FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)



Relevanta dokument
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

NÄMNDSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Trollhättan & miljön

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Gällande planer och policys

Sweden Green Building Council

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Trollhättan & miljön

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Sveriges miljömål.

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

5.7 Gällande planer och policys

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver


Miljöcertifiering av byggnader

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer


Grafisk manual för Sveriges miljömål

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Grundläggande Miljökunskap

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Reglemente för Miljö- och byggnämnden. Fastställt av kommunfullmäktige , 36

God bebyggd miljö - miljömål.se

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Temagruppernas ansvarsområde

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Vindmöllor på land och på djupt vatten

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN STRÖMSTADS KOMMUN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN. Dnr: MBN/

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 5 Miljöbedömning

Transkript:

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige 2011-06-09. Nämndsplanen avser i första hand år 2013, men planeringshorisonten är längre. I reglementet för miljö- och byggnadsnämnden, antaget av Kommunfullmäktige den 21 oktober 1999 (reviderat senast den 25 oktober 2012), anges att nämnden har ansvaret för att fullgöra kommunens uppgifter enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (med undantag för översiktlig planering och detaljplanering), tobakslagen, livsmedelslagen, smittskyddslagen samt delar av lagen om gaturenhållning och skyltning. Nämndsplanens syfte är att ange de viktigaste målen för nämndens verksamhet och att utgöra underlag för miljö- och byggförvaltningens verksamhetsplaner. 1.1 Inriktning 1.2 Kommunens antagna värdegrunder skall genomsyra all verksamhet; ansvar, öppenhet, respekt och tydlighet 1.3 Då kommunen har ett övergripande ansvar för att finna tillämpningar för att nå de nationella miljömålen skall intentionerna i 15 av de 16 nationella miljömålen som är aktuella beaktas i all planering och ärendehantering. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 2 VISION 2.1 Lomma kommun ska vara en plats där alla människor kan finna en behaglig boplats, där företagandet frodas och där även växterna och djuren stortrivs. Kommunens verksamhet ger alla människor möjlighet att leva och utvecklas efter intresse och förmåga, i nutid och framtid.

FÖRFATTNINGSSAMLING 2 (5) 3 NÄMNDSMÅL Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 3.1 Miljö- och byggnadsnämnden skall ge god service genom relevant, aktuell och lättillgänglig information och rådgivning om gällande lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer. Enkäter om miljökontoret bemötande och förståelsen av skrivelser skickas ut efter inspektioner och kan sändas in anonymt. Miljökontoret ska fortsätta med enkäterna och utvärdera resultatet av svaren. Nämnden kommer att informeras om resultatet. 3.2 Miljö- och byggnadsnämnden skall formulera beslut så att de berörda förstår varför ett ärende avslutas på ett visst sätt och kan acceptera beslutets sakliga innehåll. Under 2013 kommer speciellt skrivelser och beslut som rör dispenser från strandskyddet att analyseras och förenklas. 3.3 Miljö- och byggnadsnämnden skall öka kunskapen och intresset hos medborgaren om energieffektivisering, energispartips och värmesystem mm Under 2013 kommer ett informationstillfällen, av typen minimässor, att hållas om energieffektivisering för allmänheten. Informationstillfällena kommer att anordnas i samarbete med kommunledningskontoret. Miljökontoret kommer också att informera om energieffektiviseringar och bidragsmöjligheter på kommunens hemsida. 3.4 Miljö- och byggnadsnämnden skall införa e-tjänster i alla verksamheter för att effektivisera handläggning av ärenden, förenkla kommunikationen och dialogen i syfte att ge service och information till medborgarna. Minst 20 % av alla ärenden skall hanteras via e-tjänst senast årsskiftet 2013/14. Under 2013 kommer miljökontoret att påbörja arbetet med att införa ytterligare e-tjänster.

FÖRFATTNINGSSAMLING 3 (5) 3.5 Miljö- och byggnadsnämnden skall i alla sammanhang överväga samarbete med kommuner och myndigheter för att öka effektivitet, kvalitet och höja kompetens. Formella samarbeten bl.a. med 4 Yes - kommunerna ska diskuteras under 2013. Sådana formella samarbeten kan vara att sluta samarbetsavtal så att inspektörerna kan arbeta i flera kommuner och specialisera sig. 3.6 Miljö- och byggnadsnämnden skall i all planering, myndighetsutövning, information och förslag till beslut 1. väga in barn- och ungdomsperspektivet 2. använda kommunens internt framtagna dokument, t.ex. kulturmiljöprogrammet och översiktsplanen som stöd och vägledning i hanteringen. Miljökontoret avser att göra en uppföljning av projekt om hygien på förskolor som utfördes 2009. Miljökontoret arbetar fortlöpande med att använda kommunens internt framtagna dokument, t.ex. kulturmiljöprogrammet, naturmiljöprogrammet och översiktsplanen som stöd och vägledning i hanteringen. Bygglovs- och tillsynsverksamhet 3.1 Miljö- och byggnadsnämnden skall ge god service genom relevant, aktuell och lättillgänglig information och rådgivning om gällande lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer. Informationen på hemsidan skall revideras och utökas. Särskild tonvikt skall läggas dels på att beskriva ansökningsförfarandet, dels på att beskriva reglerna om olovligt byggande och de konsekvenser ett sådant byggande kan medföra. Enkäter om bygglovskontorets bemötande och förståelsen av skrivelser ska skickas ut efter beslut i ärendet. Nämnden kommer att informeras om resultatet.

FÖRFATTNINGSSAMLING 4 (5) 3.2 Miljö- och byggnadsnämnden skall formulera beslut så att de berörda förstår varför ett ärende avslutas på ett visst sätt och kan acceptera beslutets sakliga innehåll. Översyn av beslutens uppbyggnad och formulering sker kontinuerligt. Besluten är uppbyggda på sätt att de regler och riktlinjer som anger ramen för granskningen anges under egen rubrik och kommunens bedömning under annan egen rubrik. Under rubriken bedömning görs logiska slutsatser i det enskilda fallet. Uppbyggnaden av besluten fungerar bra och några klagomål på beslutens utformning har inte förmärkts. Nya mallar för beslutsmotivering är f. n. under uppbyggnad. I denna uppbyggnad har bygglovskontoret tagit fram mallar med långtgående förenkling av skrivningarna. Dessa förenklade mallar fungerar bra och de utvecklas ständigt. 3.3 Miljö- och byggnadsnämnden skall öka kunskapen och intresset hos medborgaren om energieffektivisering, energispartips och värmesystem mm Information kommer att införas på hemsidan, se ovan under 3:1. Hänvisning kommer att ske till relevant information hos energimyndigheten och andra myndigheter som är verksamma inom området. I alla beslut som omfattar åtgärder där energieffektivisering kan bli aktuell, kommer uppgifter om kommunens energirådgivare att införas under rubriken upplysningar. 3.4 Miljö- och byggnadsnämnden skall införa e-tjänster i alla verksamheter för att effektivisera handläggning av ärenden, förenkla kommunikationen och dialogen i syfte att ge service och information till medborgarna. Minst 20 % av alla ärenden skall hanteras via e-tjänst senast årsskiftet 2013/14. Under 2013 kommer ett pilotprojekt för hantering av bygglov att prövas. Föregående år infördes ett verktyg som är en e-tjänst för bygglovsansökan. Interaktiva blanketter för ansökan om bygglov och förhandsbesked samt blankett för anmälningsärenden kommer att läggas ut på hemsidan. Detta görs tillsammans med kommunens IT-avdelning.

FÖRFATTNINGSSAMLING 5 (5) 3.5 Miljö- och byggnadsnämnden skall i alla sammanhang överväga samarbete med kommuner och myndigheter för att öka effektivitet, kvalitet och höja kompetens. Bygglovkontoret deltar i två nätverk för PBL-ärenden; dels Staffanstorp - Kävlinge - Svedala - Sjöbo - Lomma, dels Malmö - Lund - Helsingborg - Landskrona - Lomma. Samarbetet sker, förutom vid gemensamma möten, kontinuerligt via mail och telefonsamtal. 3.6 Miljö- och byggnadsnämnden skall i all planering, myndighetsutövning, information och förslag till beslut 1. väga in barn- och ungdomsperspektivet 2. använda kommunens internt framtagna dokument, t.ex. kulturmiljöprogrammet och översiktsplanen som stöd och vägledning i hanteringen. 1. Vid bygglovprövning skall beaktas de ställningstaganden som gjorts i detaljplanerna om lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Vidare skall beaktas de krav som ställs på anordnande och underhåll av tomter och allmänna platser. I dessa krav ingår särskilda bestämmelser om lekplatser, friytor och utrymmen för utevistelse. Vid byggnadsinspektörernas granskning av en byggnads tekniska egenskaper sker granskning av bl a en byggnads säkerhet. Här beaktas särskilt barnens säkerhet. 2. Bygglovskontoret arbetar med att göra information och data i t.ex. kommunens kulturmiljöprogram mer användarvänlig för utåtriktad information samt i handläggningen av ärenden. Detta kan göras genom att skapa geografiska informationssystem. Det gäller även annan typ av information som t.ex. förorenad mark, översvämningsområdet etc. använda kommunens internt framtagna dokument, t.ex. kulturmiljöprogrammet och översiktsplanen som stöd och vägledning i hanteringen.