Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 ändringsutgåva 1 (FMSI 2015 Ä1)

HÖGKVARTERET 2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 1 (73) Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 ändringsutgåva 1 (FMSI 2015 Ä1) Innehållsförteckning 1. Orientering och överväganden... 2 1.1. Omvärldsläge... 2 1.2. Regeringens uppgifter till Försvarsmakten... 3 1.3. Militärstrategiskt koncept... 5 1.4. Försvarsmaktens operativa förmåga... 6 1.5. Överväganden... 7 2. Uppgiften... 13 3. Beslut i stort... 16 3.1. Försvarsmaktens vision... 16 3.2. Överbefälhavarens beslut i stort... 16 3.3. Strategiska effekter... 18 3.4. Övergripande riktlinjer... 21 4. Inriktning för verksamhetsgrenar... 23 4.1. Insatser, VG 1... 23 4.2. Uppbyggnad av krigsförband och beredskap, VG 2... 24 4.3. Utveckling, VG 3... 40 4.4. Övrig dimensionerande verksamhet, VG 4... 44 4.5. Fredsfrämjande verksamhet, VG 5... 45 4.6. Stöd till samhället, VG 6... 45 5. Inriktning för övrig verksamhet... 46 5.1. Verksamhetsutveckling... 46 5.2. Ekonomistyrning... 47 5.3. Personal... 47 5.4. Underrättelse- och säkerhetstjänst... 53 5.5. Försvarsmaktens ledningssystem... 55 5.6. Cyberförmåga... 58 5.7. Rymdbaserade förmågor... 58 5.8. Försvarslogistik... 59 5.9. Infrastruktur... 61 5.10. Miljö... 61 5.11. Internationellt samarbete... 62 5.12. Standardisering... 71 5.13. Kommunikation... 72

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 2 (73) 1. Orientering och överväganden 1.1. Omvärldsläge Det säkerhetspolitiska läget i det svenska närområdet har förändrats och försämrats bl.a. till följd av konflikten i Ukraina. Situationen är komplex och det går inte med säkerhet att förutse konsekvenser för Sverige och Försvarsmakten. Den långsiktiga omvärldsutvecklingen omfattas därmed av betydande osäkerheter. Vidare kan det konstateras att synen på Rysslands politiska intentioner och därmed även synen på den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet är under förändring. Det går dock att identifiera tre faktorer som medför omfattande påverkan på den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde: Sänkt rysk tröskel för användandet av militärt våld. Ökad militär verksamhet i Östersjöområdet. Ökad militärstrategisk betydelse av Sveriges närområde. En omfattande reformering av de ryska väpnade styrkorna genomförs, vilket leder till en väsentlig förbättring av vissa förmågor. Samtidigt har flertalet europeiska länder under en följd av år minskat sina försvarsbudgetar vilket lett till svårigheter för många länder att upprätthålla en operativ förmågebredd, i synnerhet rörande kvalificerade förmågor. För att i viss mån motverka problemen har ett flertal militära samarbetsinitiativ introducerats, såsom Pooling & Sharing inom EU och Smart Defence inom Nato. Det arbete som bedrivs inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) har nått framgångar inom den marina sektorn. Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO) är ett samarbete som också arbetar utifrån liknande bakgrund och syfte. Den europeiska säkerhetsordningen har sedan länge till stor del byggt på amerikanskt engagemang och militär närvaro. De senaste åren har dock USA inlett en ombalansering mot Stilla Havsregionen och återkommande betonat vikten av att europeiska länder axlar ett ökande ansvar för sin egen säkerhet genom ökade satsningar på försvaret. Samtidigt bekräftar USA:s svar på den ökande oron i Polen och Baltikum till följd av Rysslands aggression mot Ukraina, inklusive European Reassurance Initiative (ERI), att landet är fortsatt engagerat i Europas säkerhet och värnar den transatlantiska länken. På kort sikt kan konstateras att flertalet av de europeiska länder som gränsar mot Ryssland stärker sina satsningar på försvaret, medan utvecklingen i EU:s västra delar är mer osäker, delvis som ett resultat av en förändrad tolkning rörande det potentiella hotet från Ryssland. Utvecklingen av militär förmåga hos Natos medlemsstater påverkas också av nedtrappningen i Afghanistan som innebär att motorn i alliansens förmågeutvecklingen nu utgörs av övningar, med ett ökande inslag av artikel 5-moment. Det innebär på kort sikt att Nato återgår till att främst vara en avskräckande försvarsallians sna- (KRO) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Försvarsmakten 107 85 Stockholm Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 exp-hkv@mil.se www.forsvarsmakten.se

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 3 (73) rare än en militär pool of forces samt att övningsverksamhet, såväl bilateralt som inom Nato, ökar i det svenska närområdet. Den militära övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöområdet har ökat, vilket även innebär ökad risk för incidenter och konfrontationer. Kränkningar av Östersjöländers territoriella integritet har skett vid upprepade tillfällen. Rysk militär uppträder mer utmanande runt Östersjön och parallellt med detta har rysk underrättelseverksamhet och påverkansoperationer i regionen ökat. Den fortsatta utvecklingen är svår att förutse och kräver kontinuerlig uppföljning och anpassning. I Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik betonas att landets territoriella integritet och nationella suveränitet hotas utifrån. Den säkerhetspolitiska ambitionen är att stärka Rysslands stormaktsstatus, dels i umgänget mellan stater, dels för den ryska ledningens interna legitimitet. Det ryska agerandet befäster bilden av att man anser sig ha exklusiva säkerhetsintressen i det forna Sovjetunionen och ser militära medel som ett verktyg för att påverka den politiska situationen i sitt närområde även i fredstid. Den ryska militärreformen som fortsatt prioriteras trots en ekonomisk nedgång - medför att nya eller moderniserade kärnvapen, luft- och rymdförsvar, sensorsystem, satelliter, ledningssystem, långräckviddiga precisionsvapen (kryssningsrobotar), nytt stridsflyg, nya stridsfordon, nya stridsvagnar, cyberförmåga och specialförband har tillförts eller kommer att tillföras inom de närmaste åren. Samtidigt lägger de ryska väpnade styrkorna stor vikt vid det som kallas icke-linjär eller hybridkrigföring, som förenklat uttryckt innebär att samordnat använda militära och icke-militära medel för att uppnå säkerhetspolitiska syften. De medel som kan komma att nyttjas inkluderar bl.a., men är ej begränsade till, ekonomiska och diplomatiska påtryckningar, operationer med specialförband, påverkansoperationer, subversiv verksamhet och cyberoperationer. 1.2. Regeringens uppgifter till Försvarsmakten Försvarsmaktens övergripande ansvar och uppgifter framgår i Förordning med instruktion för Försvarsmakten. 1 Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar som ytterst kan möta ett väpnat angrepp. Grunden för Försvarsmaktens verksamhet ska vara förmågan till väpnad strid. Försvarsmakten ska försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Försvarsmakten ska upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet. Myndigheten ska dessutom kunna värna Sveriges suveräna rättigheter och svenska intressen samt kunna förebygga och hantera konflikter och krig såväl nationellt som internationellt. 1 Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Skrivningen avseende uppgifter i förordningen har senast ändrats 2016-01-01 till följd av försvarsbeslutet.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 4 (73) Försvarsmakten ska kunna utföra dessa uppgifter självständigt eller i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer. Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. Försvarsmakten ska vid höjd beredskap kunna krigsorganisera, mobilisera och använda alla krigsförband för att möta ett militärt hot mot Sverige och svenska intressen. Krigsförband ska kunna krigsorganiseras även om höjd beredskap inte råder. Försvarsmakten ska bedriva omvärldsbevakning och upptäcka och identifiera yttre hot mot Sverige och svenska intressen samt ta fram underlag för beslut om höjd beredskap. Försvarsmakten ska kunna ge och ta emot militärt stöd. Krigsförbanden ska vara tillgängliga för verksamhet i fred. Försvarsmakten ska med myndighetens tillgängliga resurser kunna påbörja operativ verksamhet omedelbart efter beslut. Försvarsmakten ska ha en aktuell operativ planering för sina uppgifter. Planeringen ska omfatta alla resurser som är nödvändiga för att genomföra Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten ska fortlöpande lämna upplysningar till berörda myndigheter om förhållanden i den operativa planeringen som har betydelse för deras verksamhet. Försvarsmakten ska kunna delta i såväl kortvariga som långvariga internationella militära insatser och ta fram underlag för beslut om sådana insatser. Försvarsmakten ska kunna stödja och genomföra insatser för säkerhetssektorreform och bidra till uppbyggnaden av andra länders försvarsförmåga samt med myndighetens befintliga förmåga och resurser bidra till stöd för humanitär verksamhet. Försvarsmakten ska kunna genomföra räddnings-, evakuerings- och förstärkningsinsatser. Härutöver är bl.a. följande beslut styrande för myndighetens verksamhet: Regeringsbeslut 7 - Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020 2 Regeringsbeslut om anvisningar för försvarsplanering 2015-12-10. Årliga regleringsbrev. Avsnittet kompletteras i bilaga 2. 2 Regeringsbeslut 7 - Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020, 2015-06-25, Fö2015/00953/MFI.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 5 (73) 1.3. Militärstrategiskt koncept 3 Sverige ska försvaras Tillsammans med övriga totalförsvaret ska det militära försvaret först och främst utgöra en tröskel för den som vill angripa eller utöva påtryckningar på Sverige. Detta ska åstadkommas genom trovärdighet i krigföringsförmågan och vidare förstärkas genom tillgänglighet av dugliga krigsförband och vårt nära samarbete tillsammans med andra myndigheter, företag, stater och organisationer. Målet är att tydliggöra att angrepp på Sverige medför orimliga kostnader för en angripare och därmed verka krigsavhållande. Väpnat angrepp ska mötas snabbt i syfte att vinna tid och skapa handlingsfrihet. Därefter ska försvarsoperationer syfta till; att tillsammans med andra vinna kriget alternativt enskilt undvika att förlora. Under fred och kris ska Försvarsmaktens agerande vara offensivt i syfte att skapa en tröskeleffekt. Vid inre och yttre irreguljära och subversiva hot ska Försvarsmakten kunna nyttja delar av den för väpnat angrepp dimensionerade förmågan till stabiliserande och stödjande operationer. Vid väpnat angrepp, krig, ska Försvarsmakten sträva efter balans mellan offensivt och defensivt agerande i syfte att säkerställa tillräcklig uthållighet. Striden ska kunna föras enskilt under lång tid för att bibehålla handlingsfrihet och kunna övergå till gemensamma operationer tillsammans med andra stater och organisationer. Det militärstrategiska konceptet baseras på uppdragstaktik som ledningsfilosofi vilket innebär att Försvarsmaktens chefer med personal aktivt agerar utifrån rådande förutsättningar. Vidare ska varje individs förmåga tillvaratas genom en utvecklad ansvarskultur och god uppfattning om de mål och avsikter som ska uppnås. 1.3.1. Militärstrategiska målsättningar Regeringens styrningar av Försvarsmakten och Militärstrategisk doktrin har i försvarsplaneringen omsatts till fyra militärstrategiska målsättningar. 4 Målsättningarna nyttjas för att identifiera och definiera Försvarsmaktens roll i olika situationer och utgör dessutom grund för framtagande av nödvändiga aktiviteter, effekter och avgörande förhållanden. Värna Försvarsmakten ska bidra till att värna Sveriges suveränitet och territoriella integritet. Om yttre hot mot Sveriges suveränitet och territoriella integritet uppstår ska Försvarsmakten hävda vårt territorium och våra suveräna rättigheter. För- 3 Från Militärstrategisk doktrin 2016 (MSD 16), 2016-03-22, FM2016-7616:1. De strategiska effekterna utvecklas närmare i kapitel 3.3. 4 Försvarsplan 2016, 2015-12-18, FM2015-9295

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 6 (73) svarsmakten bidrar då till att visa att Sverige inte accepterar någon form av kränkning av vårt territorium inklusive informationsmiljön eller av våra nationella intressen och rättigheter. Skydda Försvarsmakten ska bidra till att skydda politisk handlingsfrihet och samhällets funktionalitet. Om situationer uppstår som inte direkt hotar Sveriges fred och självständighet, men som ändå kan medföra snabb och allvarlig försämring av samhällets funktionalitet och den politiska handlingsfriheten ska Försvarsmakten bidra till att skydda dessa samtidigt som säkerhetshot mot Försvarsmaktens egna anläggningar och verksamhet motverkas. Förebygga Försvarsmakten ska bidra till att förebygga att konflikter uppstår, förvärras eller sprids. Försvarsmaktens beredskap ger uttryck för landets vilja och förmåga att försvara sig, vilket bidrar till att förebygga att konflikter uppstår. Om kriser eller konflikter uppstår eller riskerar att uppstå, i eller utanför vårt närområde, ska Försvarsmakten självständigt och tillsammans med andra bidra till att dessa inte eskalerar eller sprids. Försvara Försvarsmakten ska försvara Sverige mot väpnat angrepp. Om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp ska Försvarsmakten, inom ramen för totalförsvaret, enskilt och tillsammans med andra försvara landet. 1.4. Försvarsmaktens operativa förmåga Försvarsmaktens förmåga är fortsatt under utveckling och flera steg har tagits i positiv riktning. Dock finns begränsningar, särskilt vid händelseutvecklingar som kan uppstå i ett försämrat omvärldsläge och vid högre konfliktnivåer. Försvarsmakten löser idag uppgifter nationellt och internationellt. Med nuvarande beredskap, som har anpassats för att möta det förändrade läget i närområdet, följer ett ökat behov av tillgänglighet på materiel och personal samt av analys och planering sett i relation till tidigare omvärldsläge. Försvarsmakten har förmåga att främja svensk säkerhet genom operationer och övningsverksamhet. Myndigheten har förmåga att bedriva omvärldsbevakning för att upptäcka och identifiera yttre hot mot Sverige och svenska intressen. Försvarsmakten har förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet respektive att värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen. Vissa begränsningar finns, bl.a. avseende uthållighet vid långvariga påfrestningar. Försvarsmakten har förmågan att möta olika händelseutvecklingar och hot som kan uppstå vid ett snabbt och allvarligt försämrat omvärldsläge, i vissa fall med begränsningar. Försvarsmakten har begränsningar i förmågan att ta emot militärt stöd.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 7 (73) Försvarsmakten har förmåga att främja svensk säkerhet genom internationella operationer, men på grund av reducerat anslag för internationella operationer förändras förutsättningarna att bidra. Försvarsmakten har förmåga att bedriva omvärldsbevakning för att upptäcka och identifiera hot mot de internationella operationer som Försvarsmakten deltar i. Försvarsmaktens förmåga upprätthålls och utvecklas genom ökad tillgänglighet, övningar, operationer, kompetensutveckling, forskning- och teknikutveckling samt studier. Försvarsmakten har förmåga att lämna stöd till civil verksamhet, med myndighetens befintliga förmåga och resurser. Försvarsmakten utvecklar, bl.a. genom de regionala staberna, förmågan att ge stöd till och få stöd från samhället. Den långsiktiga förmågeutvecklingen får till del stå tillbaka med hänsyn till den resursprioritering som sker för att iståndsätta krigsförbanden. Relativt Försvarsmaktens nuvarande operativa förmåga sker en ökning av förmåga i perioden fram till 2020. För att möjliggöra en genomtänkt utveckling av Försvarsmakten på lång sikt behöver kraft läggas på Perspektivstudien och andra analyser för att utarbeta och konsekvensbeskriva utvecklingsvägar för Försvarsmakten. 1.5. Överväganden 1.5.1. Omvärldslägets konsekvenser för Försvarsmakten På kort sikt bedöms sannolikheten att Sverige kommer att utsättas för ett väpnat militärt angrepp vara låg. Sverige bedöms i första hand bli utsatt för en kombination av politiska, diplomatiska och ekonomiska påtryckningar samt informationsoperationer, där också vissa militära maktmedel kan utgöra en komponent. Det går inte att utesluta en betydligt försämrad säkerhetspolitisk situation med ett militärt hot och där Sverige som en del i en större konflikt kan komma att utsättas för väpnat angrepp. Benägenheten har ökat för nyttjande av militära maktmedel i närområdet. Sammantaget har situationen i vårt närområde försämrats och detta ställer ökade krav på krigsförbandens tillgänglighet, duglighet och förmågan att möta väpnat angrepp ska vara styrande vid utformning och dimensionering av Försvarsmakten. Den ökade förekomsten av olika militära förmågor i närområdet, inte minst precisionsvapen, måste beaktas i utvecklingen av Försvarsmakten varvid bl.a. beroendet av ett fåtal system eller fasta objekt bör undvikas. Cyberangrepp och påverkansoperationer medför vidare att Försvarsmakten, inom sitt ansvarsområde, måste bidra till Sveriges förmåga att möta dessa hot. Detta ställer bland annat krav på ökad samordning inom myndigheten och med andra myndigheter, samt ökad förståelse för olika angreppsformer, deras konsekvenser och vilka metoder som krävs för att kunna hantera denna typ av hot. Samordningen inom Försvarsmakten uppnås genom utveckling av ett koncept för informationsspridning som säkerställer att uppdragsgivare, förband, skolor och centrum

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 8 (73) har tillgång till korrekt information i en påverkad informationsmiljö. Försvarsmaktens arbete är främst inriktat mot myndighetens eget behov, men Försvarsmakten kan även bidra till det nationella skyddet mot påverkansoperationer. I flera fall är det olika förmågor och förband som behövs för att möta påverkansoperationer respektive konventionellt väpnat angrepp varför en balans mellan satsningar mot dessa hot behöver iakttas, och där det senare hotet är dimensionerande. För att utveckla interoperabilitet prioriterar Försvarsmakten fortsatt samarbete och samövning med Nato högt. Interoperabilitet ger förutsättningar för att kunna genomföra verksamhet och skapa förmåga tillsammans med andra, såväl med grannländer som inom EU, FN och Nato, och utgör grunden för exempelvis deltagande i krishantering samt förmågan att ge och ta emot stöd. Samtidigt fördjupas det nordiska försvarssamarbetet, i synnerhet med Finland, men även med övriga nordiska och baltiska länder. 1.5.2. Innebörd av uppgifter till Försvarsmakten Regeringens justerade uppgifter till Försvarsmakten förändrar inte Försvarsmaktens dimensioneringsgrund. 5 Den aktuella formuleringen av uppgifterna har omhändertagits i försvarsplanering och ingår som en del i kravställningen vid utveckling av Försvarsmaktens operativa förmåga. 1.5.3. Krav på tillgänglighet och beredskap Alla delar av Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap ska organiseras som krigsförband. Vid intagande av Försvarsmaktens organisation ska hela krigsförband iståndsättas efterhand i stället för att förbanden fylls upp samtidigt. All personal som krävs vid höjd beredskap i det militära försvaret ska vara krigsplacerad. I syfte att säkerställa mobilisering inom angivna tidsramar ska krigsförbandens materiel vara krigsplacerad och krigsförbanden ha en aktuell mobiliseringsplanering. Mobiliseringsplanering för allmän och partiell mobilisering ska genomföras och utvecklas samtidigt som mobiliseringsövningar, beredskapskontroller och beredskapsövningar genomförs årligen. Beredskapskrav vid av regeringen höjd beredskap utgörs av att huvuddelen av de stående förbanden och kontraktsförbanden inom några dagar kan påbörja lösandet av krigsuppgift vid mobiliseringsplats. Inget krigsförband har ett beredskapskrav som överstiger en vecka och hemvärnsförbanden ska kunna verka med huvuddel inom ett dygn och med mindre delar inom några timmar. Kraven på att kunna påbörja lösandet av uppgifter inom en vecka, eller kortare tid, betyder att det finns förband som inte kommer att ha all materiel eller personal tillgängliga och därmed inte har förmåga att lösa alla sina uppgifter. Tillgänglighetskrav i fredstid innebär att vissa krigsförband ska vara omedelbart tillgängliga för operationer, huvuddelen av krigsförbanden ska vara tillgängliga inom tre månader och inget krigsförband har ett tillgänglighetskrav som översti- 5 Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 9 (73) ger sex månader. Under denna tid ska förbanden genomföra förmågehöjande åtgärder så att hög duglighet uppnås. Ovanstående användning av tillgänglighet och beredskap utgår från den nya innebörd som regeringen gett dessa begrepp. 1.5.4. Gotland Gotland tillsammans med bl.a. Stockholmsområdet, importhamnarna på västkusten och östersjöinloppen är ett av flera militärstrategiskt viktiga områden i Sverige. Gotland har en betydelsefull position i Östersjön för kontrollen av sjö- och luftvägarna. Försvaret av Gotland ska bygga på tillfällig och permanent närvaro av arméstridskrafter, bl.a. stridsgrupp Gotland, hemvärnsförband samt fortsatt närvaro av marin- och flygstridskrafter. Den permanenta närvaron av arméstridskrafter ska, med beaktande av att försvara andra viktiga områden och att det är svårt att förflytta förband till och från ön i högkonflikt, balanseras mot tillförsel av andra arméstridskrafter och användning av andra stridskrafter. Försvarsmakten ska genomföra en analys och värdering som grund för en preciserad bedömning av nödvändiga åtgärder såsom infrastruktur, förstärkt ledning, samövning och vad som kan vara en avvägd närvaro av förband. 1.5.5. Totalförsvar Som ett resultat av det försämrade omvärldsläget behöver totalförsvarets förmåga inför och vid ett angrepp stärkas. Planeringen för totalförsvaret har därför återupptagits. Ett viktigt led i detta återtagande är en sammanhängande planering för totalförsvaret med politiska beslutade planeringsanvisningar till berörda myndigheter. Stora delar av det regelverk som tidigare låg till grund för totalförsvarsplaneringen är fortsatt giltigt. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. I närtid prioriterar regeringen planeringen av det civila försvarets bidrag till Försvarsmaktens operativa förmåga vid höjd beredskap och då ytterst krig. Inom ramen för Försvarsmaktens försvarsplanering ska Försvarsmakten fortlöpande lämna upplysningar till berörda myndigheter om förhållanden i den operativa planeringen som har betydelse för deras verksamhet. Vidare ska Försvarsmakten samordna beredskapsplanläggningen och den operativa planläggningen inom myndigheten med motsvarande planläggning inom övriga delar av totalförsvaret. Detta är en förutsättning för att berörda myndigheter ska kunna ge Försvarmaken erforderligt stöd. Det civila försvarets stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap tar sin utgångspunkt i Försvarsmaktens behov. Genom en mer samordnad planering, gemensam övnings- och utbildningsverksamhet samt gemensamt resursutnyttjande stärks förmågan både hos civila aktörer och hos Försvarsmakten, inklusive förmågan att ge och ta emot stöd. Vidare bör förmågan att samutnyttja militära och civila resurser öka.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 10 (73) 1.5.6. Ge och ta emot stöd Regeringen har slagit fast att: Hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap med andra länder och organisationer. Sveriges säkerhetspolitik förutsätter att försvaret kan verka tillsammans med andra. Den svenska solidaritetsförklaringen ställer krav på Sveriges förmåga att ge och ta emot stöd, som också kan vara militärt. 6 Den säkerhetspolitiska linjen återspeglas även i Försvarsmaktens uppgifter, där det framgår att myndigheten ska kunna lösa de angivna uppgifterna självständigt eller i samverkan med andra och att Försvarsmakten ska kunna ge och ta emot militärt stöd. Enligt regeringen ska Försvarsmakten öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd som kan vara såväl indirekt som direkt. I det sammanhanget är arbetet med värdlandsstödsavtalet med Nato av stor vikt 7, och även gemensamma standarder och metoder. Försvarsmakten ska utveckla förutsättningar för ett fungerande värdlandsstöd, både som givare av stöd och som användare av annat lands värdlandsstöd. I det fall Sverige utsätts för militära hot eller handlingar kan Sverige komma att få stöd från andra nationer. Stödet kan vara materiellt t.ex. genom komplettering av ammunition och delkomponenter till våra vapensystem, men kan även innefatta sensorinformation eller militär förmåga där flyg, marin- eller arméstridskrafter stödjer vår strid inom svenskt territorium. Om en nation i vårt närområde utsätts för hot eller militära handlingar ska Sverige kunna stödja den utsatta nationen. Stödet kan till exempel ske genom att vi ingriper med svenska stridskrafter. Dessutom kan stöd ges i form av att Sverige upplåter territorium till andra nationer eller organisationer, som i sin tur stödjer den utsatta nationen. Att ge eller ta emot stöd förutsätter dock nationella beslut i varje enskilt fall både från givande och tagande part. Detta medför också att det inte är givet att Sverige kommer att få stöd i en framtida konflikt varför planering och upprätthållandet av viktiga förmågor inte får förutsätta stöd. 1.5.7. Ekonomi Inriktningsbeslutet för perioden 2016-2020 möjliggör en förstärkning av den operativa förmågan i samtliga stridskrafter men det finns ytterligare behov som behöver tillgodoses inom såväl förbandsverksamhet som för anskaffning och vidmakthållande av materiel. I takt med den successiva personaluppfyllnaden av organisationen sker planenligt en ökad belastning på förbandsanslaget genom ökade löne- och verksamhetskostnader. Inom materielanslagen är behoven sedan tidigare omfattande och består främst i att Försvarsmakten under lång tid har behövt genomföra omfattande senareläggningar av planerad materielanskaffning, ambitionssänkningar och reduceringar i antal, för att skapa en plan i ekonomisk balans. En följd av detta är att 6 Regeringsbeslut 7 - Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020, 2015-06-25, Fö2015/00953/MFI. 7 Regeringsbeslut 7 - Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020, 2015-06-25, Fö2015/00953/MFI.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 11 (73) kostnaderna för att underhålla och vidmakthålla materielen successivt ökar och att ett omfattande materielomsättningsbehov har byggts upp under lång tid. Till detta kommer behov av resurser för att på sikt utveckla organisationen för att kunna möta framtida krav på förändrade och nya operativa förmågor. Försvarsmakten har de senaste åren genomfört omfattande rationaliseringar samtidigt som hela myndighetens inriktning reformerats till att ha väpnat angrepp som främsta dimensioneringsgrund. Ytterligare rationaliseringsmöjligheter är begränsade utan att öka risken i utvecklingen av operativ förmåga. De möjliga mindre rationaliseringarna som kan genomföras kommer att behöva användas för att möta de löpande produktivitets- och effektivitetskraven. 1.5.8. Risktagning Försvarsmakten bedömer att det trots ökade ekonomiska ramar föreligger en risktagning i perioden fram till 2020 och därefter på grund av tillväxttakten i operativ förmåga. För att kunna möta händelseutveckling på både kort och lång sikt behöver ett antal grundläggande behov tillgodoses. Först efter det att ett antal åtgärder genomförs för att behålla en grundläggande förmåga kan det på längre sikt, efter 2020, bli aktuellt med bl.a. en utökning av antalet JAS 39E, anskaffning av långräckviddigt robotsystem för bekämpning av markmål samt ett utökat antal ubåtar. Samtidigt som det finns stora materielanskaffningsbehov måste åtgärder inom detta område balanseras mot de operativa kraven på ökad tillgänglighet och krigsduglighet hos förband genom ökad övningsverksamhet och andra åtgärder. Sammantaget medför detta att förmågeutvecklingen i närområdet ställer förändrade krav på den svenska försvarsförmågan också bortom denna försvarsbeslutsperiod. Så länge den svenska förmågetillväxten inte går i takt med denna utveckling medför detta successivt ökande risker. Därutöver finns andra fortsatta risker för Försvarsmaktens utveckling. Leveranser av materiel i rätt tid och till planerad kostnad är centralt för krigsförbanden. Det kommer att ske förskjutningar i Försvarslogistikplanen, dock kommer huvuddelen av konsekvenserna få effekt efter 2020. För de krigsförband som påverkas kommer åtgärder löpande vidtas för att i möjligaste mån minska konsekvenserna på den operativa förmågan. 1.5.9. Försvarsmaktens relevans och förtroende Att Försvarsmakten varaktigt upplevs som relevant i samhället och att medborgare, uppdragsgivare och medarbetare har förtroende för oss och vår verksamhet är avgörande för att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag på ett framgångsrikt sätt. Det är också en förutsättning för att kunna rekrytera och behålla medarbetare, liksom en förutsättning för officersyrkets framtid. Upplevd relevans och förtroende har även betydelse för utvecklingen av goda samarbeten med andra aktörer, nationellt och internationellt. Olika undersökningar visar på en okunskap hos medborgarna om Försvarsmaktens roll och uppgifter. Få har också direkt kontakt med Försvarsmakten, och

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 12 (73) skapar därför sin bild av oss utifrån media där debatten i hög grad har handlat om kostnader och bristande förmåga att lösa uppgifterna. Som konsekvens av detta är förtroendet för Försvarsmakten, särskilt för vår förmåga att försvara landet, lågt. Också internt är förtroendet lågt och medarbetarna efterfrågar en tydligare framtidsbild. I och med den ökade osäkerheten i närområdet har risken för militära hot blivit mer påtaglig för många. Försvarsfrågan har flyttats högre upp på samhällsagendan och Försvarsmakten har kommit i blickfånget på ett helt annat sätt än tidigare. Efter en längre nedåtgående trend visar nu undersökningar på en ökning både vad gäller den upplevda relevansen för Försvarsmakten och andelen som är positiva till att Sverige har ett självständigt väpnat försvar. Att över tiden öka och behålla relevans och förtroende, såväl internt som externt, bygger dock inte enbart på aktuellt omvärldsläge utan innebär ett ständigt utvecklingsarbete i takt med en föränderlig omvärld. 1.5.10. Verksamhetsledning Försvarsmaktens verksamhetsledning syftar till att använda tillgängliga resurser på ett rättssäkert, demokratiskt och effektivt sätt. Verksamhetsledningen 8 ska utvecklas i takt med omvärlden. Omvärldsutvecklingen ställer ökade operativa krav på Försvarsmaktens verksamhetsledningssystem. Försvarsmaktens förutsättningar för ständiga förbättringar, utveckling och lärande bygger på vår förmåga att systematiskt analysera resultaten och lära av våra erfarenheter. Den förmågan bör öka. För att nå en god resultatkultur är det viktigt att ansvar och befogenheter är tydligt definierade. För att kunna fatta beslut på rationella grunder behöver Försvarsmakten ha tillgång till relevant information. En Försvarsmaktsgemensam strategi för informationshantering behöver tas fram. Att utveckla verksamhet innebär förändring. Aspekter som behöver inkluderas i verksamhetsutveckling är användarvänlighet och förändringsledning. I varje förändring av verksamheten eller framtagande av nya metoder eller verktyg behöver resultatet bli både användbart och användarvänligt för att få det mer effektivt. Användarvänlighet bör syfta till förenklade arbetssätt, minskad administration samt nyttjande av ny teknologi för att leva upp till att vara en modern och attraktiv arbetsplats med möjlighet att utföra arbete utanför ordinarie arbetsplats. 8 Den modell Försvarsmakten har för verksamhetsledning framgår av Försvarsmaktens arbetsordning (FM ArbO). Där beskrivs hur visioner, verksamhetsidé, strategier, mål och externa krav hänger samman. Vidare beskrivs hur inriktning, planering och uppföljning ska gå till och där ges en översikt av hur organisationen styrs.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 13 (73) 2. Uppgiften Vår verksamhetsidé Vi försvarar Sverige och landets intressen, vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer! I Sverige utgår all makt ifrån folket. Denna makt manifestar sig i allmänna val, som sätter ramarna för politiken och hur vi ska leva i vårt land. Samtidigt är Sverige ett öppet och inkluderande samhälle och vårt välstånd bygger på omfattande utbyte med andra länder. Sverige är en aktiv och ansvarstagande part i det globala samfundet och våra intressen sträcker sig utanför de egna gränserna. I det svenska samhället värderas fred, frihet, hälsa, trygghet och rättvisa mycket högt. Som försvarsmakt har vi till uppgift att försvara den svenska demokratin baserad på dessa värden - och vi måste själva stå för de värden som det är vår uppgift att försvara. Vårt bidrag och mandat Vi upprätthåller Sveriges militära försvar och grunden är vår förmåga till väpnad strid. Vi verkar avhållande mot varje form av militärt hot, ytterst genom vår förmåga att möta ett väpnat angrepp. Vi säkrar Sveriges integritet, på egen hand och tillsammans med andra. Vi bidrar till ett robust samhälle i fred, kris och krig. Vi är en symbol för vårt lands statsskick och självständighet. Vår värdegrund För att uppnå våra mål och för att stärka och bevara förtroendet för vår förmåga ska vårt agerande alltid utgå från Försvarsmaktens värdegrund. 9 Värdegrunden ger oss en vägledning i hur vi övar inför och utför våra uppdrag, och den ska vara ständigt närvarande i vår vardag. Förtroende, såväl allmänhetens förtroende för vår förmåga som vårt eget självförtroende, är oumbärligt i vår verksamhet och det är när vi agerar som vi bygger förtroende för Försvarsmaktens verksamhet. Genom att leva och verka i enlighet med vår värdegrund uppfattas vi som kompetenta, handlingskraftiga och pålitliga. Värdegrunden beskrivs i tre centrala begrepp, Öppenhet Resultat Ansvar, och i Försvarsmaktens uppförandekod, vilken gäller all personal som arbetar under Försvarsmaktens ledning. Dessa värden ska genomsyra all verksamhet. Vi visar öppenhet genom att vara kompetenta och uppriktiga lagspelare som utvecklas tillsammans. Därför är vi duktiga på att samarbeta och samverka, vi utvecklas ständigt för att möta nya hot, uppgifter, situationer och förutsättningar och vi är en inkluderande organisation där alla behandlas med ömsesidig respekt. 9 Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod i sin helhet framgår i FMSI underbilaga 1.1.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 14 (73) Vi visar resultat genom att vara handlingskraftiga och lösa våra uppgifter. Därför agerar vi när det krävs med de resurser vi har och vi har förmågan att med gott omdöme anpassa vårt uppträdande i olika miljöer utifrån varje unik situation. Vi visar ansvar genom att vara pålitliga och omtänksamma. Därför är vi lojala mot både uppdraget och vår omgivning. Vi är öppna och ärliga i vår kommunikation och alla tar ansvar för att vi gemensamt löser uppgiften. Vi värnar vår egen och våra medarbetares hälsa. Vår militära profession Vår militära profession 10 utgör tillsammans med vår värdegrund en hörnsten i vårt agerande. Vår militära profession gäller alla i Försvarsmakten, oavsett personalkategori, anställnings- eller avtalsform. Detta innebär att såväl civil som militär personal, kontinuerligt och tidvis tjänstgörande, pliktpersonal, Hemvärnet och frivilligorganisationerna är en del av vår militära profession. Försvarsmakten är en militär organisation där alla ingår och en militär organisation kräver en militär profession för att nå effekt. Vår militära profession ska hjälpa oss i Försvarsmakten att förstå vårt viktiga bidrag. Syftet med att formulera vår militära profession är att skapa en sammanhållen idé, ett systematiskt koncept för vårt kvalificerade yrkeskunnande väpnad strid. Vår militära profession ska vara ledstjärnan för vad vi är, vad vi står för och hur vi agerar nu och i framtiden. Militära professionen utgår från den väpnade striden. Alla har en koppling, direkt eller indirekt. Det är viktigt att var och en förstår sitt bidrag - var man passar in i det stora och komplicerade sammanhang som Försvarsmakten utgör. Den militära professionen bygger på ett kollektivt utövande av yrket. Mandatet ges inte till Försvarsmaktens anställda utan till myndigheten som helhet som kollektivt ska utöva sitt expertområde väpnad strid. Den operativa förmågan, som försvarsbeslutet 2015 lyfter fram som den enskilt viktigaste förmågan, bygger på att alla arbetar mot Försvarsmaktens gemensamma mål. Den operativa effekten står och faller med det gemensamma agerandet. För att kunna fullgöra Försvarsmaktens uppgifter är samarbetet mellan civila och militära kompetensområden avgörande. Alla är således beroende av varandra. All personal i den militära professionen ska uppfattas som kompetenta, handlingskraftiga och pålitliga i allt de gör. Professionen utövas av officerare, specialistofficerare, gruppbefäl, soldater och sjömän, civila arbetstagare samt hemvärnsmän och frivillig personal. Officerarnas yrkesutövande karaktäriseras av ledarskap och ledning av den väpnade striden, där utgångspunkten för officersyrkets ansvar och yrkeskunnande ytterst är att fatta beslut om storskalig legitim våldsutövning och att leda krigsförband i stridssituationer samt god förståelse för Försvarsmaktens roll och sammanhang i fred, kris och krig. Officerarna är också de huvudsakliga bärarna och utvecklarna av officersprofessionens fundament och teoretiska utveckling. 10 Vår militära profession framgår i sin helhet i FMSI underbilaga 1.1.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 15 (73) Försvarsmaktens specialistofficerare kännetecknas av praktisk yrkesskicklighet och yrkesexpertis, som främst utvecklats genom lång yrkeserfarenhet. Utgångspunkten för specialistofficersyrkets utövande är tudelat, dels handlar det om verkställandet av legitim våldsutövning och dels om att leda lägre förband i strid. Gruppbefäl, soldater och sjömän utgör en kategori med samlat yrkeskunnande som utmärks av att praktiska djupgående yrkeskunskaper och specialiserad yrkesskicklighet där det praktiska utövandet i den väpnade striden står i centrum. De civila arbetstagarnas yrkesexpertis och ansvar är att främja samt trygga genomförandet av den väpnade striden. De tillför kompetens som inte kan tillhandahållas genom det militära utbildningssystemet och kompletterar den militära personalen. Civila arbetstagare utgör därmed en viktig del av organisationens samlade erfarenheter och kunskaper. Flertalet civila arbetstagare utför sina arbetsuppgifter inom förvaltning och bidrar på så sätt till den operativa effekten. Hemvärnsmän och frivillig personal utgör kärnan i hemvärnsförbanden och den frivilliga försvarsrörelsen genom sitt ideella engagemang och kunnande inom särskilda områden. De svarar dessutom för en viktig komponent inom Försvarsmaktens folkförankring. Värdegrunden och den militära professionen beskriver grunden för allt arbete i Försvarsmakten. Medarbetarskap, ledarskap och chefskap är att i samspel, fast med olika ansvar och roller, skapa förutsättningar för ett effektivt uppgiftslösande som leder mot uppsatta mål. Vi ska uppfattas vara kompetenta, handlingskraftiga och pålitliga i allt vi gör.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 16 (73) 3. Beslut i stort 3.1. Försvarsmaktens vision Ett starkare försvar möter varje hot, klarar varje utmaning Försvarsmaktens vision sammanfattar det långsiktiga tillstånd som all verksamhet ska bidra till. Ett starkare försvar innebär att Försvarsmakten löpande måste utvecklas som en följd av den omvärldsutveckling som sker i vårt närområde. Detta ställer i sin tur krav på mångsidig kompetens och anpassningsförmåga för såväl organisationen som alla medarbetare. Möter varje hot speglar behovet att kunna möta hot över hela konfliktskalan och kunna anpassa förmågor efter omvärldsutvecklingen. Klarar varje utmaning innebär ett förhållningssätt och en attityd som ska genomsyra organisationen i hur vi hanterar interna och externa utmaningar och givna uppgifter. 3.2. Överbefälhavarens beslut i stort Ökad och trovärdig militär förmåga Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde har försämrats vilket innebär att den svenska totalförsvarsförmågan måste stärkas och utvecklas. Krigsförbandens operativa förmåga ska ökas för att kunna verka avhållande emot och möta hot och angrepp i alla former. Dimensionerande för våra krigsförband ska vara att möta ett väpnat angrepp från en kvalificerad motståndare. Relevans och förtroende externt För att verka avhållande mot angrepp på Sverige och Sveriges integritet, ska Försvarsmakten på egen hand och tillsammans med andra utveckla, upprätthålla och uppvisa en trovärdig och tillgänglig militär förmåga i vår region. Tillsammans med övriga totalförsvarsaktörer ska Försvarsmakten bidra till tröskeleffekt i enlighet med den svenska säkerhetspolitiken. Om Sverige trots detta utsätts för angrepp, hot eller påtryckningar ska landet försvaras med alla till buds stående medel. Medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners ska ha stort förtroende för Försvarsmakten. Stolthet och förtroende internt Personal är avgörande för vår operativa förmåga. Anställda, frivilliga och pliktpersonal ska vara ansvarstagande, stolta och ha förtroende för Försvarsmakten och förmågan att fullgöra uppgifterna. Tillgång till rätt antal individer med rätt kompetens är en förutsättning för operativ förmåga. Försvarsmaktens personal ska verka i en jämlik och jämställd organisation där kvinnor och män kan utvecklas och bidra med sin fulla potential till Försvarsmaktens operativa förmåga. För att nå visionen och ovanstående övergripande mål ska fokus ligga på följande prioriterade områden: bemanning, utrustning och samövning av krigsförband; anställda och frivilligas betydelse för den totala förmågan; ansvarskultur präglad av målstyrning och uppdragstaktik; effektiva samarbeten internt och externt samt

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 17 (73) ökad kunskap hos medborgarna om vår verksamhet, förmågor och uppgifter. Nedanstående delmål ska nås i respektive tidsperiod. Inledningsvis ska prioritet ges till ökad operativ förmåga i Sverige och närområdet. Den operativa effekten ökas genom tillväxt av hela krigsförband före samtidig tillväxt på bredden. Uppfyllnad av mängdmateriel ska prioriteras. Beredskapskontroller och beredskapsövningar ska genomföras. Försvarsmaktens operativa logistikbehov ska tydliggöras och kravställas mot stödmyndigheter. Praktiska förberedelser ska genomföras för att fördjupa samarbetet med andra nationer i närområdet och i Sverige och bl.a. omfatta värdlandsstöd. Arméstridskrafter ska fokusera på tillväxt och att utveckla strid i brigads ram. Undervattensstridsförmågan ska stärkas genom tillförsel av materiel och personal. Genom utveckling av stridsflygförmågan och minskad sårbarhet vid flygbaser skapas förutsättningar för en ökad luftförsvarsförmåga. Krigsförbandens tillväxt kräver ökad attraktionskraft med effektiv rekrytering och ökad förmåga att behålla personal. Avgångar ska minska och möjligheterna till personlig utveckling ska öka. Förutsättningarna för att öka kvinnors intresse för och genomförande av utbildning ska förbättras. Chefer ska utöva målstyrning och uppdragstaktik. Varje medarbetare ska förstå hur de egna och krigsförbandens uppgifter bidrar till Försvarsmaktens vision. Kommunikation i syfte att öka kunskapen om Försvarsmaktens roll och förmågor ska öka. Försvarsmaktens långsiktiga förmågeutvecklingsarbete ska konkretiseras genom utveckling av Perspektivstudierapporten samt att nödvändiga efterföljande analyser och studier av förmågor och koncept genomförs. I syfte att nå de prioriterade målen fortsätter ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete. Chefers engagemang i detta arbete är av central betydelse. Samtliga organisationsenheter ska utveckla sina verksamheter i överensstämmelse med Försvarsmaktens vision. Därefter, från 2018, ska ökad operativ förmåga uppnås i takt med att fler krigsförband blir tillgängliga och mer kvalificerade övningar genomförs tillsammans med andra länder och organisationer. Alla krigsförband ska senast 2020 innehålla krav på tillgänglighet och beredskap samt ha genomfört krigsförbandsövning. Från 2018 ska stridsgrupp Gotland vara iståndsatt. Införande av nytt av sjömålsrobotsystem, nytt korträckviddigt luftvärn och nytt medellångräckviddigt luftvärn ska ha påbörjats. Omsättning av sensorkedjan ska vara inplanerad. Prioriterade delar av ledningssystemen ska förbättras. Uppfyllnad av mängdmateriel ska fortsatt pågå. Behovet av fjärrstridsmedel ska ha klarlagts. Allmänhetens kännedom om Försvarsmaktens roll och uppgifter ska vara hög. Internt förtroende inom Försvarsmakten ska ha ökat till minst fyra på den fem-

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 18 (73) gradiga skalan. Minst tre av fyra medarbetare ska känna stolthet över att vara en del av Försvarsmakten. Övervägande del av anställda och frivilliga ska uppfatta att Försvarsmakten utövar målstyrning och uppdragstaktik. Andelen kvinnor ska ha ökat. Efter 2020 ska den operativa förmågan ökas ytterligare. Anskaffning av medellångräckviddigt luftvärn ska vara slutförd och pansarvärnsförmågan i främst de lätta förbanden förstärkts. Ökad undervattenstridsförmåga ska fortsatt utvecklas och ubåt NGU ska vara operativ. Luftförsvarsförmågan ska ytterligare förstärkts genom att krigsförband med JAS 39E är operativa. Sensorkedjan ska förnyas. Samverkande bekämpningsförmågor baserade på gemensam sensorinformation, d.v.s. strid med system i samverkan, ska ytterligare utvecklas. Allmänhetens förtroende för Försvarsmakten ska vara hög och ligga på en stabil hög nivå. Minst nio av tio medarbetare ska känna stolthet över att vara en del i Försvarsmakten. Andelen kvinnor ska markant ha ökat. På längre sikt ska anskaffning av fjärrstridsmedel kunna påbörjas. Förnyelse av stridsfordon och stridsvagnar ska kunna påbörjas. Nya förmågor som tidigare studerats, till exempel obemannade farkoster och rymdbaserade förmågor, ska kunna börja införas för att vara operativa runt 2030. 3.3. Strategiska effekter De strategiska effekterna är de konkreta och varaktiga tillståndsförändringar vi åstadkommer genom att verkställa de strategiska planerna. Försvarsmaktens strategiska effekter samverkar i att fullgöra visionen och de uppgifter som ålagts Försvarsmakten av regeringen. Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att säkerställa landets politiska oberoende och självständighet. Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige med trovärdighet ska kunna uppnå målen och hävda vår säkerhet. Den svenska säkerhetspolitiken är en del av samhällets samlade resurser för att möta hot och utmaningar mot landets säkerhet.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 19 (73) 3.3.1. Tröskeleffekt För att verka avhållande emot angrepp på Sverige och Sveriges integritet ska Försvarsmakten upprätta och vidmakthålla en militär tröskel. Genom förmåga att möta ett väpnat angrepp skapar försvaret tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel en tröskel för den som skulle vilja angripa Sverige, eller utöva påtryckningar med militära och andra maktmedel. Syftet är att kostnaden för angrepp ska bli så hög att det inte uppväger vinsterna. Tröskeleffekt ska eftersträvas över hela konfliktspektrat d.v.s. över hela konfliktskalan och inför alla typer av angrepp. Tröskeleffekten består ytterst av krigsförband som har rätt förmågor, krigsduglighet och tillgänglighet. Genom att på bästa sätt nyttja de resurser vi disponerar åstadkommer vi maximal operativ effekt. Den strategiska kommunikationen, och i synnerhet den militärstrategiska, ska bidra till tröskeleffekten. Försvarsmakten följer omvärldsutvecklingen och utvecklas kontinuerligt för att kunna möta förändrade krav och till hur nutida och framtida konflikter ser ut och utvecklas. Förmågan till territoriell integritet ska upprätthållas över tiden. Utvecklingen i vårt närområde följs och analyseras noga i synnerhet vad gäller militär förmåga och politisk intention. Även långsiktig utveckling av demografiska, kompetensmässiga, värdebaserade och tekniska trender samt förändringar i militärstrategisk doktrin analyseras. Detta bildar underlag för utveckling av koncept för att kunna uppnå önskad tröskeleffekt i olika situationer. Syftet är att säkerställa adekvat utveckling av krigsförbanden och att varje krona från anslaget hamnar där den har mest effekt, idag och imorgon. Försvarsmakten verkar därigenom stabiliserande och avhållande och bidrar till att förebygga och dämpa konflikter.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 20 (73) Tröskeleffekt skapas tillsammans med länder och organisationer som har intressen i närområdet. Övningar och annat synligt uppträdande är av stor betydelse för att stärka tröskeleffekten och skapa trovärdighet. Försvarsmakten ska bedriva, delta i och leda multinationella övningar i Sverige och i vårt närområde. Övningar kan genomföras i syfte att utveckla förmåga, säkerställa interoperabilitet eller markera solidaritet och signaleffekt. 3.3.2. Trovärdighet Ett trovärdigt försvar är en förutsättning för att driva och hävda en trovärdig säkerhetspolitik. En övertygande tröskel är kärnan i Försvarsmaktens doktrin och tillräcklig uthållighet är centralt för densamma. Försvarsmakten ska uppfattas och upplevas som en relevant modern organisation med kraft att attrahera och behålla kompetenta medarbetare och samarbetspartners. Försvarsmakten arbetar med att bygga förtroende internt i övertygelse att det bygger styrka externt och säkerställer att personalen har rätt kompetens för att möta verksamhetens krav. Försvarsmakten är en jämställd och jämlik organisation där medarbetarna bemöts likvärdigt och bedöms efter sina unika kompetenser. Tydliga, engagerade chefer och ledare skapar förutsättningar för en målinriktad ansvarskultur. Hög trivsel och goda utvecklingsmöjligheter ger stolta och motiverade medarbetare. Försvarsmakten ska vara en aktiv del i samhället där medborgarna känner förtroende för vår försvarsförmåga. Försvarsmaktens trovärdighet stärks då de egna medborgarnas och omvärldens förväntningar överensstämmer med Försvarsmaktens agerande. Försvarsmaktens operationer och övningar ska inte bara planeras och genomföras utifrån de militärstrategiska målen utan även aktivt kommuniceras där så är möjligt, så att medborgarnas kunskap om försvarets värde och roll ökar. En bred samhällsförankring är en förutsättning för allmänhetens förtroende. 3.3.3. Tillgänglighet Upprätthållande av tillgänglighet för att lösa uppgifter i fredstid och beredskap för intagande av höjd beredskap i händelse av krig eller krigsfara, är centralt för en relevant operativ förmåga i den snabba, komplexa och svårförutsägbara säkerhetspolitiska miljön. Tillgängligheten i fredstid ska möjliggöra att kränkningar av det svenska territoriet upptäcks och avvisas, att det finns militär förmåga att möta politisk, militär eller annan påtryckning och att Sveriges säkerhet kan främjas genom operationer på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet. Tillgänglighet skapas genom personellt och materiellt uppfyllda, välövade och därefter vidmakthållna krigsförband. Tillgänglighet ska skapa förutsättningar för att förbanden har hög KDU vid mobilisering inom en vecka. Ledningsförmåga och logistik anpassas till att säkerställa krigsförbandens tillgänglighet med hänsyn till omvärldsläget.

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 21 (73) 3.3.4. Tillsammans Försvarsmakten bygger starka enheter för att skapa en stark helhet. Alla stridskrafter, personalkategorier och förband samverkar för att fullgöra Försvarsmaktens uppdrag. Försvarsmakten är en inkluderande organisation och vår mångfald på det organisatoriska och individuella planet är en styrka Sverige är ett öppet och handelsberoende land. Tillsammans med andra länder bygger vi välstånd i en integrerad gemenskap med fria flöden av människor, varor, tjänster, kapital och information. Säkerhet byggs tillsammans med andra och hot mot fred och säkerhet avvärjs i samverkan med andra länder och organisationer. Försvarsmakten skapar effektiva samarbeten nationellt och internationellt. Tillsammans med andra stater och organisationer genomför krigsförbanden övningar och operationer i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Samarbetet utgår från Försvarsmaktens uppgifter och operativa krav. Samarbetet med Finland utgör en väsentlig del. Inom det svenska totalförsvaret har Försvarsmakten en nyckelroll för att värna landets säkerhet. Försvarsmakten samarbetar också med myndigheter inom det civila samhället för att stärka och skydda kritiska infrastrukturer och stötta vid kriser och katastrofer. 3.4. Övergripande riktlinjer Militärstrategisk styrning utgår från regeringens styrningar och indelas i tre övergripande områden utifrån tidsperspektiv samt därutöver försvarsplanering. Det första området utgörs av långsiktiga studier, bl.a. perspektivstudien, som ska analysera omvärldsutveckling och krav på framtida förmågor och koncept från 2025 i balans med omsättning av befintliga system och förmågor. Detta ska utgöra underlag för nödvändiga beslut, främst avseende materiel, under perioden och ett stöd för Försvarsberedningens kommande arbete mot nästa försvarsbeslut. Kommande Försvarsberedning antas behöva underlag från Försvarsmakten senast halvårsskiftet 2018. Betydande kraft ska läggas på detta område fram till 2018. Grunden för utformning och dimensionering i den långsiktiga utvecklingen av Försvarsmakten ska vara att kunna möta ett väpnat angrepp. Försvarsmakten ska skapa uthållighet för att så länge som möjligt bevara handlingsfrihet. Eftersom de framtida ekonomiska nivåerna riskerar vara otillräckliga för att långsiktigt omsätta materiel till alla krigsförband, så behöver ett arbete genomföras för att ta fram alternativ och bl.a. ge förslag på vilka förmågor och förband som ska finnas på längre sikt. Försvarsmaktsplaneringen (FMP) är det andra området och ska inom tillgängliga ekonomiska ramar i första hand realisera gällande inriktning och därmed tillgodose krav på ökad tillgänglighet (personal, materielunderhåll och övningar). För-

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 22 (73) svarsmaktsplaneringen är tolvårig 11, men fokuserar på innevarande försvarsbeslutsperiod. Fastställd plan ges ut i form av Försvarsmaktens verksamhetsplan (FMVP). Det tredje området är det inriktningsarbete som ligger i tidsperspektivet mellan långsiktiga studier och FMP och som syftar till att utforma inriktningar till grund för Försvarsmaktsplaneringen. Detta perspektiv utgör underlag för nödvändiga beslut med fokus på nästa försvarsbeslut och bortom detta. Inriktningarna ges ut i form av Försvarsmaktens strategiska inriktning (FMSI). För att kunna utforma inriktningar inför såväl kommande FMP som nästa försvarsbeslut är ett centralt budskap i FMSI 2015 att studier och utvecklingsarbete prioriteras de närmsta åren. Förutom ovanstående genomförs försvarsplanering, vilken ska fokusera på att omhänderta konsekvenser och vidta åtgärder med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i närområdet, bl.a. genom organisationsutveckling och nya doktriner. Försvarsmakten ska aktivt bidra till en nationell sammanhängande planering för totalförsvaret genom att bl.a. delge planering, klargöra prioriteringar och behov av stöd och resurser för myndigheter och kommuner och andra aktörer. Försvarsmaktens doktriner inriktar hur det militära försvaret ska utnyttjas, och består av Militärstrategisk doktrin (MSD) och Operativ doktrin (OpD). Inriktningen är att MSD ska uppdateras en gång per försvarsbeslutsperiod. Med anledning av den nya MSD 16 behöver en översyn av Operativ doktrin genomföras. 12 En översyn behöver också göras av generella operativa ramvillkor (GORV), operativa ramvillor (ORV) och krigsförbandsmålsättningar (KFM). Sammanhanget mellan GORV, ORV och KFM beskrivs i spårbarhetsmodellen i kapitel 4.2. 11 Planeringsperioden i FMP och i Försvarslogistikplanen (FLP) sträcker sig för närvarande till 2028. Vid den årliga rullningen av FMP och FLP tillförs ett nytt år i planen. 12 Militärstrategisk doktrin 2016, FM2016-7616:1, 2016-03-22

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 23 (73) 4. Inriktning för verksamhetsgrenar 4.1. Insatser, VG 1 4.1.1. Nationellt Nationella operationer omfattar Försvarsmaktens ingripanden inom ramen för grundoperationsplanen (GROP) vid bl.a. kränkningar av Sveriges territorium, samt ingripanden för att värna suveräna rättigheter och nationella intressen i vårt närområde i enlighet med internationell rätt (IKFN-förordning m.m.). Detta inkluderar även säkrande av handelsvägar genom sjöminröjning och spaningsföretag i luften och till sjöss samt skydd av egen verksamhet, anläggningar och system. Operationerna kan även omfatta förstärkning av förmågorna att hantera kränkningar och skydd av prioriterade objekt och områden. Förmågan att hantera kränkningar i luften och på havsytan ska vidmakthållas medan förmågan att hantera undervattenskränkningar och angrepp mot våra informations- och ledningssystem ska öka. För nationella operationer används stående förband, kontraktsförband och hemvärnsförband. Försvarsmakten ska kunna genomföra nationella operationer tillsammans med andra inom ramen för totalförsvaret. 4.1.2. I och utanför närområdet Försvarsmaktens deltagande i internationella operationer syftar dels till att dämpa konflikter och bygga säkerhet tillsammans med andra, dels till att utveckla Försvarsmakten. Med anledning av det förändrade omvärldsläget har den politiska inriktningen medfört ett ökat fokus på närområdet och en sänkt ambition avseende internationella operationer utanför närområdet, både till antal och till storlek. Operationer utanför närområdet förutses under överskådlig tid huvudsakligen ske med markoperativ tyngdpunkt. Marin- och flygstridskrafter ska ha förmågan till operationer tillsammans med andra länder i närområdet samt, då operationen lämpar sig för de svenska förbanden, utanför närområdet. Försvarsmakten ska kunna genomföra såväl kortvariga som långvariga operationer och verka över hela konfliktspektrat. Det inkluderar skiljandet av parter med vapenmakt, stabiliseringsoperationer, konfliktförebyggande operationer, evakueringsoperationer samt stöd till humanitära operationer. För operationer i och utanför närområdet används i första hand stående förband. Försvarsmakten ska kunna delta i operationer ledda av FN, EU eller Nato. Natos standarder och metoder är utgångspunkten för interoperabilitet vid internationella operationer. Försvarsmakten ska inom ramen för en ny eller pågående operation, i eller utanför närområdet, kunna genomföra en markoperation med ett till två kompanier inom

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 24 (73) bataljons ram, t.ex. skytte- eller ingenjörkompani och övriga behovsstyrda stödfunktioner. Marinoperation ska inom ramen för en ny eller pågående operation kunna genomföras med förband för ledning, sjöminröjning eller strid och övriga behovsstyrda stödfunktioner. Operationen kräver tillgång till hamnområde för logistik. Luftoperation ska inom ramen för en ny eller pågående operation kunna genomföras med förband innehållande stridsflyg, transportflyg eller helikopter, samt övriga behovsstyrda stödfunktioner. Operationen kräver tillgång till flygplats med fungerande ledning och logistik. Förutom ovanstående nationella ambitioner vad det gäller krigsförbands tillgänglighet för operationer i och utanför närområdet påverkas även kravet på tillgänglighet av vilka förbandstyper Sverige anmält till olika styrkeregister. Avsnittet utvecklas i bilaga 2. 4.2. Uppbyggnad av krigsförband och beredskap, VG 2 4.2.1. Operativa ramvillkor, Krigsförbandsmålsättningar och Spårbarhetsmodell I Försvarsmaktens arbete med krigsförbandens utveckling och resultatstyrning används en sammanhängande spårbarhetsmodell för att omhänderta uppgiftsställningar och återredovisa resultat (se figur nedan). Modellen används för att både kravställning och värdering av organisationen ska ske med spårbarhet. I regeringens instruktion till Försvarsmakten anges Försvarsmaktens uppgifter och ytterligare styrning ges bl.a. i anvisningar för försvarsplaneringen. Utifrån ett antal typsituationer och scenarier med en dimensionerande motståndare görs en sammanvägd bedömning av vilka situationer och hot som Försvarsmakten ska kunna möta. Denna hotbildsbedömning ligger till grund för de ramvillkor som Försvarsmakten använder för att utforma den organisation som i sin helhet ska klara av ställda uppgifter. Ramvillkoren utgår från de uppgifter som Försvarsmakten har över tiden, och krav på förmåga vid ett allvarligt försämrat omvärldsläge. Ramvillkoren delas in i generella operativa ramvillkor (GORV, bilaga 2) och operativa ramvillkor (ORV, se underbilaga 2.1).

2016-07-01 FM2015-1597:7 Sida 25 (73) Figur 1 Spårbarhetsmodellen Generella ramvillkor (GORV) är uppgifter på strategisk och operativ nivå. Dessa anger i övergripande termer vad Försvarsmakten som helhet ska klara av. Operativa ramvillkor (ORV) är uppgifter på operativ och taktisk nivå. Dessa anger i mer detaljerad form vad armé-, marin- och flygstridskrafter ska klara av i en given situation. Styrande för funktionsförband som stödjer på taktisk nivå är i huvudsak ORV. ORV är uttryckt i en dimensionslös uppgiftsdel och en ambitionssatt del, som ska kunna varieras när förutsättningar för Försvarsmaktens operationer förändras. Delarna i spårbarhetsmodellen (GORV, ORV och KFM) beskriver vad Försvarsmakten ska klara av. Dessa beskrivs i olika upplösningsgrader; KFM på förbandsnivå, ORV på stridskraftsnivå och GORV på Försvarsmaktsnivå. En ORV är en nedbruten GORV och uppgifterna i krigsförbandsmålsättningarna är nedbrutna ORV. GORV, ORV och KFM kopplas till typsituationer som beskriver sammanhanget med olika omfattning på militärstrategisk respektive operativ och taktisk nivå. På militärstrategisk nivå benämns typsituationerna som strategiska typsituationer (STS), på operativ nivå som operativa typsituationer (OTS) och på taktisk nivå som taktiska typsituationer (TTS). Genom att koppla GORV, ORV och KFM till utvalda typsituationer, t.ex. olika kris- och krigsfall i olika tidsperspektiv kan en förmågeutveckling för Försvarsmakten och dess krigsförband beskrivas. Denna tillväxt av krigsförbanden mot ett utvalt mål benämns styrketillväxtplan i FMSI. Försvarsmaktens krigsförband kravställs utifrån två olika produkter: Krigsförbandsmålsättningar (KFM) och Krigsförbandsspecifikationer (KFS). KFM beskriver vad förbanden ska kunna och KFS beskriver vad förbanden uppnår år för år enligt Försvarsmaktens planering. KFM är inte ekonomiskt avvägd, men i för-