INLEDNING TILL. Brottsligheten (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2015.

INLEDNING TILL Brottsligheten / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1920-1969. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1913-1966. 1913-1947 med innehållsförteckning och sammanfattning på franska 1934-1947 med fransk parallelltitel: Justice criminelle en. - 1948-1966 med innehållsförteckning, sammanfattning samt parallelltitel på engelska: Crime and criminals. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet, Chefens för Kungl Justitiedepartementet underdåniga ämbetsberättelse, 2:a avd.: Uppgifter angående förbrytelser samt därför anklagade och sakfällda personer. Stockholm, 1860-1913 Täckningsår: 1879-1912 med ovan angiven undertitel 1859-1878 i 2:a avd., Afgjorda brottmål, utg. 1863-1880 1857-1858 i 2:a avd., Afgjorda brottmål, utg. 1861 1830-1856 i 3:e avd., Brottmål, utg. 1868. Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående civila rättegångsärendena och brottmålen i riket. Stockholm, 1832-1858. Täckningsår: 1830-1856. Efterföljare: Kriminalstatistik del 2. Domstols- och åklagarstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1969-1976. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1967-1973. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. Brottsligheten 1926. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2015. urn:nbn:se:scb-brottslighet-1926

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK RÄTTSVÄSEN BROTTSLIGHETEN ÅR 1926 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1929 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 283829

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse rörande brottsligheten i riket under år 1926. Berättelsen omfattar sålunda endast ett år, varjämte textframställningen väsentligt inskränkts. En mera ingående framställning rörande särskilt de tilltalade och sakfällda personerna och de ådömda straffen m. m. kommer senare att givas i en översikt för femårsperioden 1926 1930. Stockholm den 1 mars 1929. E. AROSENIUS. Underdånigst RICKARD SANDLER. Otto Grönlund.

Innehållsförteckning. Text. Sid. I. Brott och förseelser 1 A) Brott och förseelser, om vilka slutligt utslag meddelats i första instans. Sakfällningsprocent vid olika slag av brott 1 B) Brott och förseelser av olika slag, för vilka personer sakfällts 5 a) Brottsligheten i hela riket 5 b) Brottsligheten på landsbygden och i städerna 7 II. Tilltalade och sakfällda personer 8 III. Ådömda straff 9 IV. Till tvångsarbete dömda personer 9 Tabeller. Tab. 1. Brott och förseelser (utom mot krigslag), för vilka personer sakfällts i första instans inom varje domsaga år 1926 14 Tab. 2. Brott och förseelser (utom mot krigslag), för vilka personer sakfällts i första instans i städer med rådhusrätt år 1926 30 Tab. 3. För brott och förseelser (utom mot krigslag) i första instans tilltalade och sakfällda personer inom varje län, i dess domsagor samt i vissa städer år 1926 42 Tab. 4. Brott och förseelser (utom mot krigslag) samt därför vid olika slag av domstolar i första instans tilltalade och sakfällda personer år 1926 62 Tab. 5. Brott och förseelser (utom mot krigslag) samt därför i första instans tilltalade och sakfällda personer i hela riket år 1926 70 Tab. 6. Brott och förseelser mot strafflagen för krigsmakten m. m., för vilka personer sakfällts i första instans vid varje domstol år 1926 86 Tab. 7. Brott och förseelser mot strafflagen för krigsmakten m. m. samt därför i första instans tilltalade och sakfällda personer i hela riket år 1926 90 Tab. 8. I straffregistret upptagna, för brott i första instans år 1926 sakfällda personer, fördelade efter kön, ålder, civilstånd, yrken, återfall i brott m. m. 94 Tab. 9. Av länsstyrelser och poliskamrar till tvångsarbete åren 1924 1926 dömda personer, upptagna i straffregistret 102 Förteckning över de i tabellerna förekommande olika slag av brott 106

VI Table des matières. Texte. Page. I. Infractions 1 A) Infractions jugées en première instance. Proportion pour cent de condamnation concernant différentes espèces d'infractions 1 B) Infractions suivies de condamnation 5 a) La criminalité dans tout le pays 5 b) La criminalité à la campagne et dans les villes 7 II. Personnes accusées et condamnées 8 III. Peines infligées 9 IV. Personnes condamnées aux travaux publics 9 Résumé en français 10 Tableaux. Tab. 1. Infractions (excepté au Code pénal militaire) suivies de condamnation en première instance dans chaque circonscription judiciaire (domsaga) à la campagne en 1926 14 Tab. 2. Infractions (excepté au Code pénal militaire) suivies de condamnation en première instance dans les circonscriptions judiciaires des villes (städer med rådhusrätt) en 1926 30 Tab. 3. Personnes accusées et condamnées en première instance pour infractions (excepté au Code pénal militaire) par département, dans les circonscriptions judiciaires à la campagne et dans certaines villes en 1926 42 Tab. 4. Infractions (excepté au Code pénal militaire) et personnes accusées et condamnées par les différents tribunaux de première instance pour ces infractions en 1926 62 Tab. 5. Infractions (excepté au Code pénal militaire) et personnes accusées et condamnées en première instance pour ces infractions dans tout le pays en 1926 70 Tab. 6. Infractions au Code pénal militaire suivies de condamnation en première instance par chaque tribunal en 1926 86 Tab. 7. Infractions an Code pénal militaire et personnes accusées et condamnées en première instance pour ces infractions dans tout le pays en 1926 90 Tab. 8. Personnes dans le casier judiciaire, condamnées en 1926 en première instance pour infractions, réparties d'après sexe, âge, état civil, profession, récidive d'infractions etc. 94 Tab. 9. Personnes dans le casier judiciaire, condamnées en 1926 pour vagabondage ou mendicité etc. aux travaux publics par les administrations des départements et les autorités de police 102 Liste des désignations des infractions de différentes espèces dans les tableaux 106

Brottsligheten år 1926. I. Brott och förseelser. I tabellerna 1 och 2 meddelas uppgifter angående antalet brott och förseelser (utom mot krigslag), för vilka personer sakfällts i första instans vid rikets härads- resp. rådhusrätter 1 år 1926. I den förra tabellen meddelas dessa uppgifter för varje domsaga och län och i den senare för städer med egen Jurisdiktion (med rådhusrätt), i det att särskilda uppgifter lämnas för städer med minst 10 000 invånare, men för övriga städer ävensom samtliga städer uppgifter för varje län. Brotten mot strafflagen ha i dessa tabeller specificerats efter olika lagrum något mindre utförligt än i tab. 5. För häradsrätter, rådhusrätter resp. andra domstolar i första instans meddelas jämväl uppgifter om brotten i tab. 4. För hela riket innehåller slutligen tab. 5 utförliga uppgifter om brott och förseelser (utom mot krigslag), om vilka slutligt utslag meddelats i första instans vid rikets samtliga domstolar under redogörelseåret. I denna tabell ingå alltså uppgifter icke blott om de brott, för vilka personer blivit sakfällda, utan även om de brott, för vilka personer frikänts eller i övrigt icke sakfällts. Angående brott och förseelser mot strafflagen för krigsmakten meddelas uppgifter dels i tab. 6 för varje domstol, dels i tab. 7 för hela riket. Att märka är, att uppgifterna i dessa tabeller, liksom i föreliggande berättelse överhuvudtaget, äro helt och hållet grundade på domstolarnas utslag i första instans. I vad mån dessa utslag sedermera blivit ändrade genom utslag i högre instans, därom föreligga uppgifter i berättelsen om domstolarnas verksamhet. A) Brott och förseelser, om vilka slutligt utslag meddelats i första instans. Sakfällningsprocent vid olika slag av brott. I tab. A, kol. 2 (sid., 2 4), hava för hela riket sammanfattats uppgifterna angående antalet brott och förseelser, om vilka slutligt utslag i första instans meddelats vid rikets domstolar under redogörelseåret och närmast föregående båda år, vare sig sakfällning ägt rum eller icke. I kol. 3 i samma tabell meddelas uppgifter angående antalet brott och förseelser, för vilka personer sakfällts, och i kol. 4 uppgifter angående sakfällningsprocenten för olika slag av brott, d. v. s. antalet brott och förseelser i kol. 3 i % av hela antalet brott i kol. 2. Beträffande hela. antalet brott och förseelser var sakfällningsprocenten år 1926 densamma som under närmast föregående år eller 96-8. De återstående procenten av hela antalet brott voro sådana, för vilka personer frikändes eller i övrigt icke blevo sakfällda, vare sig ansvarstalan upptagits eller beträffande 1 Här som annorstädes i denna berättelse inbegripas bland rådhusrätter jämväl polisdomstolar och poliskammare med domsrätt.

2 Tab. A. Brott och förseelser, om vilka slutligt utslag 1 I kol. 7 ingå jämväl städer under landsrätt och i kol. 8 ingå, städer med rådhusrätt.

meddelats i första instans, i hela riket åren 1924 1926. 3 1 Inberäknat S.L. 3:1) och 10.

4 1 Inberäknat S.L. 3: 9 och 10. 2 Då brotten mot S.L. f. k. ej uppdelats på landsbygd och städer, ingå de ej i brottslighetstalen för landsbygd och städer, men väl i motsvarande tal för hela riket.

vissa, brott aldrig upptagits till prövning (jfr tab. 5 och 7, kol. 4 och 5). Beträffande brotten mot strafflag, krigslag och tryckfrihetsförordning var sakfällningsprocenten lägre, i fråga om strafflagsbrotten dock endast helt obetydligt, men beträffande brotten mot andra lagar, förordningar m. m. något högre än nyss nämndes. Beträffande de särskilda i tab. A angivna brotten och förseelserna mot strafflagen var som vanligt vid fylleriförseelserna procenttalet synnerligen högt (över 99 %). Ej mycket lägre voro procenttalen vid brott mot 10:6 och 11:15 samt vid snatteri. Däremot voro de jämförelsevis låga bl. a. vid mord, mordförsök och dråp samt mordbrand, överhuvudtaget var sakfällningsprocenten högre vid brott mot staten än vid andra brott mot strafflagen. 5 B) Brott och förseelser av olika slag, för vilka personer sakfällts. a) Brottsligheten i hela riket. Hela antalet brott och förseelser, för vilka personer sakfällts under år 1926 i hela riket, framgår av tab A, kol. 3 och 9, i vilken tabell även till jämförelse meddelas motsvarande siffror för föregående år. Absoluta antalet brott och förseelser av olika slag har satts i relation till hela medelfolkmängden i riket under resp. år, i det att antalet brott per 100 000 invånare uträknats. Jämföras siffrorna för samtliga brott och förseelser under de senaste åren med varandra, finner man, att brottsligheten överhuvudtaget, efter den under åren 1923 1925 inträdda ökningen, återigen avtog under år 1926, liksom förhållandet förut varit under åren 1921 och 1922. Denna minskning gällde i fråga om såväl fylleriförseelserna, förseelserna mot 11:15 och övriga brott mot strafflagen som överträdelserna av specialförfattningarna. Beträffande de särskilda brotten mot strafflagen hänvisas till tab. A samt till de detaljerade uppgifterna i tab. 1, 2 och 5. I förstnämnda tabell hava dessa brott underindelats i fyra grupper: a) brott mot staten (utom mot 11:15 och 18:15), b) brott mot 11:15 och 18:15, c) brott mot enskild person, d) brott mot egendom. Såsom brott mot staten hava räknats religionsbrott, brott mot rikets säkerhet och majestätsbrott samt brott mot offentlig myndighet, brott i ämbete eller tjänst, fridsbrott, äktenskapsbrott och sedlighetsbrott (inberäknat våldtäktsbrott) eller brott mot 7 11 kap., 15 kap. 12 15, 17 och 18 kap. samt 25 kap. Såsom brott mot enskild person hava räknats mord, dråp och annan misshandel, brott mot annans frihet (utom våldtäktsbrott) samt falsk angivelse och annan ärekränkning eller brott mot 14 kap., 15 kap. (utom 12 15 ) och 16 kap. Såsom brott mot egendom hava räknats mordbrand och annan skadegörelse, snatteri, stöld, rån, bedrägeri (jämväl i konkurs) samt åverkan o. dyl. eller brott mot 19 24 kap., men dessutom hava till dessa brott förts förfalsknings- och menedsbrott eller brott mot 12 och 13 kap. Minskningen i brottsligheten under redogörelseåret gällde såväl brotten mot staten överhuvudtaget och brotten mot enskild person som även egendomsbrotten, vilka sistnämnda under år 1925 i särskilt hög grad tilltagit i antal. Den ovan påpekade nedgången i fyllerifrekvensen under redogörelseåret torde bl. a.

6 bero på en minskning i spritsmugglingen, en följd av ett effektivare beivrande av densamma. I kontrollstyrelsen har verkställts en bearbetning av de uppgifter, som domstolarna, enligt bestämmelserna i 37 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen, insänt till vederbörande systembolag rörande personer, som genom domstolarnas utslag blivit sakfällda för fylleri. Resultatet av denna bearbetning har för redogörelseåret liksom för föregående år offentliggjorts dels i»sociala meddelanden» (kvartalsvis), dels i berättelsen om rusdrycksförsäljningen m. m. Vissa differenser finnas emellertid mellan antalet fylleriförseelser för här föreliggande år enligt kontrollstyrelsens beräkningar och enligt statistiska centralbyråns. Vanligast förekommande av brotten mot strafflagen, närmast efter fylleriförseelserna och förseelserna mot 11:15, voro: ringare misshandel eller brott mot 14:13, stöld och snatteri eller brott mot 20 kap., bedrägeri och annan oredlighet ellex brott mot 22 kap. samt våldsamt motstånd vid offentlig förrättning eller brott mot 10: 6. Den under de föregående åren konstaterade starka stegringen i frekvensen av brotten mot S.L. 22:11 och 14 (förskingring, trolöshet mot huvudman) fortgick jämväl under år 1926. Även förskingringsbrott, begångna av ämbets- och tjänstemän enligt S.L. 25:11 och 12, ha stigit i antal år 1926, liksom förut under åren 1921 1923. År 1926 visade ett flertal brott, bl. a. våld och missfirmelse mot ämbets- och tjänstemän, hemfridsbrott, misshandel, bedrägeri (utom förskingring m. m.), minskning i frekvensen i jämförelse med det närmast föregående året, som haft att uppvisa en ej obetydlig ökning i motsvarande fall. Detsamma gäller även om enkel stöld, men i allmänhet ej om brott mot 20 kap. i övrigt, vilka sistnämnda visa stegring jämväl under redogörelseåret. Antalet överträdelser av tryckfrihetsförordningen uppgick år 1926 till 6 mot likaledes 6 år 1924 och 17 år 1925. Av brotten mot krigslag (se tab. A samt tab. 6 och 7) voro, liksom under tidigare år, rymningsbrotten de vanligast förekommande. Därnäst kommo subordinationsbrotten och i tredje rummet stöldoch snatteribrotten samt skadegörelse och förskingring. Beträffande överträdelserna av specialförfattningarna hänvisas till de detaljerade uppgifterna i tab. 1, 2 och 5, där dessa förseelser indelats i ett antal grupper efter de olika lagarna, förordningarna m. ra. Antalet förseelser mot såväl vägtrafikstadgan som motorfordonsförordningen, vilka båda förordningar varit gällande fr. o. m. ingången av år 1924 (då den sistnämnda trädde i stället för den förut gällande automobiltrafikförordningen), har under redogörelseåret, liksom under närmast föregående år, visat en kraftig tillväxt. Antalet förseelser mot brännvinstillverkningsförordningen 30 (lönnbränning) visar däremot under redogörelseåret, i jämförelse med föregående år, en endast obetydlig tillväxt. Beträffande de i berättelsen redovisade förseelserna mot tullstadgan och övriga lagar om olovlig varuinförsel m. m. må anmärkas, att uppgifterna härom, försåvitt de angå till böter eller konfiskation dömda personer och icke återfunnits i form. 3 till rättsstatistiken eller i saköreslängderna, liksom under föregående år, hava hämtats ur generaltullstyrelsens diarium. Antalet

förseelser mot såväl lagen om olovlig befattning med spritdrycker och vin som tullstadgan och lagen om olovlig varuinförsel har betydligt minskats under redogörelseåret, vilket torde bero på en minskning i antalet fall av olovlig införsel av framför allt rusdrycker, men även av andra varor. I tab. 4, 5 och 7 lämnas uppgifter i fråga om brott dels mot S.L. (utom 11:15 och 18:15), dels mot krigslag om antalet brott, för vilka sakfällts en person (kol. 2) eller två eller flera personer för gemensamt begånget brott (kol. 3). I tab. A ha sammanfattats ifrågavarande uppgifter angående antalet brott och förseelser, som blivit begångna av två eller flera personer gemensamt, varvid i kol- 5 meddelas deras absoluta antal och i kol. 6 antalet av dessa brott i procent av hela antalet brott mot samma lagrum, för vilka personer sakfällts. Av procenttalen framgår, att beträffande bl. a. följande brott mot S.L. ofta två eller flera personer sakfällts för gemensamt begånget brott: äktenskapsbrott, kvalificerad stöld, mordbrand och åverkan. Överhuvudtaget synas, åtminstone försåvitt av nyssnämnda tabell framgår, brotten mot enskild person ävensom egendomsbrotten oftare begås av två eller flera personer gemensamt än övriga brott mot strafflagen (varvid hänsyn ej tagits till förseelserna mot S.L. 11:15 och 18:15, beträffande vilka uppgifter i berörda avseende icke föreligga). I tab. 4, kol. 4, ingå uppgifter om brott och förseelser, för vilka endast kvinnor blivit sakfällda. b) Brottsligheten på landsbygden och i städerna. I tab. A ingå brottslighetssiffror utom för hela riket jämväl för landsbygd och städer för sig (kol. 7 och 8). Härvid bör anmärkas, att samtliga städer under landsrätt (år 1926 uppgick antalet dylika städer till 23 med en sammanlagd folkmängd av 140 559 invånare) måst redovisas tillsammans med landsbygden i kol. 7, medan i kol. 8 upptagits städer med rådhusrätt. 1 Till följd av detta förhållande äro landsbygdens siffror i tabellen tydligen något för höga, medan städernas siffror äro i motsvarande grad för låga. Skillnaden mellan landsbygdens och städernas brottslighet torde emellertid i verkligheten ej vara fullt så stor som härav framgår, emedan åtskilliga brott och förseelser, vilka beivras i städerna, på landsbygden komma att förbliva obeivrade till följd av olikheter i polisväsendets effektivitet på landet och i städerna. Brottslighetssiffrorna för städerna äro absolut taget betydligt högre än för landsbygden och skillnaden blir ännu större, om hänsyn tages till folkmängden. Mot varje 100-tal brott i städerna svarade under åren 1925 och 1926 något mer än 20 brott på landsbygden, varför brottsligheten i städerna sålunda var 5 gånger så stor som på landet. Av tab. A framgår emellertid, att skillnaden mellan landsbygdens och städernas brottslighet var väsentligen olika för de olika huvudgrupper av brott, som där återgivas. Störst var skillnaden i fråga om förseelserna mot S.L. 11:15 och 18:15 och minst i fråga om brotten mot enskild person. Jämföras siffrorna för de senaste åren med varandra, finner man, att brottsligheten överhuvudtaget såväl på landsbygden som i städerna efter ökningen 1 Brotten mot krigslag ha i tab. A icke uppdelats på landsbygd och städer, men däremot brott och förseelser i övrigt, även i de fall, dä slutligt utslag meddelats vid andra domstolar i första instans än härads- och rådhusrätter (redovisade i tab. 4). 7

8 åren 1923 1925 (utom sistnämnda år i städerna) åter minskades under redogörelseåret. Denna minskning gällde i fråga om samtliga de huvudgrupper av brott, som äro upptagna i tab. A. Jämväl i fråga om de särskilda brotten mot strafflagen meddelas i tab. A uppgifter för landsbygd och städer angående det antal brott och förseelser, som beräknas falla på varje 100 000-tal invånare av landsbygdens resp. städernas hela medelfolkmängd. I kol. 10 har uträknats, huru stor procent landsbygdens brottslighetstal utgjorde av städernas. Särskilt talrika i städerna i jämförelse med på landet voro följande brott och förseelser: fylleri samt våldsamt motstånd vid offentlig förrättning. Om ett antal andra brott åter gällde, att de voro relativt taget ungefär lika talrika på landet som i städerna eller talrikare på landet än i städerna. Lika talrika voro mord, mordförsök och dråp samt barnamord och fosterfördrivning. Talrikare på landet än i städerna voro framförallt åverkan, men även grövre sedlighetsbrott, skadegörelse i vissa fall samt fridsbrott, överhuvudtaget var skillnaden mellan brottsligheten på landsbygden och i städerna större i fråga om brotten mot staten än i fråga om övriga brott mot strafflagen. II. Tilltalade och sakfällda personer. I tab. 3 lämnas uppgifter angående antalet för brott och förseelser (utom mot krigslag) vid härads- och rådhusrätter tilltalade eller sakfällda personer för varje län i dess helhet, för domsagorna länsvis samt för vissa större städer. De sakfällda äro fördelade efter kön och samtliga personer i grupper efter de brott, för vilka de tilltalats ellet sakfällts, varvid emellertid specifikationen efter lagrum gjorts något mindre utförlig än i tab. 1 och 2. I tab. 5 lämnas för hela riket uppgifter angående antalet för brott och förseelser (utom mot krigslag) tilltalade eller sakfällda personer, varvid specifikationen efter lagrum, liksom i fråga om brotten, är synnerligen detaljerad. Såväl de tilltalade som de sakfällda personerna äro fördelade efter kön, varjämte i fråga om de för brott mot strafflagen tilltalade eller sakfällda uppgifter lämnas om det antal av dessa personer, som samtidigt tilltalats resp. sakfällts för brott av olika slag. Räkningen av personerna har i övrigt i de fall, då en person i samma mål tilltalats eller sakfällts för mer än ett brott, tillgått så, att personen i fråga likväl endast upptagits en gång, nämligen vid det brott, som medfört eller kunnat medföra det svåraste straffet, eller om straffen varit lika svåra, vid ettdera av brotten (jfr kol. 7 och 8 resp. kol. 17 och 18 i nyssnämnda tabell). I kol. 9 och 10 resp. kol. 19 och 20 i samma tabell äro de tilltalade resp. sakfällda personerna upptagna jämväl vid det eller de andra slag av brott, för vilka de tilltalats eller sakfällts samtidigt med det brott, vid vilket de enligt nyssnämnda regel huvudsakligen räknats. I tabellen lämnas dessutom (i kol. 12 16) särskilda uppgifter om personer, som icke blivit sakfällda. I tab. 4 meddelas särskilt för häradsrätter, rådhusrätter resp. andra domstolar i första instans liknande uppgifter om tilltalade och sakfällda personer, som i tab. 5 lämnas för hela riket, dock att fördelningen efter lagrum är densamma som i tab. 3. I fråga om dem, spm tilltalats eller sakfällts för

brott mot S.L. (utom 11: 15 ocli 18: 15) och tryckfrihetsförordningen, lämnas därjämte i kol. 9 och 10 resp. kol. 19 och 20 uppgifter om antalet män och kvinnor, som äro under 18 år. Beträffande åter de personer, som tilltalats för brott mot strafflagen för krigsmakten, lämnas särskilda uppgifter i tab. 7 såväl för dem, som sakfällts, som för dem, som icke blivit sakfällda. I kol. 15 resp. kol. 36 i samma tabell ingå uppgifter om antalet personer, som samtidigt tilltalats eller sakfällts- för brott av olika slag. I fråga om samtliga under redogörelseåret för brott sakfällda personer, som äro upptagna i straffregistret, meddelas dessutom i tab. 8 fullständiga uppgifter om kön, ålder, civilstånd, yrken m. m. och för dem, som återfallit i brott, vissa uppgifter härom. De av dessa personer, som erhållit villkorlig dom, ha dessutom behandlats särskilt. 9 III. Ådömda straff. I tab. 5, kol. 22 61, lämnas detaljerade uppgifter för hela riket beträffande samtliga sakfällda (utom för brott mot krigslag) om straffens beskaffenhet. I tab. 4 lämnas i samma kol. motsvarande uppgifter i fråga om personer, som sakfällts vid häradsrätter, rådhusrätter resp. andra domstolar i första instans. I fråga om personer, som sakfällts vid härads- och rådhusrätter, lämnas dessutom för varje län, för domsagorna länsvis samt för vissa större städer uppgifter om straffen i tab. 3. Beträffande dem, som sakfällts för brott mot krigslag, lämnas uppgifter om straffen i tab. 7, kol. 38 74. IV. Till tvångsarbete dömda personer. I tab. 9 hava sammanställts uppgifter angående antalet i straffregistret upptagna personer, vilka av länsstyrelser och poliskamrar under åren 1924 1926 ådömts tvångsarbete för lösdriveri enligt lösdrivarlagen, inberäknat dem, som gjort sig förfallna till bettleri enligt fattigvårdslagen, och vilka ådömts tvångsarbete enligt 75 i sistnämnda lag. Angående ifrågavarande personer meddelas uppgifter i tabellen om tvångsarbetstidens längd samt huruvida de förut varit straffade för brott eller ådömda tvångsarbete, vidare om deras kön, ålder, civilstånd, yrken m. m. I fråga om förut straffade personer lämnas jämväl uppgifter om brott, för vilket de senast varit straffade, och straffet härför m. m.

Résumé. Comme le rapport concernant l'administration des tribunaux et des autorités executives le présent rapport par le Bureau central de statistique sur la criminalité en Suéde en 1926 fait part de la série: istatistique officielle de la Snèdo. I. Infractions. Le tableau suivant montre le total des infractions, suivies de condamnation en 1924 1926 dans tout le pays: ') Y compris les infractions à la loi sur la presse, dont le nombre était en 1924 de 6, en 1925 de 17 et en 1926 de 6.

Les chiffres suivants montrent la criminalité pour la campagne, les villes et pour tout le pays en 1921 1926: 11 II. Personnes condamnées pour infractions. Le tableau suivant donne le nombre des condamnés, hommes et femmes, en première instance «n 1924 1926 ainsi que la désignation des infractions, pour lesquelles ils ont été condamnés, et la nature des peines infligées: J ) Excepté les infractions au Code pénal militaire. s ) Y compris > > > > > > s ) Y compris ceux condamnés pour infractions à la loi sur la presse (6 personnes en 1924, 16 en 1925 et 4 en 1926).

12 La criminalité des hommes et des femmes en 1921 1926 se voit par le tableau suivant: D'après la loi du 17 oct. 1900 un casier judiciaire doit être tenu chez l'administration des prisons, contenant entre autres des relevés a) snr ceux, qui pour infractions ont été condamnés par un tribunal à une peine, non- conversible en amende (pour petit vol à une amende), ou b) sur ceux, condamnés conditionnellement, ou c) sur ceux, condamnés aux travaux publics. Pour les personnes, condamnées pour infractions pendant les différentes années et inscrites dans le casier judiciaire, il y a des relevés concernant leurs condition personelies et leurs récidives d'infractions. Les chiffres suivants montrent le nombre total de ces personnes: En moyenne pour les trois dernières années 32'8 % des personnes condamnées étaient récidivistes, dont étaient antérieurement punis poar infractions 14'0 % 1 fois, 6"8 % 2 fois et 120 # 3 fois ou pins. III. Nature des peines infligées. Les infractions (excepté au Code pénal militaire) ont entraîné les condamnations suivantes pendant les trois années 1924 1926: les travaux forcés à perpétuité pour respectivement 1, 2 et 4 personnes, les travaux forcés à temps pour resp. 1644, 1990 et 1971 personnes; l'emprisonnement pour resp. 904, 1133 et 1113, la destitution ou la perte de l'emploi à temps pour resp. 7, 5 et 6, la confiscation pour resp. 195, 35 et 17; resp. 83808, 87 041 et 82 797 personnes n'ont été frappées que d'amendes. Les peines appliquées aux infractions au Code pénal militaire ont été pendant les trois années: les travaux forcés à temps pour resp. 73, 75 et 63 personnes; l'emprisonnement pour resp. 403, 308 et 269; les amendes pour resp. 26, 26 et 29; les peines de discipline pour resp. 746, 774 et 643 personnes; 1 personne a été condamnée en 1926 à la perte de son emploi à temps. La suite de condamnation selon ch. 2 19 du Code pénal a été appliquée pendant les trois années à resp. 556, 628 et 687 personnes (en moyenne pour ces années 32 - l % de ceux condamnés aux travaux forcés). A cause de la loi du 28 juin 1918 concernant la condamnation conditionelle il convient de dire qu'elle avait son application dans les cas suivants:

13 En moyenne pour les trois dernières années le nombre des personnes condamnées conditionnellement aux travaux forcés ou à l'emprisonnement était de 39 - l % du nombre total des personnes condamnées aux mêmes peines pendant ces années, au sujet des quelles la condamnation conditionelle pouvait être appliquée. IV. Personnes condamnées aux travaux publics. Selon les relevés du casier judiciaire le nombre suivant des personnes a été condamné par les administrations des départements ou les autorités de police aux travaux publics principalement ponr vagabondage ou mendicité:

14 Tab. 1. Brott och förseelser (utom mot krigslag), för vilka Anm. I här ovan angivna domsagor ingå följande städer: ') Östhammar och Öregrund. 2 ) Djursholm 8 ) Vetlanda.

personer sakfällts i första instans inom varje domsaga år 1926. 15 och Lidingö. 3) Katrineholm. 4 ) Mjölby. 6 ) Tranås. 6 ) Huskvarna och Nässjö. 7 ) Värnamo.

18 Anm. I härovan angivna domsagor ingå följande städer: ] ) Borgholm. 2 ) Hässleholm. s ) Eslöv.

4) Mölndal. 19

22 Anm. I här ovan angivna domsagor ingå följande städer: J ) Trollhättan. 2 ) Tidaholm. 3 ) Arrika.

26 Anm. I ovan här angivna domsagor ingå följande städer: ') Avesta. 2) Ludvika. s ) Sollefteå.

4 ) Boden. s) Haparanda. 27

30 Tab. 2. Brott och förseelser (utom mot krigslag), för vilka personer 1 I fråga om städer med mindre än 10 000 invånare meddelas uppgifter endast länsvis.

sakfällts i första instans i städer med rådhusrätt 1 år 1926. 31

Tab. 3. För brott och förseelser (utom mot krigslag) i första instans tilltalade och sakfällda personer 1 inom varje län, i dess domsagor samt i vissa städer år 1926. 42 1 Här avses personer, som tilltalats eller sakfällts vid härads- och. rådhusrätter (betr. övriga domstolar jfr tab. 4). 2 Konfiskation 5. 8 ) Avsättning 1.

1 Avsättning 1. ~ 2 Konfiskation 9.' 3 Konfiskation 8. 4 Konfiskation 1. 51

1 Suspension. 2 Konfiskation l. 55

1 Avsättning. 57

1 Avsättning. 59

1 Avsättning 1. 2 Konfiskation 1. 61

62 Tab. 4. Brott och förseelser (utom mot krigslag) samt därför vid olika 1 Här avses brott, för vilka endast sakfällts en person (kvinna), eller för vilka två eller flera kvinnor

63 slag av domstolar i första instans tilltalade och sakfällda personer år 1926. sakfällts för gemensamt begånget brott. Dessa brott ingå jämväl i kol. 2 resp. kol. 3 i tabellen.

64 Avsättning 3; jfr kol. 55; suspension 1; jfr kol. 54.

66 1 Högsta domstolen, Svea hovrätt, Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten 28. 3 ADg. räkningen av brott och personer, dä en person i ett och samma mål sakfällts för olika

67 samt Krigshovrätten. 2 Österbygdens vattendomstol, jfr rad 26, samt Grränsetullrätten, jfr rad 27 och brott dels enligt krigslag, dels enligt annan lag, jfr anm. till tab. 7.

68 1 Avsättning; jfr kol. 55. 2 Konfiskation. 3 Suspension; jfr kol. 54.

70 Tab. 5. Brott och förseelser (utom mot krigslag) samt därför i första 1 Dömd enl. 14:11 jfrd m. 5: 9 S. L. 2 I kol. 7 och 8 resp. kol. 17 och 18 ha personer, som samtidigt 19 och 20 återfinnas vid det eller do andra slag av brott, vid vilka de icke räknats i förstnämnda kol. (jfr

instans tilltalade och sakfällda personer i hela riket år 1926. 71 tilltalats resp. sakfällts för brott av olika slag, endast upptagits en gång, medan de i kol. 9 och 10 resp. kol. texten sid. 8).

72 1 Dömd enl. 14:3 jfrd m. 5: 9, 10 S. L.

74 1 Dömd för delaktighet i brott enl. 20: 4 jfrd m. 3: i S. L.

80 1 Avsättning 1; suspension 1; jfr kol. 54 och 55. 2 Suspension, jfr kol. 54. 3 ) Avsättning, jfr kol. 55.

84 1 Konfiskation. 2 Av de villkorligt dömda (936 män och 155 kvinnor) hade 583 dömts till straffarbete, personerna (63 män och 21 kvinnor) hade 70 dömts till straffarbete, 8 till fängelse och 6 till böter.

398 till fängelse och 110 till böter; jfr i övrigt tab. 8. ' Av de i uppfostringsanstalt insatta minderåriga 85

Tab. 6. Brott och förseelser mot strafflagen för krigsmakten m. m., för vilka personer sakfällts i första instans vid varje domstol 1, år 1926. 86

1 Krigshovrätten, samtliga krigsrätter samt Östersunds rådhusrätt (jfr kol. 77). 2 Dessutom ett antal brott enligt annan lag än krigslag, för vilka personer sakfällts i första instans vid krigsdomstolarna (jfr tab. 4). 87

1 Krigsrätten trädde i verksamhet den 1 ^nli 1926. s Uppgifterna i kol. 75 ayse särskilda krigsrätten i Boden. 89

90 Tab. 7. Brott och förseelser mot strafflagen för krigsmakten m. m. samt Anmärk- Om en person i ett och samma mål sakfällts för olika brott dels enligt krigslag, dels enligt annan redovisats i ovanstående tabell, även om brottet mot krigslag medfört lindrigare straff än det eller de 1 I kol. 14 resp. kol. 35 ha personer, som samtidigt tilltalats resp. sakrällts för brott mot krigslag andra slag av brott, vid vilka de icke räknats i förstnämnda kol. (jfr texten sid. 9). 2 Beträffande hurnvida de tillhört armén eller marinen.

därför i första instans tilltalade och sakfällda personer i hela riket år 1926. 91 ning. lag, har, om slutliga utslaget meddelats av krigsdomstol, personen i fråga jämte hela det adömda straffet andra brotten. av olika slag, endast upptagits en gäng, medan de i kol. 15 resp. kol. 36 återfinnas vid det eller de 4 av de i kol. 21 upptagna officerarna, vilka dömts av krigshovrätten i första instans, saknas upppgifter,

92 1 Dömda för snatteri till böter, men tillika för annat brott enligt S. L. f. k. till disciplinstraff. 38 42, 46 50, 52 59. 4 Suspension, jfr kol. 69. 5 Dömda villkorligt för brott enl. allmänna i övrigt tab. 8.

2 Dömda enligt 128 S. L. f. k. jfrd. m. lag om skyddskoppympning. 3 Upptagna i någon av kol. S. L. Av de villkorligt dömda hade 22 dömts till straffarbete, 16 till fängelse och 2 till böter; jfr 93

94 Tab. 8. I straffregistret upptagna för brott i första instans år 1926 sakfällda 1 luberäknat tryckfrihetsförordningen. - Ifråga om 74 män och 7 kvinnor, som tidigare erhållit till följd därav att den villkorligt dömde ånyo dömts för brott ( 11 i lagen ang. villkorlig straffdom), vissa fall jämväl av annan anledning än nyss omförmäldes. s Med ledning av registerakterna i straffaret ägt ram mer än en gång. 4 Inberäknat de frånskilda. 6 Inberäknat 3: 9 och 3: 10 S. L. (be-

personer, fördelade efter kön, ålder, civilstånd, yrken, återfall i brott m. m. 95 villkorlig dom, har det förut beviljade anståndet med straffs verkställande under året förklarats förverkat Enligt gällande bestämmelser ( 13 i samma lag) har emellertid dylikt anstånd förklarats förverkat i registret har avräkning verkställts av antalet fall, i vilka sakfällning av en och samma person under träffande de enligt sistnämnda lagrum sakfällda personerna endast de villkorligt dömda).

96 1 Inberäknat tryckfrihetsförordningen.

98 1 Inberäknat tryckfrihetsförordningen.

100 1 Inberäknat tryckfrihetsförordningen. 2 Därav 1 person, som felaktigt dömts villkorligt.

102 Tab. 9. Av länsstyrelser och poliskamrar till tvångsarbete 1 Inberäknat dem, som gjort sig förfallna till bettleri enl. fattigvårdslagen. 2 Poliskamrarna i Eskilstuna, Norrköping, Karlskrona, Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Örebro.

åren 1924 1926 dömda personer, upptagna i straffregistret. 103 1 Inberäknat de frånskilda.

1 Efter avräkning av dubbelräknade. 105

106 Kap., Förteckning över de i tabellerna förekommande olika slag av brott. Liste des désignations des infractions de différentes espèces dans les tableaux. 3: 9, 10 7 8 9 10: 1 3, 5 10: 6 10: 7 10 10: 13 10: U 10: 17 10: 20 10: övriga 11: 1 9 11: 10 11: U 11: 12 11: 15 12: 1 3 (6) 12: 4 6 (6) 12: 7, 8 12: 11 12: 12 17 Brott mot strafflagen. Efterföljande delaktighet i brott (olovlig befattning med göds, åtkommet genom brott m. m.) Eeligionsbrott. Förräderi, brott mot rikets säkerhet. Majestätsbrott, brott mot riksstyrelse eller riksdag. Våld eller hot mot ämbets- eller tjänsteman. Våldsamt motstånd vid offentlig förrättning. Uppror. Upplopp. Uppmaning till brott eller till ohörsamhet mot lag. Olovligt befriande av fånge. Olaga självtäkt. Andra brott mot offentlig myndighet. Kyrkofrids-, griftefrids- och tingsfridsbrott m. m. Hemfridsbrott. Olaga husrannsakan. Fönsterinslagning o. dyl. Överdådig framfart, oljud och förargelseväckande beteende å allmän plats. Förfalskning av allmänna handlingar. Förfalskning av enskilda handlingar. Förfalskning av allmänna stämplar eller märken. Förstöring eller förfalskning av gränseller vattenmärke. Förfalskning av mynt eller sedlar. Infractions prévues par le Code pénal. Complicité postérieure d'une infraction (occupation illicite avec dés objets acquis frauduleusement etc.). Infractions en matière de religion. Trahison, complot contre la sûreté de l'état. Crime de lése-majèsté, attentats contre le gouvernement ou la diète. Violences ou outrages envers un fonctionnaire public. Résistance violente contre un fonctionnaire dans l'exercice de ses fonctions. Révolte. Rassemblement séditieux. Excitation à un Crime oh à la désobéissance à la loi. Libération illicite de prisonniers. Saisie illicite de gages. Autres infractions contre l'autorité publique. Violation de paix d'église, de sépulture, de tribunal etc. Violation de domicile. Perquisition domiciliarie illégale. Bris de fenêtres etc. Excès dé vitesse des véhicules, bruits ou actes de scandale sur une place publique. Faux en écriture publique. Faux en écriture privée. Falsification de timbres, poids et mesures publiques. Destruction ou falsification de bornes. Falsification de monnaie ou de papiermonnaie.

107 Kap., Förteckning över de i tabellerna förekommande olika slag av brott. Liste des désignations des infractions de différentes espèces dans les tableaux. 12: 18, 19 13 14: 1 14: 2 14: 3 14: 4 8 14: 9 14: 10 12, 14 14: 13 14: 15 2 p samt 37 14: 17 14: 18 20 14: 21 14: 22 25 14: 26 29, 35 14: 30 33 14: 36 14: 38 41 15: 1-8 15: 9 10 15: 11 15: 12--15 15: 17 21 15: 22 23 16: 1 5 16: 7, 8 16: 9, 11 17: 1, 2 17: 4 6 18: 1 10 18: 11, 12 18; 13 18: 14 18: 15 18: 16 i9: 1 5 19: 6 22 20: i:i; 3; 6:i; 8 20: 1: 2 ; 3 Förberedelse till förfalskning. Mened. Mord. Försök till mord. Dräp. Misshandel, varav döden följt. Vållande till annans död. Misshandel, varav följt svår kroppsskada eller mindre lyte eller kroppsfcl. Misshandel, varav ringa eller ingen skåda följt. Resande av livsfarligt vapen. Vällande till kroppsskada. Förgiftning. Smitta genom könssjukdom. Barnamord. Fosterfördrivning o. dyl. Utsättande av hjälplös person. Misshandel â anförvant m. fl. Envig. Slavhandel, bortrövande av annan. Berövande åv annans frihet. Pinande till bekännelse. Våldtäkt. Bortförande av kvinna, tvång till giftermål. Andra brott mot annans frihet. Falsk angivelse. Förtal. Årekränkning. Hor. Tvegifte. Otukt. Koppleri. Sedlighetssårande handling. Olovligt spel. Fylleri. Djurplågeri. Mordbrand. Skadegörelse â annans egendom i andra fall. Stöld (enkell. Snatteri. Préparation de falsification. Faux témoignage. Assassinat. Tentative d'assassinat. Homicide. Coups et blessures suivis de mort. Homicide par iniprudence. Coups et blessures graves ou suivis d'infirmité légère permanente. Coups et violences Suivis de blessure légère ou non suivis de blessure. Levée d'arme dangereuse pour la vie. Lésions corporelles, causées par imprudence. Empoisonneniént. Infection par maladie vénérienne. Infanticide. Avortement etc. Abandon de personne sans défense. Coups et blessures envers un ascendant etc. Duel. Commerce d'esclaves, enlèvement d'une personne. Privation de liberté d'une autre personne. Tourment à forcer un aveu. Viol. Enlèvement d'une femme, contrainte au mariage. Autres infractions contre la liberté individuelle. Fausse dénonciation. Diffamation. Injures. Adultère. Bigamie. Impndicité. Proxénétisme. Outrage public à la pudeur. Maison de jeux de hasard. Ivrognerie. Cruauté envers les animaux. Incendie volontaire. Autre endommagemènt d'effets appartenant à autrui. Vol simple. Larcins.

108 Kap., Förteckning över de i tabellerna förekommande olika slag av brott. Liste des désignations des infractions de différentes espèces dans les tableaux. 20: 4 20: 7:1 20: 7:2 20: 7:a 20: 12 20: övriga 21 22: 1 9 22: 11, 14 22: övriga 23 24: 1 7 24: 8 11 24: 12 14 24: 16 25: 11, 12 25: övriga 5: 48 60 6: 62 74 7: 76 79, 88 7: 80 87, 89 7: 90 94 7: 95 96 S: 98 10 i 8: 102 107 9: 110 132 Kvalificerad stöld (med inbrott), 1 resan. 2 resan stöld. 3 resan stöld. 4 o. f. resan stöld. Tjuvgodsgömmeri m. m. Andra tjuvnadsbrott. Rån. Bedrägeri. Förskingring, trolöshet mot huvudman. Annan oredlighet. Bedrägeri m. m. i konkurs. Olovligt bruk av annans jord, skogsåverkan m. m. Missbruk av betesrätt, brytande av hägnad, olovlig väg m. m. Olovlig jakt och olovligt fiske. Motvärn av åverkare. Förskingring (förskingring jämte förfalskning) av tjänsteman. Andra brott av tjänsteman i tjänsten. Brott mot tryckfrihetsförordningen. Brott mot strafflagen för krigsmakten. Rymning och olovligt undanhållande från krigstjänsten. Uppror, upplopp och olovliga sammankomster. Brott mot krigslydnaden. Misshandel eller förolämpning mot överordnad krigsman. Misshandel eller förolämpning i andra fall. Svordom, oljud och annat oskickligt uppförande samt fylleri. Skadegörelse och förskingring av egendom, som är avsedd för krigsmakten. Stöld, snatteri och rån. Åsidosättande av tjänsteplikter i andra fall. Vol qualifié (avec effraction), l:re perpétration. Vol, 2:me perpétration. Vol, 3:me perpétration. Vol, 4:me perpétration ainsi que récidive ultérieure. Recel d'objets volés etc. Vol dans d'autres cas. Rapine. Actes de fraudes. Détournement d'objets confiés, perfidie envers un chef. Autre improbité. Banqueroute frauduleuse. Infractions rurales et forestières. Pâturage illicite, démolition d'une clôture, chemin défendu etc. Pêche et chasse illicite. Actes de résistance commis par une personne prise sur le fait à la per- j pétration d'une infraction rurale ou i forestière. Détournement (détournement avec falsification) commis par un fonctionnaire public. Autres infractions commises par des fonctionnaires dans leur service. Infractions Infractions militaire. à la loi sur la presse. prévues par le Code pénal Désertion et absence injustifiée du service militaire. Révolte, émente et réunions illicites. Infractions à la discipline militaire. Violences ou offenses envers un militaire de grade supérieur. Violences ou offenses commises dans d'autres circonstances. Jurements, tumultes et autres actes de scandale, ivrognerie. Endommagement et détournement de Mens destinés au service militaire. Vol, larcins et rapine. Négligence des devoirs militaires dans d'autres cas.

109 Förteckning över de i tabellerna förekommande olika slag av brott. Liste des désignations des infractions de différentes espèces dans les tableaux. Brott och förseelser mot andra lagar, förordningar m. m.: Ordningsstadganden och ordningsföreskrifter. Brand- och byggnadsstadganden m. m. Hälsovårdsstadganden m. m. Biografförordningen. Lotteriförordningen. Stadganden angående utlänningar. Vägtraftkstadgan. Annan väglagstiftning. Förordning angående motorfordon. Järnvägstrafikstadgan (olovligt beträdande av järnvägsområde). Lagstiftning ang. sjöfarten samt förordning ang. luftfart. Jaktlagstiftning. Fiskeriförfattningar. Skogsförfattningar. Vattenlagen och flottningslagen. Lagstiftning ang. bolag, patent, varumärken m. m. Näringsfri h ets förord n i n gen. Förordning om mått och vikt. Giftstadgan. Medicinalförfattningar o. dyl. Förordning ang. statsmonopol å tobakstillverkningen. Hotellstadgan. Näringsrättsliga författningar (ej specificerade). Arbetstidslagstiftning m. m. Annan arbetarskyddslagstiftning. Förordning ang. rusdrycksförsäljning. Förordning ang. försäljning av pilsnerdricka. Förordning ang. försäljning av alkoholfria drycker. Förordning ang. brännvinstillverkning (lönnbränning m. m.). Infractions aux autres lois, décrets etc.: Règlements administratifs, d'ordre et de police des villes etc. Règlements sur la police de feu, pour la prévention des incendies et sur les constructions. Règlements sur la propreté et la salubrité publique. Règlement sur les cinématographes. Règlement interdisant les jeux de hasard. Règlement snr les étrangers. Règlement concernant la circulation sur les chemins publics et dans les rues. Autres lois et règlements concernant l'entretien des routes et chemins publics. Règlement sur les véhicules à moteur. Règlement concernant l'exploitation des chemins de fer (défense de parcours de chemins de fer). Code maritime et règlements concernant la navigation ainsi que la circulation aérienne. Règlements sur la chasse. Règlements sur la pêche. Règlements sur les forêts. Loi sur l'administration des eaux et loi sur le flottage. Loi sur les sociétés, brevets d'invention, marques do fabrique etc. Loi sur la liberté de l'industrie. Règlement sur poids et mesures. Règlement sur la vente et la possession de poisons. Règlements sur la pratique de la médecine. Règlement sur le monopole d'état de fabrication de tabac. Règlement sur les hôtels. Lois et règlements concernant l'industrie et le commerce (non spécifiés autrement). Lois sur le temps de travail etc. Autres lois et règlements sur la protection des ouvriers. Règlement sur la vente des spiritueux. Règlement sur la vente de la bière. Règlement sur la vente des liqueurs non spiritueuses. Règlement sur la fabrication de l'eau de vie (fabrication illégale etc.).

110 Förteckning över de i tabellerna förekommande olika slag av brott. Liste des désignations des infractions de différentes espèces dans les tableaux. Lag om olovlig befattning med spritdrycker och vin. Annan lagstiftning ang. alkoholhaltiga drycker. Tullstadgan och lag om olovlig varuinförsel. Kung. ang. hundskatt. Annan skattelagstiftning. Förseelser i rättegång (försuttna viten). Andra stadganden. Loi sur affaire illégale des spiritueux et du vin. Autres lois sur les spiritueux. Loi doanière et loi sur importation illégale de marchandises. Règlement sur l'impôt des chiens. Autres lois sur l'imposition. Lois de procédure civile et criminelle (les amendes encourues). Autres lois, décrets etc.