Standard 2.4 Kundidentifiering, kundkännedom och åtgärder mot penningtvätt, finansiering av Föreskrifter och allmänna råd
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 4 2 Bakgrund och syfte 6 3 Internationella regelverk 8 4 Rättsgrund 10 4.1 EG-lagstiftning 10 4.2 Finsk lagstiftning 11 4.3 Finansinspektionens reglering 11 5 Kundidentifiering och kundkännedom samt åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 13 5.1 Allmänna principer 13 5.1.1 Ansvarsförhållanden och kontaktperson 14 5.1.2 Interna regler och utbildning av personalen 14 5.2 Kundidentifiering 15 5.2.1 Centrala principer 15 5.2.2 Identifieringsrutiner 16 5.2.3 Identifikationshandlingar 17 5.3 Centrala principer för kundkännedom 18 5.4 Omsorgsplikt enligt penningtvättslagen 19 5.5 Åtgärder mot finansiering av terrorism samt internationella finansiella sanktioner 20
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 3 (3) 5.6 Anmälningsplikt enligt penningtvättslagen 21 5.7 Dokumentation och bevarande av identifikationsuppgifter 22 6 Anmälningsplikt avseende misstänkta transaktioner 24 7 Rapportering till finansinspektionen 25 8 Definitioner 26 9 Ytterligare information 28
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 4 (4) 1 TILLÄMPNING (1) Kapitlen 1 5 i denna standard skall tillämpas på följande tillsynsobjekt enligt 5 i lagen om Finansinspektionen (587/2003): kreditinstitut värdepappersföretag fondbolag holdingföretag till kreditinstitut och värdepappersföretag som ingår i en konsolideringsgrupp värdepapperscentralen kontoförande institut och ombud för kontoförande institut moderföretag i finansdominerade finans- och försäkringskonglomerat centralinstitut som avses i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform företag som bedriver begränsad kreditinstitutsverksamhet pantlåneinrättningar. (2) Kapitel 6 om anmälningsplikt avseende misstänkta transaktioner tillämpas på följande värdepappersförmedlare (nedan fondkommissionärer) enligt 1 kap. 4 i värdepappersmarknadslagen (495/1989): kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster värdepappersföretag fondbolag som tillhandahåller investeringstjänster (kapitalförvaltning) filialer i Finland till utländska värdepappersföretag filialer i Finland till utländska kredit- eller finansinstitut som tillhandahåller investeringstjänster filialer i Finland till utländska fondbolag som tillhandahåller investeringstjänster. (3) För tillsynen av filialer i Finland till utländska kreditinstitut, finansinstitut, värdepappersföretag eller fondbolag svarar i huvudsak hemlandsmyndigheten. Filialerna skall dock följa värdlandets (Finland) bestämmelser
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 5 (5) om kundidentifiering och kundkännedom, åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och anmälningsplikt avseende misstänkta transaktioner. (4) De finska reglerna mot penningtvätt och anmälningsplikten avseende misstänkta transaktioner tillämpas däremot inte på tillhandahållare av finansiella tjänster i Finland från utlandet utan fast driftställe i Finland; på dem tillämpas hemlandets regelverk. Men i problemsituationer kan distansförmedlarna ändå ta kontakt med centralen för utredning av penningtvätt vid centralkriminalpolisen eller med Finansinspektionen. (5) Företagen inom samma konsolideringsgrupp skall tillämpa enhetliga verksamhetsprinciper. Tillsynsobjektens utländska driftställen skall följa den lokala lagstiftningen. Om den lokala lagstiftningen dock inte är förenlig med den europeiska gemenskapslagstiftningen eller de rekommendationer som har utfärdats av arbetsgruppen Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF), skall tillsynsobjektet se till att också de utländska driftställena som minimum följer principerna i denna standard. Moderföretagen i finansdominerande finans- och försäkringskonglomerat skall se till att alla företag i konglomeratet på ett enhetligt sätt uppfyller skyldigheterna i denna standard. (6) Tillsynsobjekten skiljer sig från varandra med avseende på verksamhetens omfattning, organisation, kundstruktur och utbud av finansiella tjänster, och de praktiska lösningarna kan därför variera i fråga om skyldigheter och riskhantering för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. (7) Standarder som har beröringspunkter med detta sakområde är Finansinspektionens standard 4.1 om uppläggning av intern kontroll och riskhantering, standard 4.4b om hantering av operativa risker och standard 1.3 om intern styrning (i skrivande stund under beredning). (8) Innehållet i och formen för rapporteringen av misstänkta transaktioner regleras i en särskild rapporteringsstandard (RA2.1). (9) I denna standard används den allmänna benämningen tillsynsobjekt om de juridiska personer (nedan även företag) som omfattas av tillämpningsområdet för kapitlen 1 5. Kapitel 6 tillämpas enbart på fondkommissionärer och den allmänna benämningen på dem i denna standard är anmälningsskyldiga.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 6 (6) 2 BAKGRUND OCH SYFTE (1) Skyldigheterna att identifiera och känna kunderna och att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas i strid med lag utgör ett av de centrala områdena för den internationella regleringen. Genom internationella regelverk strävar man att harmonisera både lagstiftningen och uppförandereglerna för marknaden så att missbruk av det finansiella systemet, t.ex. penningtvätt och finansiering av terrorism, skall kunna upptäckas och förhindras. (2) Förbättrad reglering av marknadsmissbruk och samordnad tillsynspraxis syftar till att öka förtroendet för värdepappersmarknaden. Med stöd av lagstiftningen om marknadsmissbruk och samarbetet mellan de myndigheter som utövar tillsyn över värdepappersmarknaden ges i denna standard och tillhörande rapporteringsstandard närmare vägledning om rapporteringen av misstänkta transaktioner till Finansinspektionen. (3) Finansinspektionen har i denna standard sammanställt de centrala skyldigheter som syftar till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen samarbetar med andra inhemska och utländska myndigheter och följer den internationella utvecklingen. Finansinspektionen är skyldig att till centralen för utredning av penningtvätt vid centralkriminalpolisen rapportera misstänkta omständigheter som inspektionen i sin tillsyn upptäcker i den verksamhet som bedrivs av tillsynsobjekten eller på finansmarknaden. Finansinspektionen ser det som viktigt att tillsynsobjekten utvecklar sina kundrutiner och sin riskhantering. Finansinspektionen värdesätter också allt som tillsynsobjektens intresseorganisationer gör för utvecklingen av samordnade uppföranderegler för sina medlemmar. (4) Denna standard syftar till att främja noggranna och enhetliga uppföranderegler för finansmarknaden, god marknadspraxis och förtroendet för tjänsteleverantörerna. En tillförlitlig verksamhet på finansmarknaden kräver att tjänsteleverantörerna i både sin inhemska och sin utländska verksamhet
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 7 (7) noga uppfyller sina skyldigheter avseende kundidentifiering och kundkännedom. God kundkännedom är god marknadssed, som bidrar till att missbruk kan upptäckas och förhindras. Tillsynsobjekten skall identifiera de risker som är förenade med kundrelationerna och motparterna och dimensionera sina rutiner och sin riskhantering efter kundernas särart. Tillsynsobjekten skall följa utvecklingen inom reglering och teknik och anpassa rutinerna därefter.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 8 (8) 3 INTERNATIONELLA REGELVERK Kapitlen 1 5 (1) Principerna om kundidentifiering, kundkännedom och åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism baserar sig på internationella standarder och rekommendationer. Principerna går ut på att tillhandahållarna av finansiella tjänster skall identifiera och känna sina kunder. God kundkännedom bidrar till att avvikande och misstänkta transaktioner kan upptäckas. Misstänkta fall skall rapporteras till myndigheterna. (2) Följande rekommendationer innehåller de centrala principer som den nationella regleringen och tillsynen bör bygga på och som tillhandahållarna av finansiella tjänster förväntas följa: Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF): 40 rekommendationer (2003) Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF): 9 specialrekommendationer mot finansiering av terrorism (2001) Baselkommittén för banktillsyn (BCBS): Customer due diligence for banks (2001) Baselkommittén för banktillsyn (BCBS): Consolidated Know-Your- Customer (KYC) Risk Management (2003) IOSCO: Principles on Client Identification and Beneficial Ownership for the Securities Industry (2004) Baselkommittén för banktillsyn (BCBS): Core Principles for Effective Banking Supervision (1997) IOSCO: Objectives and Principles of Securities Regulation (2003). (3) Som bakgrundsmaterial för beredningen har också följande utkast använts: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism, KOM/2004/0448 slutlig,
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 9 (9) 2004/0137, 30.6.2004 (52004PC0448). IOSCO: Anti-money Laundering Guidelines for Collective Investment Schemes 2005 (consultation report). Kapitel 6 (4) Vid beredningen har beaktats Europeiska värdepapperstillsynskommitténs vägledning om tillämpningen av direktivet om marknadsmissbruk. Syftet är att samordna rapporteringen så att missbruk kan upptäckas effektivare: The Committee of European Securities Regulators (CESR): Market Abuse Directive. Level 3 first set of CESR guidance and information on the common operation of the Directive, CESR/04-505b.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 10 (10) 4 RÄTTSGRUND 4.1 EG-lagstiftning Kapitlen 1 5 (1) Den nationella lagstiftningen om kundidentifiering och kundkännedom samt om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism grundar sig på följande direktiv: EU-rådets direktiv 91/308/EEG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (31991L0308) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG om ändring av rådets direktiv 91/308/EEG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (32001L0097). Kapitel 6 (2) Den nationella lagstiftningen om rapportering av misstänkta transaktioner baserar sig på följande direktiv: Europeiska parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (32003L0006) Kommissionens direktiv 2004/72/EG om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller godtagen marknadspraxis, definition av insiderinformation rörande råvaruderivat, upprättande av förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation, anmälan av transaktioner som utförs av personer i ledande ställning och rapportering av misstänkta transaktioner (artiklarna 7 1) (32004L0072).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 11 (11) 4.2 Finsk lagstiftning (3) Den centrala lagstiftningen om de frågor som behandlas i kapitlen 1-5 är följande: lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt (nedan penningtvättslagen) (68/1998) inrikesministeriets förordning om förhindrande och utredning av penningtvätt (890/2003) 15 i finansministeriets förordning om de utredningar som skall fogas till ett kreditinstituts ansökan om koncession (659/2003) 11 i finansministeriets förordning om de utredningar som skall fogas till ett värdepappersföretags ansökan om verksamhetstillstånd (658/2003) 11 i finansministeriets förordning om de utredningar som skall fogas till fondbolags och förvaringsinstituts ansökan om verksamhetstillstånd (234/2004) 16 3 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004). (4) Den nationella lagstiftningen om frågor som tas upp i kapitel 6 är följande: 5 och 10 kap. i värdepappersmarknadslagen (495/1989) och 51 kap. i strafflagen (39/1889). 4.3 Finansinspektionens reglering Kapitlen 1 5 (5) Finansinspektionens regler för kundidentifiering, kundkännedom och riskhantering för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism baserar sig på följande bestämmelser: Kapitel 6 68 och 95 i kreditinstitutslagen (1607/1993) 29 3 mom. och 49 i lagen om värdepappersföretag (579/1996) 30 a 3 mom. och 144 i lagen om placeringsfonder (48/1999), 24 i lagen om utländska kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland (1608/1993) 16 i lagen om utländska värdepappersföretags rätt att tillhandahålla investeringstjänster i Finland (580/1996) 29 b i lagen om värdeandelssystemet (826/1991).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 12 (12) (6) Finansinspektionens regler för rapportering av misstänkta transaktioner baserar sig på följande bestämmelser: 4 kap. 5 b och 10 kap. 1, 1 a och 1 b i värdepappersmarknadslagen (495/1989), 15 2 mom. i lagen om Finansinspektionen (587/2003).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 13 (13) 5 KUNDIDENTIFIERING OCH KUNDKÄNNEDOM SAMT ÅTGÄRDER MOT PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM 5.1 Allmänna principer 1 (1) Noggranna rutiner för kundidentifiering och kundkännedom hör till den dagliga verksamheten och är inte enbart åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. (2) Med kundidentifiering och kundkännedom avses rutiner för identitetskontroll och utredning och uppföljning av kundernas verksamhet och bakgrund i den omfattning som behövs för respektive kundförhållande. (3) I praktiken varierar rutinerna för kundidentifiering och kundkännedom efter arten och omfattningen av tillsynsobjektets eller kundens verksamhet, tjänsteutbudet och riskerna med kundförhållandet. Ett kundförhållande som med tanke på finansmarknaden eller tillsynsobjektets verksamhet är förenad med särskilda risker förutsätter noggrannare rutiner och mer omfattande utredning och uppföljning av kundens verksamhet och bakgrund än normalt. Tillsynsobjekten har i regel möjlighet att välja sina kunder. Om kunden till exempel inte passar in i tillsynsobjektets verksamhetsstrategi behöver inte något kundförhållande inledas eller några tjänster tillhandahållas. Lagstiftningen fastställer dock vissa bastjänster som tillsynsobjekten inte kan vägra att tillhandahålla. 1 Jfr avsnitt 6.8 i standard 4.4b om hantering av operativa risker.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 14 (14) (4) Tillsynsobjekten skall tillämpa sådana rutiner och sådan internkontroll att de i efterhand kan påvisa hur identitetskontrollen utförts, hur de känner kunden och hur de har uppfyllt omsorgs- och anmälningsplikten. 5.1.1 Ansvarsförhållanden och kontaktperson 2 (5) Hur skyldigheterna i denna standard uppfylls avspeglar för sin del nivån på tillsynsobjektens interna styrning och interna kontroll. Vid bedömning av hur omsorgsplikten enligt penningtvättslagen har uppfyllts kontrolleras att tillsynsobjektet har den riskhantering och internkontroll som behövs för det aktuella området. Bland annat kontrolleras att tillsynsobjektet har en klar organisation med klara ansvarsförhållanden, fastställda rutiner samt interna regler och utbildning för personalen. (6) Tillsynsobjektens högsta ledning svarar för att internkontroll och riskhantering upprättas. Tillsynsobjekten skall utse en kontaktperson med ansvar för frågor som gäller penningtvätt. Uppgifter om tillsynsobjektet och kontaktpersonen skall lämnas till centralen för utredning av penningtvätt. Kontaktpersonens ställning och uppgifter kan variera alltefter organisation. Kontaktpersonen svarar för kontakterna med myndigheterna i frågor som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism och samordnar de interna reglerna, utbildningen av personalen och rapporteringsrutinerna. Kontaktpersonen skall ha en sådan ställning att han eller hon har befogenhet att vidta sådana praktiska åtgärder mot penningtvätt som inte tillåter dröjsmål, t.ex. att göra en anmälan eller att svara på frågor från myndigheter. 5.1.2 Interna regler och utbildning av personalen 3 (7) Myndighetsföreskrifterna är i regel allmänt hållna och därför är det nödvändigt att tillsynsobjekten tar fram mer detaljerade uppföranderegler som är anpassade till den egna verksamheten. Att upprätta interna regler och informera personalen om dem är ett led i den omsorgsplikt som föreskrivs i penningtvättslagen. (8) Tillsynsobjektens interna regler bör föreskriva rutiner för kundidentifiering och kundkännedom och terrorism och marknadsmissbruk för att omsorgs- och anmälningsplikten skall uppfyllas. De interna reglerna skall täcka olika slags distributionskanaler, produkter, utlagda tjänster samt ombuds- och underförmedlingsförhållanden. Skyldigheterna gäller också produkt- och systemutveckling och inträde på nya marknader. 2 Jfr avsnitt 6.8 i standard 4.4b om hantering av operativa risker. 3 Jfr avsnitt 6.8 i standard 4.4b om hantering av operativa risker.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 15 (15) (9) Skyldigheten att identifiera och lära känna kunderna skall ingå i utbildningsprogrammet för personalen. Utbildning skall ordnas regelbundet och heltäckande för alla organisationsnivåer och särskilt för personalgrupper som har att göra med kundförhållanden, produktutveckling samt clearing-, förvarings- och betalningssystem. 5.2 Kundidentifiering 5.2.1 Centrala principer (10) Tillsynsobjekten har ansvaret för att kunderna blir identifierade. Tillsynsobjekten kan själva identifiera sina kunder eller anlita ombud för det. (11) När ombud anlitas eller verksamhet läggs ut på en utomstående (nedan uppdragstagare) skall tillsynsobjekten försäkra sig om att ombudet eller uppdragstagaren följer tillsynsobjektets regler om kundidentifiering och kundkännedom. Rutinerna skall fastställas i avtalet mellan ombudet och tillsynsobjektet och i avtalet skall också skrivas in att tillsynsobjektet skall ha tillgång till identifikationsdokumentationen. Också Finansinspektionen skall ha kvar sin rätt att utöva tillsyn och att få uppgifter. (12) Kunden skall identifieras i början av ett kundförhållande innan någon transaktion eller order utförs. I undantagsfall kan identifieringen slutföras senare men dock innan kunden har möjlighet att disponera de tillgångar som transaktionen omfattar. (13) När ett regelbundet kundförhållande inleds skall kunden alltid identifieras. (14) Icke regelbundna kunder skall identifieras om värdet av en engångstransaktion eller sinsemellan sammankopplade transaktioner överstiger 15 000 euro. Tillsynsobjekten kan själva sätta en lägre gräns men inte höja gränsen. (15) Oberoende av transaktionens storlek skall kunden alltid identifieras om man misstänker penningtvätt, finansiering av terrorism eller annat missbruk. (16) En person som handlar för en juridisk eller fysisk persons räkning skall identifieras. Vidare skall säkerställas att personen har bemyndigande att företa rättshandlingar på den juridiska personens vägnar. Vid försök att dölja den verkliga identiteten på en kund eller en förmånstagare skall till buds stående medel användas för att identifiera den person som drar nytta av ordern eller transaktionen eller som har bestämmanderätt i det aktuella
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 16 (16) ärendet. Rekommendation (17) Om en intressebevakare för en omyndig företar en transaktion eller lägger order för den omyndiges räkning kan intressebevakaren anses vara kund och då behöver den omyndige inte identifieras separat. (18) Från identifieringsskyldigheten finns ett undantag. Det gäller sådana fall där parten i ett kund- eller affärsförhållande är ett kreditinstitut, finansinstitut, värdepappersföretag, fondbolag eller livförsäkringsbolag med verksamhetstillstånd i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detsamma gäller bolag från stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om de har filialer med verksamhetstillstånd i stater som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Tillsynsobjekten skall dock försäkra sig om att företaget är av ovan nämnd typ och att det står under myndighetstillsyn. (19) Tillsynsobjekten skall vägra att ingå kundförhållanden eller avstå från uppdrag om kunden inte kan identifieras. 5.2.2 Identifieringsrutiner Rekommendation (20) Kunderna skall identifieras på ett tillförlitligt sätt. Identifieringen förutsätter identitetskontroll och dokumentation av kontrollen. När ett kundförhållande inleds skall identitetskontrollen primärt utföras med ledning av en giltig identitetshandling som utfärdats av en myndighet eller identifikationsuppgifter som uppfyller kriterierna för kvalificerade certifikat. 4 Under ett befintligt kundförhållande kan identifieringen också baseras på en säker och verifierbar e-legitimation. (21) Identifieringen skall utföras av någon personligen eller baseras på identifikationsuppgifter som uppfyller kriterierna för kvalificerade certifikat när en kund öppnar det första bankkontot eller tecknar ett nättjänstavtal och för första gången får en sådan e-legitimation med vilken avtal kan ingåsl också med andra tjänsteleverantörer. (22) I det följande uppräknas exempel på rutiner för identifiering av kunder. En tillförlitlig identifiering kan kräva en kombination av rutiner och ytterligare upplysningar kan behöva inhämtas i synnerhet då ett kundförhållande inleds med en kund från en annan stat. Tillsynsobjektet (den egna personalen) identifierar kunden vid personlig kontakt. 4 Lagen om elektroniska signaturer (14/2003).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 17 (17) Ett ombud eller en uppdragstagare identifierar kunden för tillsynsobjektets räkning vid personlig kontakt. Posten identifierar en kund för tillsynsobjektets räkning: avtal eller andra handlingar postas som rekommenderad försändelse som kunden skall avhämta personligen mot mottagningsbevis. Posten identifierar kunden och skickar mottagningsbeviset till tillsynsobjektet. Tillsynsobjektet träffar inte kunden personligen, utan identifieringen baseras på en säker och verifierbar e-legitimation. I fråga om tjänster som med tanke på missbruk av det finansiella systemet innebär små risker kan man tillämpa ett förfarande där tillsynsobjektet inte träffar kunden personligen, utan identifieringen baseras på uppgifter som lämnats av kunden och på betalnings- och avvecklingstransaktioner (s.k. logisk helhet). Det kan till exempel handla om en transaktionskedja där kunden erlägger en betalning från sitt eget konto i ett kreditinstitut (motkonto) och värdepapperen registreras på kundens värdeandelskonto. Tillsynsobjektets betalningar till kunden går till det motkonto som kunden har uppgett på förhand. Detta förfarande förutsätter att tillsynsobjektet lägger upp en kontrollrutin och mot uppgifter ur andra register kontrollerar de uppgifter som kunden har lämnat. Tillsynsobjektet kan jämföra kundens uppgifter till exempel mot uppgifter som kan fås ur befolkningsregistret, handelsregistret, kreditupplysningsregistret eller andra register. Av kunden kan man begära att få ett specificerat, skriftligt samtycke till att personuppgifterna kontrolleras. Tillsynsobjektet kan kräva att kunden dessutom skall lämna in andra handlingar och upplysningar, t.ex. en rekommendation från det kreditinstitut som kunden anlitar. Som identitetskontroll räcker det i regel inte att enbart konstatera att kundmedlen kommer från ett konto i det kreditinstitut som kunden anlitar. 5.2.3 Identifikationshandlingar (23) Identitetskontrollen av en personkund (fysisk person) kan utföras med ledning av följande identifikationshandlingar: giltigt körkort giltigt pass (även främlingspass eller diplomatpass) giltigt identitetskort som har beviljats av polisen efter 1.3.1999
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 18 (18) giltigt elektroniskt identitetskort giltigt FPA-kort med foto resedokument för flykting av särskilda skäl någon annan handling eller annan säker och verifierbar e-legitimation mot vilken identiteten kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Rekommendation (24) Körkort som har beviljats före 1990 duger endast i det fall att kunden kan identifieras med ledning av det. Rekommendation Rekommendation (25) Identifikationshandlingen för en utländsk personkund utan finsk personbeteckning är i allmänhet ett giltigt pass (eller främlingspass). Som identifikationshandling kan också ett resedokument för flykting komma i fråga. För nordiska medborgare godkänns också identitetskort. (26) Identifieringen av en juridisk person baseras på ett uppdaterat handelsregisterutdrag eller på något annat sådant motsvarande registerutdrag ur ett myndighetsregister som bevisar den juridiska personens existens och rättshandlingsförmåga. En person som handlar för en juridisk persons räkning skall identifieras på samma sätt som en personkund. (27) I förekommande fall bör bemyndigandet för den person (de personer) som handlar för en juridisk persons räkning kontrolleras mot ett protokollsutdrag från den juridiska personens beslutande organ eller motsvarande handlingar. 5.3 Centrala principer för kundkännedom Rekommendation (28) Omfattningen av kännedomen om en kund (i hur stor omfattning man kontrollerar kundens bakgrund) varierar efter tjänsteutbud och kundförhållande. Tillsynsobjekten skall inhämta tillräckliga uppgifter om kundernas tidigare och planerade verksamhet och användning av tjänster. Tillsynsobjekten kan i regel vägra att som kund godta en part som vägrar att lämna uppgifter eller vars storlek, driftställe eller verksamhetsart inte motsvarar tillsynsobjektets verksamhetsstrategi. (29) Riskhanteringen avseende kundförhållanden förutsätter att tillsynsobjekten dimensionerar rutinerna för kundkännedom efter de tjänster som kunden anlitar eller efter andra särdrag i kundförhållandet. Tillsynsobjekten bör följa utvecklingen av kundförhållanden och användningen av tjänster för att kontrollera att bilden fortfarande stämmer med den uppfattning de har om kunderna.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 19 (19) Rekommendation Rekommendation (30) Om en personkund behövs identifikations- och kontaktuppgifter och uppgifter om arten och omfattningen av de tjänster som kunden anlitar, syftet med tjänsterna samt tillgångarnas ursprung och tänkta användning. (31) Om en juridisk person behövs kontakt- och registeruppgifter och uppgifter om medlemmarna av styrelsen eller motsvarande beslutsorgan och personer som handlar för den juridiska personens räkning. Vidare skall upplysningar inhämtas om arten och omfattningen av den verksamhet som företaget bedriver samt syftet med och omfattningen av användningen av tjänsterna 5. Av kunden kan man också begära upplysningar om tillgångarnas ursprung och tänkta användning. (32) I förekommande fall kan det vara nödvändigt att inhämta upplysningar om koncern- och ägarstrukturen för en juridisk person, personer som har den faktiska bestämmanderätten eller är förmånstagare i en transaktion samt bolagets affärspartners och kundkrets. (33) Innan ett kundförhållande inleds med en kund utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall syftet med användningen av tjänsterna och kundens anknytning till Finland klarläggas. 5.4 Omsorgsplikt enligt penningtvättslagen (34) För att kunna uppfylla den omsorgsplikt som föreskrivs i penningtvättslagen skall tillsynsobjekten ha tillräcklig kännedom om sina kunders verksamhet för att kunna upptäcka order eller transaktioner som avviker från det normala. Avvikelser märks på många olika sätt, t.ex. att tillgångarnas ursprung döljs eller utplånas med hjälp av finansiella produkter eller genom fingerade transaktioner. Tillsynsobjekt som försummar omsorgsplikten eller råder eller hjälper kunder att dölja tillgångar kan råka ut för straffrättsliga påföljder. (35) Tillsynsobjekten skall bedöma om order eller transaktioner avviker från det normala inom finansbranschen. Tecken på att en transaktion kan vara avvikande kan enligt lagen vara följande: transaktionens struktur eller omfattning avviker från det normala transaktionen avviker från det normala i fråga om tillsynsobjektets storlek eller driftställe transaktionen har inget uppenbart ekonomiskt syfte transaktionen är inte förenlig med kundens ekonomiska ställning eller verksamhet. 5 3 i inrikesministeriets förordning om förhindrande och utredning av penningtvätt (840/2003).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 20 (20) (36) Tillsynsobjekten har en skyldighet att med skäliga till buds stående medel kontrollera bakgrunden till en avvikande transaktion samt tillgångarnas ursprung och tänkta användning. Uppgifter skall inhämtas från myndighetsregister, från tillsynsobjektens egna register eller av kunden genom att begära närmare upplysningar om transaktionen, t.ex. avtal eller andra handlingar som styrker transaktionen. Om en transaktion fortfarande verkar misstänkt eller om kunden är ovillig att lämna de begärda upplysningarna skall transaktionen rapporteras till centralen för utredning av penningtvätt. 5.5 Åtgärder mot finansiering av terrorism samt internationella finansiella sanktioner Rekommendation (37) Internationella sanktioner är inskränkande åtgärder som beslutas av FN:s säkerhetsråd eller EU:s ministerråd och som riktas mot vissa stater, grupper eller personer. Sanktionerna kan bland annat ha formen av export- och importförbud och finansiella sanktioner. Finansiella sanktioner innebär frysning av tillgångar eller andra ekonomiska resurser som tillhör regeringsmedlemmar och andra i beslutande ställning i de stater som är föremål för sanktionerna. Efter terrorattackerna i september 2001 vidtogs de världsomfattande åtgärder mot terrorism i allt högre grad i form av finansiella sanktioner. Tillhandahållarna av finansiella tjänster har en skyldighet att förhindra att det finansiella systemet används för finansiering av terrorism, t.ex. insamling och överföring av pengar. (38) Sanktionsbeslut i FN:s säkerhetsråd sätts inom Europeiska gemenskapen i kraft genom förordningar som utfärdas av EU-rådet. Namnen på de fysiska eller juridiska personer, grupper eller andra enheter som sanktionerna riktas mot offentliggörs i en bilaga till förordningen. EU:s förordningar är direkt tillämplig lagstiftning i EU:s medlemsländer. (39) Finansiella sanktioner förpliktar finansinstituten och andra företag att frysa de i förordningarna avsedda personernas, organisationernas och andra enheternas tillgångar utan något särskilt myndighetsbeslut. Att direkt eller indirekt överlåta eller förmedla tillgångar eller i förekommande fall andra ekonomiska resurser till de berörda är förbjudet. Brott mot skyldigheterna är i Finland straffbara regleringsbrott enligt 46 kap. i strafflagen. (40) Tillsynsobjekten skall bevaka ändringar i de finansiella sanktionerna och regelbundet kontrollera sina kundregister för att säkerställa att tjänster inte erbjuds sådana som är föremål för finansiella sanktioner. Om tillsynsobjektet i sina register upptäcker en kund vars identifikationsuppgifter motsvarar eller liknar uppgifterna om sådana som är föremål för sanktioner, skall
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 21 (21) tillsynsobjektet rapportera det till utrikesministeriet eller till Finansinspektionen. 5.6 Anmälningsplikt enligt penningtvättslagen (41) Enligt penningtvättslagen skall misstänkta transaktioner rapporteras till centralen för utredning av penningtvätt. En sådan anmälan är inte en brottsanmälan (begäran om utredning) utan en misstanke om att transaktionen avviker från den normala verksamheten inom finansbranschen eller är ett försök till en sådan transaktion. Någon lägsta beloppsgräns för anmälningspliktiga transaktioner har inte satts. Tillsynsobjekt som försummar sin anmälningsplikt kan dömas till straffrättsliga påföljder. (42) Tillsynsobjekten skall från fall till fall bedöma när en transaktion utifrån allmänna erfarenheter inom finansbranschen avviker från det normala eller är misstänkt. Gränsen mellan å ena sidan transaktioner som avviker från det normala och å andra sidan är misstänkta och anmälningspliktiga kan inte definieras på ett uttömmande sätt, utan en helhetsbedömning av situationen får avgöra. Om en kund till exempel inte lämnar de upplysningar som har begärts för att omsorgsplikten skall kunna uppfyllas eller de lämnade upplysningarna inte bedöms tillförlitliga skall tillsynsobjektet överväga att rapportera transaktionen till utredningscentralen. (43) Anmälningsplikten innebär att tillsynsobjekten på eget initiativ rapporterar misstänkta transaktioner. Tillsynsobjekten behöver inte ta ställning till vilket brott det kan vara fråga om. Att som en gärning enligt straffrättsliga rekvisit fastställa tillgångarnas ursprung och tänkta användning och en transaktions rätta beskaffenhet blir en bedömning som alltid görs i efterhand. Vid centralkriminalpolisen finns en central för utredning av penningtvätt. Centralen har rätt att av tillsynsobjekten få alla uppgifter den behöver och att avbryta en transaktion för en tid om fem dagar. (44) Tillsynsobjekten eller deras anställda kan bli skadeståndsskyldiga för gjorda anmälningar endast om de har brustit i omsorg. Att en anmälan har gjorts får inte yppas för kunden och inte heller för någon annan person om denne inte behöver informationen för att förhindra eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. (45) Tillsynsobjekten skall handla på så sätt att tillgångar som omfattas av en misstänkt transaktion inte förs utom räckhåll för myndigheterna. Tillsynsobjekten har diskretionär rätt att vidta någon av följande åtgärder i misstänkta fall: 1) avbryta transaktionen för inhämtning av upplysningar
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 22 (22) 2) vägra att utföra transaktionen till exempel i situationer där kundens identitet inte har kunnat verifieras på ett tillförlitligt sätt 3) utföra transaktionen om tillsynsobjektet inte har rätt att låta bli att utföra den eller om en avbruten transaktion eller vägran att utföra transaktionen sannolikt skulle försvåra utredningen av förmånstagaren i transaktionen. (46) Misstänkta transaktioner skall ofördröjligen rapporteras till centralen för utredning av penningtvätt när tillsynsobjektet utför en misstänkt transaktion en avbruten transaktion även efter utredning fortfarande är misstänkt tillsynsobjektet vägrar att utföra en misstänkt transaktion tillsynsobjektet efter utförd transaktion får kännedom om en sådan omständighet som gör att transaktionen verkar misstänkt. (47) Anmälan skall göras enligt de närmare anvisningar som centralen för utredning av penningtvätt har utfärdat om anmälningarnas informationsinnehåll och anmälningsförfarandet. Anmälan skall utformas så att utredningscentralen av den kan utläsa händelseförloppet och utvärdera de åtgärder som tillsynsobjektet har vidtagit i ärendet. Tillsynsobjektet skall också lämna över uppgifter och handlingar som kan vara av betydelse för utredningen. 5.7 Dokumentation och bevarande av identifikationsuppgifter 6 (48) För att tillsynsobjekten skall kunna uppfylla sina skyldigheter enligt penningtvättslagen skall tillräckliga uppgifter om kunderna sparas. I penningtvättslagen föreskrivs explicit skyldighet att bevara identifikationsuppgifter. (49) Identifieringen av och kännedomen om en kund skall dokumenteras och identifikationsuppgifterna skall bevaras fem år efter att transaktionen har utförts eller kundförhållandet upphört alltefter vilket datum som är senast. (50) Identitetskontrollen skall dokumenteras på så sätt att man i efterhand kan påvisa hur, mot vilka handlingar eller uppgifter och av vem kontrollen utförts. Handlingar och uppgifter som har inhämtats för att uppfylla omsorgsoch anmälningsplikten enligt penningtvättslagen skall sparas. 6 Jfr 6 i inrikesministeriets förordning (890/2003).
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 23 (23) Rekommendation (51) Uppgifter som skall bevaras är identifikationsuppgifterna ur den handling som har använts för identitetskontrollen, uppgifter om vilket material identifieringen i övrigt baserats på eller en kopia av handlingarna. Uppgifterna kan sparas elektroniskt. Om dokumentationen sparas på något annat ställe än hos tillsynsobjektet skall tillsynsobjektet se till att det känner till förvaringsstället och att det utan dröjsmål har tillgång till dokumentationen. (52) Om en personkund skall man dokumentera fullständigt namn, personbeteckning och adress. Om en utländsk person som inte har någon finsk personbeteckning skall dokumenteras namn, födelsedatum, nationalitet och nummer på passet eller något annat resedokument eller motsvarande identifikationsuppgift. (53) Om en juridisk person skall man dokumentera fullständigt namn, registernummer, registreringsdatum och registermyndighet, uppgifter om medlemmarna i den juridiska personens styrelse eller motsvarande beslutsorgan och fullständigt namn, personbeteckning och adress för de personer som handlar för den juridiska personens räkning. (54) För riskhanteringen är det också nödvändigt att spara uppgifter som har inhämtats för kundkännedom. Till god personregisterverksamhet hör att uppgifterna uppdateras regelbundet till exempel vid kundkontakt. (55) En kund har rätt att kontrollera sina personuppgifter och få del av de uppgifter om sig som finns registrerade hos tillsynsobjektet. Kontrollrätten gäller inte sådana anmälningar om misstankar om penningtvätt eller om misstänkta transaktioner som har gjorts till centralen för utredning av penningtvätt eller till Finansinspektionen 7, eftersom de inte får yppas. 7 Avsnitt 6: Anmälningsplikt avseende misstänkta transaktioner.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 24 (24) 6 ANMÄLNINGSPLIKT AVSEENDE MISSTÄNKTA TRANSAKTIONER (1) Om en anmälningsskyldig har skäl att misstänka att en transaktion kan gälla sådant utnyttjande av insiderinformation eller sådan kursmanipulation som strider mot 5 kap. i värdepappersmarknadslagen eller 51 kap. i strafflagen, skall den anmälningsskyldige utan dröjsmål rapportera det till Finansinspektionen 8 (se separat rapportertingsstandard RA2.1). (2) Att en anmälan har gjorts får inte yppas för den som misstanken riktas mot och inte heller för andra personer. (3) Anmälningsplikt avseende misstänkta transaktioner kan uppkomma med stöd av värdepappersmarknadslagen. Enligt värdepappersmarknadslagen skall misstänkta transaktioner rapporteras till Finansinspektionen. Kretsen av anmälningsskyldiga enligt värdepappersmarknadslagen är snävare än enligt penningtvättslagstiftningen. Anmälan är inte en brottsanmälan (begäran om utredning) utan en misstanke om avvikande transaktioner (t.ex. derivattransaktioner) som den anmälningsskyldige har uppmärksammat eller en situation där den anmälningsskyldige annars har skäl att misstänka att en transaktion kan gälla lagstridigt utnyttjande av insiderinformation eller kursmanipulation. Någon lägsta beloppsgräns för anmälningspliktiga transaktioner har inte satts. Den anmälningsskyldige kan föreläggas en administrativ påföljd enligt lagen om Finansinspektionen om anmälningsplikten försummas. (4) Att en anmälan har gjorts får inte yppas för den person som anmälan gäller eller för en legal eller annan företrädare för denne, eftersom det kan äventyra utredningen. Bestämmelser om den anmälningsskyldiges skadeståndsansvar ingår i 4 kap. 5 c i värdepappersmarknadslagen. 8 4 kap. 5 b i värdepappersmarknadslagen.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 25 (25) 7 RAPPORTERING TILL FINANSINSPEKTIONEN (1) En separat standard (RA2.1) har utfärdats om rapportering av misstänkta transaktioner till Finansinspektionen.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 26 (26) 8 DEFINITIONER (1) Med transaktion i kapitel 6 avses en värdepapperstransaktion, annan överlåtelse eller annat förvärv av värdepapper (t.ex. låneavtal eller teckning av aktier) eller annan affärstransaktion, såsom tecknande av derivatkontrakt eller utövande av rättigheter eller skyldigheter som följer med derivatkontrakt. (2) Med kund avses en fysisk eller juridisk person som ett tillsynsobjekt erbjuder tjänster eller som efterfrågar eller anlitar tillsynsobjektets tjänster. Kunden kan vara s.k. regelbunden kund eller icke regelbunden kund. (3) Med kundidentifiering avses identitetskontroll av en kund eller en person som handlar för en kunds räkning. Huvudregeln är att identiteten skall kontrolleras mot en giltig identitetshandling. (4) Med person som handlar för en kunds räkning avses en fysisk person som handlar på en annan fysisk eller juridisk persons vägnar, t.ex. på en sådan fysisk eller juridisk persons vägnar som är förmånstagare eller utövar bestämmanderätt (beneficial owner) i en transaktion. (5) Med kundkännedom avses att tillsynsobjekten förutom identiteten skall fastställa arten och omfattningen av kundens verksamhet och syftet med användningen av tjänsterna för att kunna bilda sig en uppfattning om vilken typ av kund det är fråga om och vilka slags tjänster som är lämpliga för kunden. (6) En misstänkt transaktion eller order avviker från transaktioner eller order som är normala inom branschen till exempel med avseende på storlek, struktur, kundens storlek eller driftställe. (7) Omsorgsplikten hänger nära samman med kundkännedom, men försummelser av omsorgsplikten är straffrättsligt definierade. För att uppfylla omsorgsplikten skall tillsynsobjekten följa utvecklingen av kundförhållanden
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 27 (27) och användningen av tjänster för att kunna upptäcka avvikande eller misstänkta transaktioner. Tillsynsobjekten har skyldighet att aktivt kontrollera bakgrunden till transaktionerna, tillgångarnas ursprung och tänkta användning samt rapportera sina misstankar till myndigheterna. (8) Med anmälningsplikt avses att misstänkta transaktioner skall rapporteras antingen till Finansinspektionen (4 kap. 5 b i värdepappersmarknadslagen [495/1989]) eller till centralen för utredning av penningtvätt vid centralkriminalpolisen (10 i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt [68/1998]). (9) Med regler mot penningtvätt avses alla de skyldigheter som tillsynsobjekten har i fråga om kundidentifiering, kundkännedom, dokumentation och bevarande av identifikationsuppgifter samt omsorgs- och anmälningsplikt. (10) Med regelbunden kund avses en stamkund som upprepade gånger anlitar tillsynsobjektets tjänster samt en kund som har minst ett avtal med tillsynsobjektet. (11) En icke regelbunden kund är en kund som anlitar tillsynsobjektets tjänster sporadiskt till exempel för att betala en faktura med kontanter eller för att teckna aktier vid en emission någon enstaka gång.
FINANSINSPEKTIONEN dnr 6/121/2005 28 (28) 9 YTTERLIGARE INFORMATION Kontaktinformation finns i listan över standardansvariga på Finansinspektionens webbplats. Upplysningar lämnas också av: Marknadsuppförande, tfn 010 831 5336