsvis vad krisberedskap innebär och därefter beskrivs Länsstyrelsens generella krisberedskap. Bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskap är grundad på de indikatorer som finns i MSBFS 2015:3. Indikatorerna och Länsstyrelsens svar på dessa redovisas i bilaga 3. 6.1 Beskrivning av krisberedskap Krisberedskap beskrivs i MSBFS 2015:3 som förmåga att genom utbildning, övning och andra åtgärder förebygga, motstå och hantera krissituationer. Även de strukturer som skapas före, under och efter en kris med syfte att förebygga, motstå och hantera krissituationer räknas in i krisberedskapen. 6.2 Länsstyrelsens generella krisberedskap Alla typer av risker ställer krav på en grundläggande krisberedskap och krishanteringsförmåga. Detta innefattar bland annat att ha en krisledningsplan och krisledningsorganisation med utbildad och övad personal samt en ledningsplats med tekniska förutsättningar att kunna verka i en kris. Länsstyrelsen i Halland har en ny digital krisledningsplan som antogs 2013. Planen är känd i organisationen och finns publicerad och tillgänglig för alla som behöver den. I planen beskrivs bland annat krishanteringsorganisationen, samordning och samverkansstrategi. Personalen i krisberedskapsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och myndighetens roll och ansvar vid en kris. Det finns en utbildnings- och övningsplan för mandatperioden som efterföljs. 2015 genomförs övningen Gripen, som berör kärnkraftshaveri och höjd beredskap på Ringhals. Under 2014 genomfördes övningen Barbro, som berörde utsläpp av olja till havs. Under dessa övningar har såväl Länsstyrelsens ledning som krishanteringsorganisation deltagit. Länsstyrelsen förfogar vidare över en ledningscentral som har renoverats under 2015. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade avseende elförsörjning, it-försörjning, tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild. Det finns dock inte tillgång till vatten under en hel vecka för hantering av mat, dryck och hygien på ledningsplatsen. Det finns flera möjliga alternativa ledningsplatser, men ingen är utpekad då en viss flexibilitet behövs eftersom behovet av alternativ lokalisering är scenariostyrt. Ett koncept för mobil ledningsplats kommer att utvecklas under 2016. 37

Det finns ingen övergripande plan för att flytta Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamheter och möjligheten att upprätthålla samhällsviktig verksamhet är scenarioberoende. Det finns dock rutiner och planer för vissa scenarier, såsom elbortfall. Det finns också en viss förmåga att flytta mindre delar, till exempel mindre del av Länsstyrelsens stabsorganisation. Avseende informationssäkerhet finns det utvecklingspotential, även om MSBFS 2009:10 i stort följs. Genom tjänsteman i beredskap, TiB, finns goda rutiner för att ta emot larm och kunna agera vid en händelse. Länsstyrelsen bedriver dessutom omvärldsbevakning för att i ett tidigt skede kunna identifiera och varna för kriser. Detta sker dels genom TiB, dels genoms MSB:s samverkanskonferenser. Länsstyrelsen har goda nätverk och verktyg för samverkan genom till exempel Sydlänssamverkan och Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap respektive WIS och Rakel. Regionala rådet är grundläggande för krisberedskapsarbetet i Hallands län. Behovsanalyser har gjorts för såväl materiella och personella resurser. Det behövs dock ytterligare behovsanalyser avseende materiella resurser för att säkerställa uthålligheten i krisledningsorganisationen. Det finns inte heller avtal om förstärkningsresurser i tillräcklig utsträckning för en större händelse. Frågan om avtal om förstärkningsresurser diskuteras inom Sydlänssamverkan. Det finns rutiner och förmåga att ta emot lokala, regionala och nationella förstärkningsresurser, såväl personella som materiella. Det finns dock ett behov av att förbättra rutiner och förmåga när det gäller internationella förstärkningsresurser. Det finns ingen nedskriven rutin för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser, men Länsstyrelsen använder MSB:s metod för övning och utvärdering av övningar. Länsstyrelsen har utvärderat inträffade händelser under de senaste åren, men detta har inte skett under särskild rutin. Risk- och sårbarhetsanalyserna är ett område som kan stärkas. Framförallt behövs en större delaktighet från hela Länsstyrelsen i risk- och sårbarhetsanalyserna och den interna risk- och sårbarhetsanalysen för Länsstyrelsen behöver utvecklas. Risk- och sårbarhetsanalysen fastställs av Länsstyrelsens ledning och används som ett underlag vid planering och beslut om åtgärder för att stärka Länsstyrelsens krisberedskap. Det finns dock utvecklingspotential i detta och risk- och sårbarhetsanalysen hade kunnat utgöra ett större beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation än vad den gör i dagsläget. 7 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Länsstyrelsen och dess geografiska område I detta kapitel beskrivs identifierade sårbarheter och brister i krisberedskapen som identifierats under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen samt under inträffade händelser och övningar. Inledningsvis beskrivs identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap som upptäckts i analysen av de kritiska beroendena, följt av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap som upptäckts i hot- och riskanalyserna. Därefter följer sårbarheter och brister som identifierats i bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskapsförmåga och slutligen sårbarheter och brister som identifierats vid inträffade händelser samt övningar. 7.1 Sårbarheter och brister i kritiska beroenden I identifieringen av kritiska beroenden framkom några sårbarheter och brister. Många samhällsviktiga verksamheter, och andra verksamheter, är beroende av elförsörjning. Inom flera av de samhällsviktiga verksamheterna i länet finns reservkraft för att kunna tillgodo se elförsörjningen. Det är dock oklart i vilken utsträckning de samhällsviktiga verksamheterna har tillgång till reservkraft. För att kunna 38

hantera ett bortfall av elförsörjning under en längre tid krävs också bland annat fungerande transporter såväl inom som utanför länet, då exempelvis reparatörer och materiel ofta behöver tas från andra delar av länet. Detta beroende kan utgöra en sårbarhet då det beroende på scenario dels kan vara svårt att transportera, dels att andra aktörer kan vara i behov av samma materiel och reparatörer. Vidare pekades drivmedelsförsörjningen ut av flera aktörer i identifieringen av kritiska beroenden som en sårbarhet. Detta då få organisationer har egna drivmedelsreserver, utan är beroende av kommersiella bensinstationer. Drivmedelsförsörjningen i sin tur är beroende av elförsörjningen och vid en störning i elförsörjningen krävs tillgång till bensinstationer som har eller kan förses med reservkraft. Drivmedelsförsörjningen utgör dessutom ett beroende för transportssektorn, då distribution av drivmedel är en förutsättning för att samhällsviktiga transporter ska kunna utföras. En brist i de kritiska beroendena är att det saknas en mer detaljerad identifiering och analys av dessa. Detta är ett kommande utvecklingsområde för Länsstyrelsen och kommer att utföras under perioden 2015-2018. 7.2 Sårbarheter och brister från hot- och riskanalyser I hot- och riskanalyserna har sårbarheter och brister identifierats i avsnittet om ras och skred, sociala risker, informationssäkerhet och antagonistiska hot. Arbetet och studierna av ras och skred är i dagsläget inriktat på en mer nationell nivå. Det behöver även göras mer studier på regional nivå och studier av påverkan på samhällsviktig verksamhet inom Hallands län. Sociala risker är inte ett nytt fenomen, men har uttrycken har ändrats genom olika tidsepoker. Det finns fortfarande ett behov av ett bredare synsätt på risker. Det är i dagsläget oklart om länet har samma förmåga att hantera sociala risker som att hantera fysiska risker. I och med områdets komplexitet och att flera verkasamhetsområden involveras ställs större krav på samverkan och kännedom om varandras ansvar och roller. Erfarenheter från flyktingsituationen hösten 2015 visar redan att det finns svårigheter att formera samverkan inför en ny uppgift. Inom informationssäkerhet framkom i den länsgemensamma analysen att det finns en sårbarhet kring kravställning och rollfördelning inom informationssäkerhetsområdet. Det påvisades även att det finns en låg mognadsgrad och ett inte tillräckligt systematiskt arbete inom området. Vidare visade pilotstudierna inom kommunikation och kärnkraftsberedskap att nuvarande IT- leverans inte uppfyller de krav som finns från verksamheten. I det interna informationssäkerhetsarbetet för Länsstyrelsen i Halland har små brister identifierats i rutinen att dokumentera de system som används vid krisberedskap. Det finns även en sårbarhet i att mycket information finns kopplat till en person. Detta ger en sårbarhet i uthålligheten vid en krissituation. Ytterligare en brist som identifierades är att befintliga styrdokument behöver uppdateras. Sårbarheter och brister i länets informationssäkerhet har bedömts genom de svar som kommunerna har gett på den enkät om informationssäkerhet MSB har skickat ut till samtliga kommuner. Sammanställningen från denna enkät visar att det varierar mellan kommunerna hur arbetet med informationssäkerhet pågår och i vilken utsträckning. Vad det gäller scenarierna antagonistiskt hot och väpnat angrepp finns det ett behov av att studera dessa scenarier närmare. 2016 träder den försvarspolitiska inriktningspropositionen i kraft, vilket 39

kommer innebära att totalförsvarsplaneringen ska återupptas. Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet och har därmed en central roll inom de civila delarna av totalförsvaret. Risk- och sårbarhetsanalysen för Länsstyrelsens organisation har identifierat potentiella sårbarheter i uthållighet och bristande redundans i nyckelkompetenser. Om flera händelser inträffar inom en kort tidsperiod eller en viss händelse drar ut på tiden är krisledningsorganisationen sårbar då de egna personella resurserna kan behöva förstärkas genom stöd utifrån. Exempel på nyckelfunktioner där redundans är nödvändigt inkluderar de basala stabsfunktionerna stabschef, information, GIS, samband och dokumentation. Länsstyrelsens egna sårbarhet är ännu inte klargjord på ett tillfredställande vis. 7.3 Sårbarheter och brister i krisberedskap Sårbarheter och brister i krisberedskapen bygger på de resultat som framkommit i den enkät för bedömning av den generella krisberedskapsförmågan som finns i MSBFS 2015:3. Det finns i dagsläget inget uttalat beslut om hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska bedrivas. Beredskapsfunktionen ansvarar för att rapportera i nuläget, men det behövs en större delaktighet från övriga enheter. Det finns utvecklingspotential för såväl den interna risk- och sårbarhetsanalysen som för den länsspecifika risk- och sårbarhetsanalysen. Risk- och sårbarhetsanalysen hade även kunnat utgöra ett större beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation. I enkäten framkom även att det inte finns någon övergripande plan för att flytta Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamheter. Möjligheten att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid en extraordinär händelse eller annan kris är scenarioberoende. Det finns rutiner och planer för vissa scenarier, såsom elbortfall, men inte för alla. Det finns också en viss förmåga att flytta mindre delar, till exempel mindre del av Länsstyrelsens stabsorganisation. Beträffande informationssäkerhet arbetar Länsstyrelsen inte helt efter de standarder som nämns i MSBFS 2009:10, även om stora delar efterlevs. Det finns även en sårbarhet i att rutinerna för hantering av kritiska beroenden till system och tjänster inte finns inom alla enheter. Ytterligare en sårbarhet är kravställning på informationssäkerhet vid upphandling av en extern leverantör. Inom delar av Länsstyrelsens organisation görs detta, men inte i samtliga. Det finns i nuläget ingen nedskriven rutin för att utvärdera inträffade händelser, men Länsstyrelsen använder MSB:s metod för övning och utvärdering av övningar. Länsstyrelsen har utvärderat inträffade händelser under de senaste åren, men detta har inte skett under särskild rutin. Under mandatperioden ska en rutin tas fram för utvärdering av inträffade händelser med fokus på samverkan. I enkäten framkom även att behovsanalyser för vissa materiella resurser behövs för att säkerställa uthållighet i krisledningsorganisationen. Det finns även brister i förmågan att ta emot internationella förstärkningsresurser. Det saknas även avtal i tillräcklig utsträckning för en större händelse. 7.4 Sårbarheter och brister som framkommit vid inträffade händelser och övningar Erfarenheten från tidigare händelser indikerar en potentiell sårbarhet i förhållande till uthålligheten för personella resurser och nyckelkompetenser, till exempel stabschef, informatörer och expertkompetenser som behövs för en särskild händelse. Uthålligheten kan förstärkas genom stöd utifrån, exempelvis från andra länsstyrelser. En annan identifierad sårbarhet är att Länsstyrelsen inte har förberett eller övat flytt till alternativ ledningsplats. 40

I utvärderingarna av de händelser som inträffat sedan förra risk- och sårbarhetsanalysen samt de övningar som genomförts har ett antal åtgärdsförslag identifierats. Det har inte gjorts någon särskild sårbarhetsanalys för samtliga händelser eller övningar, men de åtgärder som är identifierade kan ses som en spegling av sårbarheter och brister som identifierats. Åtgärdsförslagen som framkommit i utvärderingarna av de inträffade händelserna och övningarna presenteras i kapitel 8. 8 Genomförda, pågående och planerade åtgärder I detta kapitel redovisas planerade, pågående och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Inledningsvis presenteras de åtgärder som har genomförts sedan förra risk- och sårbarhetsanalysen skrevs. Därefter beskrivs de åtgärder som är pågående och slutligen de som är planerade, men ännu ej påbörjade. Åtgärder som rör löpande verksamhet redovisas inte. 8.1 Genomförda åtgärder I förra årets risk- och sårbarhetsanalys identifierades som åtgärd att regionala samverkanskurser skulle genomföras och även införas i den ordinarie verksamheten. Regionala samverkanskurser genomfördes under 2014 och är numera infört i den ordinarie verksamheten. Åtgärden anses därmed vara genomförd och kommer inte tas upp vidare i risk- och sårbarhetsanalysen. I förra årets risk- och sårbarhetsanalys konstaterades även att det behövdes ytterligare förankring av krisledningsplanen i krisberedskapsorganisationen. Detta har genomförts under 2015, bland annat genom TiB- utbildningar och utbildningar samt information inför övning Gripen. Under övningen Barbro 2014 konstaterades att kunskapen om upplägg på övningar behövde förbättras i länet. I och med övningen Gripen 2015, som har samma upplägg på planeringen som övning Barbro hade, anses denna kunskap vara förbättrad. I förra årets risk- och sårbarhetsanalys föreslogs som åtgärd för 2014 att Länsstyrelsen bör fortsätta följa upp arbetet med trafikseparering i Kattegatt och verka för att länets intressen ur beredskapssynpunkt bevakas. Länsstyrelsen har fått en lägesrapport från Sjöfartsverket och frågan om trafikseparering behandlas internationellt. Länsstyrelsen ser ärendet som avslutat, men fortsätter bevaka frågan inom den ordinarie verksamheten. Länsstyrelsen har även ett uppdrag inom klimatanpassning. Som ett led i detta har Länsstyrelsen numera en regional handlingsplan för klimatanpassning att utgå från. 2015 års verksamhet beträffande kärnenergiberedskap har i många delar bestått i att planera regional kärnkraftsövning Gripen tillsammans med inblandade aktörer. Länsstyrelsen har vidare reviderat planen för olycka vid kärntekniskt anläggning samt implementerat den tillsammans med Nationell beredskapsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning till aktörer i organisationen. Utöver detta har Länsstyrelsen bland annat arbetat vidare tillsammans med Ringhalsverket, polismyndigheten och räddningstjänsten i ett projektarbete över ett logistikcenter som ska syfta till att samordna utrustning och personal för insatser både för evakuerad personal från verket och för räddningspersonal som kommer att arbeta i den inre beredskapszonen. Länsstyrelsen har också deltagit med representanter som under året deltagit i olika arbetsgrupper beträffande MSB handlingsplan 2015 om den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor. Under 2015 har Länsstyrelsen bedrivit en utökat utbildningsinsats med egen personal samt till extern personal som verkar i organisationen. 41

8.2 Pågående åtgärder Länsstyrelsens arbete utgår från verksamhetsplanen, där grunden består av krisberedskapsplanering, övningar, utbildningar och att leda och delta i olika regionala nätverk. Även Länsstyrelsens kärnkraftberedskap bedriver en särskild verksamhetsplanering tillsammans med övriga aktörer. En pågående åtgärd är att Länsstyrelsen ska se över grunden för risk- och sårbarhetsanalysen, det vill säga arbetssättet och metoden, för att utveckla den nuvarande arbetsformen. Detta ska ske genom samarbete med länets kommuner, Region Halland samt i Sydlänssamverkan. Detta arbete inkluderar även en rad olika utvecklingsområden, bland annat identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden. Projektet med att utveckla den regionala risk- och sårbarhetsanalysen pågår från 2015 till 2018. En annan pågående åtgärd är att Länsstyrelsen i Hallands län, tillsammans med länsstyrelserna i Västra Götaland, Örebro och Värmland sedan driver 2013 ett projekt om civil-militär samverkan tillsammans med Militär Region Väst. Projektet syftade inledningsvis främst till kunskapsuppbyggnad avseende varandras organisationer för att kunna hantera händelser i fredstid. Fokus har över tid förskjutits mot att diskutera väpnat angrepp och krig samt vilka roller respektive aktör då har i ett sådant skede. Av tidigare åtgärdsförslag pågår dialog om flyktingmottagande för att bland annat tydliggöra vilka händelser som kan hanteras inom den dagliga verksamheten och när behövs stöd och samverkan på regional nivå. Myndigheterna har sedan 2013 också förbättrat information till allmänheten för att främja ett fortsatt bra diskussionsklimat. Ansvarsfördelningen mellan kommunernas och centrala myndigheters hantering av asylsökanden har förtydligats. 8.3 Planerade åtgärder En tidigare åtgärd som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen är att i samverkan med centrala myndigheter och kommuner samt privata aktörer ta fram planer för att hantera störningar i de finansiella systemen. Detta bör ske genom att bevaka arbetet i samverkansområdet Ekonomisk säkerhet och därefter avgöra om en uppdatering av den regionala analysen behövs. 2016 träder den försvarspolitiska inriktningspropositionen i kraft, vilket innebär att totalförsvarsplaneringen ska återupptas. Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet och har därmed en central roll inom de civila delarna av totalförsvaret. Därav kommer arbete bedrivas för att utveckla och förnya den gemensamma planeringen för civilt försvaret på regional nivå, utifrån de planeringsanvisningar som regeringen kommer ta fram. Kunskapen måste utvecklas med ett modernt innehåll kring totalförsvarsfrågor inom det civila området. Fokus kommer främst vara stödet till försvarsmakten, men även skydd av civilbefolkning och samhällsviktiga funktioner. I enkäten för bedömning av Länsstyrelsens generella krisberedskap framkom att det i nuläget inte finns någon nedskriven rutin för att utvärdera inträffade händelser. Det görs dock utvärderingar, men inte enligt någon särskild rutin för inträffade händelser. Under mandatperioden ska en rutin tas fram för utvärdering av inträffade händelser med fokus på samverkan. En annan planerad åtgärd som togs upp i enkäten för bedömning av den generella krisberedskapen är utveckling av en mobil ledningsplats. 42

9 Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat I detta kapitel presenteras det behov av åtgärder som har identifierats i årets risk- och sårbarhetsanalys. Inledningsvis presenteras de åtgärder som identifierats inom Länsstyrelsens ansvarsområde och därefter följer åtgärder som identifierats, men som ligger utanför Länsstyrelsens ansvarsområde. 9.1 Behov av ytterligare åtgärder inom Länsstyrelsens ansvarsområde I enkäten för bedömning av den generella krisberedskapen framkom en del brister och sårbarheter som bör åtgärdas. En del åtgärder är redan inplanerade och finns beskrivna i avsnitt 8.3 i förgående kapitel. Övriga identifierade åtgärder beskrivs nedan. Det finns i dagsläget inget uttalat beslut om hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen ska bedrivas. Det är i nuläget beredskapsfunktionen ansvarar för att rapportera, men det behövs en större delaktighet från övriga enheter. Risk- och sårbarhetsanalysen hade även kunnat utgöra ett större beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation. Hur övriga enheter ska bli mer involverade i risk- och sårbarhetsanalysen och hur analysen ska kunna utgöra ett beslutsunderlag för hela Länsstyrelsens organisation behöver studeras närmre. Detta kan med fördel göras i samband med det utvecklingsprojekt för risk- och sårbarhetsanalys som Länsstyrelsen bedriver 2015-2018. I enkäten bedömdes även Länsstyrelsens förmåga att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. Möjligheten till detta är scenarioberoende och det finns rutiner och planer för vissa scenarier, men inte alla. Förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet bör undersökas närmre och eventuellt utvecklas vid behov. Det behövs även en bättre kartläggning av vilka verksamheter inom Länsstyrelsens organisation som kan ses som samhällsviktiga. Varje enhet och funktion inom Länsstyrelsen bör utveckla sin egen förmåga att upprätthålla de samhällsviktiga verksamheter som ingår i enheten eller funktionen. För att kunna göra detta bör Beredskapsfunktionen bidra med stöd och riktlinjer. En annan brist som framkom i enkäten var att det behövs en behovsanalys avseende vissa materiella resurser för Länsstyrelsens ledningsplats. Detta för att kunna säkerställa uthållighet i krishanteringsorganisationen. Likaså framkom ett behov av att inventera vilka avtal som behövs och som är möjliga att teckna för förstärkningsresurser vid en större händelse. Denna fråga diskuteras redan inom Sydlänssamverkan. Länsstyrelsen bör därför delta i detta arbete och utifrån resultatet av denna genomföra lämpliga åtgärder. I Sydlänssamverkan pågår även ett arbete med internationella förstärkningsresurser. Det finns på Länsstyrelsen ett behov av att förbättra rutiner och förmåga avseende just internationella förstärkningsresurser. Länsstyrelsen bör delta i detta arbete och vidta åtgärder utifrån resultatet av detta arbete. En annan identifierad sårbarhet är att Länsstyrelsen inte har förberett eller övat flytt till alternativ ledningsplats. Förberedelser samt övning av flytt bör övervägas som åtgärder. I de hot- och riskanalyser som har gjorts i årets risk- och sårbarhetsanalys har åtgärdsförslag identifierats för arbetet med ras och skred, sociala risker, antagonistiskt hot och informationssäkerhet. I analysen av ras och skred framkom att det finns ett behov av att studera området närmare. Det finns också ett behov av att belysa risken från ett regionalt perspektiv. Utöver detta föreslås att: Länsstyrelsen bör verka för att informera i länet om det underlag som finns rörande ras och skred 43

Länsstyrelsen bör undersöka vilka ytterligare underlag som behövs med tanke på risken för ras och skred Länsstyrelsen bör verka för att analyser av konsekvenser vid ras eller skred genomförs tillsammans med övriga berörda organisationer. I arbetet med sociala risker har följande problematik och åtgärdsförslag identifierats. Länsstyrelsen i Hallands län och kommunerna i länet valde att använda Västra Götalandsmodellen för att inkludera sociala risker i de regionala och lokala risk- och sårbarhetsanalyserna. Projektet där modellen togs fram har avslutats, vilket innebär att det finns kunskapsbrist om till exempel val av indikatorer, sociala riskfaktorer och hur de påverkar varandra samt att fortsatt utveckling av modellen inte längre pågår. I det regionala arbetet fanns inte möjlighet att samordna datainsamlingen så att samma indikatorer används inom berörda verksamhetsområden. I analysens resultat finns flera osäkerheter bland annat på grund av brister i eller avsaknad av underlag. Länsstyrelsen bör tillsammans med berörda aktörer i länet öka förståelsen för hur sociala risker uppstår ur negativa sociala förhållanden och långsamma samhällsförändringar. Länsstyrelsen bör tillsammans med berörda aktörer i länet fortsätta utveckla metoden för att analysera sociala risker för att ytterligare anpassa pågående arbete i länet och skapa en mer effektiv arbetsprocess vid kommande revideringar samt för att minska analysens osäkerheter. Länsstyrelsen bör samarbeta med andra länsstyrelser för att utveckla metod och dra lärdomar när det gäller arbetsprocess, insamling och tolkning av statistik. Länsstyrelsen anser att metod för analys av sociala risker fortsatt behöver utvecklas och det helst samordnas nationellt. Länsstyrelsen bör tillsammans med berörda aktörer i länet studera scenarierna psykisk ohälsa bland unga, skolskjutning, våldsbejakande extremism och social utsatthet närmare. Sannolikhet och möjliga konsekvenser för scenarierna bör beskrivas samt förmågan att hantera händelser av detta slag. Det har uppkommit flera oklarheter i arbetet när det saknas kunskap om varandras begrepp inom de områden som berörs av sociala risker, t.ex. beredskap, brottsförebyggande och integration. Deltagare har upplevt att det talas olika språk, det vill säga att de begrepp som används är inte kända hos alla och vissa begrepp tolkas olika. Det finns behov av att tillsammans definiera begreppen eller åtminstone närmare förklara begreppens betydelse inom de olika områdena. I det tvärsektoriella arbetet har det även funnits brist på kunskap om varandras ansvar och roller. Länsstyrelsen bör tillsammans med berörda aktörer i länet öka kännedom om de verksamhetsområden som omfattas av sociala risker, deras ansvar och roller samt de begrepp som används inom respektive verksamhetsområde risker (t.ex. beredskap, brottsförebyggande och integration). Länsstyrelsen bör öka delaktigheten i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen genom att tillsammans med berörda aktörer i länet öka samverkan när det gäller datainsamling, analys av nuläge och trender när det gäller folkhälsa, brottslighet och annan utveckling i som är relevant för att identifiera sociala risker. En annan utmaning i arbetet med sociala risker är att förankra arbetet så att resultatet av analysen kan mynna ut i åtgärdsförslag. De tvärsektoriella ansvaren innebär stora krav på samordning och att resurser eventuellt omfördelas. Det krävs tid och mandat för att värdera resursbehov och kostnader för åtgärdsförslag. För att arbetsgruppen ska ha mandat behövs deltagande från olika professioner och men även olika organisationer. 44

I kommande revidering av sociala risker i risk- och sårbarhetsanalysen bör Länsstyrelsen tillsammans med berörda aktörer i länet klargöra hur åtgärdsförslag ska presenteras och tas om hand. Det finns oklarheter om vilken förmåga som krävs för att kunna hantera sociala risker och vilka eventuella skillnader det finns jämfört med en mer fysisk och vanligare samhällsstörning såsom storm och översvämning. Det finns behov av stöd och riktlinjer när det gäller både förebyggande och hantering av sociala risker. Länsstyrelsen anser att riktlinjer och exempel på förmåga som krävs för att förebygga och hantera sociala risker bör tas fram på nationell nivå. I tidigare regional analys av politiska konflikter med våldsinslag och i hanteringen av pågående flyktingsituation har framkom åtgärdsförslag för att dels förbättra situationen för nyanlända generellt och dels minska risken för motsättningar i samband med etablering av asylsökande, flyktingar och andra invandrare. Ansvarsfördelningen i åtgärderna är inte helt tydligt. Migrationsverket tillsammans med ansvarig för asylboende (privata aktörer) och för boende för ensamkommande flyktingbarn (kommun) bör undersöka riskbilden för hot och våld inom och mot boenden. Incidenter förekommer, men det finns lite underlag om orsaker. Länsstyrelsen tillsammans med berörda aktörer bör undersöka riskerna med att ensamkommande flyktingbarn försvinner och att migranter som inte registreras i landet med fokus på de långsiktiga konsekvenserna för samhället och myndigheternas ansvar och roller. Berörda aktörer bör förebygga motsättningar och konflikter mellan grupper med olika etnisk och kulturell bakgrund genom medling när det är aktuellt. Länsstyrelsen bör öka stödet till nyanlända föräldrar enligt nationella strategin för föräldrastöd. Länsstyrelsen bör arbeta för tobaksfri miljö enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och WHO:s ramkonvention om tobakskontroll. För att minska riskerna som kommer med en informationssäkerhetsrelaterad incident behövs bättre kunskap och mer utbildning till de som arbetar med systemen. Grunden till ett bra informationssäkerhetsarbete ligger i en väl genomförd informationsklassning och detta ses som ett första steg i att utveckla informationssäkerhetsarbetet hos kommunerna. 37 Ett bättre samarbete på området inom länet enligt den samverkansstrategi som alla kommunerna kommit överens om och tydligare roller för vem som samordnar arbetet med informationssäkerhet underlättar efterlevnaden och kontroll av tidigare utfört arbete behövs. Lika så behövs en bättre process/styrdokument för hur kommunerna ska ställa krav på leverantörer av olika tjänster såsom drift av IT-stöd, gemensamma e- tjänster och liknande. Nämnda åtgärder tillsammans med tidigare arbete på området gör att kommunerna kan upprätthålla en högre nivå av informationssäkerhet. I Länsstyrelsens sammanställning och analys av kommunernas svar på den enkät MSB skickade ut angående informationssäkerhet identifierades följande åtgärdsbehov. Länsstyrelsen bör verka för ett ökat samarbete i informationssäkerhetsfrågorna genom att lyfta dem på ett högre plan och få till ett bättre samarbete genom ökad kommunikation och samverkan mellan kommunerna. 37 2009 MSB Modell för klassificering av information: rekommendationer, (https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25602.pdf) 45

Länsstyrelsen bör verka för att lämplig person utses inom kommunen för att sköta samordning av och arbete med informationssäkerhetsfrågor. Länsstyrelsen bör verka för ett bättre uppföljningsarbete i kommunerna för att informationssäkerhetsarbetet ska hållas uppdaterat. Länsstyrelsen bör verka för att kommunerna uppdaterar, följer upp och reviderar det informationssäkerhetsarbete som är gjort för att höja informationssäkerhetsnivån ytterligare. Länsstyrelsen bör verka för utbildning och stöd i processen att informationsklassa information som de olika kommunerna har. Detta för att minska risken att informationssäkerhetsarbetet ej blir korrekt utfört, som i sin tur kan medföra att rätt skydd ej uppnås. Länsstyrelsen bör verka för att kartläggning av informationssäkerhetsarbetet genomförs i samtliga kommuner samt att åtgärder vidtas utifrån vad som framkommer. Länsstyrelsen bör verka för att kontinuitetsplaner för att hantera bortfall av information införs i kommunerna. Detta då det annars finns risk att berörd kommun inte har rutiner för att hantera en situation då kritisk information försvinner och därmed inte kan bedöma vilka konsekvenser det kan resultera i. Länsstyrelsen bör verka för framtagande av dokumentation med riktlinjer för vilka krav som ska ställas på leverantören av olika tjänster och varor. Detta för att det finns en risk att kommunerna inte ställer tillräckliga krav på exempelvis drift av IT-stöd och lagring av kommunens information då underleverantörer anlitas. Länsstyrelsen bör verka för att kommunerna använder anpassade kravspecifikationer på alla tjänster och varor som beställs och köps in till kommunerna. I det länsgemensamma arbete inom informationssäkerhet som har genomförts har några åtgärdsförslag identifierats. Projektet har i oktober 2015 lämnat ett antal förslag till länsråden att ta ställning till: 1. Införa en länsstyrelsegemensam systematisk kontinuitetsplanering - Genomföra workhops inom samtliga verksamhetsområden där kritiska förmågor och deras beroende av IT analyseras - Etablera samordnad styrning och organisation av informationssäkerhetsarbetet - Genomföra utbildning inom kontinuitetsplanering för olika målgrupper - Genomföra utbildning inom informationssäkerhet för olika målgrupper 2. Vidta åtgärder för en robust och tillgänglig IT-leverans utifrån verksamheternas krav - Tekniska investeringar för ökad robusthet och tillgänglighet - Utökad bemanning för support/felavhjälpning - Ta fram metoder för kvalitetskontroll och uppföljning av leveransen - Verksamheterna ska ha en förmåga att svara upp mot krav från IT I analysen av den interna informationssäkerheten för Länsstyrelsen identifierades även följande åtgärdsförslag: Länsstyrelsen bör genomföra en fullständig analys av de lokala tekniska system som används vid en krisberedskap Länsstyrelsen bör avveckla Ringhalsdagboken i nuvarande form och skapa en ny i den gemensamma IT-plattformen Länsstyrelsen bör skapa relevant, uppdaterad och skriftlig dokumentation över de tekniska system som finns och används vid krisberedskap Länsstyrelsen bör uppdatera de befintliga styrdokumenten som finns och skapa en policy för mobiltelefoner och användningen av dem 46

Länsstyrelsen bör genomföra interna utbildningar på de uppdaterade styrdokumenten Länsstyrelsen bör uppdatera rutinerna för hantering av hemliga handlingar. Åtgärder har även identifierats i hot- och riskanalysen för Länsstyrelsens organisation. Länsstyrelsens egna sårbarhet är ännu inte klargjord på ett tillfredställande vis. För att fortsätta arbetet med att kartlägga den egna sårbarheten behövs fler scenarioövningar som vänder sig till den egna personalen. Vid översvämningen i Getinge 2014 konstaterades att Länsstyrelsen behöver förbättra sina rutiner för krishanteringen. I utvärderingen av händelsen finns ett antal konkreta åtgärdsförslag på hur detta kan göras. Det konstaterades även att Länsstyrelsen i det förebyggande arbetet vid behov kan stödja kommunerna utmed Suseån när det gäller att verka för samverkan och skapa dialog om åtgärder. Länsstyrelsen kommer även att fortsätta driva arbetet i älvgrupp Nissan. Även under övningen Barbro 2014, en övning med scenario utsläpp av olja till havs, konstaterades att Länsstyrelsen behövde förbättra rutinerna för krishanteringen. Det noterades dessutom att användningen av tekniska stödsystem behövde förbättras i länet. Slutligen konstaterades att en del frågor kring hanteringen av sanering och oljeutsläpp behövde klaras ut och mer kunskap behövdes. Detaljerade åtgärdsförslag finns i utvärderingen för övningen. Vid utbildning- och övningsinsatser för ökad CBRNE-förmåga under 2013 identifierades ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder berör utbildning och övning, kunskapsspridning och samverkan. I länet finns en regional samordningsfunktion (RSF) som ansvarar för samordning och uppföljning av åtgärdsförslagen. Åtgärdsförslagen finns närmre beskrivna i dokumentet Åtgärdsplan för CBRNE 2014-2015. 9.2 Behov av ytterligare åtgärder utanför Länsstyrelsens ansvarsområde I bedömningen av Länsstyrelsens generella krisberedskap framkom en åtgärd som ligger utanför Länsstyrelsens ansvarsområde. Länsstyrelsen anser att MSB bör kommunicera en uppdaterad resurslista för nationella förstärkningsresurser samt en beskrivning av behov av expertstöd vid olika händelsetyper. MSB har under 2015 genomfört en enkät om informationssäkerhet riktad till alla kommuner i landet, där varje länsstyrelse har fått en länsvis sammanställning av resultatet. Detta resultat har legat som grund för analysen av informationssäkerhet i länet. Sammanställningen utgör inte tillräckligt underlag för en detaljerad analys, bland annat på grund av låg grad av transparens. Det är därför önskvärt att MSB gör en detaljerad analys utifrån hela det material de har fått in. I årets risk- och sårbarhetsanalys uppstod även en fråga gällande hanteringen av storskalig utrymning av såväl hus- som lantbruksdjur. Denna fråga behöver lyftas och samordnat hanteras av Jordbruksverket. Slutligen föreslogs efter årets genomlysning av sociala risker ett antal åtgärder som berör bland annat kommuner och Migrationsverket. Dessa åtgärder finns beskrivna i förgående kapitel, 9.1, i samband med övriga åtgärder som berör arbetet med sociala risker. 47

Bilaga 1 Lagstiftning Nedan redogörs för lagstiftningen som berör Länsstyrelsens ansvarsområde inom krisberedskap. Lagstiftning Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen) Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2007:603) om intern styrning Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) Epizootilagen (1999:657) Zoonoslagen (1999:658) Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Plan- och bygglag (2010:900) Miljöbalk (1998:808) Föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:7 48

Bilaga 2 Riskhanteringsprocessen Nedan redogörs för delar av den bakomliggande teorin till risk- och sårbarhetsanalysen. Riskhanteringsprocessen Riskbegreppets komplexitet hänger samman med att begreppet täcker in ett mycket stort antal samhällssektorer. Detta medför att risker kan vara av ett stort antal olika slag, till exempel politiskt, miljömässigt och ekonomiskt slag. I denna rapport menas med risk sannolikheten för en negativ händelse och konsekvensen av densamma. Med konsekvenser avses i första hand påverkan på befolkningens liv och hälsa, men även miljömässiga och ekonomiska värden som kan gå förlorade samt negativ påverkan av samhällets funktionalitet, grundläggande värden eller den nationella suveräniteten. Begreppet riskhantering definieras på olika sätt inom olika verksamhetsområden. De många definitionerna till trots är syftet alltid detsamma, nämligen att förhindra att oönskade och förlustbringande händelser uppstår. Detta gäller oavsett om det handlar om exempelvis en förlust av en nyckelperson eller om ett toxiskt utsläpp från en produktion till den omgivande miljön. En vanligt förekommande modell av riskhanteringsprocessen illustreras i Figur 6. Figur 6. Schematisk beskrivning av riskhanteringsprocessen (Efter IEC 1995). 49