PelletsFörbundets informerar Introduktion PelletsFörbundet bildades 2013 genom en sammanslagning av branschorganisationerna PiR 1 och PellSam 2 med syfte att samla alla intressenter i en gemensam branschorganisation. Våra nära 100 st medlemsföretag representerar både stora och små företag som tillsammans arbetar inom hela energiområdet termisk bioenergi 3 från FoU och konsultverksamhet till produktion, transport och installation av såväl bränslen som utrustning. PelletsFörbundet vill med detta White paper presentera vad förbundet står för och skapa en förståelse kring den kunskap och erfarenhet som representeras genom PelletsFörbundets medlemsföretag 4. Tillsammans erbjuder vi alla som söker information en unik kunskapsbank och marknadsinformation baserade på mångårig erfarenhet från både små och stora företag. En kunskap som även efterfrågas alltmer globalt. 2014 användes inom Sverige 1,65 miljoner ton pellets (8 TWh) jämnt fördelade på tre marknader, villauppvärmning, mellanskalig industri- och närvärme och storskalig kraftvärmeproduktion. Faktureringsvärdet exklusive moms uppgick till drygt 3 miljarder kronor. 73,4 % av den svenska pelletsanvändningen levererades av PelletsFörbundets medlemsföretag. Flera av de större medlemsföretagen levererar förutom pellets även andra biobränslen såsom till exempel flis och grot. Medlemsföretagen bland installatörer och tillverkare av utrustning arbetar ofta inom hela värmesektorn och tillhandahåller energiteknik oberoende av energibärare. Bland medlemmarna finns dock en majoritet som prioriterar energilösningar baserad på förnyelsebara energibärare. PelletsFörbundet samarbetar sedan flera år tillbaka med FoU bland annat genom projekten inom Pelletsplattformen I och II som samfinansieras med stöd från Energimyndigheten. Det råder en samstämmighet både inom akademin och medlemsföretagen kring behovet av fortsatt, och gärna ökande, bioenergibaserad energiproduktion för att klara samhällets miljö- och klimatmål. PelletsFörbundets verksamhet är i likhet med andra branschorganisationer föremål för en ständig anpassning till marknadens förutsättningar. Genom teknikutveckling av systemlösningar ser vi nu kombisystem där till exempel värmepumpar och solenergi kan kombineras med bioenergi. Även en ökad globalisering och ett större fokus på kunskapsbaserade tjänster och system påverkar den rollen. Vi vet att smarta sätt att arbeta med energisystem kommer att ha stor betydelse i framtiden på såväl den inhemska marknaden som på nya exportmarknader. Förutom att vara kunskapsbank och informationsspridare är PelletsFörbundets uppgift att samla i statistik analysera marknadsutvecklingen, följa upp resultat och rapportera hur marknaden utvecklas. Vårt övergripande mål är att skapa bättre affärer för våra medlemföretag samtidigt som vi ger ett viktigt bidrag till samhällets miljö- och klimatarbete. Bioenergi en viktig energibärare Enligt Energimyndigheten härstammar drygt 20 % av landets tillförda energi från biomassa, vilket motsvarar ungefär 125 TWh. Större delen används som termisk energi inom industrin, men även inom bostadsuppvärmning och fjärr- och kraftvärmeproduktion. Endast en mindre del (10 TWh) används för individuell uppvärmning i villor och lantbruk. Nästan all bioenergi är baserat på de restprodukter som faller inom skogsindustrin och användningen av dessa restprodukter är viktiga för skogsindustrins konkurrenskraft. Användningen av bioenergi i transportsektorn är mindre och omsluter omkring 10 % (drygt 8TWh) Under förutsättning att användningen av termisk bioenergi sker med modern teknik kan man med hög verkningsgrad utnyttja den solenergi som fångas upp av fotosyntesen och lagrats i biomassa. En ökad användning, både i Sverige och globalt, kan bidra till att lösa flera av dagens utmaningar på energi- och klimatområdet. Pellets och övrig bioenergi spelar redan idag en viktig roll när det gäller att tillgodose en växande efterfrågan på energi samtidigt som en konvertering bort från fossila energibärare ger en minskad klimatpåverkan. Bioenergi ger därmed ett värdefullt bidrag till att uppfylla såväl energisäkerhet som ekonomisk och social utveckling i form av ökad köpkraft och lokala arbetstillfällen. Det råder i samhället en bred samsyn om att modern bioenergi är ett hållbart alternativ som är, och kommer att vara, nödvändig för att uppnå en koldioxidsnål framtid. 1 PiR - Pelletsindustrins Riksorganisation, organiserade tillverkare av pelletsbränsle 2 PellSam organiserade i huvudsak pelletsinstallatörer och tillverkare av pelletsteknik 3 Bioenergi för produktion av värme, el och kyla 4 Medlemmar - se vår hemsida http://pelletsforbundet.se/medlemsforetag/
Miljömässiga och sociala aspekter och dess inverkan på lokal ekonomi beror på skalan och på formen av bioenergianvändning t.ex. värme, el eller kyla. Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott redovisar i rapporten Den svenska skogen, energin och koldioxiden att enbart den årliga skogsbiomassatillväxten i Sverige är cirka 85 megaton, vilket enligt rapporten, omräknat i energienheter motsvarar 425 terawattimmar. Enbart tillväxten inom skogen 5 är storleksmässigt jämförbar med Sveriges årliga totala energianvändning, eller om man vill, i samma storleksordning som Norges årliga oljeproduktion. Till skillnad från Norges olja är vår bioenergi är en resurs som inte förbrukas, utan förnyas varje år. Våra medlemsföretag upplever dock att den positiva utvecklingen av marknaden som pågått de senaste decennierna sedan omkring 2010 har avstannat och till och med minskat inom vissa marknadssegment. Detta då de flesta så kallade low hangingfruits är redan plockade. Energimyndighetens korttidsprognos spår dock en fortsatt marginell ökning fram till 2016. Möjligheter De viktigaste energibärarna inom industrin är el och biobränsle, vilka svarade för 36 % respektive 38 % av energianvändningen under 2013. Biobränsleanvändningen inom industrin domineras av massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin. Utvecklingen inom dessa branscher påverkar därför den totala biobränsleanvändningen starkt. Bioenergi ger vår skogsindustri avsättning för många de restprodukter som faller från produktionen och användningen är allt viktigare för bibehållen konkurrenskraft hos en av våra viktigaste basindustrier. Fig visar användningen av energi inom industri och bostäder. Det finns fortfarande drygt 20 TWh olja som är möjlig att konvertera till andra energibärare. Källa: Energimyndigheten/SCB Industrins energianvändning beror framförallt på utvecklingen inom de energiintensiva branscherna och verkstadsindustrin. Till de energiintensiva branscherna räknas normalt massa- och pappersindustrin, som stod för 51 % av industrins energianvändning år 2013, järn- och stålindustrin 14 %, kemiindustrin 6 % samt gruvindustrin 4 %. Verkstadsindustrin brukar inte definieras som en energiintensiv industri, men står på grund av sin storlek ändå för ungefär 7 % av industrins energianvändning. År 2013 användes drygt 146 TWh inom bostads- och servicesektorn, vilket motsvarade knappt 40 procent av Sveriges slutliga energianvändning. När det gäller bostadssektorn står elström för cirka 50 % av användningen följt av fjärrvärme (30 %) och biobränsle (10 %). Resterande andel är fossila bränslen i from av diesel, eldningsolja och gas. Omkring 80 % av fjärrvärmen producerades med bioenergi, avfall och spillvärme Energi för uppvärmning och till varmvatten i bostäder och lokaler står för cirka 60 % av sektorns energianvändning. Detta varierar mellan olika år eftersom energianvändningen för uppvärmning påverkas av utomhustemperaturen. Energianvändning för hushållsel och driftel är den näst största posten med cirka 30 %. Resten är fossila bränslen till olika arbetsmaskiner i sektorn. Termisk Bioenergianvändning har, till skillnad från andra så kallade alternativ energibärare, fördelen att den kan lagras och användas när behov uppstår. Sverige har, till skillnad från många andra länder, goda förutsättningar att faktiskt blir vinnare på en energiomställning. Ur samhällets synvinkel är det därför viktigt att betona att merparten av de arbetstillfällen som skapas inom området genereras lokalt och är bestående under många år även efter det att anläggningen driftsatts. Varje TWh bioenergi beräknas skapa 250-300 årsarbetstillfällen 6. En möjlig marknad är att producera el i våra fjärrvärmeverk. Enligt Svebios beräkningar, kan man genom att utnyttja fjärrvärmen som kylkrets, och med hög verkningsgrad, öka elproduktionen i landets befintliga bioenergieldade värmeverk från dagens nära 10 TWh till dryga 30 TWh. Biokraft i kombination med fjärrvärme kan teoretiskt producera nästan hälften av den el som kärnkraften levererar idag, och dessutom leverera merpar- 5 Ytterligare minst 15 TWh skulle kunna tas tillvara från jordbrukets restprodukter. 6 Källa SVEBIO
ten av såväl värme som elenergi då behovet är som störst. Anläggningar för att tillverka processånga med bioenergi utgör idag idag en växande marknad. Dessa ångpannor skulle enkelt samtidigt kunna utnyttja ångcykeln till att samtidigt producera elström med hög verkningsgrad. Biokraften kan därmed balansera effektbehovet kalla dagar och bortfallet av sol- och vindkraft under perioder då dessa inte producerar. Energimyndigheten pekar i den senaste lägesrapporten på att det fortfarande finns 180 000 svenska villaägare med eluppvärmning som skulle kunna spara många tusenlappar på att se över sitt uppvärmningssystem. Om vi teoretiskt skulle anta att denna elanvändning skulle konverteras till pelletsvärme så ger en överslagsmässig beräkning att enbart dessa elvärmda hus motsvarar ett pelletsbehov på ungefär 730 000 ton pellets, vilket med dagens pelletspris motsvarar ett försäljningsvärde på minst 1 825 miljoner kr. En inte obetydlig potential även om vår pelletsindustri bara kan nå delar av denna marknad. För att Sverige ska blir en vinnare på en energiomställning handlar det ytterst om hur vi använder vår energi. Naturligtvis ska vi i första hand vara sparsam och inte slösa energi i onödan. Men minst lika viktigt är att den energi vi använder förbrukas så smart som möjligt. Att vi använder rätt energibärare för rätt ändamål. Exergimässigt högkvalitativ energi som elström bör därför på sikt i första hand reserveras för att uträtta arbete inom industri och transport. För lågvärdiga behov som att värma till 20 grader bör man i första hand utnyttja spillvärme och bioenergi. Gärna då också i form av de restprodukter som faller från skogsindustrin. Sammanfattningsvis kan vi även konstatera att marknadspotentialen för termisk bioenergi är betydande. Det används fortfarande omkring 20 TWh eldningsolja inom industri- och bostadssektorn. Till detta skall vi lägga att elproduktionen i våra kraftvärmeanläggningar i anslutning till fjärrvärmesystem inte utnyttjas fullt ut, vilket skulle kunna bidra med ytterligare 25-30 TWh. Om Energikommissionen dessutom kommer fram till att vi borde avveckla elanvändningen för uppvärmning av våra bostäder handlar det om ytterligare ungefär 45 TWh energi som skulle kunna ersättas med andra alternativ. Här kan fjärrvärme, småskalig kraftvärme och individuell pellet, flis och vedeldning vara attraktiva alternativ. Visioner och mål Det är känt att termisk bioenergianvändning för värme och kyla ger många mervärden. Samtidigt som bioenergianvändningen är viktig för skogsindustrin då den får betalt för sina restprodukter är bioenergin i det närmaste klimatneutral. En inhemsk energibärare som till stor del produceras lokalt som därmed bidrar till en trygg energiförsörjning oberoende av omvärldens oroshärdar. Användningen av termisk bioenergi ger därutöver mervärden i form av lägre uppvärmningskostnader för användaren samtidigt som varaktiga och regionala arbetstillfällen skapas. Tillsammans ger detta att mer pengar stannar i den lokala ekonomin vilket bidrar till tillväxt och starkare ekonomi även på landsbygden. Om vi antar att termisk bioenergi i Sverige skulle öka med motsvarar 50 TWh skulle biomassa skulle hanteringen av denna biomassa ge omkring 12 500 nya varaktiga årsarbeten, och oljeersättningen har en potential att reducera koldioxidutsläppen med 5,4 miljoner ton, vilket i sin tur motsvarar ungefär 10 % av landets totala utsläpp. Vid ett försäljningspris på 320 kr/mwh motsvarar detta 16 miljarder SEK som till stor del även stannar i lokal och regional ekonomi. Visionen är att svensk bioenergiteknik och kunnande efter 2030 skall vara ledande teknik i Europa och att bioenergi tillsammans med övrig förnybar energi skall vara en betydande svensk exportindustri. För att lyckas uppfylla visionen behöver vi uppnå ett antal delmål. Målet på kort sikt är att svenska bioenergiföretag under 2015-2017 skall vända den negativa trend med sjunkande försäljning som branschen upplevt sedan första decenniet på 2000-talet. Samhällsinsatser, forskning och företag utveckas tillsammans där PelletsFörbundet är både samlande och drivande branschorganisation. Genom att öka, och utveckla användningen, så bidrar termisk bioenergi till fortsatt minskande klimatutsläpp och minskad import av fossila bränslen. Till detta finns ett samordnat kluster av finansiärer, forskare och företag som tillsammans kommunicerar tvärvetenskapligt för att utveckla systemlösningar som leder till att den teknik som efterfrågas på marknader tas fram och utvecklas. Då partikelutsläpp och emissioner inte längre är en begränsande faktor ger detta möjlighet för såväl ökad nationell användning som att svenska företag efterfrågas och etablerar sig på nya exportmarknader. Målet till 2020 är att alla svenska företag som tillverkar utrustning och systemlösningar levererar teknik som uppfyller både Ecodesignkraven och kraven enligt EN 303-5 klass 5. Export av varor och tjänster inom området termisk bioenergi har ökat med 50 % räknat utifrån dagens nivå. Bioenergi är ett naturligt och attraktivt alter-
nativ för värme, kyla och elproduktion. Gammal föråldrad teknik som inte uppfyller gällande miljökrav får inte längre säljas eller installeras, och teknik som inte uppfyller gällande krav är inte längre tillåtna att använda. Sverige skall efter 2030 vara oberoende av importerad fossil energi för värme, kyla och elproduktion. Bioenergi är fortsatt den största energibäraren för Sveriges energiförsörjning. Kraftvärme baserad på bioenergi kompenserar tillsammans med annan elternativ elproduktion bortfallet av kärnkraft. Bioenergiproducerad kraft balanserar fullt ut bortfallet av sol och vind nattetid och när det inte blåser. Utmaningar att överbrygga Avgörande för branschens utveckling är att branschen kan enas och samverka istället för att se varandra som konkurrenter. Det behövs samtidigt även ett företagsklimat som bättre tar vara på entreprenörskap och SMEföretagens kreativitet om företagen ska få minskad sårbarhet och ges möjlighet att växa. När samhället negligerar frågor runt företagens upplevda reella hinder begränsas sannolikt även branschens konkurrenskraft, vinster och kontinuiteten i verksamheten. Ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande vid nyproduktion och upphandlingar samt en ökad användning av el är identifierade faktorer som underminerar såväl efterfrågan på marknaden som bioenergibranschens vilja att investera och möjlighet att utvecklas. En trygg och säker användning av termisk bioenergi är mycket viktig för att nå framtida miljömål inte bara i Sverige utan i även i Europa och globalt. För att lyckas med att skapa tillväxt och samtidigt nå ställda långsiktiga miljömål kommer det att krävas fortsatt arbete för att skapa en bättre samsyn och samverkan, inte minst internt mellan branschföretagen men också mellan samhälle, akademi och näringsliv. Branschens utveckling både inom landet och på exportmarknader är dessutom beroende av långsiktiga politiska beslut kring energipolitikens färdriktning. I takt med att fossil energi blivit alltmer ifrågasatt så har efterfrågan av svenska erfarenheter och våra företags kunnande ökat även långt utanför Sveriges gränser. Inom PelletsFörbundet har vi identifierat ett antal utvecklingsspår där vi menar att svenska branschföretag har goda möjligheter att lyckas, men samtidigt efterlyser vi också en bättre integrerad politik för att maximera bioenergis fördelar och positiva synergieffekter. Såväl bioenergibranschen som landet behöver fler företag som vill, kan och vågar växa, och för att nå dit behövs tillväxt på såväl en nationell som internationell marknad. Ett av de hinder som ligger till grund för branschens negativa utveckling sedan 2010 är att bioenergi av allt fler uppfattas som omodernt, smutsigt och arbetsamt. Detta har lett till att allt fler användare väljer bort bioenergi som ett alternativ när man förnyar/uppgraderar sitt värmesystem. Detta har i sin tur lett till dålig lönsamhet i branschen och till att företagen avstått både från marknadsföringsinsatser och att utveckla ny teknik och nya systemlösningar. För att lyckas räcker det inte med enbart information utan det behövs sannolikt även både "piska, morot och tamburin". Piskan i form av myndighetskrav och effektivare kontroll av att myndighetskraven verkligen efterlevs. Moroten kan vara någon form av marknadsstöd, t ex en skrotningspremie för gammal teknik, som riktas till att få bort gammal teknik. Med tamburin menas främst den attitydförändring hos såväl användare och myndigheter som måste till. Idag uppfattas ofta bioenergi som "smutsig" medan t ex elvärme uppfattas som "ren". Attitydförändringen kan genomföras med bättre att samverkan och nudging 7 samverkar för att lyfta fram bioenergins positiva tilläggsvärden och därmed leda människors beslut i en önskvärd riktning. Mycket handlar då om att öka kunskapen och lyfta fram behovet av såväl mjuka som hårda styrmedel. Det är i sammanhanget viktigt att se till hela värdekedjan men behålla fokus på klimatnytta, socioekonomiska fördelar, biokraftproduktion och försörjningstrygghet. Generellt kan vi notera att det finns stora kunskapsbrister på alla nivåer i samhället. Marknadens aktörer är kunniga inom sitt eget område, men det saknas ofta en bred kompitens som spänner över hela området. Detta stärker bilden av en splittrad och otydlig bransch. Information och kunskapsspridning är därför ett prioriterat område för att överbrygga branschens hinder. 7 Nudging är ett verktyg som kan användas för att främja beteenden som är till nytta för enskilda individer eller för samhället som helhet. Nudging är avsedda att påverka rutinbeteenden eller att underlätta för individer att göra val i situationer med komplex information. De mer önskvärda alternativen görs mer tillgängliga genom att erbjuda dem som standardalternativ, genom att göra viktig information mer framträdande, genom att förenkla komplex information för användarna, eller genom att ändra den fysiska miljön.
Även om PelletsFörbundet arbetar för en ökad samsyn och samarbete mellan branschens aktörer, och det är ännu ovanligt att företagen söker bredare samarbeten och agerar som en bransch. Detta gäller genomgripande både bland företag och andra aktörer sinsemellan. I synnerhet saknas en aktiv samverkan mellan branschens företag, forskare och företrädare för beslutsfattare och myndigheter. Tolkningen av lagstiftningens krav i t ex BBR, Miljöbalken och Konsumentlagstiftningen är inte samordnad i landet. Spretande tolkningar, brist på praxis och inte minst en närmast obefintlig/ineffektiv tillsyn kännetecknar lagstiftningen som reglerar användningen av bioenergi. Detta tillsamman med otydlig skattepolitik och avsaknad av långsiktighet i energipolitiken bidrar till den ökande osäkerhet som idag kännetecknar branschen. Bristen på långsiktiga politiska spelregler och otydliga internationella krav gör också att många användare tvekar på att investera i branschen. Samhällets utmaning ligger i att sätta de långsiktiga ramarna och öka kunskapen om bioenergins tilläggsvärden. Genom att långsiktigt värdera exergi istället för energi kan man leda såväl offentlig upphandling som offentlig finansiering så att dessa bättre anpassas till både samhällets och företagens behov. Detta gäller i såväl nationella- som regionala insatsprogram. Generellt borde man stimulera till att en ökad samordning mellan företag, akademi och myndighet för att skapa nya tekniksprång och ökad synlighet på marknader för termisk bioenergi. Här borde såväl myndighet som akademi lyssna mer till företagens önskemål och behov. Forskning och innovationer är viktiga för utvecklingen men dessa behöver samordnas bättre och framförallt matchas till företagens behov. Det är företagen som är verksamma i branschen som har den bästa kunskapen om vilka åtgärder som är kraftfulla. Det finns fortfarande ett glapp mellan forskningen och industrin. Industrin vill gärna vidareutveckla befintlig teknik och anpassa tekniken till nya systemlösningar, medan forskningen är mer inriktad på att ta fram vetenskapliga nyheter och patent för att kunna motivera forskningsanslag. Genom att omfördela åtminstone delar av anslagen från akademisk grundforskning till mer tillämpad forskning och demoprojekt skulle man sannolikt få en betydligt bättre utväxling på de offentliga insatserna. Regionala insatser borde kunna växlas upp genom att prioritera projekt som samverkar med andra regioner eller nationellt. I internationella studier placerar sig Sverige ofta högt när det gäller att jämföra olika länders kunnande och erfarenhet inom sektorn förnybar energi. Under senare år har vi dock sett att Sverige faller tillbaka i konkurrenskraft till förmån för länder som Österrike, Finland och Danmark när det gäller termisk bioenergi. Detta understryker behovet av att från samhällets sida lyssna till företagen för att få en ökad förståelse för hur företagen upplever förutsättningarna för att bedriva sin verksamhet både idag och i framtiden. Detta betyder samtidigt att man både behöver se över såväl reglerna för offentlig upphandling som tolkningen av EU:s stadsstödsregler så de inte i onödan begränsar seriösa företags möjligheter att utvecklas. Ta lärdom av länder som t ex Österrike och Finland som nått stora framgångar via nationella "fonder" som hanteras av branschorganisationer tillsammans med akademin. Något liknade saknas i Sverige. Branschens utmaning i närtid ligger i att ta vara på den mångfald av kompetens som trots allt finns innan den försvinner med pensionsavgångar och att skaffa den kompetens som behövs genom bättre utbildning. Många av företagen står i närtid inför stora pensionsavgångar samtidigt som framtidens energisystem kräver en mångfald av kombisystemlösningar där olika tekniker samverkar. Det betyder att insatser för att bredda kunskapen är nödvändiga både när det gäller gymnasial VVS-utbildning av installatörer och eftergymnasial utbildning av energisystemtekniker och rådgivare/konsulter. Även mer, och nya former för, samarbete kopplade till forskning och utveckling behöver prioriteras för att åstadkomma den utveckling som efterstävas. Återinförandet av så kallade "Industridoktorander" är ett exempel som skulle kunna bredda kunskapen inom företagen. För ytterligare information kontakta: Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon: 0510-285 30 E-mail: info@pelletsforbundet.se Hemsida: www.pelletsforbundet.se