Sammanställning av andra kommuners klimatarbete

Stöd & process 2013-08-28 Andrea Rishaug andrea.rishaug@upplandsvasby.se Dnr KS/2013:178 Sammanställning av andra kommuners klimatarbete

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Syfte... 5 2.3 Rapportens struktur... 5 3 Övergripande mätbara mål... 5 3.1 Länsstyrelsen i Stockholms län... 5 3.2 Kartlagda kommuner... 6 3.3 Upplands Väsby kommun... 7 4 Mål uppdelat på områden... 7 4.1 Energi... 7 4.1.1 Energi- och elförbrukning... 7 4.1.2 Fjärr- och kraftvärme... 8 4.1.3 Eldning av fossila bränslen... 8 4.1.4 Förnyelsebar energi... 8 4.2 Transport... 8 4.2.1 Minskade växthusgasutsläpp... 8 4.2.2 Alternativa resesätt... 9 4.2.3 Kollektivtrafik... 9 4.2.4 Förnyelsebara bränslen... 9 4.3 Övrigt... 10 4.3.1 Planering och byggande... 10 4.3.2 Upphandling och inköp... 10 4.3.3 Jordbruk och kolsänkor... 10 4.3.4 Livsmedel... 10 5 Förväntade utsläppsminskningar och uppföljning... 10 6 Åtgärder uppdelat på sektorer... 11 6.1 Energi... 11 6.1.1 Energi- och elförbrukning... 11 6.1.2 Fjärr- och kraftvärme... 12 6.1.3 Eldning av fossila bränslen... 12 6.1.4 Förnyelsebar energi... 12 6.1.4.1 Förnyelsebar el... 13 6.1.4.2 Sol, vind- och vattenkraft... 13 6.2 Transport... 13 6.2.1 Minskade växthusgasutsläpp... 13 6.2.2 Alternativa resesätt... 14 2

6.2.3 Kollektivtrafik... 15 6.2.4 Förnyelsebara bränslen... 15 6.3 Övrigt... 16 6.3.1 Planering och byggande... 16 6.3.2 Upphandling och inköp... 17 6.3.3 Jordbruk och kolsänkor... 18 6.3.4 Livsmedel... 18 6.3.5 Övriga åtgärder UVK... 19 7 Slutsats... 20 3

1 Sammanfattning En sammanställning av andra kommuners klimatarbete har gjorts som ett delmål i projektet Utredning av klimatnyttan, vars huvudsyfte är att stärka Upplands Väsby kommuns fortsatta klimatarbete. De tio utvalda kommunerna är alla del av nätverket Klimatkommunerna och ses därför som goda exempel att undersöka. Kommunernas mål och åtgärder i klimatarbetet har kartlagts och presenteras i sammanfattad version i denna rapport tillsammans med Upplands Väsby kommuns åtgärder och mål. Flest mål och åtgärder hittades för områdena energi och transport, där även Upplands Väsby kommun har flest åtgärder. Åtgärderna rörde huvudsakligen minskad energiförbrukning, användning av förnyelsebar eller koldioxidfri el, minskad bilkörning, miljövänligare fordon och ökad användning av förnyelsebara bränslen. Många åtgärder inom energi och transport hade en beräknad minskning av växthusgasutsläppen, tillskillnad från åtgärder inom andra områden. Hur uppföljningen sker varierar kraftigt, där vissa kommuner presenterar uppföljning för varje åtgärd medan vissa kommuner endast kommer att presentera en gemensam uppföljning för alla åtgärder. Denna uppföljning sker årligen. De flesta kommunerna har ambitiösa mål när det kommer till minskad klimatpåverkan och Upplands Väsby kommun kan säkerligen finna inspiration till nya effektiva åtgärder i denna rapport. 4

2 Inledning 2.1 Bakgrund Då Upplands Väsby kommun har ett ambitiöst klimatmål, som innebär en halvering av växthusgasutsläppen till år 2020 jämfört med 1990, har kommunen inlett projektet Utvärdering av klimatnyttan. Projektet i sin helhet syftar till att stärka Upplands Väsby kommuns klimatarbete genom att analysera den nuvarande handlingsplanen i energi- och klimatstrategin. Som ett delmål i projektet skulle andra kommuners klimatarbete sammanställas och presenteras i en kort rapport för att ge inspiration och en uppfattning om hur andra kommuner arbetar med dessa frågor. Alla de undersökta kommunerna är med i nätverket Klimatkommunerna, precis som Upplands Väsby kommun, och anses därför vara goda exempel att undersöka. De kartlagda kommunerna är: Jönköping, Kristianstad, Lidköping, Nynäshamn, Sollentuna, Södertälje, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund. 2.2 Syfte Att ge inspiration till Upplands Väsby kommuns klimatarbete genom att sammanställa andra kommuners mål gällande minskade växthusgasutsläpp, samt åtgärder inom olika sektorer för att kunna nå dessa mål. 2.3 Rapportens struktur Rapporten inleder med övergripande mätbara mål uppdelat för Länsstyrelsen i Stockholms län, de studerade kommunerna samt Upplands Väsby kommun. Sedan följer ett avsnitt angående mer nedbrutna mål som ska hjälpa kommunen med att nå det övergripande målet, detta avsnitt är uppdelat efter olika områden så som energi, transport och förnyelsebar energi. Majoriteten av alla mål som är samlade i denna rapport är till år 2020, om ett annat målår används så anges detta. Slutligen presenteras åtgärder som kommunerna planerar för att kunna nå sina mål. 3 Övergripande mätbara mål I detta avsnitt presenteras alla uppsatta mål för Länsstyrelsen i Stockholms län som presenteras i deras klimat- och energistrategi. För undersökta kommuner och Upplands Väsby kommun presenteras här endast mål gällande minskade utsläpp av växthusgaser. 3.1 Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen har satt upp regionala mål i en klimat- och energistrategi för Stockholms län, som Upplands Väsby kommun planerar att anta. Målen citeras här: Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19 procent till år 2020 jämfört med 2005. Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år 2020. Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO 2 -ekv.) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år 2030. År 2020 är 16 procent av energianvändningen inom transportsektorn förnybar. Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktionen oräknad. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen. 5

För att uppnå de fem målen har Länsstyrelsen valt att fokusera på sex stycken åtgärdsområden: Transporter och resande Energianvändning i bebyggelse Energiproduktion nya och gamla system Samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete Länsstyrelsen konstaterar även att åtgärder på kommunal nivå samt ändrade beteenden hos invånare kommer att vara avgörande för att kunna nå målen i strategin. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2013) 3.2 Kartlagda kommuner Nedan följer en lista på de övergripande målen och visionerna som kommunerna angav i sina energi- och klimatstrategier (eller motsvarande). Nio av de tio granskade kommunerna hade ett mätbart mål, med sluttid och jämförelseår. Därför presenteras endast nio stycken mål här, trots att tio kommuner undersöktes. Klimatbelastningen ska minska med 40 procent till år 2020 från nivån 2000. Målet ska beräknas per invånare. Utsläpp av växthusgaser i kommunen som geografiskt område ska minska med 40 procent från 1990 till 2020. De totala utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020 jämfört med år 1990. (Denna kommun hade även följande visioner: Fossilbränslefri kommunal organisation 2020, fossilbränslefri kommun 2030, klimatneutral kommunal organisation 2030, klimatneutral kommun 2050.) De totala utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent från 1990 till 2020 för kommunen som geografiskt område. Även utsläppen av koldioxid ska minska med 40 procent till år 2020. År 2020 ska utsläppen av koldioxid ha minskat med 40 procent jämfört med år 1990, för kommunen som geografiskt område. År 2050 ska kommunen inte ha några nettoutsläpp av koldioxid. För kommunen som geografiskt område är målet till år 2020 att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med mer än 60 procent per invånare jämfört med 1990. Till år 2050 finns visionen om att utsläppen av växthusgaser understiger ett ton per invånare och år. Kommunen ska vara fossilbränslefri senast 2030 och kommunkoncernen senast 2020. 65 procent minskning av koldioxidutsläpp mellan 1993 och 2020. Totala utsläppen av växthusgaser inom kommunens geografiska område ska minska med 65 procent till år 2020 och med 75 procent till år 2030 (basår 1990) Utsläppen växthusgaser minskar med 60 procent till 2020 i jämförelse med 1990. Sammanfattningsvis har fem kommuner målet att minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent till år 2020, där alla har basåret 1990 förutom en kommun som utgår från år 2000. De fyra resterande kommunerna har mål på 60 eller 65 procent minskning fram till 2020 med majoriteten basåret 1990. Flera kommuner räknar sina mål per invånare, men majoriteten av målen fokuserar på kommunen som geografisk yta. Det är heller inte alltid uttalat vad målet syftar på. Flera kommuner konstaterar dock att invånarantalet i kommunen kommer att öka men gör ingen 6

djupare reflektion om att detta skulle kunna leda till ökade växthusgasutsläpp för kommunen som geografisk yta. En av kommunerna som räknar målet per invånare specificerar att alla beräknade effekter från åtgärder och mål tar hänsyn till att kommunen befolkning förväntas öka med 15 000 personer till 2020. En plan omfattar endast koldioxid (och utesluter således alla andra växthusgaser). Andra klimatstrategier inkluderar minst koldioxid, metan och dikväveoxid. 3.3 Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun ska minska sina utsläpp av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, med 50 procent till 2020 jämfört med 1990. Målet omfattar kommunen som geografiskt område. 4 Mål uppdelat på områden Varje område inleds med målen för de kartlagda kommunerna som gäller för år 2020, om inte annat anges. Ifall Upplands Väsby kommun har ett specifikt mål för kategorin så presenteras det efter. 4.1 Energi 4.1.1 Energi- och elförbrukning Den här kategorin var den där flest mål fanns. För de tio kommunerna fanns totalt 31 stycken mål relaterade till energi- och elförbrukning. Detta kan summeras till följande: Mål till år 2020 (allmänt): o 15-30 procent minskning av energianvändningen (9 stycken. 4 kommuner utgick inte från år 1990 som start utan itsället 2005, 2008 samt 2009) o 10-20 procent minskning av energianvändningen för kommunens verksamheter eller byggnader (6 stycken, varav 1 till 2015 och 1 till 2016. 3 kommuner hade basåren 2003, 2008 och 2009 istället för 1990) Mål per år: o 1 procent minskning per år (1 stycken) o 1-2 procent minskning per år för den kommunala organisationen (3 stycken) Mål per invånare: o 15-20 procent minskning av energianvändning, köpt el eller uppvärmningsenergi (4 stycken, varav 2 är till 2015. 3 av kommunerna utgår från året 2008 istället för 1990) o 1 procent minskning per invånare och år (1 stycken) o 5 procent minskning av elanvändning och uppvärmningsenergi per invånare (3 stycken, varav 2 stycken till 2015) o Högst 30 MWh köpt energi per år och invånare (1 stycken, med basår 2005) Mål per kvadratmeter: o 25 procent minskning per kvadratmeter (1 stycken) o 10-30 procent minskning per ytenhet i lokaler som förvaltas av kommunen eller ingår i kommunens verksamhet (3 stycken, varav 1 är till 2012. Ingen utgår ifrån 1990, utan har valt 1995, 2005 och 2006 som utgångsår) Flera kommuner hade dessa mål uppdelade ytterligare på till exempel småhus, industri, tjänstesektorn, badhus eller flerbostadshus. Upplands Väsby kommuns mål: 7

Energiförbrukningen per kvadratmeter i kommunens egna lokaler ska ha en årlig minskning med tre procent jämfört med året innan. Detta resulterar i en minskning med 28 procent till år 2020 jämfört med 2009, och innefattar även de kommunala bolagen. 4.1.2 Fjärr- och kraftvärme Fjärr- och kraftvärmemålen behandlar både förbrukning och innehållet i bränslet som används i verken. Totalt hittades tolv stycken mål i denna kategori. 15 procent minskning av förbrukningen i småhus, industri med mera (3 stycken. En kommun utgår från 2008) 13-22 procents minskning av förbrukningen i kommunens verksamheter och landstingets fastigheter (2 stycken, en med basåret 2008) Utbyggt fjärrvärmenät (2 stycken, en med basåret 2008) 95-100 procent av energin som produceras ska vara från förnyelsebart bränsle, avfall eller återvunnen energi (6 stycken, varav en är till 2009 och en annan är till 2014. En kommun utgår från år 2005) 4.1.3 Eldning av fossila bränslen De nio hittade målen gäller eldning av fossila bränslen eller så kallad eldningsolja för uppvärmning i fastigheter och industri. 90-100 procents minskning av användandet i privata lokaler, industri, småhus med mera (6 stycken, varav en är till år 2016. Två kommuner har år 2008 som basår) 99-100 procents minskning av användandet i kommunens verksamheter eller landstingets fastigheter (3 stycken. Två av kommunerna utgår från 2009) 4.1.4 Förnyelsebar energi För många av dessa mål så är det inte uttalat vilken källa (till exempel vattenkraft) den förnyelsebara elen som kommunen är intresserad av kommer ifrån. De nio målen presenteras här: 15-50 procent ökning av andelen förnyelsebar el (2 stycken) 50 procent av all energi ska vara förnyelsebar (1 stycken som utgår från år 2007) 25 procent av elen ska produceras inom kommunen samt vara förnyelsebar (1 stycken) 63-115 GWh ny förnyelsebar el till kommunen (2 stycken, som båda har basåret 2009) 25-50 procent av elen ska komma från vindkraftverk (2 stycken) 1000 MWh solenergi ska produceras i kommunen, varav kommunen äger anläggningar som producerar 300 MWh (1 stycken) Vindkraftsproduktion på 500 GWh/år (1 stycken) 4.2 Transport 4.2.1 Minskade växthusgasutsläpp Åtta stycken allmänna mål om minskade växthusgasutsläpp för transportsektorn hittades. 10-35 procent minskning av utsläpp från fossila bränslen (4 stycken, varav 1 är till 2010 och 1 är till 2015. Basåren för 3 kommuner uppges vara 2005, 2007 samt 2010) 2 procents minskning av utsläpp från fossila bränslen per år och invånare (1 stycken, till 2016. En kommun utgår från år 2009) 20 procent minskning av drivmedelanvändningen per körd kilometer (1 stycken som har basåret 2013) 20-30 procent minskning av utsläpp från kommunens verksamhet (2 stycken, varav 1 är till 2014 och 1 är till 2015. En kommun utgår från år 1999) 8

Mål för Upplands Väsby kommun: 10 procent minskning av energiförbrukningen för transporter för kommunens verksamheter och de kommunala bolagen 4.2.2 Alternativa resesätt Med alternativa resesätt menas resor som ej sker med personbil. Endast fyra mål fanns i denna kategori. 60 procent av antal förflyttningar ska ske till fots, med cykel eller kollektivtrafik (1 stycken med basåret 2010) 31 procent av persontransporterna sker till fots eller med cykel (1 stycken med utgångsåret 2009) 20 procent minskning av biltrafiken i centralorten (1 stycken med basåret 2010) Körsträckorna per person ska minska med 5 mil per år (1 stycken där de utgår från år 2010) Maximalt 48 procent av persontransporterna sker med bil (1 stycken, jämfört med 2009) 4.2.3 Kollektivtrafik Fem stycken mål, en blandning av ökade resor och minskad klimatbelastning. 75 procent minskning av klimatbelastningen av busstrafiken (1 stycken, utgångsår 2008) 20-30 procent av persontransporterna ska ske med kollektivtrafiken (2 stycken, varav en har jämförelseåret 2008 och en har 2009) Antalet resor med kollektivtrafiken per invånare ska dubbleras, ej inräknat resor till/från skola (1 stycken med basåret 2007) 40 procent ökning av antalet resor med kollektivtrafiken (1 stycken) 4.2.4 Förnyelsebara bränslen Inom förnyelsebara bränslen för transportsektorn hittades åtta stycken mål. 25-75 procent av fordonsbränslet ska vara biobränslen (2 stycken, varav 1 till 2015. En kommun utgår från år 2009) 15 procent av fordonen ska drivas med el (1 stycken som har basåret 2005) 40 procent av bussarna ska drivas med biogas (1 stycken till 2012) 60 procent av matavfallet ska användas för att producera biogas (2 stycken, varav en till 2030 med basåret 2008) Det ska finnas möjlighet att samla in allt matavfall i kommunen och producera biogas (1 stycken) Det ska finnas fyra stycken publika biogastankställen (1 stycken) Alla bilar inom kommunkoncernen ska gå på förnyelsebart bränsle (3 stycken, varav 2 är till 2030) 50 procent av fordonen i den kommunala verksamheten ska drivas med förnyelsebara bränslen (1 stycken, till 2012 från 2006) Upplands Väsby kommuns mål: Alla fordon upp till 3,5 ton inom kommunens verksamhet ska drivas med förnybara bränslen 9

4.3 Övrigt 4.3.1 Planering och byggande Två ordentliga mål hittades i denna kategori. Många kommuner hade dock åtgärder för planering och byggande, vilket hittas i avsnitt 6.3.1. Fysisk planering och samhällsbyggande ska senast år 2010 grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas (1 stycken) Den kommunala energirådgivaren, miljöförvaltningen och andra intressenter ska senast år 2009 vara involverade vid försäljning av kommunal mark (1 stycken) 4.3.2 Upphandling och inköp Mål och åtgärder i denna kategori överlappade mycket så allt kategoriserades som åtgärder och hittas i avsnitt 6.3.2. 4.3.3 Jordbruk och kolsänkor De kommuner med utbrett jordbruk var de enda som hade mål angående jordbruk, totalt tre mål. 10 procent minskning av utsläppen från jordbruket (1 stycken med basåret 2010) Utsläppen av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet (1 stycken) 5 procent minskning av utsläppen från fossila bränslen inom sektorn (1 stycken, med utgångsåret 2007 och avslutas år 2015) 4.3.4 Livsmedel De tre hittade målen inom denna kategori rör alla livsmedel inom den egna verksamheten. 30-50 procent minskning av klimatbelastningen per portion i den egna verksamheten (2 stycken, en kommun har startår 2008) 20-50 procent minskning av volymen matavfall i den egna verksamheten (2 stycken, en kommun med basåret 2008) 25 procent av inköpta livsmedel ska vara ekologiska och/eller närproducerade (1 stycken till år 2010) 5 Förväntade utsläppsminskningar och uppföljning Alla undersökta kommunerna, utom en, har ett övergripande mål när det kommer till minskning av växthusgasutsläppen inom kommunen. Många har också räknat ut hur många ton CO 2 -ekvivalenter de måste minska sina utsläpp med för att nå detta mål. Vad som räknas in i kommunens växthusgasutsläpp varierar kraftigt men de flesta kommunerna fokuserar på de direkta utsläppen från transport och energi och utelämnar varor och tjänster. Väldigt få av målen per sektor hade någon beräknad klimatvinst. Detsamma gäller åtgärderna som följer i nästa avsnitt. Inom transport- och energisektorn fanns det flest mål och åtgärder med beräknade minskningar av växthusgasutsläpp, dessa beräknade minskningar presenteras inte i denna rapport eftersom minskningarna inte går att direkt översätta till Upplands Väsby kommun. Uppföljning av åtgärder och mål sker främst genom statistik från till exempel berörda nämnder och förvaltningar, bokslut, företag, egna mätningar, undersökningar och Statistiska centralbyrån. Hur ofta uppföljning sker varierar, men de flesta kommunerna har som mål att följa upp åtgärderna och målen en gång per år. Vissa kommuner presenterar en uppföljning 10

för varje åtgärd medan vissa kommuner endast kommer att presentera en gemensam uppföljning för alla åtgärder. 6 Åtgärder uppdelat på sektorer Nedan följer exempel på åtgärder de studerade kommunerna planerar att genomföra, eller har genomfört. Flertalet åtgärder har slagits ihop för de granskade kommunerna. För flera sektorer finns inga åtgärder för Upplands Väsby kommun, därför är dessa delar är tomma för Upplands Väsby. 6.1 Energi 6.1.1 Energi- och elförbrukning Minska energianvändningen inom hushåll, industri och tjänstesektor genom energirådgivning. Nya tariffkonstruktioner och webbtjänster tydliggör energiförbrukningen hos kunder. Åtgärder UVK Ta fram informations- /utbildningsmaterial till hyresgäster om hur man kan minska sin energiförbrukning Informera/utbilda hyresgäster i syfte att minska energianvändningen De fastighetsägande bolagen ska basera investeringar i energikrävande produkter på LCC-kalkyler Kommunala fastigheter med mycket hög energianvändning ska kartläggas och följas upp Utbytesprogram för gatubelysning genomförs Aktiv energi- och klimatrådgivning där kommuninvånarna, företag, fastighetsägare, organisationer och föreningar får tillgång till råd och stöd i sitt energieffektiviserings-arbete Flera skolor jobbar med miljödiplomering enligt Grön Flagg Uppföljning på att energiprestandan som redovisades vid bygganmälan verkligen uppfylls Ställa strängare energikrav än Boverkets byggregler Endast Bra Miljöval-märkt el i kommunens verksamheter Informera/utbilda brukare i syfte att minska energianvändningen Ställa krav på energiförbrukning vid om- och nybyggnation, samt när vi hyr Installera styr- och reglerteknik för ventilation och belysning i kommunens fastigheter* Byte av belysningsarmaturer i kommunens gymnastiklokaler och hallar Byte av ventilation i kommunens lokaler Kommunens nybyggda fastigheter ska uppfylla kraven motsvarande Green Building Väsby förskolor och skolor Utbildning och genomgång Delta i Earth Hour 11

Åtgärder i VA-systemet (isolering, uppvärmning, belysning) Utveckla ekonomiska incitamentsmodeller, den verksamhet som sparar energi eller gör investeringar som främjar energieffektivt arbete ska få ta del av den ekonomiska vinsten som investeringen innebär på sikt Genomför åtgärder inom ramen för EUprojekt Varje månad kontrolleras energianvändningen i skolorna och data bearbetas, eventuella avvikelser kan snabbt rättas till Information och rådgivning till allmänheten Ta upp energi- och klimatfrågor i samband med miljötillsynen Genomgång av utomhusbelysningen och framtagande av plan för utbyte Bedriva förebyggande arbete med hur företag, som omfattas av nämndens kontroll, kan bli mer energieffektiva 6.1.2 Fjärr- och kraftvärme Ansluta ytterligare lokaler till fjärrvärmenätet där så är möjligt Genom utbyggnad av fjärrvärmenätet och fler aktörer på marknaden ökar valfriheten för fastighetsägarna Byte av panna och bränslemix till endast förnyelsebara bränslen Utreda möjligheten att använda fjärrkyla med hjälp av sjövatten 6.1.3 Eldning av fossila bränslen Ta fram en handlingsplan för konvertering av bostadshus med eldningsolja Fördjupa samarbetet med elbolag Informationsinsatser till fastighetsägare och industri Ålägga tillståndspliktiga industrier att åtgärda identifierade oljesparåtgärder 6.1.4 Förnyelsebar energi Förnyelsebar energi är uppdelat i förnyelsebar el (ospecificerad källa) och sol, vind- och vattenkraft. 12

6.1.4.1 Förnyelsebar el Kommunen ska både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion Kommunen beslutar att upphandla endast förnybar el Möjligheten att installera solfångare, solceller och småskalig vindkraft bevakas Endast förnyelsebar el i kommunens verksamheter I dialog med byggherrar uppmuntras investeringar i småskalig energiproduktion 6.1.4.2 Sol, vind- och vattenkraft Ta fram planeringsunderlag för vindkraftsetablering Förstudie för land- och havsbaserad vindkraft Uppförande av solenergipark, passiv solvärme och integrerade solvärmesystem Möjligheten att installera solfångare, solceller och småskalig vindkraft bevakas 6.2 Transport 6.2.1 Minskade växthusgasutsläpp Initiera att kommunen klimatkompenserar kommunanställdas flygresor Se över möjligheten att införa bonussystem för de förare inom den kommunala organisationen som kör drivmedelssnålt Utbildning i Ecodriving för både personal i den kommunala organisationen och invånare Åtgärder UVK Förankra resepolicyn Förbättra möjligheten för och uppmuntra till video- och telefonkonferenser* Utbildning i sparsam körning med körsimulatorer* 13

Varje förvaltning och bolag upprättar en avvecklingsplan för fossila bränslen Försök med bränsleadditiv i kommunens fordon Endast inköp av miljöklassade bilar i kommunens verksamhet Ersättning för privata bilar i tjänst fasas ut Införande av samordnad varudistribution Miljöfordon ska erbjudas gratis parkering Installera elektronisk körjournal med ISA-funktion ISA = Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet* Bränsletyp kontra miljönytta Ruttoptimera transporter i kommunen* 6.2.2 Alternativa resesätt Cykelkartan revideras Gång- och cykelvägarna ska årligen genomgå utbyggnad och upprustning inom och mellan tätorterna samt till andra viktiga besökspunkter Ta fram paket med åtgärder som uppmuntrar hållbart resande (t.ex. prova på-busskort, leasingcyklar, hälsotrampare, samåkning, möjlighet att distansarbeta) Pröva att planera för ett lågt bilinnehav vid nyexploatering av central mark Bilpooler, cykelpooler, elcyklar införs Cykel och kollektivtrafik ska prioriteras Genomföra bättre trafikmätningar för olika trafikantslag: gång, cykel, kollektivtrafik, bil Samarbete med Vägverket och Trafikverket Arrangera Europeiska trafikantveckan för att inspirera till hållbart resande Åtgärder UVK Marknadsföring av tjänstecyklar Införande av bilpool för kommunkoncernen Upprätta en halvöppen bilpool i kommunen Utbyggnad av cykelvägar i kommunen 14

6.2.3 Kollektivtrafik Bättre marknadsföring Utvecklingsarbete med regionala aktörer Se över taxorna, förbättra framkomligheten, ökad turtäthet Öka andelen bussar som drivs med biogas Bussarna ska köras på biogas, RME och etanol 6.2.4 Förnyelsebara bränslen Förmedla bidrag för investeringar i Dual Fuel teknik (biogas+diesel) Investering i lagringskapacitet för biogödsel Handlingsplan för att öka användningen av biogas upprättas årligen Användning av förnybara drivmedel där inte biogas är lämpligt utreds Bidra till att biogasmarknaden utvecklas i regionen genom att samverka med olika aktörer och delta i olika projekt Arbeta för att förbättra infrastruktur för förnybara drivmedel och laddningsmöjligheter för elfordon Alla större kommunala arbetsplatser erbjuder laddningsmöjligheter för elfordon Avfallstaxan ändras för att styra mot ökad matavfall- och källsortering och möjliggöra rötning Använda dieselkvalitén Evolution (20 % tallolja) Invånare erbjuds att låna en elbil under en tid Utreda möjlighet för biogasanläggning i kommunen Åtgärder UVK Nämndens fordon ska drivas med förnyelsebara bränslen eller el Elbilsupphandling och inköp Inköp av biogasbilar Utreda möjligheten till småskalig biobränsleproduktion i kommunen Utbyggnad av infrastruktur för laddstolpar 15

6.3 Övrigt 6.3.1 Planering och byggande Utreda hur nya byggprojekt tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv, med fokus på energianvändning Utredning om ekonomiska förmåner för att uppföra passivhus, så som befrielse från avgifter för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor och enskilda avlopp Lokalisering och utformning av nya bebyggelseområden ska ske så att energianvändningen kan begränsas, bl.a. genom gynnsamma sol- och vindförhållanden Vid lokalisering av nya utbyggnadsområden inom orter med potential för fjärrvärme ska möjligheten att ansluta området till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem särskilt beaktas Framtagande av program för hållbart byggande Sammanställ goda exempel på energieffektiv samhällsplanering Vid nybyggnation ska en strävan vara att uppnå Guldnivå enligt normen Bygga Bo Utveckla nätverk där privatpersoner och olika professioner och branschaktörer kan mötas och diskutera för att inspirera och implementera kunskap om hållbart byggande i verkliga projekt Ny bebyggelse ska inte anläggas på värdefull odlingsbar jordbruksmark Nya bostadsområden är belägna inom 300 meter till ett grön- eller parkområde och inom 900 meter från Åtgärder UVK Ta fram definition för vad attraktiv stadsmiljö innebär i Upplands Väsby Ta fram Upplands Väsby kommuns definition av hållbarhet Öka effektiviteten i markanvändningen i centrala och kollektivnära områden Arbeta vidare med och upprätta system för hållbart samhällsbyggande Ta fram rutiner för uppföljning om energikompenserande åtgärder när man bygger i mindre bra lokalklimat. Utreda möjligheterna för rådgivning och information enligt principerna i energi- och klimatstrategin i samband med bygglovgivning i tillämpbara fall. Utreda möjligheterna för nergikravställande i exploateringsavtal. Utveckla VäsbyLabs-modellen för samhällsutveckling 16

en buss- eller tåghållplats Byggnadsmaterial med minimal klimatpåverkan (såsom träkonstruktioner eller grön cement) ska användas Ställa strängare energikrav än Boverkets byggregler vid exploatering av kommunal mark Nya kommunala byggnaders energiprestanda ska ligga 30 % under Boverkets byggreglers krav 6.3.2 Upphandling och inköp Kontinuerligt upphandla och köpa energieffektiva produkter, enligt Miljöstyrningsrådets avancerade krav eller spjutspetsnivån För de varor och tjänster som inte finns med i Miljöstyrningsrådets kriterier ska likvärdiga miljö- och energikrav ställas Grön IT införs i kommunen Upphandlare utbildar sig i de möjligheter som finns inom grön upphandling Miljökrav ska ställas vid upphandling av transporter/transporttjänster Samordnade varutransporter vid kommunal upphandling Naturbetesbaserad köttproduktion bör gynnas vid inköp och upphandling Kommunen utformar upphandlingsunderlag så att energiförbrukning och klimatpåverkan från entreprenader och tjänster minimeras över hela livscykeln Minst en återbruksverksamhet ska anordnas i kommunal regi När ny elektronisk utrustning köps in Åtgärder UVK Använda miljöstyrningsrådets avancerade kriterier vid upphandling, där så är möjligt Följa upp och kontrollera att ställda krav i upphandlingar efterföljs Alltid installera/köpa energieffektiva installationer och vitvaror Utreda möjligheten till och vad för krav som kan/ska ställas vid upphandling av transporttjänster* Använda egna checklistor för miljökrav vid upphandling, där så är möjligt Ta fram och implementera reviderad upphandlingspolicy Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av kommunens miljöpolicy 17

ska den ha effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge I stadens upphandlingspolicy ska tydligt anges hur en livsmedelsupphandling ska klimatprofileras, både vad gäller krav och uppföljning Uppföljning för att tillse att upphandlande enheter följer kommunens riktlinjer och att utförare lever upp till åtaganden 6.3.3 Jordbruk och kolsänkor Kompetensutveckling för lantbrukare inom kvävenyttjande Minska utsläppen av växthusgaser med hjälp av rådgivning En kartläggning ska göras över hur mängden koldioxid i luften kan minskas genom skötseln av den kommunala organisationens natur- och parkmark samt åkermark En kartläggning ska göras över hur träbyggnader kan nettoinlagra koldioxid samt visa på goda exempel på byggnader i trä En kartläggning ska göras av möjligheten att använda konceptet med östersjövänlig mat som kolsänka För varje träd som tas ner vid nyexploatering eller infrastrukturåtgärder ska minst ett nytt planteras eller kompenseras med annan vegetation 6.3.4 Livsmedel Större andel ekologisk mat Åtgärder UVK Minst 20 procent av hushållens matavfall ska sorteras ut för biologisk behandling inklusive hemkompostering 18

Klimatsmarta matsedlar och minskat svinn i kommunala kök Minska andelen animaliskt protein till förmån för protein från växtriket. Åtgärden fokuserar i första hand på att minska på nötkött och matsvinn i kommunens verksamheter Matsedlarnas klimatutsläpp ska kontinuerligt beräknas så effekten av arbetet lättare kan följas och förbättringar göras Öka kunskapsnivån om livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan till personal, invånare och skolelever Stärka kompetensen kring matens klimat- och miljöpåverkan bland kostchefer och måltidspersonal Upprätta en plan för hur förändringar i menyerna ska kommuniceras Utföra ett försöksprojekt för att minska klimatbelastningen från försäljning och svinn tillsammans med livsmedelsbutiker och restauranger Minskad inköpt mängd kött från konventionella uppfödningsmetoder, till förmån för betande djur och andra näringsriktiga livsmedel Vidareutveckla matavfallsinsamlingen i kommunen (hushåll och företag) 6.3.5 Övriga åtgärder UVK Åtgärder UVK Ta fram en aktivitetsplan för avfallsfrågor I varje undervisningsdag sträva efter att ha med något om ekologiska samband Börja använda verktyget PACT Vidareutveckla Klimatavtal Väsby Uppmuntra privata skolor med egna lokaler att teckna Klimatavtal Väsby Miljöstödet för föreningar Upprätta samarbetsavtal med högskolor och universitet Genomföra one ton life-projekt 19

7 Slutsats Alla utom en av de granskade kommunerna har ambitioner om att minska sin klimatpåverkan med mellan 40 och 65 procent fram till år 2020. Många kommuner har dessutom mål för olika sektorer som de har bedömt som extra viktiga, så som energi och transport. Inom områdena energi och transport hittades även flest beräknade besparingar av koldioxidekvivalenter, både vad det gäller mål och åtgärder. De uppskattade besparingarna presenteras inte i denna rapport då de undersökta kommunerna har ett annat utgångsläge än Upplands Väsby kommun, till exempel när det gäller befolkning eller kommunägda värmeverk. Men generellt sätt var det få åtgärder som hade en uppskattad besparing, vilket skulle kunna leda till att det läggs fokus på åtgärder som inte ger de största besparingarna. Kommunerna har alla liknande åtgärder för att åstadkomma minskade växthusgasutsläpp och Upplands Väsby kommun kan säkerligen hitta inspiration till nya åtgärder för att själv nå sitt uppsatta klimatmål. Dock så kan åtgärder som ger stora besparingar för en kommun, inte ge lika stor effekt för en annan kommun. Dessutom är det för vissa åtgärder svårt att beräkna vilka besparingar det skulle kunna leda till, speciellt när det gäller områden som till exempel samhällsbyggnad. 20