Protokoll nr 1/2016 från möte med Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet ÖK-sekretariatet 2016-07-06 Protokoll nr 1/2016 från möte med Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Tid: Plats: Den 8 juni Dagordning: Se bilaga 1 Deltagare: Se bilaga 2 1 Mötets öppnande Quality Hotel Grand Kristianstad Mötets ordförande Stefan Renlund (Näringsdepartementet) förklarar mötet öppnat och hälsar alla välkomna till mötet med Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet (ÖK). 2 Godkännande av dagordningen Inga övriga frågor anmäls. Beslut Övervakningskommittén beslutar att godkänna dagordningen. 3 Godkännande av protokoll samt information om hur protokoll skrivs från och med nu Ordföranden informerar om att protokollen fortsättningsvis kommer att vara mer kortfattade än tidigare och inte redogöra för diskussionerna i detalj. Inga synpunkter har kommit in vad gäller protokollet till förra mötet. Beslut Övervakningskommittén beslutar att godkänna protokoll nr 3/2015 från mötet den 8 december 2015. 4 Information från näringsdepartementet Ordföranden berättar att den parlamentariska landsbygdskommittén lämnade sitt delbetänkande På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder (SOU 2016:26) den 31 mars. Delbetänkandet innehåller en omfattande kartläggning och analys av utvecklingen på landsbygden samt av politiken för landsbygden (främst LBP och regionala tillväxtpolitiken i analysen av politiken). 1

Det innehåller även några ställningstagande: ställningstagande om bredband (mål bör vara 100 % täckningsgrad) statlig närvaro i hela landet (dansk modell förordas), kompetensförsörjning (behov av flexibla utbildningslösningar). Kommittén kommer nu att fortsatta sitt arbete med bedömning av framtida utveckling, förslag till vision, mål och effektiva insatser för hållbar utveckling på landsbygden. Slutbetänkandet kommer i januari 2017. Ordföranden informerar om det nationellt skogsprogrammet. Ett programråd med 23 organisationer är rådgivande grupp åt landsbygdsministern i det här arbetet. Senaste möte med programrådet var den 2 juni. Fyra arbetsgrupper arbetar med underlag till skogsprogrammet och levererar sina slutrapporter tidig höst. En lägesrapport med omvärldsanalys har producerats under hösten 2015. Arbetsgruppernas slutrapporter remitteras (början september) och utgör underlag för skogsprogrammet som bedöms presenteras under våren 2017. Avsikten med att ta fram en livsmedelsstrategi är att skapa stabilitet, långsiktighet och tydlighet för hela livsmedelskedjan. Långsiktigt ska strategin bidra till sysselsättning, tillväxt och en ökad produktion av livsmedel. Konkurrenskraften i det svenska lantbruket är en central fråga i arbetet med livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin är en plattform och anger förutsättningarna för det fortsatta långsiktiga arbetet för en konkurrenskraftig livsmedelskedja mot slutåret 2030. Propositionen avses innehålla vision och mål för arbetet och en analys av nuläge och förslag kring vad som behöver göras för att nå målen. Vid sidan av propositionen presenteras årligen regeringens handlingsplan som innehåller åtgärder och uppdrag. Näringsdepartementet är just nu i slutfasen av att färdigställa propositionen Sedan hösten 2015 pågår ett arbete, CAP post 2020, inom Näringsdepartementet som syftar till att förbereda kommande reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Projektet ska utveckla tankar om hur Sverige vill att CAP ska vara utformat på lång sikt (2030) och vilka reformsteg som då är rimliga att ta i det kortare perspektivet (2020). En departementsskrivelse kommer att presenteras efter sommaren 2016. Det senaste året har präglats av en situation med många människor på flykt och en hög andel asylsökande i EU och Sverige. Situationen har stor påverkan på många samhällsfunktioner och skapar utmaningar för hur bl.a. mottagande och insatser för integration ska hanteras. Inom regeringskansliet pågår ett intensivt arbete för att underlätta en snabbare integration av nyanlända. T.ex. föreslår Regeringen i vårbudgeten bland annat tidiga insatser för asylsökande och ökade medel för länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna. Andra föreslagna insatser är att traineejobb ska utvidgas för att omfatta även nyanlända och att mer resurser ska tillföras arbetsförmedlingen så att kompetenskartläggning ska kunna göras mer systematiskt och även under asyltiden. Integration och mångfald är en viktig fråga för landsbygdens utveckling. Det innebär utmaningar då det behövs bostäder, skolor, social omsorg, sjukvård, praktikplatser och arbeten både i långt och kort perspektiv. Men det innebär också stora möjligheter för att det ska bli fler som lever och verkar på landsbygden. Niclas Purfürst (Jordbruksverket) fyller i om hur landsbygdsprogrammet och de andra EUfondsprogrammen bidrar till att sätta fokus på integration. Inom landsbygdsprogrammet finns 2

jobbskapande insatser exempelvis inom samarbetsåtgärden och kompetensutvecklingsåtgärden. Merparten av pengarna inom dessa insatser finns hos länsstyrelserna. Även inom lokalt ledd utveckling finns möjligheter och i nästan alla strategier nämns integration som ett viktigt område. Niclas Purfürst berättar också om att regeringen förra året inledde s.k. trepartssamtal (arbetsgivareorganisationer, arbetstagarorganisationer och branschföreträdare) om nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Avsikten är att hitta former och insatser för att på bästa sätt ta till vara värdefull kompetens hos de nyanlända genom matchning mot branschers och företags behov av kompetensförsörjning. Tanken med de s.k. snabbspåren är att påskynda etableringen av nyanlända. Inom gröna näringar är säsongsarbete ett exempel som har stor potential. Andra exempel är att myndigheter har blivit uppmanade att ta in praktikanter. Ytterligare ett exempel är att Jordbruksverket bedömer och utfärdar legitimationer för veterinärer och djursjukskötare (som är ett bristyrke). 5 Information från EU-kommissionen Neda Skakelja (EU-kommissionen DG AGRI) som är ny chef på den enhet som bland annat har hand om det svenska programmet presenterar sig och tackar för gårdagens intressanta studiebesök. Hon bekräftar att Sverige är ett av de medlemsländer som är mest engagerade i integrationsarbetet. När det gäller genomförandet av landsbygdsprogrammet visar indikatorerna på att det går bra. Neda Skakelja tackar också för ett bra samarbete med förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet. Eventuella tekniska frågor om årsrapporten kan ställas till dem under dagen. 6 Beslut om årsrapport 2015 (program 2007-2013) Anna Svensson (Jordbruksverket) redovisar utfallet för åtgärderna i axel 1 under programperioden 2007-2013. Måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet är i genomsnitt hög för axel 1. Emma Svensson (Jordbruksverket) redovisar utfallet av axel 2, kompensationsbidrag, miljöersättningar, ersättning för djurens välbefinnande, utvald miljö och icke-produktiva investeringar i skog. För de arealbaserade ersättningarna samt för djurens välbefinnande slutredovisades utfallet 2013. För Utvald miljö poängteras att utfall för alla insatser inom utvald miljö, något som vi inte har gjort tidigare. Pasi Kemi (Jordbruksverket) redovisar utfallet avseende nya arbetstillfällen i axel 3, (åtgärderna diversifiering, mikroföretag och turism), bredbandsutbyggnaden i åtgärden grundläggande service, utfallet inom Leader samt kort om kvalitet och effektivitet. Redovisningen av axel 3 avgränsas mot bakgrund av att cirka 85 procent av pengarna inom axeln gick till nämnda åtgärder. För mer detaljer se bilaga 3. Frågor och diskussioner En diskussion om hur målen uppdateras kom upp. Andreas Mattisson (Förvaltningsmyndigheten) svarar att målen inte uppdateras kontinuerligt utan de bestämdes när programmet skrevs och sedan har de uppdaterats vid något enstaka tillfälle då man har sett att målet t.ex. har varit felberäknat. Hur det har gått med effektmålen kommer att redovisas i slututvärderingen som ska vara klar i slutet av året. Sören Kissmeyer (EU-kommissionen DG AGRI) fyller i att om man ändrar målen hela tiden så får man ju en hög måluppfyllelse, så har fallet inte varit här. Frågan om när ett mål får ändras har nyligen diskuterats i kommissionen och i denna programperiod har bestämmelserna kring detta blivit striktare. 3

En annan sak som diskuterades var synen på arbetstillfällen och att det förutom att följa upp skapade arbetstillfällen även skulle vara intressant att titta på hur många arbetstillfällen som har tryggats. Arbetstillfällena kan också vara av olika karaktär, långvariga eller tillfälliga, och uppföljningen gör ingen skillnad på detta. Frågor ställdes också om bredbandsstödet. Den genomsnittliga kostnaden per anslutning är 15 400 kronor. PTS har statistik per län över utvecklingen av hur många som har bredband. Ordföranden summerar att högst relevanta frågor har kommit upp om uppfyllelsen av effektmålen. Vilka lärdomar som kan dras av detta får ske inom ramen för slututvärderingen. Niclas Purfürst fyller i att Jordbruksverket jobbar på att ha en kontinuerlig lärande process. Utvärderingssekretariatet arbetar med det för att hela tiden få ett så effektivt program som möjligt. T.ex. utnyttjas erfarenheter från framtagandet av det tekniska underlaget inför det nuvarande programmet. Landsbygdsnätverket fångar också upp signaler och då från ett annat perspektiv. Ordföranden konstaterar också att det har varit ett extremt bra utnyttjande av programmets budget. Beslut Övervakningskommittén godkänner Årsrapport 2015 och slutrapport för Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013. ÖK-sekretariatet får kommitténs tillåtelse att göra redaktionella ändringar i rapporten. 7 Beslut om årsrapport 2014 och 2015 (program 2014-2020) Emma Svensson presenterar upplägg och innehåll för hur årsrapporterna ska se ut framöver. För mer detaljer se bilaga 4. Frågor och diskussioner Flera ledamöter tycker att årsrapportens struktur är otydlig och svår att förstå. Man efterfrågade milstolpar så att man kan följa utvecklingen år för år. Landsbygdsnätverket och LRF framför ändringar och tillägg som de tycker bör göras, bl.a. borde det framgå i vilken utsträckning den sökande behöver hjälp av konsult för att kunna ansöka om stöd och det borde framgå tydligare hur den försenade programstarten drabbar de stödsökande. Det är viktigt att kommissionen får kännedom om detta. Jordbruksverket tar med sig synpunkterna och ser hur de kan hanteras givet årsrapportens struktur, som bland annat begränsar antal tecken som kan skrivas. Beslut Övervakningskommittén godkänner Genomföranderapport avseende 2014 och 2015 för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020. ÖK-sekretariatet får kommitténs tillåtelse att göra redaktionella ändringar i rapporten samt eventuella anpassa rapporten till mallen i SFC. 8 Information från förvaltningsmyndigheten Niclas Purfürst (Jordbruksverket) informerar om miljömålsuppdraget som Jordbruksverket har fått. Det är ett regeringsuppdrag om att se över uppfyllelsen av berörda miljömål och föreslå ändringar och åtgärder i landsbygdsprogrammet. Uppdraget ska redovisas i oktober 2016 och ska göras tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Vidare berättar Niclas Purfürst om aktuella revisioner. Han informerar också om fondsamverkansarbetet med Tillväxtverket och ESF-rådet och om inom vilka tematiska områden som det har tillsatts arbetsgrupper med särskilda uppdrag. 4

Slutligen berättar Niclas Purfürst om Jordbruksverkets budgetläge. Jordbruksverket har äskat finansiering för det utökade uppdrag som Jordbruksverket har i genomförandet av landsbygdsprogrammet och framför allt inom lokalt ledd utveckling. Då TA-medlen är begränsade och förvaltningsbudgeten inte ökat i begärd omfattning har Jordbruksverket infört ett åtgärdspaket för att hantera en besvärlig resurssituation som bland annat innehåller anställningsprövning för handläggning av landsbygdsprogrammet vilket kan komma att leda till längre handläggningstider. 9 Lägesrapport från förvaltningsmyndigheten Christine Bergh (Jordbruksverket) presenterar lägesrapport från förvaltningsmyndigheten. Eftersom Jordbruksverket i nuläget inte kan ta ut rapporter med statistik över ansökningar, beslut och utbetalningar direkt ur administrationssystemen bygger denna lägesrapport på uppgifter som har tagits fram manuellt. För miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsstöd presenteras därför bara siffror för utbetalningar. Jordbruksverket har det senaste året prioriterat hårt för att fortast möjligt kunna ta emot ansökningar, fatta beslut om stöd och betala ut pengar, vilket har lett till att funktionalitet för att kunna ta ut statistik och följa upp ansökningar, beslut och utbetalningar har fått stå tillbaka. För mer detaljer se bilaga 5. Gunilla Paulsson Lindberg (Utbetalande organ) presenterar utbetalningsläget för jordbrukarstöden. Hon visar också planerade utbetalningstider för 2015 och 2016 års jordbrukarstöd. För mer detaljer se bilaga 5. 10 Lägesrapport från handläggande myndigheter och Landsbygdsnätverket Kjell Unevik (Länsstyrelserna) hänvisar till tidigare diskussioner om att pengarna inom stöd till bredband och stöd till stängsel mot rovdjur inte kommer att räcka vilket är problematiskt. Han säger också att tidigare var det väldigt mycket konsulter inblandade i ansökningsförfarandet och nu är det ännu fler. Det har blivit förskjutningar på grund av att systemen inte är klara. Länsstyrelserna har gjort av med 60 procent av sina TA-medel innan handläggningen ens har kommit igång. Detta blir besvärligt och samtidigt skjuter vi en stor ryggsäck med ärenden framför oss. Kjell Unevik hänvisar till den lägesrapport som har skickats in från länsstyrelsen inför mötet, se bilaga 6. Ingela Nilsson (Sametinget) informerar att Sametinget inte har så stor budget, men att pengarna verkligen gör skillnad. Sametinget började hantera sina ansökningar i mars, men vissa ansökningar flyter runt i systemet och finns då hos andra stödmyndigheter vilket försvårar hanteringen med beslutsomgångar. Nästa vecka planerar Sametinget att fatta sina första beslut. De arbetar med hur de ska få transparens i bedömningarna av ärenden så att bedömningarna ska vara samma över tiden. De arbetar också med kommunikation för att få ut information om stöden. Ett problem som Sametinget vill lyfta fram är reglerna kring startstödet. Att bli renägare är något man föds till och därför fungerar inte reglerna om etableringstidpunkt. Dessa regler leder till att det inte är de som behöver stödet bäst som får det utan de som råkar passa in när det gäller etableringstidpunkten. Anna Wallstedt (Skogsstyrelsen) säger att de är stolta över att nu vara igång. Mycket är nu på plats och Skogsstyrelsen är nöjda med det konstruktiva samarbete man har med Jordbruksverket. Första utlysningen är klar och de fick in många ansökningar. De håller på att utbilda 40 rådgivare för skogens miljövärden. Ytterligare utlysningar pågår och fler är planerade till efter sommaren. 5

Utlysningar inom samarbetsåtgärden har försenats på grund av diskussioner kring regeltolkningar. Skogsstyrelsen har startat en kundtjänsttelefon. De har börjat arbeta med urvalskriterieverktyget och det fungerar men det finns förbättringspotential. Skogsstyrelsen upplever att IT-systemen är enkla att jobba i men att det krävs en del manuella moment som ökar risken för fel i handläggningen. Bosse Olsson (Tillväxtverket) berättar att inför genomförandet av insatser inom kompetensutvecklingsåtgärden påbörjades under mars månad en inventering av befintlig utbildningsstruktur samt kompetensutvecklingsbehovet hos dagligvaruhandlare på landsbygden. Denna inventering pågår i skrivande stund. Resultatet förväntas leda till att Tillväxtverket utlyser medel till eller upphandlar kompetensutvecklingsinsatser under hösten 2016. En inventering har också påbörjats gällande planering av service på kommunal nivå. Resultatet av detta arbete ska under hösten fogas samman i det processtöd som Tillväxtverket är i färd med att planera. Ett processtöd för att stötta de regioner som ansökt om och som beviljas medel för att stärka den regionala processen. En utlysning på detta område har gjorts och handläggning av inkomna ansökningar pågår. Tillväxtverket planerar också att inrätta ett nationellt processtöd till dessa regioner. Processtödet ska rymma kunskapsstöd, nätverkande, erfarenhetsutbyte samt regelrätt kompetensutveckling. Tillväxtverket planerar att genomföra detta som ett eget projekt dels inom ramen för 16.2 samarbete/pilotprojekt och dels inom ramen för 1.1 kompetensutveckling. En annan utlysning har gjorts till projekt som främjar tillgången till analys- och beslutsunderlag genom utveckling av analysverktyg inom kommersiell service. Handläggning pågår. Sen finns det också en utlysning som pågår till pilotprojekt för utveckling av lokala servicelösningar. Tillväxtverket har också anordnat tre regionala serviceträffar. Dessa har gett utrymme för regionalt anpassade diskussioner kring genomförandet av service i landsbygdsprogrammet och dess integrering i det strategiska servicearbetet på länsnivå inom ramen för Regionala serviceprogram (RSP). På serviceträffarna har även handlingsplanens innehåll diskuterats och man har fått input inför arbetet med att uppdatera handlingsplanen inför 2017. Maria Gustafsson (Landsbygdsnätverket) berättar att på Landsbygdsnätverkets nya webbplats landsbygdsnatverket.se finns en flik som heter PÅ GÅNG, där finns information om vad som är aktuellt inom nätverket. Podden Landet är en ny kommunikationskanal som initierats av nätverkets två ungdomsgrupper; Unga i Gröna Näringar och Unga i Landsbygdsutveckling. Även i år kommer nätverkets arbetsgrupp för Gröna Näringar att genomföras Bushresor för att uppmärksamma problemen med igenväxning och lantbrukarens roll med att leverera ekosystemtjänster. Nätverkets arbetsgrupp för Integration har tagit fram tre filmer som ska inspirera arbetsgivare och asylsökande på landsbygden att främja etablering genom praktik. Integrationsgruppen sprider också goda exempel på integration via artiklar som ges ut regelbundet samt har tagit fram en guide i hur man kan främja etablering av asylsökande och nyanlända på landsbygden. Frågor och diskussioner Flera ledamöter känner en stor oro över att det tar så lång tid innan de stödsökande får beslut om stöd och att utbetalningarna dröjer så länge. Man framför att detta hämmar programmet och att det redan är kritiskt. Det finns också en oro över hur Jordbruksverket och länsstyrelserna ska kunna behålla kompetent personal när redan så mycket TA-medel har använts och åtgärdspaket ska införas. 6

Ordförande säger att näringsdepartementet har diskuterat Jordbruksverkets budgetläge under en tid. 11 Information från utvärderare om fondgemensam utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI-fonderna Gunnar Lindberg (Nordregio) presenterar bakgrunden till utvärderingen, innehåll, genomförande och den framåtsyftande och formativa ansatsen. Utvärderingen är ett verktyg för att höja kvaliteten på programmens utformning, samordning och genomförande. Utvärderingen är också formativ, dvs. den är med och formar genomförandeorganisationerna redan under denna programperiod och med sikte på framtida program som snart ska börja utarbetas. Utvärderingen bidrar specifikt till: effektivt genomförande, med avseende på styrning och organisering hög måluppfyllelse med sikte på EU 2020 lärande och utveckling för programmens centrala intressenter När det gäller övervakningskommittén och dess ingående institutioner och intressenter så är det en mycket värdefull grupp för utvärderingen att interagera med - både som informant och som mottagare av utvärdering. Gunnar Lindberg genomförde sedan en workshop med ledamöterna för att bl.a. diskutera olika aktörers roller samt styrkor och svagheter i genomförandet, för mer detaljer se bilaga 7. 12 Information om EIP-Agri Stefan Renlund inleder med att berätta att innovation är ett högt prioriterat område för regeringen och 440 miljoner kronor satsas i den här programperioden på ett nytt innovationsstöd för att främja innovationer som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Förhoppningsvis tas stödet väl emot av branschen och forskarvärlden och leder därmed till en ökad innovationstakt inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Här kan ÖK hjälpa till genom att sprida information om stödet. Lena Lind (Näringsdepartementet) presenterar innovationsstödet, se bilaga 8. Det Europeiska Innovationspartnerskapet (EIP) för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-Agri) finns på nationell såväl som på EU-nivå och är en del av en större satsning på innovationer inom tillväxtstrategin Europa 2020. Det nya innovationsstödet inom landsbygdsprogrammet är kopplat till EIP-Agri. Stödet har en budget på 440 miljoner kronor under programperioden för att främja innovationer som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. 13 Övriga frågor Ordförande informerar om att Emelie Hansson (Naturskyddsföreningen) som inte kunde delta på mötet vill göra ett medskick till ledamöternas organisationer. Naturskyddsföreningen har tagit fram en PM om hur jordbruksstöden 2015-2016 förändrats, med fokus på incitamenten för minskad miljöbelastning och ökad biologisk mångfald, och i synnerhet på villkoren för grovfoderbaserad köttproduktion med stor andel naturbetesmark. Naturskyddsföreningen kommer att skicka ut denna PM och vill gärna ha synpunkter på det. 14 Nästa möte Nästa möte planeras till den 16 november 2016 i Stockholm. 7

15 Mötet avslutas Ordföranden tackar alla ledamöter, föredragshållare och ÖK-sekretariatet för gott arbete och ett bra möte. Det finns förväntningar på ÖK och hur arbetet i kommittén kan utvecklas kommer ordföranden att återkomma om. Stefan Renlund Ordförande Christine Bergh Övervakningskommitténs sekretariat Bilagor Bilaga 1 Dagordning Bilaga 2 Deltagare Bilaga 3 Presentation årsrapport 2015 (program 2007-2013) Bilaga 4 Presentation årsrapport 2014 och 2015 (program 2014-2020) Bilaga 5 Presentation lägesrapport maj 2016 Bilaga 6 Lägesrapport från länsstyrelserna Bilaga 7 Information från utvärderare om fondgemensam utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI-fonderna Bilaga 8 Presentation EIP-Agri och Innovationsstödet inom Landsbygdsprogrammet 2014-2020 8