Hur ser KemI på dagens situation? Workshop Hållbar svensk växtodling 9 februari 2011 Peter Bergkvist Innehåll Grundläggande principer för prövningen av växtskyddsmedel i EU. Varför beslutar länderna olika? Exemplet med ogräsmedlet Stomp. Vad motverkar och vad underlättar likvärdiga konkurrensvillkor? Harmonisering pågår men blir inte total. 1
Ny förordning ersätter 91/414/EEG 1:a ämnet på bilaga 1 Sverige blir medlem 1990 1995 Temainriktad strategi tas fram 91/414/EEG träder ikraft Ca 750 av 1000 ämnen förbjudna 2005 2000 Sverige vinner fallet om parakvat i EG-domstolen 2010 Nytt direktiv om hållbar användning Reglering av växtskyddsmedel i EU Utsläppanderegler Förordning 1107/2009 Totalharmoniserade. Två huvudsyften 1. Hög skyddsnivå. 2. Fungerande marknad. Stupstockar för ämnen. Gemensam prövning av produkter inom 3 zoner. Substitution av produkter Användningsregler Ramdirektiv 2009/128/EG Minimiregler på miljöpolitikens område. Handlingsprogram. Spridningsregler 1. Skydd för vattenmiljöer 2. Förbud inom områden. Kontroll av utrustning. Krav på IPM fr.o.m. 2014. 2
Ämnen och produkter prövas var för sig Prövningen sker i två huvudsteg 1. EU-nivå Ämnen får godkännas när det kan antas att de kan användas på ett acceptabelt sätt 2. Landsnivå Produkter får godkännas endast om de uppfyller kraven vid nationell prövning Harmonisering genom: - Beslutskriterier (enhetliga principer) - Vägledningsdokument (riskbedömning) - Ömsesidigt erkännande ( zongodkännande ) - Kompetensutvecklande arbetsutbyte Beslutskriterier Nyttan får EJ vägas in. Inget godkännande om: Följande värden överskrids Nedbrytning i jord Förväntad halt i grundvatten Biokoncentration (BCF) Exemplet pendimetalin: DT 90fält > 1år och DT 50fält > 3 mån > 0,1 µg/l, eller > 10% av ADI > 1000 (lättnedbrytbara), eller > 100 (icke lättnedbrytbara) DT 50fält 155 dagar BCF = 5100 3
Varför är medel godkända i andra länder men inte i Sverige (eller tvärtom)? Ansökan om godkännande saknas. Skillnader i dos, antal behandlingar, formulering eller andra skilda jordbruksmässiga, växthälsomässiga eller miljömässiga (även klimatologiska) förhållanden. Ansökan prövas inte inom de tidsrymder som gäller gemensamt för alla länder. Ansökan har prövats olika grundligt. Exemplet Stomp (pendimetalin) Status i Finland och Danmark Finland Stomp är f.n. godkänt utan att medlet har omprövats enligt gällande EG-krav, vilket strider mot EG-rätten. Detta skulle ha skett senast 2007 i alla medlemsstater. Danmark Samma bedömning som i Sverige, dvs 5 l/ha ej acceptabelt. Stomp är godkänt till 2013 med omfattande begränsningar. Max en behandling 1,8 l/ha (lök och morötter) Buffertzon på 30 m. 4
Hur når man likvärdiga konkurrensvillkor i EU vid prövningen av växtskyddsmedel? Eskil Erlandsson och Andreas Carlgren i sitt brev till EU-kommissionären John Dalli den 1 december 2010: The harmonisation objectives can, to our view, only be achieved by a consistent application of the community legislation. In order to achieve this, several initiatives to develop guidance for the zonal co-operation regarding renewal, withdrawal and amendment of approvals of plant protection products have been launched. For example in the Nordic/Baltic zone, the Swedish Chemicals Agency has taken an active role in this work with the intention to facilitate a uniform process. Vad motverkar och vad underlättar likvärdiga konkurrensvillkor? Motverkar Skillnader i hur och när medlens godkännande omprövas. Omfattande dispensgivning. Underlättar Zonsamarbete Ömsesidigt erkännande Gemensam vägledning 5
Ömsesidigt erkännande inom tre zoner Stupstockar Hot eller nödvändig sanering? Omfattar ämnen med särskilt allvarliga inneboende egenskaper (CMR, POP, PBT och vpvb). Höjer skyddsnivån genom att hantera osäkerheter i nuvarande riskbedömningsmetodik. Ökar förutsägbarheten för företagen. Harmoniserar marknaden (gäller lika i alla länder). Effektiviserar processen (problematiska ämnen riskerar annars fördröja arbetet genom omfattande diskussioner). Andra ämnen kommer snabbare ut på marknaden. Berör ett fåtal ämnen, ca 5 % av samtliga. 6
EUs omprövning av alla existerande verksamma ämnen (ca 1000 st) 1998-2009 Harmonisering pågår men blir inte total Stort tapp i södra Europa Sverige är det enda EUland som fått fler ämnen Vissa skillnader kommer att bestå Prognos 2012: 200-400 st (1995: 130-650 st) 600 500 400 300 200 100 0 1996 2004 2012? Spanien Sverige 7
Konsekvenser av utgallringen En stor mängd framförallt äldre medel lever inte upp till kraven i EU-bestämmelser och har därför förbjudits. Stora konsekvenser för alla länder, men särskilt för södra Europa. Flera viktiga jorddesinfektionsmedel är nu borta. Att några medel kan vara särskilt betydelsefulla i vissa grödor, t ex som inslag i IP-system, får inte vägas in i besluten. Den stora utfasningen av ämnen kan: - försvåra tillämpningen av integrerat växtskydd, eller - skapa nödvändigt utrymme för utveckling av alternativ. Till slut Samverkan (t ex genom växtskyddsråd) kan ge värdefullt underlag till myndigheters riskbedömning och riskhantering. Men behovet kan inte och får inte påverka tillämpningen av beslutskriterier för godkännande. KemI fortsätter driva på samarbetet inom den nordliga zonen i syfte att åstadkomma en enhetlig tillämpning. Sverige har kommit långt i arbetet med att begränsa riskerna och har i flera fall skapat ett oberoende av kemikalier. Vi bör slå vakt om dessa framgångar. 8