INLEDNING TILL. Domstolsstatistik / BRÅ Brottsförebyggande rådet. Stockholm : BRÅ, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: , utom år 1919, 1920, 1948 och med sammanfattning och innehållsförteckning på franska med fransk parallelltitel: Administration des tribunaux et des autorités exécutives en med sammanfattning, innehållsförteckning och engelsk parallelltitel: Courts Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, Täckningsår: 1857/ Efterföljare: Domstolarna / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Rättsstatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Domstolsstatistik / BRÅ Brottsförebyggande rådet. Stockholm : BRÅ, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikationer: Brott och straff i Sverige : historisk kriminalstatistik / Hanns von Hofer. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1921 och 1922 (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-domexekmynd

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK RÄTTSVÄSEN DOMSTOLARNAS OCH DE EXEKUTIVA MYNDIGHETERNAS VERKSAMHET ÅREN 1921 OCH 1922 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1925 KUXCf/. BOKTBYCKEEIET. P. A. NOBSTEDT Je SG-NElî

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1* A. Organisationen av domstolarna och de exekutiva myndigheterna 3* a. Häradsrätterna 3* b. Rådhusrätterna (inkl. polisdomstolar och poliskammare) 28* c. Vattendomstolarna 34* d. Ägodelningsrätterna och magistraterna (för skiftesmål) 35* e. Gränstullrätten 35* f. Krigsdomstolarna 35* g. Domkapitlen 36* h. Kammarrätten 36* i. Konsulardomstolarna 36* j. Försäkringsrådet 36* k. De exekutiva myndigheterna 36* l. De allmänna hovrätterna 36* m. Högsta domstolen 40* B. Mål och ärenden i första instans 41* I. Häradsrätter och rådhusrätter (inkl. polisdomstolar och poliskammare) 41* a. Allmän översikt 41* b. Genom slutligt utslag avgjorda tvistemål och brottmål, i vilka talan om ansvar icke förts (civila mål) 47* c. Genom slutligt utslag avgjorda brottmål, i vilka talan om ansvar förts (kriminella mål) 50* II. Vattendomstolarna 55* III. Ägodelningsrätterna (och magistraterna) 56* IV. Krigsrätterna 58* V. De exekutiva myndigheterna 59* VI. Hovrätterna 62* VII. Högsta domstolen 63* C. Mål i andra instans 63* I. Hovrätterna 63* II. Högsta domstolen 76* D. Mål i tredje instans 76* E. Lagfarter 85* F. Inteckningar 87* Tabeller. Tab. 1. Sammandrag av häradsrätternas, rådhusrätternas och polisdomstolarnas (poliskamrarnas) arbetsredogörelser, åren 1921 och

6 IV Sid. Tab. 2. Antalet vid de särskilda häradsrätterna, rådhusrätterna och polisdomstolarna (poliskamrarna) slutligt handlagda mål och ärenden, åren 1921 och Tab. 3. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila mål, fördelade länsvis efter tvisteföremålets beskaffenhet, åren 1921 och Tab. 4. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila mål, fördelade länsvis etter tvisteföremålets värde m. m., åren 1921 och Tab. 5. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda kriminella mål, åren 1921 och Tab. 6. Vid häradsrätter och rådhusrätter slutligt handlagda ärenden (utom konkursärenden), länsvis fördelade efter beskaffenheten, åren 1921 och Tab. 7. Vattendomstolarnas arbetsredogörelser, åren 1921 och Tab. 8. Vid vattendomstolar i första instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och Tab. 9. Hos ägodelningsrätterna (inkl. magistraterna) slutligt avgjorda mål och ärenden, åren 1921 och Tab. 10. Vid krigsdomstolar i första instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och Tab. 11. Krigsrätternas arbetsredogörelser, åren 1921 och Tab. 12. Sammandrag av överexekutorernas arbetsredogörelser, åren 1921 och Tab. 13. Överexekutorernas arbetsredogörelser, åren 1921 och Tab. 14. Lagsökningsmål samt mål om handräckning för fordrans utfående, åren 1921 och Tab. 15. Utmätningsmännens arbetsredogörelser rörande utsökningsmål m. m., åren 1921 och Tab. 16. Exekutiva auktioner å fast egendom, åren 1921 och Tab. 17. Exekutiva auktioner å lös egendom, åren 1921 och Tab. 18. Hovrätternas arbetsredogörelser, åren 1921 och Tab. 19. Vid hovrätterna såsom andra instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och Tab. 20. Revisionssekreterarnes arbetsredogörelser, åren 1921 och Tab. 21. Sammandrag av revisionssekreterarnes arbetsredogörelser, åren 1921 och Tab. 22. Av Högsta domstolen såsom tredje instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och Tab. 23. Av Högsta domstolen såsom andra instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och Tab. 24. Av Högsta domstolen handlagda nådeansökningar, åren 1921 och Tab. 25. Vid häradsrätter och rådhusrätter beviljade lagfarter, fördelade länsvis efter fångets beskaffenhet, åren 1921 och Tab. 26. Köpesumma, i kronor, å fast egendom, varå lagfart meddelats vid köp efter frivillig försäljning, åren 1921 och Tab. 27. Köpesumma, i kronor, å fast egendom, varå lagfart meddelats vid köp efter exekutiv försäljning, åren 1921 och Tab. 28. Inteckningar, åren 1921 och Tab. 29. Tomträtt, åren 1921 och

7 V Table des matières. Rapport au Roi. Page Introduction 1* A. Organisation des tribunaux et des autorités exécutives 3* a. Tribunaux de 1 re instance à la campagne 3* b. Tribunaux de 1 re instance dans les villes (y compris les tribunaux de police) 28* c. Tribunaux pour les affaires d'eau 34* d. Tribunaux d'arpentage et»magistrats» (pour les affaires d'arpentage) 35* e. Tribunaux de douane frontière 35* f. Tribunaux militaires 35* g. Tribunaux ecclésiastiques (chapitres) 36* h. Cour des Comptes 36* i. Tribunaux consulaires 36* j. Conseil de l'assurance 36* k. Autorités exécutives 36* l. Cours d'appel de droit commun 36* m. Cour suprême 40* B. Affaires jugées en 1 re instance (y compris les affaires non contentieuses) 41* I. Tribunaux de 1 re instance à la campagne et dans les villes (y compris les tribunaux de police) 41* a. Aperçu général 41* b. Affaires définitivement jugées, en matière civile (affaires civiles, y compris les affaires»criminelles», dans lesquelles il n'a pas été requis de pénalités) 47* c. Affaires définitivement jugées, en matière criminelle (affaires criminelles) 50* II. Tribunaux pour les affaires d'eau 55* III. Tribunaux d'arpentage et»magistrats» 56* IV. Tribunaux militaires 58* V. Autorités exécutives 59* VI. Cours d'appel 62* VII. Cour suprême 63* C. Affaires jugées en 2 me instance 63* I. Cours d'appel 63* II. Cour suprême 76* D. Affaires jugées en 3 me instance (Cour suprême) 76* E. Homologations 85* F. Hypothèques 87* Résumé en français 93* Tableaux. Tab. 1. Etat général des travaux des tribunaux ordinaires de 1 re instance, pour 1921 et Tab. 2. Nombre des affaires terminées par chaque tribunal ordinaire de 1 re instance, en 1921 et Tab. 3. Affaires civiles jugées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance par départements et suivant l'objet du litige, en 1921 et Tab. 4. Affaires civiles jugées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance par départements et suivant la valeur du litige etc., en 1921 et Tab. 5. Affaires criminelles jugées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance, en 1921 et

8 VI Page Tab. 6. Affaires non contentieuses (excepté les faillites) terminées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance, classées par départements suivant la nature de la cause, en 1921 et Tab. 7. Travaux des tribunaux pour les affaires d'eau, en 1921 et Tab. 8. Affaires jugées en 1 re instance par les tribunaux pour les affaires d'eau, en 1921 et Tab. 9. Affaires terminées par les tribunaux d'arpentage (y compris les»magistrats»), en 1921 et Tab. 10. Affaires jugées en 1 re instance par les tribunaux, militaires, en 1921 et Tab. 11. Travaux des tribunaux militaires, en 1921 et Tab. 12. Etat général des travaux des exécuteurs principaux, pour 1921 et Tab. 13. Travaux des exécuteurs principaux, en 1921 et Tab. 14. Affaires de poursuites et de main-forte en matière de créances, en 1921 et Tab. 15. Travaux des huissiers sur les affaires de poursuites pour dettes etc., en 1921 et Tab. 16. Ventes forcées d'immeubles, en 1921 et Tab. 17. Ventes forcées de biens meubles, en 1921 et Tab. 18. Travaux des cours d'appel, en 1921 et Tab. 19. Affaires jugées en 2 me instance par les cours d'appel, en 1921 et Tab. 20. Rapports des conseillers rapporteurs à la Cour suprême pour 1921 et Tab. 21. Résumé des rapports des conseillers rapporteurs à la Cour suprême pour 1921 et Tab. 22. Affaires jugées en 3 me instance par la Cour suprême, en 1921 et Tab. 23. Affaires jugées par la Cour suprême en qualité de 2 me instance, en 1921 et Tab. 24. Recours en grâce traités par la Cour suprême, en 1921 et Tab. 25. Homologations accordées dans chaque département par les tribunaux de 1 re instance à la campagne et dans les villes, classées suivant la nature du titre de propriété, en 1921 et Tab. 26. Prix total en couronnes des immeubles dont l'achat en vente volontaire a été homologué, en 1921 et Tab. 27. Prix total en couronnes des immeubles dont l'achat en vente forcée a été homologué, en 1921 et Tab. 28. Hypothèques en 1921 et Tab. 29. Droit de terrains en 1921 et

9 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed i underdånighet avgiva sin berättelse angående domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet under åren 1921 och 1922.

10 2* INLEDNING. 1 överensstämmelse med nådigt beslut den 22 dec anbefalldes statistiska centralbyrån bl. a., att i fråga om bearbetandet och publicerandet av de rättsstatistiska uppgifterna från och med år 1921 vidtaga sådana förenklingar och så påskynda arbetet, att berättelserna i ämnet, vad angår processstatistiken, förelåge i tryck för åren före den 1 juli 1924 och för åren före den 1 april 192G samt därefter för varje tvåårsperiod inom femton månader efter periodens utgång; att till bearbetning upptaga de av underrätterna, krigsrätterna, överexekutorerna, hovrätterna och revisionssekreterarna avgivna arbetsredogörelserna för 1922 och följande år omedelbart efter det de inkommit och till chefen för justitiedepartementet före den 1 sept, varje år överlämna en bearbetning av de för föregående år avgivna arbetsredogörelserna efter samma formulär, som användes i de rättsstatistiska publikationerna. Till åtlydnad av förutnämnda nådiga beslut överlämnade centralbyrån i skrivelse den 28 augusti 1923 till chefen för justitiedepartementet en på grundvalen av nyssnämnda till ämbetsverket avgivna arbetsredogörelser utarbetad preliminär redogörelse för underrätternas, krigsrätternas, överexekutorernas, hovrätternas och revisionssekreterarnas verksamhet under år Däremot har, på grund av otillräckliga arbetskrafter, ej varit möjligt att avgiva föreliggande berättelse inom fastställd tid. Emellertid har arbetet på 1923 års material redan fortskridit så långt, att berättelsen för åren 1923 och 3924 torde kunna utkomma i normal tid. I underdånig skrivelse den 10 dec framlade statens besparingskommitté förslag angående vissa inskränkningar i bl. a. rättsstatistiken. Med anledning av nämnda förslag avgåvo statistiska centralbyrån och processkommissionen infordrade utlåtanden, varjämte centralbyrån, på grund av nådigt föreläggande, i underdånig skrivelse den 26 februari 1924 avlämnade ytterligare utredning i fråga om statistiken över domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet ävensom framställde vissa på grundval av nämnda utredning fotade förslag. I nådiga brevet till statistiska centralbyrån den 14 mars 1924 angående vissa inskränkningar i rättsstatistiken förordnades, vad angår statistiken över domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet, att berättelsen härom för åren 1919 och 1920 skulle inställas; att uppgifter enligt formulären fi, 7 och 8 till rättsstatistiken icke skulle avgivas för år 1924 och följande år; samt att de statistiska uppgifter, vilka jämlikt nådiga kungörelsen den 6 dec skola årligen till statistiska centralbyrån avgivas rörande häradshövdingarnas sportelinkomster m. m. samt befattningshavares vid rådhusrätter m. m. avlönings- och pensionsförmåner, icke längre skulle inom centralbyrån bearbetas, såsom följd varav tabeller härom ej vidare skulle offentliggöras i de processtatistiska berättelserna. Dessutom förordnades, i fråga om statistiken över konkurser. att den särskilda berättelsen härom för år 1921 och följande år skulle tillsvidare inställas, varjämte statistiska centralbyrån anbefalldes att inkomma, med underdånigt förslag till vissa förenklingar i det för konkursstatistiken använda formuläret, n:r 19 till rättsstatistiken.

11 DOMSTOLSORGANISATIONEN. 3* Slutligen må erinras om, att genom nådigt beslut redan den 9 nov betydande inskränkningar vidtagits i de rättsstatistiska primäruppgifterna, i det att flertalet formulär avsevärt förenklats. Nämnda förenklade formulär hava fastställts att tillämpas fr. o. m. år 1923 och hava därför ej använts beträffande föreliggande berättelse. I jämförelse med dubbelårgången av denna berättelse uppvisar den föreliggande flera olikheter, i det att väsentliga inskränkningar vidtagits framför allt i huvudtabellerna, men även i texttabellerna. Sålunda hava av den äldre berättelsens huvudtabeller helt och hållet uteslutits tab. 6, 19 samt Vidare hava av andra huvudtabeller vissa delar ansetts böra bortfalla. På detta sätt hava de gamla tabellerna 3 5, 9, 13, 15, 16, 18 samt 22, motsvarande resp. tab. 3 5, 10, 14, 16, 17, 19 samt 22 i denna berättelse, undergått förändring. De inskränkningar, som vidtagits, torde lätt framgå vid en jämförelse mellan de varandra motsvarande tabellerna i de båda årgångarna av berättelsen. Av texttabellerna i den äldre berättelsen hava i föreliggande berättelse helt och hållet uteslutits tab. A, D, E, J, P och X, varjämte i fråga om själva texten må anmärkas, att den genom nådigt brev den 28 juni föreskrivna redogörelsen för organisationen av domstolarna och de exekutiva myndigheterna ansetts böra inskränkas till att huvudsakligen avse de förändringar, som blivit genomförda under åren I övrigt hänvisas beträffande domstolsorganisationen m. m. till föregående årgångar av berättelsen. A andra sidan hava vissa utvidgningar i berättelsen i jämförelse med den närmast äldre årgången varit av behovet påkallade på grund av förändrad lagstiftning och domstolsorganisation. Sålunda hava de två nya tab. 7 och 8, vilka upptaga mål och ärenden vid vattendomstolarna, tillkommit, och i tab. 18 hava infogats motsvarande uppgifter om vattenöverdomstolen. I tab. A och C lämnas uppgifter om särskilda tingssammanträden med tremansnämnd jämlikt lag 7 maj 1918, i tab. 1 uppgifter om mål och ärenden vid dessa sammanträden, varjämte i tab. A, O och D förekomma uppgifter, vilka torde vara ägnade att i visst avseende belysa verkningarna av nådiga stadgan 22 juni 1920 med föreskrifter ang. domsagornas förvaltning. I ett flertal tabeller hava infogats uppgifter om antalet mål, i vilka fri rättegång beviljats jämlikt Jag 19 juni A. Organisationen av domstolarna och de exekutiva myndigheterna. Till de i föregående berättelser uppräknade specialdomstolarna komma här ytterligare fem vattendomstolar och en vattenöverdomstol, varom stadgas i 11 kap. i den nya vattenlagen och vilka trädde i verksamhet den 1 januari a. Häradsrätterna. Domsagornas indelning i tingslag. Antalet domsagor var vid ingången av åren 1919 och 1920 detsamma som vid utgången av år 1918, nämligen 123, men ökades vid ingången av år 1921 till 125 jämlikt nådiga breven den 22 juni och den 29 sept. 1920, varigenom förordnades, dels att Gästriklands

12 4* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. domsaga skulle från och med den 1 jan. påföljande år vara delad i två domsagor sålunda, att Gästriklands östra tingslag jämte Österfärnebo socken bildade en domsaga, benämnd Gästriklands östra domsaga, och återstoden av den förutvarande domsagan en domsaga, kallad Gästriklands västra domsaga, dels ock att Västerbottens södra domsaga skulle likaledes från och med den 1 jan vara delad i två domsagor sålunda, att Umeå tingslag (utom del av Hörnefors socken) bildade en domsaga, benämnd Umeå domsaga, och återstoden av den förutvarande domsagan en domsaga med bibehållande av förra domsagans namn. Under år 1922 förblev antalet domsagor detsamma som under år Antalet tingslag i riket utgjorde vid utgången av år Den 1 januari 1919 förenades Lysings härad och Göstrings härad till ett tingslag under benämning Lysings och Göstrings härads tingslag, Kinnevalds härad och Norrvidinge härad förenades till ett tingslag under benämning Mellersta Värends tingslag, varjämte Nedertorneå tingslag och Övertorneå tingslag förenades till ett tingslag, benämnt Torneå tingslag. Vid utgången av år 1919 utgjorde sålunda antalet tingslag 205. Den 1 januari 1920 överfördes Vedens och Bollebygds båda härad från Marks, Vedens och Bollebygds domsaga, vilken därefter skulle benämnas Marks domsaga och bestå av endast ett tingslag, till As och Gäsene domsaga, vilken därefter skulle benämnas Borås domsaga och fortfarande bestå av endast två tingslag, nämligen dels Gäsene härads tingslag, dels ock As, Vedens och Bollebygds härads tingslag. På grund härav minskades antalet tingslag med 2 till 203, vilket sistnämnda antal förblev oförändrat under åren 1920 och Den 1 januari 1922 delades det dittillsvarande Asele lappmarks tingslag i två, nämligen dels Asele tingslag, omfattande Asele och Fredrika socknar, dels ock Vilhelmina tingslag, omfattande Vilhelmina och Dorotea socknar. Vid utgången av år 1922 utgjorde på grund härav antalet tingslag i riket 204. En uppdelning av domsagorna länsvis efter tingslagens antal vid utgången av vissa år fr. o. m. år 1870 har verkställts i föregående berättelser. Areal och folkmängd. För belysande av de särskilda tingslagens och domsagornas areal och folkmängd, antal ting och tingssammanträden, relativa antalet mål och ärenden m. m. hava en del uppgifter sammanförts i tab. A. I enlighet med de i tabellen givna talen var vid slutet av år 1921 medelarealen för tingslagen i hela riket kvkm. och för domsagorna kvkm., för tingslagen inom Svea hovrätts domsområde kvkm. (i Norrland kvkm. samt i Svealand och på Gotland 1387 kvkm.) och för domsagorna kvkm. (i Norrland kvkm. samt i Svealand och på Gotland kvkm.), för tingslagen inom Göta hovrätts domsområde kvkm. och för domsagorna 1537 kvkm. samt för tingslagen inom hovrättens över Skåne och Blekinge domsområde 719kvkm. och för domsagorna 759 kvkm. Medeltalet invånare för tingslagen i hela riket var vid slutet av år och för domsagorna , för tingslagen inom Svea hovrätts domsområde (i Norrland samt i Svealand och på Gotland 21746)

13 TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. 5* och för domsagorna (i Norrland samt i Svealand och på Gotland ), för tingslagen inom Göta hovrätts domsområde och för domsagorna samt för tingslagen inom hovrättens över Skåne och Blekinge domsområde och för domsagorna Angående tingslagens och domsagornas gruppering efter folkmängdens storlek hänvisas i Övrigt till tab. B. Tingssammanträden och rättegångsdagar. Under båda redogörelseåren uppgick antalet domsagor, i vilka endast nya tingsordningen var gällande, till 110 och antalet av dem, i vilka gamla tingsordningen åtminstone i något tingslag tillämpades, till 15. v ) Sistnämnda domsagor, vilka i tab. A särskilt angivits, voro alla utom två, nämligen Inlands domsaga samt Vättle, Aie och Kullings domsaga, belägna inom Svea hovrätts område. Endast fyra av dem, nämligen Uppsala läns mellersta domsaga, Älvdals och Nyeds domsaga, Västernärkes domsaga samt Ovansiljans domsaga, voro emellertid belägna i Svealand, de övriga nio, varibland samtliga fem domsagor i Norrbottens län, däremot i Norrland. I tab. A meddelas för varje domsaga och tingslag uppgifter om antalet ting eller tingssammanträden ävensom om antalet rättegångsdagar under dessa sammanträden. Beträffande särskilt sammanträdena med tremansnämnd må anmärkas, att desamma alla vart för sig endast omfatta en rättegångsdag. En fördelning av rikets samtliga domsagor efter sammanlagda antalet rättegångsdagar under såväl de allmänna som de särskilda sammanträdena (jämväl de med tremansnämnd) lämnar följande resultat: Det minsta antalet rättegångsdagar uppvisade år 1921 Aska, Dals och Bobergs domsaga (13) och år 1922 Finspånga läns härads domsaga (likaledes 13), det högsta antalet åter år 1921 Södra Roslags domsaga (85) och år 1922 Medelpads västra domsaga (80). Ordförandeskapet vid Ungssammanträdena. Kol i tab. A belysa, i vilken utsträckning ordförandeskapet vid tingssammanträdena utövats dels l ) Jfr anmärkning till tal). A, sid. 6* t. (Forts, å sid. 23*.)

14 6* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. Tab. A. Areal och folkmängd, antalet allmänna och särskilda tingssamman ärenden inom de särskilda härads- Anm. De domsaaor, i vilka den gamla t. o. ni. år 1872 för alla domsagor gällande tingsorduingen förtutgöras ar ett resp. två tingslag, tillämpas endast den nya tingsordningen (jämlikt K. F. 17 /s 1872). ') 1 tabellen hava icke medtagits ting eller sammanträden under ordförandeskap av ständig brottmålshandlagda mål. -) Jämlikt lag 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa

15 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 7* träden 1 ) samt relativa antalet tvistemål, brottmål, lagfarts- och inteckningsrätterna, åren 1921 och farande tillämpas åtminstone i något tingslag, hava utmärkts medelst ett f. I de övriga domsagorna, vilka domare (härom se sid. 26*); i kol har däremot hänsyn tagits jämväl till av dylik domare slutligt mål och ärenden. s ) = antal dagar.

16 8* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 1) antal dagar.

17 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 9*

18 10* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. J ) antnl dagar.

19 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 11*

20 12* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. ') = antal dagar. 2) I Äsele lappmarks tingslag ingick före den 1 jan Vilhelmina tingslag

21 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 13* med en areal av 11071'5 kvkm. och inv.

22 14* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 1) = antal dagar.

23 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 15*

24 16* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 1) = antal dagar.

25 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 17*

26 18* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. ') - antal dagar.

27 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 19*

28 20* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 1 ) = antal dagar.

29 DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 21*

30 22* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. Tab. B. Antal tingslag och domsagor fördelade efter folkmängden den 31 dec

31 TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. 23* av ordinarie, dels av vikarierande domare. Tab. C innehåller för de judiciella huvudområdena en sammanfattning med något olika differentiering av ifrågavarande uppgifter (särskilda uppgifter för ordinarie domare, vice häradshövding eller s. k. biträdande domare resp. annan vikarierande domare), vilka äro hämtade från häradsrätternas arbetsredogörelser, varjämte procentberäkning verkställts i tabellen. Dessutom har, med stöd av uppgifterna i de rättsstatistiska formulären n:r 2 a och 3 a, i tab. D uppgjorts en liknande översikt över antal och procent civila och kriminella mål, 1 ) avgjorda under ordförandeskap av dels ordinarie, dels även vikarierande domare (resp. vice häradshövding). Med de vidtagna reformerna i fråga om tingssammanträdena (tremansnämnd) och i fråga om domsagornas förvaltning åsyftade man bl. a. att söka åstadkomma en rationell arbetsfördelning mellan den ordinarie domaren å ena sidan och de vikarierande domarena å den andra. Såvitt möjligt borde särskilt de lagtima tingen eller allmänna sammanträdena hållas under ordförandeskap av den ordinarie domaren. Närmast den senare i kompetens står enligt domsagostadgan dels vice häradshövding, som förordnats att förvalta häradshövdingämbete under vakans eller långvarig tjänstledighet för den ordinarie domaren, dels även s. k. biträdande domare i domsaga, där dylik domare anställts. En jämförelse mellan uppgifterna i tabellerna C och D och motsvarande uppgifter i föregående berättelser utvisar, att för hela riket relativa antalet lagtima ting eller allmänna sammanträden resp. särskilda ting eller sammanträden (andra än de med tremansnämnd) under ordförandeskap av ordinarie domare ävensom motsvarande antal rättegångsdagar under dylika ting eller sammanträden särskilt år 1921, men även år 1922, voro större än under något av åren Detsamma gäller beträffande mål, avgjorda under ordförandeskap av ordinarie domare, i fråga om relativa antalet civila mål år 1921 och i fråga om relativa antalet kriminella mål såväl år 1921 som år En viss förbättring i förut antydd riktning i arbetsfördelningen mellan ordinarie och vikarierande domare synes sålunda hava inträtt under redogörelseåren. Emellertid är det fortfarande mindre än hälften jämväl av de lagtima tingen eller allmänna sammanträdena, som hållits av ordinarie domare. De alltjämt låga procenttalen för de ordinarie domarena torde väsentligen erhålla sin förklaring av den stora utsträckning, i vilken tjänstledighet åtnjutits av dem, utom för semester, för vinnande av lättnad i arbetsbördan eller ombesörjande av enskilda angelägenheter, jämväl för jordregistrets upprättande, offentliga uppdrag m. m. Beträffande särskilt sammanträdena med tremansnämnd hava desamma, såsom var att vänta, i vida större utsträckning än övriga ting eller sammanträden hållits under ordförandeskap av vikarierande domare. Biträdande domare enligt 10 i domsagostadgan hade år 1921 förordnats i 9 domsagor och år 1922 i 13 domsagor. Betraktas dessa domsagor för sig. ') Angående denna terminologi se sid. 24* o. 26*.

32 24* ORDFÖRANDESKAPET VID TINGSSAMMANTRÄDENA. Tab. C. Antal ting eller tingssammanträden under ordförandeskap av finner man, att under de båda redogörelseåren 40-6 resp % av antalet lagtima ting eller allmänna sammanträden och 27'0 resp. 415 % av antalet särskilda ting eller sammanträden (andra än de med tremansnämnd) hållits under ordförandeskap av sådan biträdande domare, medan motsvarande procenttal beträffande sammanträdena med tremansnämnd utgjorde 2O0 resp. 24'6. I de hittills återgivna tabellerna har uppgift icke lämnats å antalet tingssammanträden och rättegångsdagar under ordförandeskap av ständig brottmålsdomare. Dylika uppgifter meddelas i tab. E, sid. 26*, varav framgår, att under båda redogörelseåren sådana sammanträden hållits i samtliga domsagor i Norrbottens län. 1 ) Arbetsbördan i domsagorna. Uppgift angående antalet slutligt handlagda mål och ärenden vid de särskilda häradsrätterna lämnas i tab. 2 (sid. 6 35). Antalet tvistemål och brottmål, i vilka talan om ansvar ej förts, eller m. a. o. antalet»civila mål», vilka under år 1921 vunno slutlig handläggning vid samtliga rikets häradsrätter, utgjorde Av dessa förekommo de flesta eller 733 (motsvarande 22 %) i Södra Eoslags domsaga och det minsta antalet (86 eller 0-26 %) i Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga. Är 1922, då antalet civila mål vid samtliga häradsrätter i riket var , förekom den största siffran likaledes i Södra Roslags domsaga (832 eller 2'5 %) samt den minsta (79 eller 024 %) i Aska, Dals och Bobergs domsaga. An- 1) Jfr k. skriv. 22 juni 1920 till Svea hovrätt angående förordnande av en brottmålsdomare i Norrbottens län.

33 ORDFÖRANDESKAPET VID TINGSSAMMANTRÄDENA. 25* dels ordinarie domare, dels vikarierande domare, åren 1921 och Tab. D. Antal avgjorda civila och kriminella mål under ordförandeskap av dels ordinarie domare, dels vikarierande domare, åren 1921 och ') Avser endast sådana mål, som finnas upptagna i tab. 5 kol. 2 8.

34 26* ARBETSBÖRDAN I DOMSAGORNA. Tab. E. Antal sammanträden och tingsdagar under ordförandeskap av ständig brottmålsdomare, åren 1921 och talet för samtliga häradsrätter i riket under åren 1919 och 1920 var resp Antalet brottmål, i vilka talan om ansvar förts (»kriminella mål») och som vunno slutlig handläggning vid samtliga häradsrätter i riket, var år och år Maximum nåddes år 1921 av Askims, Hisings och Sävedals domsaga och år 1922 av Flundre, Väne och Bjärke domsaga med ett antal av 788 (3-9 %) resp. 737 (3-9 %), medan det minsta antalet under båda åren förekom i Uppsala läns södra domsaga (år 1922 jämväl i Nätra och Nordingrå domsaga) med 17 (0'08 %) resp. 24 (0-13 %). Antalet för samtliga häradsrätter i riket under åren 1919 och 1920 var resp Sammanlagda antalet konkurser och konkursärenden, vilka vunno slutlig handläggning vid häradsrätterna i riket under redogörelseåren, voro resp Motsvarande antal för åren 1919 och 1920 var 1197 resp , alltså väsentligt lägre än under redogörelseåren. Högsta antalet förekom både år 1921 och 1922 i Södra Roslags domsaga (134 eller 4-8 % resp. 142 eller 3-2 %). En domsaga, Västmanlands södra, har för år 1921 icke redovisat några slutligen handlagda konkurser eller konkursärenden. Ar 1922 förekom det lägsta antalet dylika ärenden i Orusts och Tjörns domsaga (6 eller 0-14 %). Ser man till antalet slutligt handlagda ärenden av annan beskaffenhet än de nyssnämnda konkursärendena, så är detta för samtliga domsagor i riket år 1921 och år 1922 mot år 1919 och år Maximum nåddes såväl år 1921 som år 1922 av Södra Roslags domsaga med resp ärenden. Minsta antalet åter förekom år 1921 i Torneå domsaga (928) ocb år 1922 i Bräkne härads domsaga (1076).

35 ARBETSBÖRDAN I DOMSAGORNA. 27* Mål och ärenden per 1 OOO invånare. Till belysande av antalet mål och ärenden i förhållande till folkmängden äro i tab. A, sid. G* 21*, meddelade uppgifter fur vartdera av åren 1921 och 1922 rörande antalet slutligt handlagda: 1) civila mål, 2) kriminella mål, 3) lagfartsärenden och 4) intecknings - ärenden, allt per invånare av medelfolkmängden. Av tabellen framgår, att relativa antalet civila mål vid samtliga häradsrätter år 1921 var 7-61 och år För åren 1919 och 1920 var antalet 4-40 resp Uträknas motsvarande relationstal för häradsrätterna inom de skilda länen, erhållas år 1921 maximisiffran i Stockholms län och minimisiffran 5'07 i Östergötlands län. Ar 1922 varierade talen från 1091 likaledes i Stockholms län till 5-09 i Örebro län. Över riksmedeltalet nådde vidare år 1921 Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Ar 1922 hade, förutom Stockholms län, även Gotlands, Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län högre medeltal än riket i dess helhet. Vad de särskilda häradsrätterna beträffar, förekom det relativt största antalet civila mål år 1921 i Svegs tingslag eller per inv. Överluleå tingslag och Sollefteå tingslag kommo därnäst i ordningen med resp. 1808,'». Ar 1922 kom Sollefteå tingslag i främsta rummet med siffran 24-40, och därefter kommo Frosta härad (18'44) och Svegs tingslag (17-93). Minsta relativa antalet förekom under år 1921 i Karesuando lappmarks tingslag (0-86); under år 1922 förekom i samma tingslag intet civilt mål. Medeltalet per invånare av vid samtliga häradsrätter slutligen handlagda brottmål, i vilka talan om ansvar förts, var år och år Motsvarande tal åren 1919 och 1920 vorn 6-43 och Ser man till de olika länens medeltal av dylika mål, finner man, att dessa tal för Stockholms, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens. Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Malmöhus län under båda redogörelseåren och dessutom talen för Södermanlands och Örebro län år 1921 överstego riksmedeltalet för respektive år. Under båda åren förekom det största relativa antalet brottmål vid Eslövs tingslag (68-97 resp ) och därnäst kommo år 1921 Överluleå tingslag och år 1922 Överkalix tingslag. A andra sidan hade år och år häradsrätter att handlägga mindre än 2 kriminella mål på var tusende invånare i tingslaget. Medeltalet lagfartsärenden vid samtliga häradsrätter i riket uppgick år 1921 till och år 1922 till per invånare. Motsvarande tal för åren 1919 och 1920 voro och Över riksmedeltalet lågo båda åren 1921 och 1922 siffrorna för Stockholms, Gotlands, Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens, Kronobergs, Kristianstads och Malmöhus län samt år 1921 dessutom siffrorna för Kalmar län och år 1922 siffrorna för Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Beträffande de särskilda tingslagen hade år 1921 Malungs tingslag den högsta (49-26) och Färnebo härad den lägsta siffran (4-43) samt år 1922 Nordmarks domsaga den högsta (45-59) och Karesuando lappmarks tingslag den lägsta siffran (1-78).

36 28* RÅDHUSRÄTTERNAS ORGANISATION. För inteckningsärendena var här ifrågavarande riksmedeltal år och år Motsvarande tal for åren 1919 och 1920 voro och Över resp. riksmedeltal lågo båda åren 1921 och 1922 siffrorna för Stockholms, Gotlands, Jämtlands, Hallands, Kristianstads och Malmöhus län samt dessutom år 1922 Uppsala och Kronobergs län. Bland tingslagen uppvisade år 1921 Svartlösa och öknebo härad (med 10304) och år 1922 Södra Roslags domsaga (med 90-11) det högsta antalet, medan under båda åren Karesuando lappmarks tingslag icke hade något dylikt ärende. b. Rådhusrätterna (inkl. polisdomstolar och poliskammare). Areal och folkmängd. Vid utgången av år 1918 funnos i hela riket 91 1) städer med egen jurisdiktion och 12 städer, som lydde under landsrätt. Den 1 januari 1919 utökades sistnämnda antal med tre och den 1 april s. å. med ytterligare en, i det att förstnämnda dag Tranås, Ludvika och Boden och sistnämnda dag Avesta erhöllo stadsrättigheter. Den 1 januari 1920 tillkommo ytterligare 2 nya städer, vilka lydde under landsrätt, Mjölby och Vetlanda, varjämte tvenne gamla städer, vilka förut haft egen jurisdiktion, Östhammar och Öregrund, jämväl lades under landsrätt, Norra Roslags domsaga och Frösåkers tingslag. Sedan Värnamo den 1 nov inträtt i åtnjutande av stadsrättigheter, men kvarblivit under landsrätt, funnos sålunda vid ingången av år 1921 i hela riket 89 städer med egen jurisdiktion och 21 städer, som lydde under landsrätt. I detta antal skedde sedan under redogörelseåren endast den förändring, att antalet städer under landsrätt ökades med en till 22, sedan den nya staden Mölndal tillkommit med 1922 års ingång. Medan ytinnehållet i samtliga städer vid utgången av år 1921 var kvkm. och folkmängden , voro motsvarande tal för städer under landsrätt resp kvkm. och inv., d. v. s. resp. 8-8 och 6-2 % av den totala stadsarealen och stadsbefolkningen i riket. Fördelas den areal, som vid 1921 års utgång tillhörde städer med egen jurisdiktion, kvkm. (se tab. F), på dessa 89 städer, komma i medeltal 227 kvkm. på varje stad. Störst voro Stockholm (131-9 kvkm.) och Norrköping (98-9 kvkm.), minst däremot Ronneby (1-0 kvkm.). Utproportioneras vidare hela befolkningen i städer med egen jurisdiktion, vilken den 31 dec uppgick till , på dessa städer, erhåller var och en av dem , under det att högsta och lägsta invånarantalen voro för Stockholm och 727 för Sigtuna. Sammansättning. Den till följd av det stora invånarantalet i en del städer uppkomna arbetsbördan har nödvändiggjort dels uppdelning av vissa rådhusrätter på olika avdelningar, dels hänskjutande av vissa ordningsmål och polisärenden till särskilda polisdomstolar och poliskammare. Under de båda redogörelseåren arbetade sålunda Stockholms rådhusrätt på åtta av-! ) Skanör och Falsterbo utgöra tillsammans en stad.

37 RÅDHUSRÄTTERNAS ORGANISATION OCH ARBETSBÖRDA. 29* delningar. Den år 1918 inrättade extra avdelningen, den åttonde, vilken till en början handlade s. k. kristidsmål och andra brottmål, har fr. o. m. år 1920 handlagt dels brottmål rörande minderåriga, dels ock andra brottmål ävensom vissa civila mål. Göteborgs rådhusrätt arbetade under båda redogörelseåren på fem avdelningar. Den femte avdelningen, vilken handlagt brottmål, har fr. o. m. år 1919 efterträtt den föregående år inrättade extra avdelningen. Malmö rådhusrätt var under båda redogörelseåren uppdelad på tre avdelningar samt Sundsvalls, Norrköpings, Hälsingborgs, Örebro och Västerås rådhusrätter (den sistnämnda från och med år 1922) på vardera två avdelningar. Hälsingborgs rådhusrätt, som förut arbetade på tvenne avdelningar, av vilka den andra avdelningen endast handlade polismål, är numera alltjämt fördelad på två avdelningar, men hava polismålen överflyttats till en särskild polisdomstol. Särskilda polisdomstolar funnos därjämte i Stockholm, Göteborg och Malmö samt särskilda poliskamrar med domsrätt i Eskilstuna, Norrköping och Karlskrona. Av rikets 89 rådhusrätter bestodo vid 1922 års ingång 25 av endast rättsbildade ledamöter, under det att de övriga bestodo av såväl litterata som ijlitterata ledamöter. I poliskamrarna är lekmannaelementet företrätt såväl i Eskilstuna och Norrköping som i Karlskrona, i vilken sistnämnda stad lekmannabisittarna dock sakna medbeslutanderätt. I polisdomstolarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg utövas domsrätten däremot av polisdomaren ensam. Sammanlagda antalet rättsbildade ledamöter i rådhusrätterna (inkl. polisdomstolarna och poliskamrarna med domsrätt) vid 1922 års ingång var, såsom av tab. F, sid. 30* 33*, framgår, 301, därav 89 borgmästare, av vilka 15 tillika voro magistratssekreterare. Av de övriga rättsbildade ledamöterna voro 3 polisdomare, 3 polismästare, 130 litterata rådmän, av vilka 1 tillika var polisdomare, 2 tillika voro polismästare och 19 tillika magistratssekreterare, 2 magistratssekreterare, 70 assessorer och 4 stadsoch polisnotarier. Antalet illitterata ledamöter uppgick till 158, av vilka 17 avlagt juridisk examen. Uppgifter rörande tjänstemän vid rådhusrätterna samt magistratssekreterare och rådmän utan tjänstgöringsskyldighet i rådhusrätten meddelas i noter till tabellen. Där lämnas även uppgifter om vilka lagfarna ledamöter i resp. rådhusrätter efter nya konkurslagens ikraftträdande tjänstgöra såsom konkursdomare m. m. Mål och ärenden per 1000 invånare. Av tab. F framgår, att medeltalet civila mål per invånare för alla städer med egen jurisdiktion år 1921 var och år År 1919 var antalet och är Jämtlands län stod båda åren 1921 och 1922 högst med resp , medan Södermanlands län år 1921 och Göteborgs och Bohus län år 1922 hade det lägsta talet (14-81 resp ). Bland de särskilda städerna hade både år 1921 och år 1922 Östersund den högsta siffran, under det att Torshälla år 1921 och Lidköping år 1922 hade den lägsta (7-88 resp. 8-40). De höga siffrorna för vissa städer hava sin förklaring i det stora antalet vid rådhusrätterna handlagda växelmål, ehuru dylika mål numera, fr. o. m. (Forts, ä sid. 34*.)

38 30* AREAL OCH FOLKMÄNGD I STÄDER Tab. F. Areal och folkmängd, relativa antalet tvistemål, brottmål, lagfarts- och inteck- ') Borgmästaren, 2 rådmän, 1 magistratssekr. samt 8 civilassessorer : dessutom assistenten och stärbhusnotarien hos förmyndarkammaren. 2 ) 3 radman jämte 5 civilassessorer, av vilka minst 2, som därtill förordnas av överståthållarämbetet, skola tjänstgöra såsom konkursdomare. 3 ) 3 rådmän jämte 3 civil assessorer. 4 ) 3 rådmän jämte 2 civiloch 2 kriininalassessorer. b ) Vid rådhusrätten äro dessutom anställda 1 aktuarie, 1 registrator, 1 inskrivnidgsnotarie samt 1 kurator, som icke tjänstgöra i rådhusrätten. 6 ) Dessntom 2 polisnotarier. ') 1 rådman tillika konkursdomare. 8 ) i rådman tillika magistratssekr. 9 ) Därav en polismästare och rådman samt 1 stadsnotarie: dessutom 1 magistratssekr. och rådman, vilken icke tjänstgör i rådhusrätten. 10 ) Borgmästaren tillika magistratssekr. n ) Dessutom 1 stadsnotarie. I2 ) Magistratssekr. och polismästaren ledamöter av såväl rådhusrätten som poliskammaren. 13 ) 2 illitteraia rådmän, av vilka den ene tjänstgör som bisittare i poliskammaren, den andre i magistraten.

39 MED EGEN JURISDIKTION M. M. ningsärenden samt antalet ledamöter vid de särskilda rådhusrätterna, åren 1921 och * l ) Borgmästaren ledamot av båda avdelningarna. 2 1 Borgmästaren, 1 rådman och 1 assessor; dessutom är vid rådhusrätten anställd 1 stadsnotarie. s ) Borgmästaren och 1 rådman ledamöter av båda avdelningarna; dessutom 1 stadsnotarie. 4) 1 rådman tillika magistratssekr. b ) Borgmästaren tillika konkursdomare. 6 ) Borgmästaren tillika magistratssekr. och konkuradomare. 7 ) Dessutom 1 rådman, som endast tjänstgör i magistraten. 8 ) Borgmästartjänsterna i Säter och Hedemora uppehållas av samma person. 9 ) 1 rådman tillika polismästare. 10 ) 1 rådman tillika konknrsdomare. ll ) Därav 1 stadsnotarie, vilken i mån av behov är ledamot. 12 ) Därav 1 stadsnotarie. n ) 2 rådmän och 1 stadsnotarie. u ) Borgmästaren tillika magistratssekr.

40 32* AREAL OCH FOLKMÄNGD I STÄDER J ) Dessutom 1 stadsnotarie 2 ) 1 rådman tillika konknrsdomarc. s ) Borgmästaren, 1 rådman och 2 assessorer: 1 av assessorerna tillika konkursdomare. 4 ) 2 rådmän och 2 assessorer; dessutom är i rådhusrätten anställd 1 aktuuric. 5 ) Polismästaren. ) Dessutom 1 polisnotarie. ') Av dessa tjänstgöra blott 2 i sänder. 8 ) Borgmästaren tilllika magistratssekr. 9 ) Borgmästaren tillika magistratssekr. och konknrsdomare. I0 ) 1 rådman tillika magistratssekr. n ) Dessutom 1 stadsnotarie, som tillika är magistratssekr. i -) Borgmästaren tillika konkursdomare. 1S ) Justitieborgmästarén, 1 rådman och 4 assessorer, därav 2 vid lagfarts- och. inteckningskontoret. 14 ) 3 rådmän och 3 assessorer. I5 ) 2 rådmän och 2 assessorer. 16 ) 2 rådmän, 1 extra rådman, 2 assessorer och 1 extra assessor. 17 ) Vid rådhusrätten äro dessutom anställda 1 magistratssekr., 1 stadsaktuarie, 1 stärbbusnotarie, 1 registrator, 2 kanslister och 1 amanuens: därjämte 1 bandels- och politieborgmästare utan tjänstgöring i rådhusrätten. 18 ) Dessutom 2 polisnotarier.

41 MED EGEN JURISDIKTION M. M. 33* ').Borgmästaren tiîiiica konkursdomare. ~) 1 riämaa tillika magistratssekr. och koakursdomare. 3 ) Borgmästaren tillika magistratssekr. ') 1 rådman tillika konkursdomare. 5 ) Polismästaren ledamot av såväl rådhusrätten som poliskammaren. 6 ) 1 rådman tillika magistratssekr. ') Av stadsfullmäktige valda ledamöter utan beslutanderätt. s ) Dessutom 1 stadsnotarie. 9 ) Borgmästaren, 1 rådman och. 4 assessorer. lu ) "2 rådmän och 3 assessorer. n ) Vid rådhusrätten är dessutom anställd 1 aktuarie; därjämte 1 magistratssekr. och i e.yekutionsnotarie utan tjänstgöringsskyldighet i rådhusrätten. n ) Dessutom 1 polisnotarie. ls ) 2 rådmän och 3 assessorer, som enl. arbetsordning fungera såsom hisittare i olika mål och ärenden. 14) Borgmästaren, 1 rådman, 2 assessorer. 16 ) Dessutom 1 rådman tillika polismästare. 18 ) Till polisdomare förordnas en av de å avdelningarna tjänstgörande rådmännen.

42 34* VATTENDOMSTOLARNA. âr 1919, jämväl kunna instämmas till häradsrätt. Hur dessa mål verka till höjande av det totala målantalet vid rådhusrätterna, framgår tydligt av tab. 2, sid I fråga om de kriminella målen var riksmedeltalet år och år mot 3588 år 1919 och år Det högsta talet hade både år 1921 och år 1922 Västerbottens län (73-47 resp ), det lägsta åter år 1921 Blekinge län och år 1922 Kalmar län (16-67 resp ). Bland de särskilda städerna hade under båda åren Umeå den högsta siffran (9236 resp ), under det att Mariefred år 1921 och Västervik år 1922 hade den lägsta (9-24 resp. 7-68). I samtliga städer méd egen jurisdiktion förekommo år och år lagfartsärenden per 1000 invånare mot 9-52 år 1919 och 9-66 år Högst var siffran under båda redogörelseåren för Västerbottens län (17-88 resp ) samt lägst likaledes under båda åren siffran för Stockholms stad (2-91 resp. 3-41). Bland de särskilda städerna hade år 1921 Skanör med Falsterbo och år 1922 Trosa den högsta siffran (63-90 resp. 7634), under det att Vaxholm båda åren hade den lägsta (0-83 resp. 2-74). Vad beträffar inteckningsärendena, kom under båda redogörelseåren Kristianstads län först med talen och Det relativt minsta antalet inteckningsärenden hade år 1921 Gävleborgs län (33'49) och år 1922 Blekinge län (31-41). Riksmedeltalet var år och år mot år 1919 och 5165 år Bland de särskilda städerna hade år 1921 Härnösand och år 1922 Sigtuna den högsta siffran ( resp ), under det att Söderköping år 1921 och Lidköping år 1922 hade den lägsta (16-56 resp ). c. Vattendomstolarna. 1 ) Första domstol i vattenmål benämnes vattendomstol, vilken består av en vattenrättsdomare såsom ordförande samt såsom övriga ledamöter två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän. Vattenrättsdomare, vilken förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid, skall vara lagkunnig, i domarevärv erfaren man. Jämlikt nådiga kungörelsen den 30 juli 1918 om antalet vattendomstolar i riket och deras domsområden äro vattendomstolarna till antalet fem. De benämnas resp. Norrbygdens, Mellanbygdens, Österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstol. Överdomstol i vattenmål är Svea hovrätt, vilken vid utövandet av sin verksamhet såsom vattenöverdomstol skall bestå av ordföranden å en av hovrättens divisioner såsom ordförande, tre andra ledamöter i hovrätten samt en ledamot i kammarkollegiet. Från vattenöverdomstolen kan talan fullföljas i högsta domstolen. Fr. o. m. år 1919 hava vattendomstolarna lämnat rättsstatistiska uppgifter, nämligen dels arbetsredogörelser enligt formulär 1 c, dels ock individual- 1) Om domstolar och rättegång i vattenmål jfr 11 kap. vattenlagen, som trädde i kraft med 1919 års ingång.

43 ÄGODELNINGSRÄTTERNA O. MAGISTRATERNA (FÖR SKIFTESMÅL). GRÄNSTULLRÄTTERNA. uppgifter enligt formulären 2 b och. 3 b rörande genom slutligt utslag avgjorda vattenmål, i vilka talan om ansvar ej förts, resp. förts. Under samma ar har vattenöverdomstolen lämnat arbetsredogörelse enligt formulär 9 b och individualuppgifter enligt formulären 10 a och 11 a på samma sätt som de allmänna hovrätterna. d. Ägodelningsrätterna och magistraterna (för skiftesmål). Beträffande ägodelningsrätternas sammansättning m. m. hänvisas till föregående berättelser. Antalet ägodelningsrätter i riket var under båda redogörelseåren 210. Någon ägoskillnadsrätt (Kungl. stadgan den 30 maj 1873 om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker 22 och 23) har icke fungerat under redogörelseåren. 35* e. Gränstullrätten. Angående uppgift och sammansättning se föregående berättelser. Under de båda redogörelseåren fanns, liksom under åren , endast en gränstullrätt, i Norrbottens län. Till denna gränstullrätt hava inkommit nedanstående antal mal. Ökningen i antalet inkomna mål under kristiden, vilken nådde sin kulmen år 1918, upphörde under de båda närmast därpå följande åren, då i stället minskning härutinnan kan konstateras. Under de båda redogörelseåren har återigen inträtt en ej obetydlig ökning i antalet inkomna mål, vilka i stor utsträckning angingo olovlig varuinförsel, särskilt olovlig införsel av rusdrycker. Antalet från föregående år uppskjutna mål var år och antalet samma år slutligt handlagda 110, samtliga genom slutligt utslag avgjorda. Då således 56 mål blevo uppskjutna till år 1922 och antalet slutligt handlagda detta år belöpte sig till 173, samtliga likaledes genom slutligt utslag avgjorda, uppgick utgående balansen år 1922 till 63. Av de slutligt handlagda målen voro år och år mål mot okänd ägare, behandlade jämlikt mom. tullstadgan. f. Krigsdomstolarna. En framställning av de olika slagen av krigsdomstolar och deras organisation återfinnes i föregående berättelser.

44 36* KRIGSDOMSTOLARNA. DOMKAPITLEN. KAMMARRÄTTEN M. M. Såsom av tab. 11, sid , närmare framgår, funnos åren 1921 och regementskrigsrätter och 2 stationskrigsrätter. Dessutom funnos under bada dessa år särskilda krigsrätter, förordnade inom I IV arméfördelningsområdena, i Boden samt vid kustflottan. Någon fältkrigsrätt har icke under redogörelseåren varit inrättad. g. Domkapitlen. Angående domsrätt och sammansättning hänvisas till föregående berättelser. Domkapitlen lämna icke några rättsstatistiska uppgifter till centralbyrån h. Kammarrätten. Se härom föregående berättelser. Kammarrätten äger skyldighet att till rättsstatistiken meddela uppgift rörande dels instämda tvistemål (d. v. s. mål om uppbördsborgen) och dels balansmål och fiskaliska aktioner. Är 1921 meddelade kammarrätten slutligt utslag i 7 mål och år 1922 i 8 mål av beskaffenhet att böra redovisas till rättsstatistiken, av vilka ett mål år 1921 gällde uppbördsbrist och de övriga samtliga rörde åtal för brott enligt 25 kap. strafflagen och resulterade i den tilltalades fällande till ansvar. i. Konsulardomstolarna. Om dessa domstolar se föregående berättelser. Konsulardomstolarna avlämna icke några uppgifter till centralbyrån. j. Försäkringsrådet. Se härom berättelsen för åren 1917 och 1918, sid. 37* f. Försäkringsrådet avlämnar icke några uppgifter till centralbyrån. Se härom föregående berättelser. k. De exekutiva myndigheterna. l. De allmänna hovrätterna. Enligt de för hovrätterna sedan den 10 september 1919 gällande arbetsordningarna av den 29 augusti s. å., med senare ändringar, hava bl. a. följande regler uppställts för dessa domstolars organisation. Svea hovrätt med krigshovrätten är fördelad å åtta divisioner jämte den särskilda avdelning, som utgör krigshovrätten. Av nämnda hovrätts divisioner handlägger den sjunde divisionen uteslutande vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål, varjämte, den åttonde divisionen i regel utövar hovrättens verksamhet som vattenöverdomstol och i övrigt jämväl handlägger mål av nyssnämnt slag. Fem divisioner, varibland den åttonde, bilda hovrättens första huvud-

45 DE ALLMÄNNA HOVRÄTTERNA. 37* Tab. G. Areal och folkmängd samt relativa antalet mål inom de särskilda hovrätternas jurisdiktionsområden, åren 1921 och ) ') De relativa talen i denna tabell äro beräknade pä grundval av uppgifterna i tab. 19. avdelning, som har att handlägga mål och ärenden från Stockholms stad och Svealand i övrigt, Gotland och Gävleborgs län; tre divisioner, varibland den sjunde, bilda den andra huvudavdelningen, som har att handlägga mål och ärenden från de övriga fyra norrlandslänen. Göta hovrätt, söm handlägger mål och ärenden från Götaland (utom Gotland, Blekinge och Skåne), är fördelad på fyra divisioner och hovrätten över Skåne och Blekinge på två divisioner. Alla tre hovrätterna hava emellertid under redogörelseåren på grund av den stora arbetsbördan varit förstärkta med extra divisioner, Svea hovrätt med tvenne, den nionde sedan år 1921 och den tionde sedan år 1922, Göta hovrätt likaledes med tvenne, den femte, vilken tillkom redan år 1918, och den sjätte sedan år 1922, samt hovrätten över Skåne och Blekinge med en extra division, vilken tillkom år Varje division består av fem ledamöter, av vilka ea är ordförande. Av dessa skola, så vitt ske kan, fyra vara antingen innehavare av ordinarie domartjänster i hovrätt eller underrätt eller ock assessorer eller vice häradshövdingar. I Svea hovrätt tjänstgör å sjunde divisionen tillika en extra ledamot och å den division, som är vattenöverdomstol, en därtill förordnad ledamot i kammarkollegiet. I hovrätten över Skåne och Blekinge är presidenten ordförande å en av divisionerna, å vilken härutöver allenast finnas fyra ledamöter. Antalet hovrättsråd är i Svea hovrätt 40, vartill komma ett krigshovrättsråd samt krigshovrättens två militära ledamöter, i Göta hovrätt 20 samt i hovrätten över Skåne och Blekinge 9. Då Svea hovrätt utövar sin verksamhet som vattenöverdomstol, tillkommer därjämte, såsom nyss nämndes, en ledamot i kammarkollegiet. För att vid ledighet inom hovrätterna tjänstgöra såsom adjungerade ledamöter finnas assessorer; Hos vardera hovrätten

46 38* DE ALLMÄNNA HOVRÄTTERNA. Tab. H. Till de särskilda hovrätterna inkomna mål, fördelade äro anställda befattningshavare i enlighet med vad gällande personalstater angiva samt dessutom, i mån av behov, icke ordinarie personal. Landareal och folkmängd samt antalet slutligt handlagda mål av olika slag per invånare av medelfolkmängden inom de särskilda hovrätternas jurisdiktionsområden framgår av tab. G. Till belysande av den andel de olika länen hava i storleken av hovrätternas arbetsbörda, har i tab. H uppgift meddelats rörande dels absoluta antalet från underrätterna inom de olika länen inkomna mål under åren 1921 och 1922, dels varje särskilt läns procentuella andel av samtliga till rikets hovrätter inkomna mål under samma år samt i medeltal under åren

47 DE ALLMÄNNA HOVRÄTTERNA. 39* efter län, varifrån målen inkommit, åren och Uppgifterna hava efter särskild framställning erhållits från hovrätterna. Dessa uppgifter avvika i en del fall från de i den tidigare rättsstatistiken publicerade ävensom från uppgifterna i tab. 18 i denna berättelse. Då hovrättsdivisionernas antal, inberäknat de extra divisionerna, var 17 år 1921 och 19 åtminstone vid slutet av år 1922, kom i medeltal på varje division under de båda åren 5-9 resp. 1 ) 5-3 % av hovrätternas sammanlagda arbetsbörda. Efter denna beräkning borde alltså på Svea hovrätt komma 52-9 resp. ') Dä de under år 1922 tillkomna extra divisionerna endast varit i verksamhet under en del av detta är, torde ovan meddelade procenttal för år 1922 på grund härav vara något för lågt.

48 40* HÖGSTA DOMSTOLEN. 52'6 %, på Göta hovrätt 29-4 resp % och på hovrätten över Skåne och Blekinge 17-7 resp %. 1 själva verket fördelade sig, såsom framgår av tab. H, de under åren 1921 och 1922 inkomna målen med 57-5 resp % på Svea hovrätt, 25-7 resp % på Gröta hovrätt och 16-8 resp. 15'7 % på hovrätten över Skåne och Blekinge. m. Högsta domstolen. I nedre justitierevisionen beredas mål och ärenden till föredragning och avgörande i högsta domstolen. Inom nedre revisionen voro målen under åren 1921 och 1922 fördelade mellan dels tio specialrotlar, vilka företrädesvis erhålla mål av viss beskaffenhet (specialmål), dels sjutton allmänna rotlar. Specialrotlarna x ) voro a) två rotlar för dels skiftesmål, vartill räknas mål, som handlagts av ägodelnings- eller ägoskillnadsrätt, samt mål, vilka angå klander av lantmätares arvodesräkning, handräckning för utbekommande av lantmäteriarvode eller åtal mot lantmätare för tjänstefel, dels ock rågångstvister och andra gränstvister samt mål angående stadsplan och tomtindelning; b) två rotlar för sjörätts- och tullmål; c) tre rotlar för vattenmål ävensom mål rörande dikning och annan avledning av vatten, farled, flottning eller fiske; d) en rotel för mål angående patent eller skydd för varumärken eller för mönster och modeller, mål angående rätt till litterära och musikaliska verk, till verk av bildande konst eller till fotografiska bilder, mål angående firma samt mål angående gruva; e) en rotel för mål, som röra ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, ansvarighet för skada i följd av järnvägsdrift eller av automobiltrafik eller för skada av elektriska anläggningar, mål om arbetarskydd samt försäkringsmål; och f) en rotel för mål, som handlagts av krigsdomstol. Till specialmål hänföras ock mål rörande ämnen närstående dem, som angå ovan angivna specialmål ävensom ansökningar om nåd, resning eller tillstånd till talans fullföljande i specialmål. Ledamöter i nedre revisionen äro revisionssekreterarna, vilka utnämnas genom fullmakt eller förordnas av Kungl. Maj:t, varjämte en av dem förordnas att vara revisionens ordförande. Yid revisionen äro anställda de befattningshavare, som angivas i gällande personalstater, samt, i mån av behov, icke ordinarie personal. 2 ) Under båda redogörelseåren funnos 23 ordinarie och 4 förordnade revisionssekreterare. Utom dessa tjänstgjorde även ett antal extra revisionssekreterare. Revisionssekreterarna, vilka med undantag av extra revisionssekreterare innehava var sin rotel, åligger, utöver föredragningen av alla mål, som skola förekomma i högsta domstolen, att biträda chefen för justitiedepartementet med beredning och vid föredragning av frågor om nåd i brottmål. Angående högsta domstolens organisation m. m. hänvisas till föregående berättelser. 1 ) Jfr instruktionen för nedre justitierevisionen 5 (ändrad genom nådiga kungörelsen den 28 no v. 1919). 2 ) Jfr samma instruktion 1 (ändrad genom nyssnämnda nådiga kungörelse samt kung. den 31 dec. 1921).

49 MÅL OCH ÄRENDEN I FÖRSTA INSTANS: ALLMÄN ÖVERSIKT. 41* B. Mål och ärenden i första instans. I. Häradsrätter och rådhusrätter (inkl. polisdomstolar och poliskammare). a. Allmän översikt. En översikt över antalet tvistemål och brottmål hos häradsrätter och rådhusrätter (inkl. polisdomstolar och poliskammare 1 ) under åren vinnes av följande sammandrag av de vid nämnda domstolar utarbetade arbetsredogörelserna: Av sammandraget framgår, att antalet till följande år uppskjutna mål särskilt under år 1922, nedgått. Antalet under åren 1921 och 1922 inkomna tvistemål och brottmål dels absolut, dels i förhållande till 1000 invånare av medelfolkmängden i jämförelse med närmast föregående år utgjorde: 1) Då. i fortsättningen talas om rådhusrätter, åsyftas därmed jämväl polisdomstolar och poliskammare med domsrätt. 2 ) Skiljaktigheterna mellan in- och utgående balansen äro beroende på fel i arbetsredogörelserna, vilka tel trots skriftväxling med uppgiftslämnarna icke knnnat rättas.

50 42* MÅL OCH ÄRENDEN I FÖRSTA INSTANS: ALLMÄN ÖVERSIKT. Efter den stora minskningen i siffrorna, särskilt för rådhusrätter under åren före 1918, har för varje âr t. o. m. år 1921 ökning ägt rum för såväl rådhusrätter som häradsrätter. Under år 1922 inträdde däremot minskning för båda. Siffran för rådhusrätter är relativt taget lägre sistnämnda år än år 1915 och föregående år. En jämförelse mellan de under åren 1920, 1921 och 1922 inkomna tvisteoch brottmålens antal, fördelat efter de särskilda hovrätternas domsområden för Svea hovrätt jämväl allt efter som målen inkommit till Stockholms rådhusrätt eller till övriga domstolar i Svealand och på Gotland eller i Norrland utfaller sålunda: De inkomna målens procentuella fördelning på olika judiciella huvudområden under åren 1921 och 1922 samt under några föregående år framgår av nedanstående tablå:

51 MÅL OCH ÄRENDEN I FÖRSTA INSTANS: ALLMÄN ÖVERSIKT. 43* Under år 1921 blevo vid samtliga häradsrätter och rådhusrätter slutligt handlagda sammanlagt civila och kriminella mål. Motsvarande siffra för år 1922 var Uppdelade i civila mål och kriminella mål på häradsrätter och rådhusrätter samt jämförda med siffrorna för föregående år ställa sig dessa siffror på följande sätt: Motsvarande absoluta tal beträffande de olika judiciella huvudområdena för åren 1921 och 1922 kunna erhållas i tab. 1, sid. 1 5, och beträffande de särskilda domstolarna i tab. 2, sid En översikt över dels de slutligt handlagda civila målens, dels de slutligt handlagda kriminella målens procentuella fördelning på olika judiciella huvudområden under vartdera av åren vinnes av nedanstående tablå : De olika sätt, varpå de slutligt handlagda målen inom vart och ett av de judiciella huvudområdena skilts från domstolen, framgå av procentsiffrorna i tablån å sid. 44*. I denna har jämväl en uppdelning gjorts av de slutligt avdömda civila målen i icke tvistiga (tredskovis avdömda och

52 44* MÅL OCH ÄRENDEN I FÖRSTA INSTANS: ALLMÄN ÖVERSIKT. mål, vari kärandens talan omedelbart medgivits, inkl. alla växelmål helt bifallna vid l:a rättegångstillfället) samt verkligt tvistiga. De kriminella slutligt avdömda målen hava återigen uppdelats i två grupper, den ena omfattande mål angående ansvar enligt strafflag (utom enbart 11:15 och 18:15), krigslag eller tryckfrihetsförordningen eller enligt andra författningar, där någon i målet varit häktad (= tab, 5 kol. 2 8), den andra omfattande mål, i vilka häktning ej förekommit, angående brott eller förseelser mot allenast andra författningar eller strafflagen 11:15 eller 18:15 (= tab. 5 kol. 9, 10). 1) Motsvarande absoluta tal för varje särskild häradsrätt och rådhusrätt äro intagna i tab. 2, sid För förhållandet mellan antalet slutligt hand- 1) Angående skälen till denna uppdelning se nedan sid. 50* f.

53 MÅL OCH ÄRENDEN I FÖRSTA INSTANS: ALLMÄN ÖVERSIKT. 45* lagda dels civila mål, dels kriminella mål och medelfolkmängden inom de särskilda domstolsområdena är förut (sid. 27* f., 29* f.) redogjort. Den närmare redogörelsen för målens beskaffenhet och de processuella förhållandena i genom slutligt utslag avgjorda civila mål och kriminella mål kommer att lämnas beträffande de förra å sid. 47* ff. och beträffande de senare å sid. 50* ff. En översikt över antalet konkurser vid häradsrätter och rådhusrätter under åren erhålles av följande på arbetsredogörelserna grundade sammanställning: I den av centralbyrån utgivna särskilda berättelsen om konkurser, avslutade åren , har påpekats (sid. 2 f.), att den lägsta konkursfrekvensen under kristiden inträffade år 1918, under då rådande högkonjunktur, men att under de båda därpå följande åren en höjning inträdde i antalet började konkurser. År 1921 har att uppvisa en fortsatt kraftig ökning i antalet började konkurser, under den då inträdda ekonomiska krisen, medan år 1922 i jämförelse med sistnämnda år visserligen härutinnan kan uppvisa en ringa ökning på landsbygden, men däremot i städerna en ej obetydlig minskning. Till följd av ökningen i antalet började konkurser ökades jämväl avsevärt under de båda redogörelseåren (dock ej år 1922 i städerna) antalet till följande år balanserade konkurser, ehuru antalet under redogörelseåren upphörda konkurser jämväl betydligt ökats. Den nya konkurslagen och lagen om ackordsförhandling utan konkurs, båda av d. 13 maj 1921, trädde i kraft med ingången av år Av de under vartdera av de båda redogörelseåren upphörda konkurserna hade nedanstående procent inom de olika huvudområdena upphört genom: ') Skilj aktigheterna i balanserna äro dels beroende på felaktigheter i arbetsredogörelserna, vilka trots skriftväxling med nppgiftslämnarna icke kunnat rättas, dels på att balanserade konkursansökningar forfallit eller avslagits eller ock att högre rätt upphävt underrättens beslut, varigenom konkursansökning bifallits.

54 46* MÅL OCH ÄRENDEN I FÖRSTA INSTANS: ALLMÄN ÖVERSIKT. I ovanstående tablå har med hänsyn till sättet för konkursernas upphörande under rubriken»slututdelning» enligt den nya konkurslagen jämväl redovisats de konkurser, som avslutats genom»utdelning» eller»redovisning utan utdelning» enligt den äldre konkurslagen, varjämte under rubriken»avskrivning enl. 186 > i den nya lagen jämväl redovisats avskrivning enl. 125 i den äldre. Motsvarande absoluta tal för de olika huvudområdena äro meddelade i tab. 1 och beträffande hela antalet upphörda konkurser för varje särskild häradsrätt och rådhusrätt i tab. 2. Av de under vartdera året till följande år balanserade konkurserna hade nedanstående procent inom de olika huvudområdena börjat under: Antalet förfallna, ej upptagna eller avslagna konkurs- och urarvaansökningar utgjorde vid häradsrätter år och år samt vid rådhusrätter år och år Antalet andra konkursärenden var vid häradsrätter under resp. år 406 och 1186 samt vid rådhusrätter 1148 oeh 956. Antalet ackordsförhandlingar under år 1922, vilka avslutats

55 MÅL OCH ÄRENDEN I FÖRSTA INSTANS: ALLMÄN ÖVERSIKT. 47* genom ackord, utgjorde vid såväl häradsrätter som rådhusrätter 22, medan antalet dylika förhandlingar, vilka upphört utan att ackord kommit till stånd, utgjorde 22 resp. 8. Antalet slutligt handlagda ansöknings- och anmälningsärenden under åren 1921 och 1922 i jämförelse med närmast föregående ar utgjorde: Beskaffenheten av dessa ärenden framgår av följande översikt, som för åren 1921 och 1922 utvisar ärendenas procentuella fördelning på vissa huvudgrupper av ärenden. Absoluta tal för ovanstående grupper vid de särskilda underrätterna meddelas i tab. 2 och en närmare specificering av ärendena länsvis är verkställd i tab. 6, sid b. Genom slutligt utslag avgjorda tvistemål och brottmål, i vilka talan om ansvar icke förts (civila mål). I tab. 3, sid , äro de genom slutligt utslag avgjorda civila målen länsvis dels för häradsrätter och dels för rådhusrätter fördelade efter tvisteföremålets beskaffenhet. Vid nämnda klassificering har använts samma schema som i de föregående berättelsernas motsvarande tabell, upptagande 18 huvudgrupper av tvisteföremål, dock att antalet underavdelningar, i vilka dessa huvudgrupper uppdelats, i föreliggande tabell avsevärt inskränkts.

56 48* GENOM SLUTLIGT UTSLAG AVGJORDA CIVILA MÅL. Bland de olika grupperna voro under båda redogörelseåren grupperna H och I de talrikaste. Den förra gruppen, som omfattar tvister angående lös egendom och immateriella förmögenhetsrätter, utgjordes av resp mål, motsvarande 34-2 resp. 32'5 % av samtliga civila mål. Den senare gruppen, som omfattar växel- och checkmål, utgjordes av resp mål (34'6 resp. 32-3%). Dessa båda grupper voro sålunda ungefär jämnstarka och omfattade tillsammans år 1921 mer än 2 /3 och år 1922 nära 2 /s av hela an ~ talet civila mål. Av följande sammanställning framgår, huru siffrorna för några olika slag av mål växlat under redogörelseåren och under vissa föregående år. Procenttalen angiva relationen till hela antalet civila mål. Vad först beträffar antalet mål om hemskillnad (grupp A: 1 i denna berättelse), var detta under vart och ett av åren , sedan lagen om äktenskaps ingående och upplösning med början av förstnämnda år trätt i kraft, betydligt högre än under de föregående åren. I jämförelse härmed visar antalet hemskillnadsmål under redogörelseåren en ej obetydlig nedgång. Förutom de mål om hemskillnad, som redovisats i tab. 3, hava underrätterna i riket emellertid ytterligare handlagt ett antal ärenden rörande ansökning om hemskillnad. Antalet dylika ärenden, varom uppgift återfinnes i tab. 6 kol. 32 och 33, utgjorde år och år , utvisande en utomordentlig ökning i jämförelse med år I jämförelse med det stora antalet mål om äktenskapsskillnad (grupp A: 2 i denna berättelse) under år 1918 har särskilt relativa antalet dylika mål under redogörelseåren ävenledes nedgått. Förutom de i tab. 3 redovisade äktenskapsskillnadsmålen hava underrätterna ytterligare handlagt ett antal ärenden rörande ansökningar om äktenskapsskillnad. Antalet dylika ärenden, varom uppgift återfinnes i tab. 6 kol. 34 och 35, utgjorde år och år , liksom hemskillnadsärendena utvisande en utomordentlig ökning sedan år De enligt den nya giftermålsbalken av den 11 juni 1920, vilken länder till efterrättelse från och med ingången av år 1921, gällande bestämmelserna om hemskillnad och äktenskapsskillnad överensstämma i huvudsak med motsvarande bestämmelser enligt den under de närmast föregående åren gällande lagen om äktenskaps ingående och upplösning. Beträffande antalet mål om boskillnad utan sammanhang med konkurs (grupp A: 3 i denna berättelse) kan anmärkas, att detsamma visar en betydlig stegring under redogörelseåren i jämförelse med år 1918 och föregående år.

57 GENOM SLUTLIGT UTSLAG AVGJORDA CIVILA MÅL. Totalsumman av mål rörande tvister om lös egendom och immateriella förmögenhetsrätter (grupp H) uppvisar under vartdera redogörelseåret, särskilt år 1921, ett betydligt högre antal än under vart och ett av åren , men procenttalen för dessa mål hava såsom framgår av sammanställningen å föregående sida det oaktat endast obetydligt förändrats. Absoluta antalet växelmål (grupp I) uppvisar jämväl under redogörelseåren, särskilt år 1921, en betydlig stegring i jämförelse med år 1918 och närmast föregående år. Beträffande dessa mål gäller emellertid, att en betydlig stegring inträtt jämväl i förhållande till hela antalet slutligt avgjorda tvistemål. Anledningen till stegringen är att söka i de särskilt under år 1921 försämrade ekonomiska konjunkturerna, vilka medförde en ökad användning av växeln såsom betalningsmedel och en betydlig ökning i antalet protesterade växlar. Anmärkas bör, att under de båda redogörelseären, liksom under de föregående åren, de till samma grupp som växelmålen hänförda checkmålen endast förekommit ett mindre antal gånger. Sedan de förut gällande forumreglerna för växelmål numera förändrats (fr. o. m. ingången av år 1919), har under redogörelseåren ett ej obetydligt antal växelmål handlagts jämväl vid häradsrätterna, vilket framgår av tab. 3 kol. 54. Även konkurstvisterna (grupp R) hava under redogörelseåren avsevärt tilltagit i antal i jämförelse med år 1918 och närmast föregående år, såväl absolut taget som i förhållande till hela antalet avgjorda civila mål, vilket givetvis står i samband med vad ovan, sid. 45*, framhållits angående ökningen i antalet konkurser. Sedan den nya lagen om barn utom äktenskap trätt i kraft med ingången av år 1918, har en ganska kraftig ökning inträtt i antalet mål om underhåll åt dylika barn (grupp B: 1 i denna berättelse), särskilt vid häradsrätterna. Detta torde måhända bero förnämligast därpå, att nämnda lag berett mödrar till utomäktenskapliga barn större möjligheter att med framgång föra talan om fastställande av faderskap och underhållsskyldighet. En anledning till stegringen i antalet mål av ifrågavarande slag torde jämväl möjligen vara att söka i den nya lagens bestämmelser om reglering av underhållsbidrag på grund av förändrade förhållanden. Under grupp Gr, upptagande mål angående sövriga rättsförhållanden beträffande fast egendom», hava förut redovisats bl. a. alla vattenmål. Sedan den nya vattenlagen (med vissa ändringar) trätt i kraft, hava under redogörelseåren till nämnda grupp i tab. 3 endast förts sådana vattenmål m. m., vilka handlagts enligt äldre lag. I tab. 4, sid , äro målen dels för häradsrätter och dels för rådhusrätter länsvis fördelade efter tvisteföremålets värde m. m., varjämte uppgifter meddelas om antalet mål, i vilka talan skolat fullföljas efter vad eller genom besvär, och om fri rättegång. En jämförelse mellan slutsummorna i kolumnerna för målens fördelning efter tvisteföremålets värde i tab. 4 samt motsvarande summor för åren 1916 ' 1918 giver vid handen, att av alla mål, i vilka tvisteföremålet varit av 49*

58 50* GENOM SLUTLIGT UTSLAG AVGJORDA CIVILA MÅL. förmögenhetsnatur med undantag av dels sådana, som rört sig om allenast betalnings- eller förmånsrätt i konkurs, och dels sådana, beträffande vilka tvisteföremålets värde varit okänt relativa antalet av de mål, i vilka tvisteföremålets värde uppgått till eller överskridit kronor, ökats till och med år 1918, men under redogörelseåren minskats. Sålunda utgjorde relativa antalet mål av ifrågavarande beskaffenhet under vart och ett av åren samt 1921 och 1922 vid häradsrätter resp. 15-3, 21-3, 27-6, 24-7 och 237 samt vid rådhusrätter resp. 152, 19-6, 28-8, 28'7 och 22-9 %. En bidragande orsak till minskningen under redogörelseåren, vilken emellertid, såsom synes, beträffande rådhusrätter år 1921 var helt obetydlig, får sökas däruti, att penningvärdet, vilket under kristidsåren till och med år 1920 oavbrutet fallit, under redogörelseåren åter steg. Tab. I, sid. 51*, innehåller talen för de av samtliga häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila målen, procentuellt fördelade i vissa olika grupper av icke tvistiga och tvistiga mål. Beträffande domstolens slutliga utslag i de vid underrätterna avgjorda civila målen J ) må omnämnas, att förlikning enl. R. B. 20:2 av rätten stadfästs vid häradsrätter resp. rådhusrätter år 1921 i 212 resp. 50 mål och år 1922 i 96 resp. 61 mål. Kärandens talan upptogs ej till prövning vid häradsrätter resp. rådhusrätter år 1921 i 214 resp. 187 mål och år 1922 i 202 resp. 144 mål, medan år 1921 i 397 resp. 386 mål och år 1922 i 412 resp. 313 mål dömdes allenast om rättegångskostnad. I övriga här avsedda civila mål hade kärandens talan beträffande huvudsaken antingen helt eller delvis bifallits eller avslagits. I civila mål år 1921 och dylika mål år 1922 eller 71-4 resp l % av de utav härads- och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila målen 2 ) har underrätten tilldömt käranden rättegångskostnadsersättning. Svaranden har erhållit sådan ersättning år 1921 i 3129 mål (89 %} och år 1922 i mål (likaledes 8-9 %). Kvittning av rättegångskostnaderna har ägt rum i mål (5-7 %) år 1921 och i mål (6'2 %) år I övriga här avsedda mål, (14'0 %) år 1921 och (15-7 %) år 1922, har underrätten ej yttrat sig i fråga om rättegångskostnadsersättning. c. Genom slutligt utslag avgjorda brottmål, i vilka talan om ansvar förts (kriminella mål). 1 tab. 5, sid lämnas uppgift rörande de kriminella målen länsvis dels för häradsrätter och dels för rådhusrätter 3 ). På grund därav, att i de rättsstatistiska specialuppgifterna (form. 3) endast redovisas vissa av de genom slutligt utslag av underrätterna avgjorda kriminella målen, medan beträffande det stora flertalet mål angående ansvar enligt specialförfattningarna eller enl ) Här avses civila mål utom de i tab. I, kol upptagna. s ) Växelmål, vari kärandeus talan betr. huvudsaken bifallits genom utslag, meddelat vid l:a rättegångstillfallet, samt mål ang. allenast betalnings- eller förmånsrätt i konkurs äro ej medräknade, enär det statistiska materialet ej lämnar upplysning ang. rättegångskostnaderna i dessa mål. 3 ) Här som annorstädes upptagas de av polisdomstolarna och poliskamrarna med domsrätt avgjorda målen under rådhusrätterna.

59 Tab. I. Av häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila mål, procentuellt fördelade i olika grupper av icke tristiga och ivistiga mål, åren 1921 och GENOM SLUTLIGT UTSLAG AVGJORDA CIVILA MÅL. 51*

60 52* GENOM SLUTLIGT UTSLAG AVGJORDA KRIMINELLA MÅL. ligt strafflagen 11: 15 eller 18: 15 summariska uppgifter för statistiken hämtats ur underrätternas arbetsredogörelser (form. 1), kan endast beträffande de förra en mera ingående redogörelse lämnas för de processuella förhållandena. De kriminella målen hava för den skull, såsom redan (sid. 44*) omtalats, uppdelats i två huvudgrupper, den ena (kol. 2 8) omfattande mål angående brott eller förseelser mot strafflag (utom ll:i5 och 18: 15), krigslag eller tryckfrihetsförordningen, ävensom mål angående andra brott eller förseelser, för så vitt någon varit i målet häktad, den andra (kol. 9 och 10) omfattande mål, i vilka häktning ej förekommit, angående brott eller förseelser mot allenast strafflagen 11: 10 och 18: 15 eller andra lagar och författningar än strafflag, krigslag eller tryckfrihetsförordningen. I kol av samma tabell äro uppgifter meddelade angående antalet mål, i vilka skadestånd begärts, varvid målen fördelats i grupper efter skadeståndets storlek, och i kol är redogörelse lämnad för mål, avsedda i kol. 2 8, med hänsyn till huruvida ansvarstalan förts av allmän åklagare eller allenast enskild part samt med hänsyn till fri rättegång. Tabellen innehåller även i kol en ingående statistik över de häktade med uppgifter bl. a. om myndighet, som häktat, häktningstidens längd samt om rättegångs biträde åt häktad. En översikt över växlingarna i antalet genom slutligt utslag avgjorda kriminella mål av olika slag för åren 1921 oeh 1922 i jämförelse med vissa föregående år erbjuder följande tablå: Högsta antalet kriminella mål under de år, som äro upptagna i tablån, förekom vid häradsrätter år 1918 och vid rådhusrätter år 1920, varefter en 1) För år 1916 se tab. 7 kol ) >»» > >» > 9 o. 10.

61 GENOM SLUTLIGT UTSLAG AVGJORDA KRIMINELLA MÅL. 53* minskning för varje år inträdde. Minskningen i antalat mål under redogörelseåren förorsakades bl. a. av upphörandet av de s. k. kristidsmålen samt nedgången i antalet fyllerimål. Tab. J här nedan utvisar för vartdera av redogörelseåren relationerna mellan antalen av de till de båda särskilda huvudgrupperna hörande brottmålen, fördelade på de olika judiciella huvudområdena. Tab. J. Samtliga kriminella mål, fördelade efter de olika judiciella huvudområdena, åren Relativa tal. Ar 1921 fördes ansvarstalan av endast enskild part i 11 0 % av sammanlagda antalet vid härads- och rådhusrätter avgjorda mål, som avses i tab. 5 kol. 2 8, och år 1922 i 11-9 %. För enbart häradsrätter voro dessa procentsiffror under de båda åren resp och 204 samt för enbart rådhusrätter resp. 6-0 och 5-3. Yrkande om skadestånd eller annat förmögenhetsrättsligt anspråk framställdes år 1921 i 22'7 och år 1922 i 25-7 % av sammanlagda antalet vid härads- och rådhusrätter avgjorda mål av nyssnämnda beskaffenhet. För häradsrätter voro motsvarande relativa tal resp. 306 och 34-2 % samt för rådhusrätter resp. 165 och 19-1 %. 1 ) De absoluta talen i tab. 5 giva vid handen, att häktning förekommit år 1921 i 258 och år 1922 i 26-7 % av alla de vid samtliga rikets allmänna underrätter avgjorda mål, avsedda i kol. 2 8 av nämnda tabell. Vid häradsrätter voro ifrågavarande procenttal resp och 26'8 samt vid rådhusrätter 26'1 och 26'5. Vid en jämförelse med motsvarande procenttal för år 1918, då en synnerligen kraftig stegring hade inträtt, visar sig, att procenttalen före åren 1921 och 1922 äro avsevärt lägre. 1 ) Av hela antalet mål, i vilka skadestånd begärts, voro vid häradsrätter resp. rådhusrätter år resp. 219 och år resp. 242 sådana mål, vilka i tab. 5 redovisats i kol. 9 och 10. Då här ovan i texten meddelade procenttal endast avse mål, redovisade i kol. 2 8 i samma tabell, har vid beräkning av dessa procenttal nyssnämnda antal andra mål fråndragits hela antalet mål, i vilka skadestånd begärts (jfr kol. 19 och 20 i tabellen).

62 54* GENOM SLUTLIGT UTSLAG AVGJORDA KRIMINELLA MÅL. Till komplettering av de i tab. 5 lämnade uppgifterna angående antalet mål, avsedda i kol. 2 8, och antalet tilltalade i samma mål meddelas följande sammanställning: Antalet häktade i procent av antalet tilltalade uti de i tab. 5 kol. 2 8 upptagda målen var i fråga om häradsrätter år och år % samt i fråga om rådhusrätter år och år %. För båda slagen av domstolar til]sammantagna var denna häktningsprocent år och år Vid en jämförelse med motsvarande procenttal för år 1918, då en utomordentlig stegring hade inträtt, finner man, att procenttalen för åren 1921 och 1922 äro avsevärt lägre. Beträffande den tid, under vilken tilltalad varit anhållen eller häktad, må följande siffror anföras:

63 VATTENMÅL OCH VATTENÄRENDEN. 55* Genom lag av den 2 juni 1922 om tiden för företagande av rannsakning med häktad, vilken lag trätt i kraft s. å., har häktningstiden förkortats. Av siffrorna i ovanstående tablå framgår, att medeltalet dagar mellan häktandet och l:a rättegångstillfället ävensom mellan häktandet och försättandet på fri fot år 1922 var ej obetydligt lägre än år 1921 vid såväl häradssona rådhusrätter. Angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad, varom uppgifter meddelas i tab. 5, gällde under redogörelseåren lagen av den 19 juni 1918, vilken trätt i kraft med ingången av år Beträffande domstolens slutliga beslut i ansvarsfrågan i de kriminella målen, varom uppgifter i föregående berättelser meddelats i resp. tabeller, hänvisas för redogörelseåren till berättelsen om brottsligheten, där uppgifter återfinnas om antalet tilltalade personer, angående vilka ansvarstalan ej till prövning upptagits, och om antalet tilltalade, vilka i övrigt icke sakfällts eller vilka sakfällts, med fördelning av de sistnämnda efter straffens beskaffenhet m. m. Enligt de avlämnade uppgifterna var antalet mål, i vilka förd rekonventionstalan bifallits, år 1921 vid häradsrätter 11 och vid rådhusrätter 12. Motsvarande siffror för år 1922 voro resp. 12 och 16. II. Vattendomstolarna. En översikt över antalet mål och ärenden vid vattendomstolarna alltsedan dessa domstolars tillkomst meddelas här nedan: Antalet vattenmål och -ärenden har sålunda för varje år ökats. Uppgifter för de särskilda vattendomstolarna under de båda redogörelseåren återfinnas dels i tab. 7, som utgör en sammanfattning av vattendomstolarnas arbetsredogörelser, enligt formulär 1 c till rättsstatistiken, dels även i tab. 8, som meddelar uppgifter om mål, vilka vid vattendomstolarna avgjorts i första instans genom slutligt utslag. Sistnämnda tabell innehåller uppgifter dels om mål, i vilka talan om ansvar ej förts, redovisade i form. 2 b, dels ock om mål, i vilka talan om ansvar förts, redovisade i form. 3 b. De i tab. 8 A upptagna målen äro fördelade i grupper efter målens beskaffenhet, tvisteföremålets värde m. m. liksom de civila målen i tab. 3 och 4, varjämte uppgifter meddelas om totalvärdet av den beräknade nyttan av

64 56* SKIFTESMÅL OCH SKIFTESÄRENDEN. sökta åtgärder vissa mål. De i tab. 8 B upptagna målen äro i huvudsak fördelade liksom de kriminella målen i tab. 5. Under de båda redogörelseåren utgjorde antalet civila vattenmål, i vilka rättegångskostnadsersättning tillerkänts käranden 12 resp. 8 och svaranden 26 resp. 26 och antalet dylika mål, i vilka rättegångskostnaderna kvittats, 7 resp. 4, medan i övriga mål yttrande angående rättegångskostnaderna ej meddelats. Antalet sammanträden vid vattendomstolarna och sammanlagda antalet rättegångsdagar utgjorde år resp. 166, varav 69 sammanträden och 96 rättegångsdagar vid syn på stället, och år resp. 199, varav 94 sammanträden och 125 rättegångsdagar vid syn på stället. Av de civila vattenmålen hade under de båda redogörelseåren 70'3 resp % avgjorts under ordförandeskap av den ordinarie vattenrättsdomaren och de övriga av vikarierande vattenrättsdomare. III. Ägodelningsrätterna (och magistraterna). 1 ) En översikt över antalet skiftesmål och skiftesärenden under åren erhålles av nedanstående sammanställning, därvid i fråga om ärenden är att observera, att sådana som blivit återkallade icke medtagits. Antalet slutligt avgjorda skiftesmål och -ärenden under åren 1921 och 1922 i jämförelse med närmast föregående år framgår av efterföljande uppställning, i vilken inom parentes angives, huru många mål och ärenden, som därav belöpa på magistraterna: ') Uppgifterna angående skiftesmål och -ärenden äro, vad ägodelningsrätterna angår, hämtade från dessa domstolars till justitiekanslersämbetet insända dagböcker. 2 ) Skiljaktigheterna mellan ut- och inbalanserade mål resp. ärenden bero dels på felaktigheter i dagböckerna och dels därpå, att flera från början skilda mål vid den slntliga handläggningen sammanslagits till ett enda mål eller att ärenden, som inkommit under ett föregående år, sedermera hava återkallats.

65 SKIFTESMÅL OCH SKIFTESÄRENDEN. 57* En länsvis verkställd fördelning av antalet under åren 1921 och 1922 avgjorda mål och ärenden med hänsyn till målens och ärendenas beskaffenhet, rättens (resp. ordförandens) beslut m. m. är meddelad i tab. 9, sid De av magistraterna avgjorda ärendena redovisas därjämte särskilt i tab. K. Tab. K. Av magistrater slutligt avgjorda skiftesärenden, åren 1921 och Det procentuella förhållandet mellan de vid ägodelningsrätterna (inkl. magistraterna) inom de olika länen slutligt handlagda ärendena x ) angående ägostyckning, å ena sidan, och samtliga dylika ärenden, å andra sidan, under nedanstående år framgår av sammanställningen å följande sida: ') För åren före 1913 de till ägodelningsrätterna inkomna ärendena.

66 58* SKIFTESMÅL OCH SKIFTESÄRENDEN. IV. Krigsrätterna. Antalet till krigsrätterna inkomna mål under åren 1921 och 1922 i jämförelse med närmast föregående år utgjorde: Efter den starka stegringen i antalet inkomna mål under de år, världskriget pågick, inträdde under de följande åren en avsevärd nedgång härutinnan. Ehuru under vartdera redogörelseåret antalet inkomna mål var lägre än under närmast föregående år, var dock detsamma år 1921 mer än dubbelt så stort som under åren närmast före krigsutbrottet. Uppgifter för åren 1921 ock 1922 angående antalet mål, inkomna till de olika krigsrätterna och av dem slutligt handlagda för de särskilda krigs-

67 MÅL OCH ÄRENDEN VID KRIGSRÄTTERNA. 59* rätterna dock endast i sammandrag för de olika arméfördelningsområdena äro meddelade i tab. 11, sid I tab. 10, sid , lämnas specificerade uppgifter rörande vid krigsdomstolar (krigshovrätten och krigsrätter) i första instans genom slutligt utslag avgjorda mål. Av tabellen framgår, att hela antalet av krigsrätter avgjorda mål, i vilka någon varit arresterad eller häktad, år 1921 var 552 eller 29-4 procent av samtliga mål och år eller 28-2 procent av samma antal mål. Uti 88 av ifrågavarande mål år 1921 och 84 mål år 1922 hade endast arrestering förekommit. De mål, i vilka någon varit häktad, 464 år 1921 och 379 år 1922, utgjorde resp och 23-0 procent av samtliga mål. Motsvarande procenttal vid de allmänna domstolarna finnas anförda å sid. 53*. Hela antalet tilltalade i mål, däri talan om ansvar förts, var vid krigsrätterna år och år Av dessa voro år eller 31-3 % och år eller 28-9 % arresterade eller häktade. En fördelning av de vid krigsrätterna tilltalade i krigsmän och icke krigsmän m. m. utfaller som följer: Dessutom voro tilltalade vid krigshovrätten (i mål i första instans) år officerare, 2 underofficerare och 7 ämbets- och tjänstemän (icke krigsmän) och år officerare, 2 underofficerare och 7 ämbets- och tjänstemän (likaledes icke krigsmän). Angående domstolens slutliga beslut i ansvarsfrågan i krigsrättsmålen, varom uppgifter i föregående berättelser meddelats i resp. tabeller, hänvisas för redogörelseåren, liksom i fråga om övriga kriminella mål, till berättelsen om brottsligheten. V. De exekutiva myndigheterna. De arbetsredogörélser, som till statistiska centralbyrån insändas från överexekutorerna, omfatta alla av dem handlagda mål. I analogi med arbetsredogörelserna från underrätterna har i fråga om in- och utbalanserade samt under året inkomna mål någon åtskillnad ej gjorts mellan de olika slagen

68 60* MÅL OCH ÄRENDEN HOS DE EXEKUTIVA MYNDIGHETERNA. Däremot lämnas med avseende å de slutligt handlagda målen en detaljerad redogörelse för det sätt, varpå mål av olika art skilts från överexekutor, därvid i fråga om sådana mål, i vilka sökandens eller klagandens talan bifallits, resp. begärd åtgärd blivit vidtagen, angivits, inom vilken tid efter det målet inkommit, överexekutors beslut meddelats. Ett sammandrag av samtliga överexekutorers arbetsredogörelser är meddelat i tab. 12, sid. 61, och. en sammanställning av de särskilda överexekutorernas arbetsredogörelser i tab. 13, sid Såsom av sistnämnda tabell framgår, var antalet under året inkomna mål i hela riket år och år Motsvarande antal åren 1919 och 1920 utgjorde endast resp Under år 1921, jämfört med de båda närmast föregående åren, var således ökningen i antalet inkomna mål betydande och även under år 1922 inträdde en motsvarande avsevärd ökning härutinnan. Överexekutorerna äro skyldiga att utom arbetsredogörelser jämväl utarbeta vissa individualuppgifter. Dylika lämnas sålunda dels angående lagsökningsmål samt mål om handräckning för fordrans utfående rörande kapitalbeloppen, dels ock angående av överexekutorerna förrättade auktioner å fast egendom. En gruppering av de av överexekutorerna slutligt handlagda lagsökningsmålen och målen om handräckning för fordrans utfående i olika storleksgrupper och med hänsyn till om målen handlagts av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller av övriga överexekutorer är verkställd i tab. 14, sid , varest uppgifter äro meddelade rörande den betalningsskyldighet, som ålagts efter lagsökning enligt 12 utsökningslagen, rörande fordringar, fastställda till betalning ur intecknad fast egendom, rörande fordringar, fastställda till betalning ur intecknat fartyg, rörande lagsökningsmål, som förklarats tvistiga, rörande handräckningsmål, vari meddelats bevis, att ansökningen lämnats obestridd eller att jäv gjorts allenast i fråga om handräckningskostnaden samt rörande handräckningsmål, däri ansökningen förfallit på grund av gjort jäv. En beräkning av dels antalet utsökningsmål, dels det utdömda kapitalbeloppet i lagsökningsmål samt i mål angående handräckning för fordrans utfående per 1000 inv. av medelfolkmängden är verkställd i tab. L, sid. 61*. Man finner av denna tabell, att beträffande riket i dess helhet år och år utsökningsmål på invånare av medelfolkmängden under de båda åren blivit slutligt handlagda och att det utdömda kapitalbeloppet under det förra året var kronor ' och under det senare kronor på 1000 invånare. För åren 1919 och 1920 voro dessa siffror 258 och resp och Beträffande relativa antalet slutligt handlagda utsökningsmål har sålunda en ganska betydlig ökning inträtt under båda redogörelseåren i jämförelse med närmast föregående år. Beträffande åter det utdömda kapitalbeloppet har i förhållande till medelfolkmängden inträtt en högst avsevärd ökning under år 1921 i jämförelse med närmast föregående år, medan däremot under år 1922 en viss minskning kan konstateras.

69 MÅL OCH ÄRENDEN HOS DE EXEKUTIVA MYNDIGHETERNA. 61* Tab. L. Antalet utsökningsmål samt utdömt kapitalbelopp i förhållande till medelfolkmängden, länsvis åren 1921 och De från utmätningsmannen ingivna summariska arbetsredogörelserna återgivas i tab. 15, sid , dels i sammandrag länsvis för landsfiskalsdistrikten dels för de särskilda städerna. Vid en jämförelse mellan siffrorna i nyssnämnda tabell och motsvarande siffror för tidigare år, finner man, att en ofantlig stegring inträtt under redogörelseåren beträffande såväl antalet in-

70 62* HOVRÄTTERNA. komna som slutligt handlagda mål och ärenden. Denna stegring torde väl delvis bero på en betydlig ökning i antalet mål och ärenden av det slag, som redovisats i motsvarande tabell i de tidigare berättelserna, men finner sin förklaring framförallt därutav, att i tab. 15 i denna berättelse jämväl redovisats det stora antalet ärenden angående införsel i avlöning, pension eller livränta för oguldna utskylder, allmänna avgifter m. m. (jämlikt lag 81 dec. 1918, som trätt i kraft 1 febr. 1919). Tabellerna 16 och 17 äro utarbetade på grundvalen av överexekutorernas, resp. utmätningsmännens särskilda individualuppgifter angående exekutiva auktioner. Tab. 16 redogör sålunda för exekutiva auktioner å fast egendom, efter vilka sammanträde för köpeskillingens fördelning hållits, ävensom sådana å vilka försäljning av egendomen ej kommit till stånd, medan tab. 17 innehåller uppgifter om exekutiva auktioner å lös egendom, efter vilka slutlig redovisning ägt rum. En jämförelse med motsvarande uppgifter för år 1918 utvisar en stark ökning under de båda redogörelseåren i såväl antalet exekutiva auktioner som i antalet fordringar, för vilka auktion begärts, ävensom i fordringsbeloppen. Den anmärkningen bör göras, att primäruppgifterna till exekutivstatistiken vid granskning befunnits vara ganska otillfredsställande, varför den möjligheten icke är utesluten, att trots all skriftväxling med uppgiftslämnarna alltjämt vissa felaktigheter vidlåda denna statistik. Vad beträffar den på några håll förekommande skillnaden mellan antalen av de in- och utbalanserande målen i tab. 15, så beror denna mestadels därpå, att uppgiftslämnarna under de olika åren icke hava använt samma sätt för beräkningen av antalet mål. Beräkningen av antalet införselärenden har särskilt vållat stora svårigheter, då uppgifter därom, för såvitt ärendena angått införsel för oguldna utskylder m. m., icke ingått i de av utmätningsmännen förda dagböckerna. VI. Hovrätterna. Uppgifter angående antalet vid de allmänna hovrätterna under åren 1921 och 1922 i första instans handlagda tvistemål och brottmål äro meddelade i tab. 18, sid År 1921 blev intet till hovrätt instämt tvistemål och år 1922 endast ett sådant mål slutligt handlagt. De fiskaliska aktionerna och övriga brottmålen avsågo i regel brott och förseelser enligt 25 kap. i S. L. Beträffande de vid krigshovrätten under åren 1921 och 1922 i första instans handlagda målen äro uppgifter meddelade dels i tab. 18 och dels, vad angår de genom slutligt utslag avgjorda målen, i tab. 10, sid

71 HÖGSTA DOMSTOLEN. MÅL I ANDRA INSTANS. 63* VII. Högsta domstolen. Under redogörelseåren har icke något mål blivit avgjort av högsta domstolen såsom första instans. C. Mål i andra instans. I. Hovrätterna. För de till de allmänna hovrätterna, vattenöverdomstolen och krigshovrätten under åren 1921 och 1922 inkomna målen finnes redogörelse lämnad i tab. 18, sid , varjämte vissa beräkningar rörande de allmänna hovrätterna meddelats i tab. H, sid. 38* 39*, jämväl omfattande de bada närmast föregående femårsperioderna. Relationen under redogörelseåren mellan antalet mål, i vilka hänvisning lämnats om talans fullföljande efter vad, och antalet mål, i vilka vad vid underrätterna anmälts, ävensom mellan sistnämnda mål och antalet mål, i vilka anmält vad fullföljts, framgår av tab. M. Med»icke tvistiga» mål menas här som annorstädes mål, vari tredskodom mot svaranden meddelats eller kärandens talan omedelbart medgivits (inkl. alla växelmål, helt bifallna vid l:a rättegångstillfället), med >tvistiga» alla övriga. Vid procentberäkningen hava båda åren sammanslagits, då vid kortare tidsperioder en större del av de fullföljda målen nyttas över till en annan period än den, varunder samma mål upptagits såsom av underrätterna avgjorda. Tabellen utvisar, att vad anmälts i över en tredjedel av alla»tvistiga» mål och att omkring 26 y av de mål, i vilka vad anmälts, icke fullföljts till hovrätten. Antalet till de allmänna hovrätterna inkomna och av dem slutligt handlagda vademål (inkl. de avskrivna) under vart och ett av åren framgår av diagram 1, sid. 66*. Motsvarande uppgifter för besvärsmål och underställningsmål äro meddelade i diagram 2, å samma sida. Antalet till Svea hovrätt inkomna vademål, som under år 1920 utgjorde 2 454, sjönk under år 1921 till 2 432, men steg år 1922 till den högsta hittills kända siffran Vid Göta hovrätt utgjorde antalet inkomna dylika mål år , men steg år 1921 till 1207 och år 1922 till Till hovrätten över Skåne och Blekinge inkommo år vademål, varpå antalet år 1921 steg till 788, men år 1922 sjönk till 728. Till vattenöverdomstolen inkommo år , år och år vademål. Av besvärs- och underställningsmål inkommo till Svea hovrätt år , vilket antal år 1921 steg till 2 268, men år 1922 sjönk till Motsvarande tal voro för Göta hovrätt 936, 893 och 959 samt för hovrätten över Skåne och Blekinge 589, 601 och 558. Till krigshovrätten inkommo år , år och år dylika mål, medan motsvarande tal för vattenöverdomstolen voro 4, 2 och 3. Beträffande de under åren 1921 och 1922 slutligt handlagda målen hava uppgifter lämnats dels i arbetsredogörelserna (form. 9 a och 9 b samt 18), sammanställda i tab. 18, dels i special uppgifterna enligt form. 10 och 11,

72 Tab. M. Relationen mellan antalet mål, i vilka talan skolat fullföljas efter vad, antalet mål, i vilka vad anmälts, och antalet mål, i vilka anmält vad fullföljts, åren 1921 och * MÅL I ANDRA INSTANS.

73 MÅL I ANDRA INSTANS. 65* bearbetade i tab. 19. Att dessa uppgifter icke fullt överensstämma förklaras, vad angår besvärsmålen, till en del därav, att vissa mål, i vilka talan om ansvar icke förts, t. ex. brottmål, mål angående underhåll åt barn utom äktenskap etc, i arbetsredogörelserna, i likhet med vad förhållandet var enligt den äldre statistiken, i en del fall hänförts till kriminella besvärsmål, men i specialuppgifterna till besvärsmål av civil natur. En ej obetydlig ökning i antalet vid hovrätterna slutligt handlagda vademål inträffade under båda redogörelseåren utom år 1922 vid hovrätten över Skåne och Blekinge. Däremot minskades antalet slutligt handlagda besvärsoch underställningsmål båda åren utom år 1921 vid Svea hovrätt. Under åren 1921 och 1922 avgjordes vid Svea hovrätt resp vademål och resp besvärs- och underställningsmål, vid Göta hovrätt 1024 resp vademål och 979 resp. 875 besvärs- och underställningsmål samt vid hovrätten över Skåne och Blekinge 903 resp. 887 vademål och 572 resp. 561 besvärs- och underställningsmål. Av krigshovrätten avgjordes 127 mål år 1921 och 144 mål år 1922 och av vattenöverdomstolen 17 resp. 16 vademål och 4 resp. 2 besvärsmål. Antalet vid utgången av vart och ett av åren av de allmänna hovrätterna till följande år balanserade mål dels vademål, dels hela antalet uppskjutna mål framgår av diagram 3, sid. 67*. Balansen, som redan år 1918 vid samtliga hovrätter stigit till avsevärd höjd, fortfor att stiga högst betydligt under de följande fyra åren vid såväl Svea som Göta hovrätt (dock ej vid sistnämnda hovrätt år 1920 beträffande hela antalet mål). Vid hovrätten över Skåne och Blekinge åter steg balansen visserligen under år 1919, men har därefter under de följande åren oavbrutet minskats. Av de under åren 1921 och 1922 till följande år vid de allmänna hovrätterna och vattenöverdomstolen balanserade målen hade nedanstående procent inkommit under:

74 66* MÅL I ANDRA INSTANS. Diagram 1. Till hovrätterna inkomna ( ) och av dem slutligt handlagda (---) vademål, åren Diagram 2. Till hovrätterna inkomna ( ) och av dem slutligt handlagda(---)besvärsoch underställningsmål, åren

75 MÅL I ANDRA INSTANS. 67* Diagram 3. Vid hovrätterna till följande år balanserade mål ( ) med särskilt angivande av de uppskjutna vademålens (---) antal, åren

76 68* MÅL I ANDRA INSTANS. Tab. N. Av hovrätterna slutligt avgjorda mål, fördelade efter tiden från målens inkommande till hovrätten till hovrättens utslag, åren 1921 och Relativa tal.

77 MÅL I ANDRA INSTANS. I tab. 19, sid , äro de vid de allmänna hovrätterna, vattenöverdomstolen och krigshovrätten såsom andra instans slutligt avgjorda målen (vademålen, besvärsmålen av civil natur samt underställningsmålen och de kriminella besvärsmålen) fördelade efter beskaffenheten (i större huvudgrupper), arter av underrätter, från vilka målen fullföljts, tvisteföremålets, resp. det fordrade skadeståndets värde, tiden mpllan målens inkommande till hovrätten och dagen för hovrättens dom eller utslag, varjämte uppgifter meddelas om fri rättegång m. m. I tab. N är procentberäkning utförd på grundvalen av de absoluta talen i tab. 19 rörande tiden mellan målens inkommande till hovrätten och hovrättens dom eller utslag. Till komplettering av uppgifterna rörande hovrätternas slutliga domar eller utslag hava i tab. O vissa beräkningar utförts beträffande ändringsfrekvensen i till prövning upptagna mål från olika slags underrätter. Av de absoluta talen i denna tabell framgår, att av alla de från häradsrätterna fullföljda civila mål, som hovrätterna haft att pröva, år l % och år % samt av de kriminella målen resp. 59'8 % och 60-1 % avdömts under ordförandeskap av vikarierande domare (varav 9-8 resp. 105 % av de civila målen och 10-4 resp. 8'0 % av de kriminella målen under ordförandeskap av vice häradshövding). Sammanställas dessa siffror med de i tab. D. sid. 25*, meddelade angående procenten civila, resp. kriminella mål, vilka under de båda redogörelseåren avgjorts under ordförandeskap av vikarierande domare, år 1921 resp. 57'4 och 57-0 % (varav resp. 9-6 och 10'2 % under ordförandeskap av vice häradshövding) och år 1922 resp. 634 och 61-8 % (varav resp och 110 % under ordförandeskap av vice häradshövding) finner man, att den relativa fullföljdsfrekvensen för de av vikarierande domare handlagda målen år 1921 var större än för de av ordinarie domare handlagda, medan år 1922 förhållandet anmärkningsvärt nog var motsatt. En låt vara bristfällig mätare å den relativa fullföljdsfrekvensen erhålles slutligen i tablån å sid. 70*, vari antalet av de av de allmänna hovrätterna och vattenöverdomstolen! ) avdömda målen beräknats i procent av antalet i första instans av motsvarande underrätter slutligt avgjorda mål. Härvid hava från de civila målen frånräknats icke tvistiga växelmål för att göra uppgifterna jämförbara med motsvarande beräkningar under föregående år. Vidare hava de av hovrätterna avdömda kriminella målen ställts i relation allenast till de av underrätterna i tab. 5 kol. 2 8 redovisade brottmålen, då uppgifter saknas angående fördelningen på ordinarie och vikarierande domare av det stora antalet i tab. 5 kol. 9 och 10 upptagna mål angående fylleriförseelser och brott mot specialförfattningar. Beräkningen borde därför, såväl vad underrätterna som hovrätterna angår, rätteligen hava begränsats till de i tab. 5 kol. 2 8 avsedda målen. Detta har emellertid icke låtit sig göra på grund av svårigheten att av de statistiska uppgifterna från hovrätterna med bestämdhet sluta sig till, vilka mål som varit av den i tab. 5 kol. 9 och 10 avsedda beskaffenheten. ') Ang. fullföljdsfrekvensen i fråga om vattenmålen, se not 2 ) sid 70*. 69*

78 70* MÅL I ANDRA INSTANS. Tab. P och B, innehålla uppgifter rörande verkningarna av de i 30 kap. rättegångsbalken givna bestämmelserna om vissa inskränkningar i rätten att fullfölja talan i högsta domstolen. I dessa tabeller har hänsyn tagits endast till sådana mål, beträffande vilka hovrättens dom eller utslag ej (forts, å sid. 75*.) 1) I fråga om civila mål äro ej de icke tvistiga växelmålen medtagna och i fråga om kriminella mål äro endast de i tab. 2 kol. 13 redovisade här upptagna. 2 ) Dessutom hava under åren 1921 och 1922 nvgjorls i första inslåns, vid vattendomstolarna, J11 resp. 140 civila mål och 1 resp. 2 kriminella mål. ] andra instans, vid vnttenöverdomstolen, hava avgjorts 16 resp. 16 civila mål (utgörande i medeltal för båda åren 12'7 % av antalet civila vattenmål i första instans).

79 Tab. O. Ändringsfrekvensen i av hovrätterna till prövning upptagna mål från olika slags underrätter, åren 1921 och MÅL I ANDRA INSTANS. 71*

80 72* MÅL I ANDRA INSTANS. Tab. P. Av hovrätterna såsom andra instans slutligt avgjorda vademål och besvärsinskränkningar i rätten att fullfölja talan l ) Avser endast mål, i vilka rätt att fullfölja talan i Högsta domstolen varit helt utesluten.

81 MÅL I ANDRA INSTANS. 73* mål av civil natur, fördelade efter bestämmelserna i 30 kap. rättegångsbalken om i Högsta domstolen, åren 1921 och 1922.

82 74* MÅL I ANDRA INSTANS. Tab. R. Av hovrätterna såsom andra instans slutligt avgjorda underställningsmål och kriminella besvärsmål, fördelade efter bestämmelserna i 30 kap. rättegångsbalken om inskränkningar i rätten att fullfölja talan i Högsta domstolen, åren 1921 och ') Avser endast mål, i vilka rätt att fullfölja talan i Högsta domstolen varit helt utesluten.

83 MÅL I ANDRA INSTANS. 75* kunnat överklagas av någondera partsidan, vare sig detta uteslutande haft sin grund i bestämmelserna i 30 kap. rättegångsbalken eller dessa bestämmelser endast varit en bidragande orsak därtill. Tab. P innehåller således en undersökning över de av hovrätterna såsom andra och sista instans avgjorda civila mål, i vilka rätten att fullfölja talan i högsta domstolen varit helt eller delvis på grund av nyssnämnda bestämmelser utesluten för samtliga parter å ena eller andra eller å båda sidorna och tab. R en motsvarande översikt beträffande de kriminella målen. Därest talan i ett mål för en part varit utesluten på grund av olika lagställen i 30 kap. rättegångsbalken, har målet upptagits som en enhet i kolumnen för det av dessa lagställen, som i vederbörande tabell står före det eller de andra ifrågavarande lagställena. Orden käranden och svaranden, resp. klaganden och förklaranden i tab. P angiva partställningen i hovrätten, som i överensstämmelse med primärmaterialets innehåll lagts till grund för uppställningen av denna tabell. I tab. B, åter har hänsyn tvärtom tagits till partställningen i underrätten, såsom ock framgår av de i tabellen använda orden målsäganden och tilltalad. Slutsummorna för hela riket i tab. P giva vid handen, att antalet av de utav hovrätterna såsom sista instans avgjorda vademål, vari kärandesidan resp. svarandesidan varit utesluten från fullföljd åtminstone delvis på grund av 30 kap. rättegångsbalken, utgjorde år '4 resp. 35'5 % och år resp % av samtliga utav hovrätterna avgjorda vademål. Motsvarande siffror för år 1918 voro 58-0 och Antalet vademål, avsedda i tab. P, i vilka varken kärande- eller svarandesidan av sådan anledning fått fullfölja talan, utgjorde år % och år % av samtliga utav hovrätterna avgjorda vademål samt år '2 % och år % av alla de i tab. P avsedda vademålen. Ar 1918 voro dessa siffror 44'1 resp l. Vad åter beträffar de av hovrätterna såsom sista instans avgjorda besvärsmålen av civil natur, i vilka klagande- resp. förklarandesidan uteslutits från fullföljd helt eller delvis på grund av bestämmelserna i 30 kap. rättegångsbalken så utgjorde antalet av dessa mål år resp. 162 % och år resp % av samtliga utav hovrätterna avgjorda besvärsmål av civil natur. Motsvarande siffror för år 1918 voro 32-4 resp. 13'8. Båda partsidorna voro av dylik anledning uteslutna från fullföljd år 1921 i 13-8 och år 1922 i 13-1 % av samtliga utav hovrätterna avgjorda besvärsmål av civil natur samt år 1921 i 36-5 och år 1922 i 356 % av alla de i tab. P avsedda besvärsmålen av civil natur. Ifrågavarande procenttal voro för år resp Tab. R, som innehåller uppgifter om underställningsmål och kriminella besvärsmål, beträffande vilka bestämmelserna i 30 kap. rättegångsbalken varit åtminstone bidragande orsak till att hovrätternas utslag ej kunnat av vare sig enskild målsägande eller tilltalad överklagas, ådagalägger, att antalet sådana mål, i vilka enskild målsägande resp. den tilltalade parten varit på nu anförda grunder utesluten från fullföljd, utgjorde år resp % och år resp % av samtliga utav hovrätterna avgjorda underställningsmål och kriminella besvärsmål. Ar 1918 voro siffrorna 7-6 resp Antalet av de uti ifrågavarande tabell

84 76* MÅL I ANDRA INSTANS. MÅL I TREDJE INSTANS. avsedda mål, i vilka både enskild målsägande och tilltalad varit på berörda grunder uteslutna från fullföljd, utgjorde år % och år % av samtliga utav hovrätterna avgjorda underställningsmål och kriminella besvärsmål samt år % och år "1 % av alla i tab. R avsedda dylika mål. Motsvarande tal för år 1918 voro 36 och 144. Jämlikt 30 kap. 6 3 mom. rättegångsbalken må allmänt åtal ej hos Konungen fullföljas av annan än justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman eller militieombudsman. Om verkningarna av denna bestämmelse lämnar emellertid primärmaterialet från hovrätterna ingen upplysning. Angående antalet mål, i vilka fullföljdshänvisning lämnats av hovrätterna, hänvisas till tab. 19, avdelning B, kol , avdelning C, kol och avdelning D, kol Av siffrorna i denna tabell framgår, att under åren 1921 och 1922 i resp. 400 och 419 % av samtliga av hovrätterna avgjorda vademål endast käranden, i resp. 5'8 och 6 3 % endast svaranden samt i resp. 3"1 och 4-7 % båda parterna erhållit fullföljdshänvisning. Motsvarande siffror för besvärsmålen av civil natur voro för år 1921 resp. 39-8, 5-7 och 4-4 samt för år 1922 resp. 40'7, 6'4 och 3-5 %. I fråga om underställningsmålen och de kriminella besvärsmålen erhöll den enskilde målsäganden fullföljdshänvisning år 1921 i 9-1 och år 1922 i 8-4 %, den tilltalade i resp och 42-0 % och båda parterna i resp. 4-3 och 5-2 % av samtliga mål. En jämförelse med tab. 18 i berättelsen för åren 1917 och 1918 utvisar, att i fråga om vademålen tvisteföremålets värde undergått en ytterligare avsevärd stigning, i det att antalet vademål, i vilka tvisteföremålets värde varit kronor eller däröver, utgjort i förhållande till samtliga slutligt avgjorda vademål år % och år % mot 28'9 % år 1916, % år 1917 och 37-9 % år II. Högsta domstolen. Uppgift angående av högsta domstolen såsom andra instans slutligt avgjorda mål lämnas i tab. 23, sid Dessutom äro i de på arbetsredogörelserna från nedre justitierevisionen grundade tabellerna 20 och 21, sid , givetvis även nyssnämnda mål inräknade. D. Mål i tredje instans. Ett sammandrag av revisionssekreterarnas arbetsredogörelser för åren 1921 och 1922 är meddelat i tab. 21, sid Målens och ärendenas fördelning å de olika rotlarna framgår av tab. 20, sid Antalet under vart och ett av åren till nedre revisionen inkomna och av högsta domstolen slutligt handlagda 1) revisionsmål, 2) skiftesmål, 3) övriga besvärsmål av civil natur samt 4) underställningsmål och kriminella besvärsmål framgår av diagram 4 å sid. 78*. Uppgift angående balansernas storlek vid utgången av vart och ett av motsvarande

85 MÅL I TREDJE INSTANS. år erhålles av diagram 5 å sid. 79*. I detta diagram hava skiftesmålen sammanförts med övriga besvärsmål av civil natur. Vid jämförelse mellan siffrorna för åren , å ena sidan, samt för föregående år, å andra sidan, bör observeras, att här liksom beträffande hovrätterna från och med år 1913 till besvärsmål av civil natur hänföras jämväl besvär i sådana brottmål, i vilka talan om ansvar icke förts. Antalet under åren 1921 och 1922 inkomna revisionsmål utgjorde resp. 535 och 552, medan under samma år slutligt handlades resp. 598 och 589. Motsvarande tal för besvärsmål av civil natur voro 227 och 205 resp. 238 och 192. I dessa tal ingå skiftesmål till ett antal av (53 och 69 resp. 67 och 56. Av underställningsmål och kriminella besvärsmåi inkommo under år och år , medan under samma år slutligt handlades resp. 447 och 370. Då antalet av högsta domstolen avgjorda revisionsmål resp. underställningsmål och kriminella besvärsmål under de båda redogörelseåren sålunda översteg motsvarande antal inkomna mål, har följden blivit, att balansernas storlek för dessa mål under vartdera året minskats. Beträffande besvärsmålen av civil natur gällde detsamma under år 1921, men däremot ej under år Sammanlagda antalet inkomna mål av olika slag ökades från år 1920 till år 1921 med 5-6% men minskades från år 1921 till år 1922 med 11-6 %. Trots ökningen i antalet inkomna mål under år 1921 kunde likväl hela den utgående balansen under samma år nedbringas med 10'9 % i jämförelse med år 1920 och under år 1922, då antalet inkomna mål sjönk, med ytterligare 13-2 % i jämförelse med år Av de under åren 1921 och 1922 till följande år balanserade målen hade följande procent inkommit under: 77* I tab. 22, sid , äro de av högsta domstolen såsom tredje instans slutligt avgjorda målen (revisionsmål, besvärsmål av civil natur samt underställningsmål och kriminella besvärsmål) efter hovrättsområden fördelade med hänsyn till beskaffenheten (i större huvudgrupper), tvisteföremålets (resp. skadeståndets) värde, hovrättens dom eller utslag och högsta domstolens (forts, ä sid. 80*.)

86 78* MÅL I TREDJE INSTANS. Diagram 4. Till Högsta domstolen inkomna ( ) och av domstolen slutligt handlagda (---) mål, åren

87 MÅL I TREDJE INSTANS. Diagram 5. Vid Högsta domstolen till följande år balanserade mål, åren *

88 80* MÅL I TREDJE INSTANS. beslut, varjämte uppgifter meddelas om tiden från målens inkommande till nedre revisionen till högsta domstolens dom eller utslag, om fri rättegång m. m. Redogörelse för de av högsta domstolen under åren 1921 och 1922 handlagda nådeansökningarna är meddelad i tab. 24, sid. 117, i enlighet med uppgifterna i form. 14 b. I den i tab. 22 A) meddelade översikten över hela antalet mål, vilka av högsta domstolen såsom tredje instans avgjorts genom slutligt utslag, hava desamma uppdelats i specialmål och icke specialmål, veckomål, förtursmål och andra mål. Angående specialmålen, enligt 5 i instruktionen för nedre justitierevisionen, och dessa måls fördelning på de olika hovrättsområdena lämnas jämväl uppgifter i tab. 22 B) D) samt beträffande fördelningen på de olika rotlarna i tab. 20. Antalet förtursmål, enligt 23 i nyssnämnda instruktion, fördelade sig under redogörelseåren på sätt framgår av nedanstående tablå: I tab. S hava de av högsta domstolen under redogörelseåren avgjorda målen ställts i relation till de under samma år av hovrätterna avgjorda konforma och difforma målen ävensom till av hovrätterna avgjorda mål, representerande olika ekonomiska värden, vilken tabell är avsedd att i någon mån belysa full följdsfrekvensen i dessa olika grupper av mål. Med»konforma mål» avses mål, i vilka båda de lägre instanserna meddelat konforma domar, d. v. s. i vilka hovrätten fastställt underrättens beslut, och med»difforma mål» sådana, i vilka de båda lägre instanserna meddelat difforma domar, d. v. s. i vilka hovrätten ändrat underrättens beslut. I kol. 2 angives hela antalet av hovrätterna under redogörelseåren avgjorda konforma mål och i kol. 3 hela antalet difforma mål. När härefter i kol. 4 7 de av högsta

89 MÅL I TREDJE INSTANS. Tab. S. Av Högsta domstolen avgjorda mål i relation till antalet av hovrätterna avgj. konforma och difforma mål samt mål ang. olika värden, åren 1921 och *

90 82* MÅL I TREDJE INSTANS. domstolen under redogörelseåren avgjorda konforma resp. difforma målen ställas i relation till antalet mål i kol. 2 och 3, så lider ju den sålunda utförda procentberäkningen av det fel, att målen i kol. 4 och 6 icke utgöra en del av målen i kol. 2 och 3 utan i stället av konforma resp. difforma mål, som av hovrätterna vanligen avgjorts flera år tidigare. En dylik procentberäkning kan sålunda endast vid jämförelse mellan större tidsperioder giva en mera tillförlitlig bild. Enahanda erinringar kunna göras mot den i kol verkställda jämförelsen mellan av hovrätterna och högsta domstolen avgjorda mål, representerande olika värden. En felkälla vid sistnämnda beräkningar ligger vidare däri, att olika principer kunna hava följts av de olika hovrätterna och av nedre revisionen, liksom ock av olika uppgiftslämnare inom viss hovrätt eller i revisionen, vid betecknandet av tvisteföremålets värde såsom»okänt». Relativa antalet av högsta domstolen prövade konforma och difforma mål, vilka hovrätternas domar och utslag blivit av högsta domstolen fastställda resp. ändrade, framgår av efterföljande tablå, som upprättats på grundvalen av motsvarande absoluta tal i tab. 22.

91 MÅL I TREDJE INSTANS. 83* Tab. T. Av Högsta domstolen såsom tredje instans slutligt avgjorda mål, fördelade efter tiden från målens inkommande till nedre revisionen till Högsta domstolens utslag (dom), åren 1921 och Relativa tal. I 503 revisionsmål (87-3 %) år 1921 och 495 (87-5 %) år 1922 har högsta domstolen i fråga om domen följt nedre revisionens hemställan. I de mål, där högsta domstolen ej följt nedre revisionens hemställan, hava skiljaktiga meningar förekommit under de båda redogörelseåren i 64'4 resp % av samtliga dessa mål, medan motsvarande procenttal för mål, där högsta domstolens beslut fattats i överensstämmelse med revisionens förslag, uppgingo till endast 31-6 resp %. I tab. T är procentberäkning utförd på grundvalen av de absoluta talen i tab. 22 rörande av högsta domstolen såsom tredje instans slutligt avgjorda mål, fördelade efter tiden från målens inkommande till nedre revisionen till högsta domstolens dom (utslag). Tab. 21, kol. 11 och 12, samt tab. 20, kol , innehålla mera summariska redogörelser för antalet ärenden rörande ansökningar om tillstånd till talans fullföljande enligt rättegångsbalken 30 kap. 13, 17 och 20. Till komplettering av dessa redogörelser har i tab. U gjorts en specificerad sammanställning av de mål, beträffande vilka ansökningar om talans fullföljande blivit av högsta domstolen dels bifallna, dels avslagna. I fråga om de bifallna ansökningarna är emellertid att observera, att detaljerade uppgifter lämnas först när utslag (dom) i målet avkunnats. På grund härav motsvara de i tabell U redovisade

92 84* MÅL I TREDJE INSTANS. Tab. U. Antal mål, ang. vilka ansökningar jämlikt R. B. 30 kap. 13, 17 och 20 blivit av Högsta domstolen bifallna eller avslagna. bifallna ansökningarna icke de ansökningar, som under redogörelseåren verk- 1 ) De i tabellen redovisade bifallna ansökningarna avse sådana mål, beträffande vilka slutligt utslag (dom) meddelats under resp. redogörelseär.

93 LAGFARTER. 85* ligen bifallits (härom se tab. 20, kol. 20 och 22), utan ansökningar, som bifallits i mål, beträffande vilka slutligt utslag (dom) meddelats under redogörelseåren. E. Lagfarter. Av uppgifterna i tab. 25, sid , i denna berättelse, kompletterade med motsvarande uppgifter för år 1920, framgår, att lagfarternas fördelning efter de olika fång, på grund av vilka lagfart beviljats åren > samt förändringarna åren 1921 och 1922 i jämförelse med närmast föregående år gestalta sig på följande sätt:

94 86* LAGFARTER. Köpesumman å den fasta egendom, varå lagfart meddelats under vart och ett av åren och , utgjorde: Av köpesumman belöpte under åren 1921 och 1922 nedanstående belopp: Utmärkande för år 1922 är, att köpesumman vid frivillig försäljning något minskats, särskilt vid häradsrätter, medan den ökats i hög grad vid exekutiv försäljning. De exekutiva försäljningarna ha lämnat följande procent av hela försäljningssumman för den fasta egendom, vara lagfart beviljats: En klassificering av köpesummorna för den lagfarna egendomen med hänsyn tagen till olika slag av köpare och säljare ger följande resultat:

95 LAGFARTER. INTECKNINGAR. 87* Motsvarande absoluta tal för de olika länen återfinnas i tab. 26 och 27, sid Under år 1921 har egendom överlåtits mot det att säljaren endast betingat sig undantagsförmåner i 103 fall och sådana förmåner jämte köpeskilling i fall. Motsvarande tal för år 1922 äro 109 resp F. Inteckningar. Under åren har följande antal inteckningar i fast egendom beviljats, förnyats eller dödats:

96 88* INTECKNINGAR. Det sammanlagda belopp, för vilket inteckning under samma år resp. förnyats eller dödats, utgjorde: beviljats Motsvarande absoluta tal för såväl inteckningar som för inteckningsbeloppen åren 1921 och 1922 inom de särskilda länen återfinnas i tab. 28, sid Till jämförelse med beloppen i ovanstående tablå må meddelas, att år 1919 utgjorde i hela riket beloppet av beviljade inteckningar kr., av förnyade inteckningar kr. och av dödade inteckningar kr. Inteckningssumman för de båda redogörelseåren, vilken erhålles genom att draga det belopp, för vilket inteckning dödats, från sammanlagda beloppet,

97 INTECKNINGAR. för vilket inteckning beviljats och förnyats, utgör år kr. och år kr. Motsvarande belopp var år kr. och år kr. En på vanligt sätt (se Bidrag till Sveriges offic. statistik B) Rättsväsendet för år 1880, avd. I, sid. XXI) verkställd beräkning av den gäld, varför fastigheterna i riket häftade vid resp. redogörelseårs utgång, angiver beloppet därav för år 1921 till kr. och för år 1922 till kr. Motsvarande belopp var år kr. och år kr. Enligt det i riksräkenskapsverket upprättade generalsammandraget över 1921 års bevillning samt uppgifter i årsbok för Sveriges kommuner utgjorde samma års taxeringsvärde å jordbruks- och annan fastighet å landsbygden, städer under landsrätt inräknade, kr., i städer med egen jurisdiktion kr. och i hela riket kr. Motsvarande belopp för år 1922, vilka hämtats ur statistiska centralbyråns sammandrag över samma års taxering, kompletterad med uppgifter ur nyssnämnda årsbok, voro resp kr., kr. och kr. Den intecknade gälden i procent av taxeringsvärdet för bevillningsskyldig fast egendom vid utgången av åren framgår av följande sammanställning. 89* Tab. V angiver särskilt för varje län, med åtskillnad mellan landsbygd (inkl. städer under landsrätt) och städer med egen jurisdiktion, den vid slutet av år 1921 resp. år 1922 intecknade gälden och dess förhållande till taxeringsvärdena å fastigheterna inom länet. Inteckningar i järnväg, vilka ärenden upptagas och prövas endast vid rådhusrätterna i Stockholm, Jönköping och Kristianstad, allteftersom järnvägen till större delen av sin sträckning är belägen inom resp. Svea hovrätts, Göta hovrätts eller hovrättens över Skåne och Blekinge område, förekommo åren 1921 och 1922 till nedanstående antal och belopp:

98 90* INTECKNINGAR. Till jämförelse må meddelas, att år dylika inteckningar beviljades för sammanlagt kr., 170 förnyades för kr. och 15 dödades för kr., medan år inteckningar av samma slag beviljades för sammanlagt kr., 141 förnyades för kr. och 18 dödades för kr. Antalet inteckningar i fartyg, vilka endast må sökas vid Stockholms rådhusrätt, var år beviljade, 85 förnyade och 129 dödade och det sammanlagda beloppet av de beviljade inteckningarna utgjorde kr., av de förnyade kr. och av de dödade kr. Motsvarande antal år 1922 var resp. 430, 67 och 54 samt belopp resp kr., kr. och kr. Är 1919 beviljades 322 dylika inteckningar för sammanlagt kr., förnyades 15 sådana inteckningar för kr. och dödades 55 för kr., medan år inteckningar av samma slag beviljades för sammanlagt kr., 37 förnyades för kr. och 55 dödades för kr. Förlagsinteckningar, vilka endast upptagas och prövas vid rådhusrätterna, hava år 1921 beviljats till ett antal av för ett sammanlagt belopp av kr., förnyats till ett antal av 1102 för tillsammans kr. samt dödats till ett antal av 717 för tillsammans kr. Ar 1922 beviljades dylika inteckningar för kr., förnyades 1040 för kr. och dödades 649 för kr. Motsvarande siffror för de särskilda länen äro meddelade i tab. 28, sid Till jämförelse må meddelas, att år 1919 dylika inteckningar beviljades för sammanlagt kr., förnyades för kr. och dödades för kr., medan motsvarande belopp år 1920 utgjorde resp kr., kr. och kr. Inteckningar i tomträtt beviljades år 1921 till ett antal av för sammanlagt kr., förnyades till ett antal av 170 för kr. och dödades till ett antal av 71 för kr. År 1922 beviljades 1445 dylika inteckningar för tillsammans kr., förnyades 121 för kr. och dödades 93 för kr. Uppgift angående de domstolar, vid vilka ifrågavarande ärenden förekommit, uppgift å antalet fall, då inskrivning beviljats av ny tomträtt, tomträtt upplåtits eller genom försäljning eller byte överlåtits, anteckning skett om tomträtts upphörande samt uppgift å det sammanlagda beloppet av den årliga avgift, som vid första upplåtelsen bestämts, äro meddelade i tab. 29, sid Till jämförelse med där meddelade uppgifter om inteckningar i tomträtt må meddelas, att år dylika inteckningar beviljades för sammanlagt kr., 33 förnyades för kr. och 11 dödades för kr., medan år inteckningar av samma slag beviljades för sammanlagt kr., 312 förnyades för kr. och 7 dödades för kr.

99 INTECKNINGAR. Tab. V. Intecknad gäld länsvis vid utgången av åren 1921 och * 1) Beträffande intecknat belopp summa efter gjorda avdrag. 2 ) Lb = Landsbygd och städer under landsrätt. 8 ) St = Städer med egen jurisdiktion.

100 92* INTECKNINGAR. Sammanlagda beloppen, för vilka inteckning av olika slag under åren 1921 och beviljats, förnyats eller dödats, utgjorde: Hela inteckningssumman uppgick sålunda år 1921 till kr. och år 1922 till kr. Motsvarande belopp för åren 1919 och 1920 voro kr. resp kr. Stockholm den 30 november Underdånigst LUDVIG WIDELL. EDVARD AROSENIUS. Otto Grönlund.

101 93* Résumé. Le présent rapport est le quatrième de cette série. 11 embrasse, comme le précédent, pour les années 1917 et 1918, qui fut publié en 1924, aussi deux années consécutives. Selon le décret royal du 14 mars 1924 concernant des réductions dans la statistique judiciaire le rapport correspondant pour les années 1919 et 1920 ne paraîtra pas. Au 81 décembre 1921, les tribunaux de droit commun se répartissaient comme suit: 1 ère instance, 203 «häradsrätter» (tribunaux ruraux) à la campagne et 89 «rådhusrätter» (tribunaux urbains) dans les villes; 2 ème instance, trois cours d'appel; 3 ème instance, la Cour suprême. Parmi les tribunaux spéciaux, il convient de nommer les tribunaux d'arpentage à la campagne et les «magistrats» dans les villes pour les affaires d'arpentage, les tribunaux de police (dans 7 des principales villes) et les tribunaux militaires (tribunaux militaires de 1 ère instance et cour d'appel militaire en 2 éme instance). Dès l'année 1919 il y a aussi cinq «vattendomstolar» (tribunaux pour les affaires d'eau) de l ère instance et un «vattenöverdomstol» (cour d'appel en 2 ème instance pour les mêmes affaires). Les autorités executives sont les huissiers (utmätningsmän) et les exécuteurs principaux (överexekutorer). Affaires jugées en 1 ère instance. En 1921 (et 1922) le nombre des affaires définitivement traitées par les tribunaux de l ère instance à la campagne (trib. ruraux) a été de ( ), soit 7'6 (7"7) par habitants, et celui des affaires criminelles de (18 860), soit 4'8 (4-4) par habitants. Les chiffres correspondants pour les tribunaux de l ère instance dans les villes (trib. urbains) sont (48 281) pour les affaires civiles, et ) (52 967) pour les affaires criminelles, soit, par habitants, 32"8 (28-7) dans le premier et 35"3 (31-5) dans le deuxième cas. Les tribunaux ruraux ont jugé définitivement (19 660) affaires civiles et (17 362) affaires criminelles. Les tribunaux urbains ont prononcé une sentence définitive dans (31 798) causes civiles et (51 763) causes criminelles. Le nombre des affaires d'enregistrement (tutelle, faillites, etc.) venues devant les tribunaux ruraux s'est élevé à ( ) et devant les tribunaux urbains à ( ). Le nombre des affaires d'arpentage qui ont reçu devant les tribunaux d'arpentage et les «magistrats» leur solution définitive est de (3 702). Les tribunaux militaires ont traité définitivement en première instance (1 708) affaires. Les tribunaux pour les affaires d'eau ont traité définitivement en première instance 280 (287) affaires. Le nombre des affaires terminées par les exécuteurs principaux s'est élevé à (33 589). Les sommes dont le payement a été déclaré exécutoire se montent à ( ) couronnes, soit à (7 845) couronnes par habitants. Les cours d'appel de droit commun ont rendu en première instance une sentence définitive dans 38 (31) affaires. ') Les chiffres entre parenthèse sont cens de l'année ) «Rådhusrätter» et tribunaux de police.

102 94* RÉSUMÉ. Affaires jugées en 2 ème instance. Le nombre des affaires traitées définitivement par les cours d'appel de droit commun est de (7 937), dont (7 509) ont fait l'objet d'un arrêt définitif. De celles-ci (4 147) étaient des appels dits «vademåb, (1 746) des pourvois (besvärsmål) civils, (1 597) des pourvois criminels et 25 (19) des affaires soumises d'office à l'examen des cours d'appel (underställningsmål). Le chiffre des causes définitivement examinées en 2 ème instance par la cour d'appel militaire est de 127 (144) et par la cour d'appel pour les affaires d'eau de 21 (18); le nombre des affaires jugées définitivement par la Cour suprême est de 116 (106). Affaires jugées en 3 ème instance. Le nombre des affaires qui ont reçu une solution définitive à la Cour suprême est de (1 045), dont (1 033) par jugement ou arrêt. De ces dernières, 587 (581) étaient des procès en revision, 125 (108) des pourvois civils, 429 (344) des pourvois criminels et, en 1921, 1 affaires soumises d'office à l'examen de la Cour suprême. Homologations. Le nombre des homologations a été à la campagne de (71 816), dont (47 915) concernant des achats en vente volontaire et 248 (635) relatives à des achats en vente forcée, et dans les villes de (12 336), dont (8 620) concernant des achats en vente volontaire et 133 (280) relatives à des achats en vente forcée. Le montant des sommes payées pour les immeubles dont l'acte d'achat a été homologué s'est élevé aux chiffres suivants: Hypothèques. Le nombre des hypothèques et le montant total des sommes pour lesquelles des hypothèques ont été accordées, renouvelées ou annulées s'est élevé aux chiffres suivants : Hypothèques accordées :

103 RÉSUMÉ. 95* Hypothèques renouvelées: Hypothèques annulées: Un calcul, effectué suivant les règles habituelles, du montant de la dette hypothécaire grevant la propriété bâtie du pays à la fin de chaque année, donne un total de ( ) couronnes. D'après un aperçu des impositions, dressé pour l'année 1921 par l'administration de la comptabilité de l'état et pour l'année 1922 par le bureau central de statistique, la valeur taxée des immeubles de toute nature était de ( ) couronnes pour la campagne, de ( ) couronnes pour les villes, soit, pour l'ensemble du pays, de ( ) couronnes. La dette hypothécaire s'élevait donc pour la campagne à 47 2 (46'o) %, pour les villes à 66'9 (58'2) % et pour tout le pays à 54 - o (50'2) % de la valeur taxée des immeubles soumis à l'impôt. Hypothèques de chemins de fer. Il en a été accordé 71 (31) pour un total de ( ) couronnes, renouvelé 152 (154) pour une somme de ( ) couronnes et annulé 85 (34), représentant un montant de ( ) couronnes. Hypothèques maritimes. Il a été accordé (430) hypothèques sur des navires pour une somme de ( ) couronnes, il en a été renouvelé 85 (67) pour un total de ( ) couronnes et il en a été annulé 129 (54) pour un montant de ( ) couronnes. Hypothèques pour avances de fonds et commandites. Le nombre des hypothèques de l'espèce accordées s'est élevé à (4 850) pour un total de ( ) couronnes, celui des hypothèques renouvelées à 1102 (1 040) pour un total de ( ) couronnes, et celui des hypothèques annulées à 717 (649) pour un total de ( ) couronnes. Hypothèques de terrains. Il en a été accordé (1 445) pour une somme totale de ( ) couronnes, renouvelé 170 (121) pour une somme de ( ) couronnes et annulé 71 (93) pour un montant de ( ) couronnes.

104

105 Tab. 1. Sammandrag av häradsrätternas, rådhusrätternas och polisdomstolarnas (poliskamrarnas) arbetsredogörelser, åren 1921 och ') Jämlikt lag 7 lnnj ) Inkl. polisdomstolar och poliskammare.

106 2

107 1) För konkurser, avslutade enl. den äldre konkurslagen, jämväl s. k. redivisning utan utdelning. 2 ) 125 $ i 1862 års Konk.L. 3

108 4

109 5

110 6 Tab. 2. Antalet vid de särskilda häradsrätterna, rådhusrätterna och polisdom-

111 stolarna (poliskamrarna) slutligt handlagda mål och ärenden, åren 1921 och

112 8

113 9

114 10

115 11

116 12 ') Örebro och Västerås rådhusrätter äro numera vardera uppdelade på tvenne avdelningar (jämlikt nådiga breven

117 13/ resp. 18/ ). 13

118 14

119 15

120 16

121 17

122 18 ] ) Fr. o. m. d. 1 jan uppdelades Åsele lappmarks tingslag i Vilhelmina tingslag och Asele tingslag.

123 19

124 20

125 21

126 22

127 23

128 24

129 25

130 26 1) Uppgifter i kol. 9 för Laholms rådhusrätt ha ej kunnat meddelas.

131 27

132 28 1) Från rådhusrätten i Kangälv har arbetsredogörelse för år 1921 icke insänts. I samma års summor för råd-

133 htisrätterna i Göteborgs och Bohus län ingå motsvarande siffror för Kungälv frän 1920 års arbetsredogörelse. 29

134 30

135 31

136 32

137 33

138 34 ') Hälsingborgs rådhusrätt är numera uppdelad pä tvenne avdelningar, varjämte linnes en särskild polisdomstol

139 (jämlikt nådiga brevet <1.,2..'» 1921). 35

140 36 Tab. 3. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila 1) Från rådhusrätten i Kungälv hava uppgifter enligt form. 2 icke insänts för redogörelseåren; motsvarande uppgifter för

141 mål, fördelade länsvis efter tvisteföremålets beskaffenhet, åren 1921 och år 1920 ingå i stället i tabellen.

142 38 1) Efter avdrag av dubhelräknade mål i kol

143 39

144 40 Tab. 4. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila ') Jfr anm. till tab. 3, sid ) Dessutom 114 mål ang. expropriation, vari hänvisning ej lämnats. 3 ) Dessutom

145 mål, fördelade länsvis efter tvisteföremålets värde m. m., åren 1921 och mål ang. expropriation, vari hänvisning ej lämnats.

146 42 Tab. 5. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt ') Uppgifterna i kol. 35 resp. 36 avse tilltalade i mål, vilka redovisas i kol. 2, 5 och 7 resp. kol. o, 4, 6 och 8. är 1920 ingå i stället i tabellen.

147 utslag avgjorda kriminella mål, åren 1921 och ) Frän rådhusrätten i Kungälv hava uppgifter enl. form. 3 icke insänts för redogörelseliren; motsvarande uppgifter för

148 44 ') Därav 1 person häktad och försatt på fri fot, men sedermera ånyo häktad och på gruud därav dvibbelräkuad i satt på fri fot och på grund därav dubbelräknad i resp. kol. i tabellen. 3 ) Därav "2 personer häktade och försatta på

149 45 resp. kol. i tabellen. 2 ) Därav 1 person häktad och försatt på fri fot, men sedermera ånyo hhvktnd och återigen forfri fot, men sedermera ånyo häktade och på grnnd därav dnbbelrnknnde i resp. kol. i tabellen.

150 46 Tab. 6. Vid häradsrätter och rådhusrätter slutligt handlagda ärenden (utom

151 konkursärenden), länsvis fördelade efter beskaffenheten, åren 1921 och

152 48

153 49

154 50 1) Angående uppgifter från rådhusrätten i Kungiilv för Sr 1921, se anm. till lab. 2, sid. 28.

155 Tab. 7. Vattendomstolarnas arbetsredogörelser, åren 1921 och

156 52 Tab. 8. Vid vattendomstolar i första instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och A) Mål, i vilka talan om ansvar ej förts. 1) I 3 av dessa mål har även vadehänvisning lämnats. -) I 4 av dessa mål har även vadehänvisning lämnats. 3 ) I ett av dessa mål har även vadehänvisning lämnats. 4 ) I ett mål. ) 1 2 mål. ) t 4' mål. ') Tig mål.

157 B) Mål, i vilka talan om ansvar förts. 53

158 54 Tab. 9. Hos ägodelningsrätterna (inkl. magistraterna) 1) I fråga om underställda ntlåtanden innebär denna kolnmn, att utlåtandet blivit av Rätten fastställt.

159 slutligt avgjorda mål och ärenden, åren 1921 och

160 56 Tab. 10. Vid krigsdomstolar i första instans genom 1) Antalet häktade i ko). 8 ingår Mand hela antalet häktade i kol ) Mal, avdömda rid Kalmar fr. o. m. är 1922 är Eksjö.

161 slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och regementes krigsrätt, iiro för bägge åren förda till Jönköpings län, emedan regementets förlägguingsort

162 58 Tab. 11. Krigsrätternas arbets-

163 redogörelser, åren 1921 och

164 60

165 61 Tab. 12. Sammandrag av överexekutorernas arbetsredogörelser, åren 1921 och x ) Här JDbegripes även fördelning sv köpeskilling enligt 141 U. L. s ) Därav 2 mal, som för vidare åtgärd överlämnats till vederbörande landsfogde.

166 Tab. 13. Överexekutorernas arbetsredogörelser, åren 1921 och

167 l ) Här inbegripes även fördelning av köpeskilling enligt 141 U. L. 2 ) Efter avdrag av de i kol dubbelräknade mål. 63

168 64

169 1) Här inbegvipes även fördelning av köpeskilling enligt 141 U. L. 2 ) Efter avdrag av de i kol dubbel räknade mål. 65

170 66

171 l ) Här inbegripes även fördelning ar köpeskilling enligt 141 U. L. 2 ) Efter avdrag av de i kol. 5 2 dubbelräknade mål. 67

172 68

173 ') Här inbegripes även fördelning av köpeskilling enligt 141 U. L.! ) Efter avdrag av de i kol dubhelräknade mål. 69

174 70 Tab. 14. Lagsökningsmål samt mål om handräck- 1) Endast för räntefordran.

175 ning för fordrans utfående, åren 1921 och

176 72

177 73

178 74 Tab. 15. Utmätningsmännens arbetsredogörelser ') Efter avräkning av mål och ärenden, dubbelräknade i kol ) Det stora antalet under redogörelse- 8ion eller livränta för oguldna utskylder m. m. (jämlikt lag 31 /i2 1918, som trätt i kraft 1 /i 1919). Det- övervägande och kol. 11 i dagboken i mål om införsel i avlöning, pension eller livränta.

179 75 rörande utsökningsmål m. m., åren 1921 och åren slutligt handlagda mål och ärenden beror bl. a. därav, att i kol. 21 redovisats ärenden angående införsel i avlöning, penflertalet av desaa ärenden hava jämväl redovisats i kol. 3 i tabellen. 3 ) Enligt kol. 10 i dagboken i ntsökningsmål

180 76

181 77

182 78

183 79

184 80

185 81

186 82

187 83

188 84 ') Vissa dubbelräkningar föreligga i fråga om ärenden ang. införsel i avlöning, pension eller livränta för oguldna kronan som till kommunen. 2 ) Trån magistraten i Kungälv har arbetsredogörelse för år 1921 icke insänts. Siffror från

189 utskylder m. m. i de fall då personer, i vilkas avlöning m. m. införsel beviljats, häftat för oguldna utskylder såväl till 1920 års arbetsredogörelse från Kungälv ha istället medräknats i länssnmman för år 1921 för Göteborgs och Bohus län. 85

190 86

191 87

192 88

193 89

194 90 Tab. 16. Exekutiva auktioner å 1) Efter avdrag av»nitzoner, dnbbelräknade i kol ') 1 auktion begärd både av konkursförvaltning konkursförvaltning och annan.

195 91 fast egendom, åren 1921 och ock annan. 3 ) 2 auktioner begärda både av konkursförvaltning och annan. 4) 4 auktioner begärda både av

196 92

197 93

198 94 Tab. 17. Exekutiva auktioner å ') 1 auktion sökt såväl på grund av oguldna utskylder som annan fordran. 2 ) 3 auktioner sökta såväl på grund av 4) 6 auktioner sökta såväl på grund av oguldna utskylder som annan fordran. 5 ) I beloppet ingår köpeskillingen för fartyg resp. kol. 28, 29 i tabellen. ) 4 auktioner sökta såväl på grund av oguldna utskylder som annan fordran.

199 lös egendom, åren 1921 och oguldna ntskvlder som annan fordran. 3 ) 2 auktioner sökta såväl på grnnd av oguldna utskylder som annan fordran. etc. (jfr kol. 18, 19), som försålts å auktion på begäran av konkursförvaltniug, ehnru motsvarande belopp ej ingå i kol. 12, 13

200 96 Tab. 18. Hovrätternas artbets- 1') 1 mål avgjort i sammanhang med civilt besvärsmål. 2 ) Av nnder året slutligt handlagda vademål hava 6

201 redogörelser, åren 1921 och avgjorts i 3 domar. s ) Å raderna 43 44, äro jämväl missnöjesaumälningar av kronan upptagna.

202 98 1) Å raderna 39 40, äro jämväl missnöjesanmälningar av kronan upptagna.

203 Tab. 19. Vid hovrätterna såsom andra instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och A) Samtliga mål, fördelade efter tiden mellan målens inkommande till hovrätten och hovrättens dom (utslag). 99

204 100 B) Vade- ') Därav 2 må], vari förlikning ingåtts. 2 ) Därav 1 mal, vari förlikning ingåtts. 3 ) Därav 1 mål, vari talan är äterlalan är återkallad.

205 101 mål. kallad. 4 ) Därav 4 mål, vari talan är återkallad. 5 ) Därav 2 mål, vari talan är återkallad. 6 ) Därav 3 mål, vari

206 102 C) Besvärsmål 1) Därav 1 mål, vari besvären äro återkallade.

207 av civil natur. 103

208 104 D) Underställningsmål ') Avser endast sådana mål, vari någon varit häktad, när målet inkom till hovrätten eller ang. vars häktande hovrätten

209 och kriminella besvärsmål. 105 förordnat. 2 ) Efter avdrag av dubbelräknade mål.

210 106 Tab. 20. Revisionssekreterarnes arbets- ') I 2 mål har gemensamt utslag givits. 2 ) I ett revisionsmål och i ett besvärsmål av civil natur har gemensam

211 redogörelser, åren 1921 och dom givits. s ) I 4 mäl har gemensamt utslag givits.

212 108 Tab. 21. Sammandrag av revisionssekreterarnes arbetsredogörelser, åren 1921 och ) I ett revisionsmål och i ett besvärsmål av civil natur har gemensam dom givits. 2) I 2 mål har gemensamt utslag givits. 3 ) T 4 mål har gemensamt utslag givits.

213 Tab. 22. Av Högsta domstolen såsom tredje instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och A) Samtliga mål, fördelade efter tiden från målens inkommande till nedre revisionen till Högsta domstolens dom (utslag). 109 ') Ang. förtursmäl av olika slag se te\ten sid. 80*. -) Därav 1 specialmål. 3 ) Därav ;i specialmål. 4 ) Därav 2 specialmål.

214 110 B) Revi- ] ) Därav ett mål, vari sökanden återkallat sin talan, varvid H. D. låtit bero. 2 ) Därav ett mål, vari Kung]- Maj:t

215 111 sionsmål. staflfösf mellan parterna ingången förlikning.

216 112 C) Besvärsmål 1) Häri ingå jämväl brottmål, i vilka talan om ansvar ej förts eller förd ausvarstalan återkallats före målets överläm-

217 av civil natur. 1 ) 113 nande till underrättens prövning.

218 114 D) Underställningsmål och 1) Efter avräkning av dubbelräknade mål. 2 ) Avser endast sådana mål, vari någon varit häktad, när målet inkom till besvären återkallats.

219 kriminella besvärsmål. 115 nedre revisionen eller ang. vars häktande H. D. iorordnat. 3) T ett mål hava hesväreu återkallats. 4 ) I två mål hava

220 116 Tab. 23. Åv Högsta domstolen såsom andra instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1921 och 1922.

221 Tab. 24. Av Högsta domstolen handlagda nådeansökningar, åren 1921 och

222 118 Tab. 25. Vid häradsrätter och rådhusrätter beviljade lagfarter,

223 fördelade länsvis efter fångets beskaffenhet, åren 1921 och

224 120 Tab. 26. Köpesumma, i kronor, å fast egendom, varå lagfart *) Talen i de med 1) 2 ) 3 ) o. s. v. betecknade noterna här nedan angiva köpesumman för egendomar, som lagfarits vid såväl ') kr. 2 ) kr. s ) kr. 4 ) kr. 6 ) 13 91b kr. 6 ) kr. 7 ) kr. k r. _ is) kr. 16 ) kr. 17 ) 800 kr. 18 ) kr. 19 ) kr. 3») kr. sl ) 30 (XX) kr. kr. 29 ) kr. 80 ) kr.

225 meddelats vid köp efter frivillig försäljning, åren 1921 och *) 121 häradsrätter som rådhusrätter. Dessa tal äro sålunda inräknade i summorna för båda slagen av domstolar. ) kr. s ) kr. 10 ) kr.») kr. ls ) kr. IS ) kr. 14 ) 529 SOO 22) kr. as ) kr. 2 4 ) 570 kr. 25 ) kr. 26 ) kr. «) kr. 28 )

226 122 * Talen i de med 1) 3 ) 3) o. s. v. betecknade noterna här nedan angiva köpesumman för egendomar, som lagfarits vid såväl 2 ) kr. -») kr. 4 ) kr. & ) kr. «) kr. ') kr. 8) kr de fail, då aktiebolag ävensom andra bolag etc. varit säljare till utländska enskilda personer och bolag. Några sådana

227 häradsrätter som rådhusrätter. Dessa tal äro sålunda inräknade i summorna för båda slagen av domstolar. M kr. **) Kol avse de fall, då utländska enskilda personer och bolag varit säljare till»andra bolag, föreningar etc»; kol. fall hava emellertid ej förekommit under åren 1921 och

228 124 Tab. 27. Köpesumma, i kronor, å fast egendom, varå lagfart

229 meddelats vid köp efter exekutiv försäljning, åren 1921 och

230 126

231 127

232 128 Tab. 28. Inteckningar, 1) Rörande inteckning i järnväg och fartyg, se texten sid. 89* f.

233 åren 1921 och ). 129

234 Tab. 29. Tomträtt, åren 1921 och ) Göteborgs. Kungälvs och Marstrands rådhusrätter.

235