DANNEMORA MINERAL ÅRSREDOISNING 2007
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Affärsidé, vision, mål och strategi 6 Koncernstruktur 6 iktiga händelser 2007 7 D-ord 8 Dannemora Magnetit 10 Järnmalmsmarknaden 26 Dannemora Prospektering 34 Risker och redovisningsregler 48 Dannemoraaktien och ägarförhållanden 50 3 år i sammandrag 52 Förvaltningsberättelse 54 Resultaträkning 57 Balansräkning 58 Kassaflödesanalys 59 Tilläggsupplysningar och noter 60 Revisionsberättelse 66 Bolagsstyrning 67 Styrelse, ledning och revisor 68 Karta över Bergslagen 72 Ordlista 74 Historien om Dannemora 78
4 Dannemora i korthet Boltec MC. Foto: Atlas Copco
5 årt mål är att återuppta driften i Dannemoragruvan och att etablera långa leveranskontrakt med flera ledande stålverk samt att successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. i har dessutom som målsättning att genom prospektering finna nya mineralförekomster som på sikt kan tas i drift. Lars-Göran Ohlsson, D
6 Affärsidé, vision, mål och strategi Affärsidé, vision, mål och strategi Affärsidé Dannemora Minerals affärsidé är: att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt driva och utveckla denna med långsiktigt god lönsamhet att bedriva prospektering efter bas- och ädelmetallmineraliseringar samt att förädla dessa till brytvärda förekomster som ger goda synergier med verksamheten i Dannemoragruvan. ision Dannemora Minerals vision är att uppnå maximalt värde för aktieägarna genom att inom en femårsperiod vara en betydande nischleverantör av järnmalm till ett urval av europeiska stålverk. idare ska bolaget, som komplement till järnmalmsverksamheten, på sikt bryta och förädla bas- och/eller ädelmetallförekomster. Mål Dannemora Minerals mål är att återuppta driften i Dannemoragruvan och att etablera långa leveranskontrakt med två till fem ledande stålverk samt att successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. Bolaget har vidare som målsättning att genom prospektering finna nya förekomster med bas- och/eller ädelmetaller, vilka på sikt kan tas i drift. Styrelsen har formulerat följande finansiella mål för verksamheten: att inom två år efter driftstart nå ett positivt rörelseresultat att inom tre år efter driftstart uppnå en lönsamhetsnivå minst i nivå med branschgenomsnittet. De operativa målen kan sammanfattas med följande punkter: att återuppta driften i Dannemoragruvan under slutet av 2009 att nå full produktion 2011/2012 att genom prospektering i gruvan väsentligt öka järnmalmsreserven att genom regional prospektering lokalisera nya förekomster med bas- och/eller ädelmetaller. Strategi Dannemora Minerals strategi för att uppnå uppställda mål inkluderar följande huvudelement: Organisation Bolaget har etablerat en väl anpassad effektiv organisation som ska utvecklas i takt med att verksamheten växer. Personal Erfaren och kvalificerad personal är viktig för bolagets framgång. Styrelsen och ledningen arbetar därför aktivt för att bolaget ska framstå som en attraktiv och utvecklande arbetsplats. För att säkerställa den framtida personalförsörjningen kommer bolaget att ha fortlöpande dialog med kommunala företrädare. Marknad För avsättning av järnmalmsprodukterna krävs leveransavtal med specifika kunder. Dannemora Mineral kommer att sträva efter att tidigt etablera långsiktiga relationer med ett antal ledande europeiska stålverk. I konsekvens med bolagets prospekteringsverksamhet kommer också marknaden för bas- och ädelmetaller att följas och utvärderas kontinuerligt. Finansiering Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering efter nya förekomster kommer att kräva kapitaltillskott. KONCERNSTRUKTUR Dannemora Mineral AB är moderbolaget i en koncern med två dotterbolag, Dannemora Magnetit AB och Dannemora Prospektering AB. Dannemora Magnetit AB har som primär målsättning att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt att därefter driva denna med långsiktigt god lönsamhet. Dannemora Prospektering AB har som uppgift att finna nya mineraliseringar med bas- och/eller ädelmetaller samt att utveckla dessa till brytvärda malmförekomster. DANNEMORA MAGNETIT AB DANNEMORA MINERAL AB (publ) DANNEMORA PROSPEKTERING AB
Affärsidé, vision, mål och strategi 7 Avgörande för aktieägarvärdet är i första hand strukturen på den planerade finansieringen av produktionsanläggningarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kapitalkostnad den kan genomföras. Alternativa marknadsmässiga och tekniska lösningar ska ställas mot olika finansiella lösningar i en interaktiv process. En viktig del i denna process är bedömningen av riskerna i olika finansiella lösningar. Struktur Dannemora ska etableras som en central plattform för framtida gruvverksamhet i östra Bergslagen. De inledningsvis omfattande undersökningstillstånden kommer successivt att koncentreras mot ett mindre antal intressanta prospekteringsuppslag. På sikt väntas anläggningen i Dannemora utgöra centrum för gruvindustrin i östra Bergslagen både från ett tekniskt/produktionsmässigt perspektiv och från ett kunskapsmässigt/ administrativt perspektiv. Tillstånd Myndighetstillstånd och andra legala regleringar utgör kritiska komponenter i verksamheten. Bolaget kommer att försöka minimera de tids- och kostnadsmässiga riskerna vad gäller tillstånd och prövningar. erksamheten ska karaktäriseras av ett öppet och konstruktivt samarbete med berörda myndigheter. Miljö Miljölagstiftningen inom prospekteringsoch gruvbranschen är omfattande och verksamhetskritisk. Bolaget har därför organiserat verksamheten på sådant sätt att det alltid noggrant ska följa utvecklingen inom miljölagstiftningen och löpande vidta de åtgärder som krävs för att leva upp till rådande lagstiftning. iktiga händelser 2007 I juni lämnade Dannemora Magnetit en ansökan till Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt avseende återupptagandet av gruvdriften i Dannemoragruvan. Dannemorakoncernen har under året byggt upp en väl fungerande ledningsorganisation för såväl moderbolaget som för de båda dotterbolagen. Under året genomfördes en nyemission som tillförde bolaget 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. I samband med nyemissionen noterades bolagets aktie på First North. En moränprovtagning som genomfördes under året resulterade i ett antal guldanomala områden längs ett bälte som sträcker sig norrut från Dannemoragruvan. Höstens mätningar med helikopterburen magnetometer och TEM (Time Domain Electro Magnetic) utrustning resulterade i ett flertal intressanta anomalier. TEM mätningar i borrhål indikerar en elektrisk ledare på cirka 100 meters djup i södra Dannemorafältet. Arbetet med en feasibility -studie för ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan pågick under hela 2007 men avrapporterades först i januari 2008. -- Malmreserverna i Dannemorafältet har beräknats till 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan (20,6 Mt bevisade malmreserver med 35,1 procent järn och 1,8 procent mangan och 7,9 Mt sannolika malmreserver med 35,3 procent järn och 1,7 procent mangan). -- id full produktion planeras 2,45 Mt malm att brytas per år vilket förväntas ger 1,5 Mt färdiga produkter (50 procent styckemalm och 50 procent fines). -- Den beräknade malmreserven medger kontinuerlig brytning under drygt 12 år. -- Investeringskostnaderna för gruva och övriga anläggningar har beräknats till 838 Mkr fördelat på fyra år. -- Driftkostnaderna vid full produktion har beräknats till cirka 179 kronor per ton förädlade produkter FOB Hargshamn vilket motsvarar cirka 109 kronor per ton malm. -- Med användande av de ovan redovisade investerings- och driftkostnaderna erhålles ett nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956 Mkr vid 8 procent kalkylränta. I kalkylen har ett medelpris på 358 kr per ton järnmalmsprodukter använts vilket är cirka 20 procent lägre än 2007 års pris FOB Hargshamn. Som resultat av de under 2007 inledda förhandlingarna träffade Dannemora Mineral och Östhammars kommun i februari 2008 en överenskommelse om överlåtelse av ett ca 400 hektar stort markområde från kommunens aktiebolag Dannemora Gruvfastigheter till Dannemora Mineral. Den brasilianska gruvjätten ale har under februari 2008 förhandlat fram prishöjningar på 65 procent för järnmalm med stora asiatiska ståltillverkare som Japans Nippon Steel och Sydkoreas Posco.
8 D-ord Nyemission väckte stort intresse För att finansiera förberedelserna av den planerade driften i Dannemoragruvan och prospekteringen genomförde Dannemora Mineral under året en nyemission och ansökte om notering på First North. Intresset för nyemissionen var stort från såväl institutioner som privatpersoner (emissionen övertecknades drygt 7 gånger). Bolaget tillfördes genom nyemissionen omkring 1 800 nya aktieägare och 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. Ett framgångsrikt år för Dannemora Mineral Allt började med en tydlig idé.i ville återuppta driften i Dannemoragruvan och bli en välrenommerad leverantör av järnmalmsprodukter till norra Europas ståltillverkare. Nu är vår idé på väg att bli verklighet. i har under året lyckats genomföra alla väsentliga delar i det ambitiösa program som vi presenterade i samband med noteringen på First North i april/maj 2007. Naturligtvis har vi haft god draghjälp av utvecklingen på järnmalmsmarknaden med stigande priser under 2007 och 2008. Men vi har också arbetat hårt för att finna kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar på den planerade brytningen och malmförädlingen. Glädjande är också att den aktiva marknadsföring som vi bedrivit under året i Nordeuropa bekräftar att det finns ett betydande intresse för en ny järnmalmsleverantör i närområdet och för Dannemora Magnetits produkter. Även verksamheten inom vårt andra dotterbolag, Dannemora Prospektering, har varit framgångsrik. De under året genomförda undersökningarna har resulterat i en lång rad nya uppslag på såväl ädel- som basmetallmineraliseringar. iktiga nyckelrekryteringar Under året har vi genomfört en rad viktiga rekryteringar för att stärka moderbolagets och dotterbolagens organisationer. Moderbolaget har fått en ny ekonomichef. Dannemora Magnetit har anställt en D, en platschef samt en marknads- och logistikchef. Samtliga har lång och gedigen erfarenhet av järnmalm, gruvdrift, malmförädling och marknadsföring. Även inom Dannemora Prospektering har nya rekryteringar genomförts, vilka förstärkt organisationen och ökat prospekteringskompetensen. Dotterbolaget anställde bland annat en ny prospekteringschef under året. Ansökan om miljötillstånd Dannemora Mineral har sedan tidigare en bearbetningskoncession för Dannemorafältet. Innan ett återupptagande av driften kan beslutas fordras emellertid också ett miljötillstånd. I juni 2007 lämnade vi in en ansökan till Miljödomstolen om att få bryta i Dannemoragruvan och på plats förädla malmen. Ansökan avser en produktion av 2,0 Mt styckemalm och fines. år förhoppning är att den beviljas redan under våren 2008. Minimering av miljöpåverkan id den tidigare brytningen i Dannemoragruvan deponerades restprodukterna i ett sandmagasin ovan jord. Denna typ av deponering kan i vissa fall orsaka oönskade läckage av bland annat tungmetaller. För att minimera detta planerar vi att istället deponera det ofyndiga materialet från förädlingsverket i de stora öppna rum som tidigare brytning efterlämnat. Detta för-
D-ord 9 farande medför också att berggrunden stabiliseras och att gamla pelare delvis kan brytas. Lönsamhetsstudie visar god ekonomisk bärkraft Under 2007 har en lönsamhetsstudie för upptagandet av driften i Dannemoragruvan genomförts. Resultatet, som redovisas mer ingående under rubriken Dannemora Magnetit, är mycket positivt och visar att den planerade verksamheten har en klar ekonomisk bärkraft. Parallellt med studien har arbete pågått för att finna mer kostnadseffektiva lösningar. Detta arbete fortsätter och vi kommer nu speciellt att koncentrera oss på transportfrågan. En övergång från lastbilstransporter till järnvägstransporter är viktig för såväl miljön som för den planerade verksamhetens ekonomi. Andra viktiga områden som vi kommer att arbeta vidare med är malmförädlingen. En större andel styckemalm skulle ytterligare förbättra lönsamheten. Avgörande för aktieägarvärdet är också strukturen på den framtida finansieringen av investeringarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kostnad den kan genomföras. i håller också på att undersöka olika möjligheter att genom leasinglösningar reducera initialinvesteringarna. Länspumpning av gruvan Dannemoragruvan är vattenfylld upp till 320 meters nivå. Totalt beräknar vi att det finns cirka fem miljoner kubikmeter vatten som måste pumpas bort. Länsstyrelsen har gett bolaget tillstånd att pumpa ut vattnet. Pumpningen var tänkt att starta redan under 2007, men eftersom vi kan börja bryta malmkropparna i norra delen av fältet som ligger över vattennivån behöver investeringen i pumpning sannolikt inte göras förrän miljöbeslutet erhållits. Starkt stöd från lokalbefolkning och myndigheter Det finns en mycket stark gruvtradition i Dannemora. När gruvan stängdes 1992 var det en tragedi för bygden. i upplever därför ett starkt stöd, betydande engagemang och stora positiva förväntningar på projektet från såväl lokalbefolkning som kommun- och länsledning. Fortsatt hög efterfrågan på järnmalm Under de senaste sju åren har stålproduktionen i världen ökat kraftigt. Järnmalmsproducenterna hade i början av den här perioden tillräcklig kapacitet för att täcka de ökande behoven, men från 2006 och särskilt under 2007 har marknaden karaktäriserats av brist på järnråvara. idare har de totala behoven i världen av andra råvaror som till exempel kol ökat i liknande omfattning, vilket resulterat i kraftigt stigande transportkostnader. En samlad analytikerkår bedömer att bristsituationen består ett eller ett par år framåt. Priserna för fines höjdes cirka 10 procent under 2007 medan prishöjningarna var något lägre för pellets och styckemalm. De första resultaten av prisförhandlingarna för 2008 var klara i mitten av februari då den brasilianska gruvjätten ale kom överens med flera stora asiatiska ståltillverkare om en 65-procentig höjning av järnmalmspriset. Prisförhandlingarna för 2008 har i huvudsak påverkats av att efterfrågan på järnmalm ligger över produktionskapaciteten, det eventuella samgåendet mellan två av de största producenterna samt att de australiska järnmalmsgruvorna föreslagit att priset ska förhandlas med ett C&F (fraktfritt) pris Kina som jämförelse. De kraftigt stigande spotpriserna till Kina har dessutom givit säljarna ett bra förhandlingsargument. Avtal om markköp med Östhammars kommun Som ett led i det planerade återupptagandet av driften i Dannemoragruvan har vi, under våren 2008, köpt ett cirka 400 hektar stort markområde av Östhammars kommun. Köpet gör oss till ägare av det område, och de anläggningar, som behövs för gruv- och förädlingsverksamheten. Köpeavtalet reglerar även ansvaret för vissa miljöfrågor. Östhammars kommun kommer att ansvara för äldre miljöbelastningar medan Dannemora Mineral kommer att ansvara för eventuella miljöeffekter orsakade av den planerade framtida gruvverksamheten. Prospektering väcker förhoppningar Resultaten av prospekteringsverksamheten under 2007 har varit positiva. Ett flertal intressanta indikationer på möjliga mineraliseringar har lokaliserats och dessa kommer att undersökas vidare under 2008. Den genomförda moränprovtagningen avslöjade ett flertal områden med anomala (förhöjda) halter av basmetaller och/eller guld, vilket kan betyda att det finns mineraliseringar med dessa element i berggrunden. Även de under året gjorda flyggeofysiska mätningarna har givit intressanta resultat. Flera elektromagnetiska anomalier, som tolkats kunna vara förorsakade av basmetallmineraliseringar, har framkommit. Några av dessa ligger inom områden där förhöjda metallhalter konstaterats vid moränprovtagningen. Intressanta och hoppingivande är också resultaten av de TEM-mätningar som gjordes i hål som vi tidigare borrat för att lokalisera sulfidmineraliseringar i den södra delen av Dannemorafältet. ny verkställande direktör Den sista mars lämnar jag, med ålderns rätt, D-jobbet i Dannemora Mineral. Min efterträdare Staffan Bennerdt har en stimulerande uppgift framför sig. Såväl gruvprojektet som prospekteringen har utvecklats i positiv riktning och vi är väl rustade för att ta itu med de utmaningar vi står inför under 2008. Det är min förhoppning att aktieägarna delar den optimism inför framtiden som jag, min efterträdare, övrig företagsledning och styrelse känner. Dannemoragruvan har en lång historia bakom sig och det är min fasta övertygelse att den också har en lång och framgångsrik tid framför sig. Själv kommer jag, om stämman så beslutar, att sitta kvar i styrelsen och aktivt delta i den dagliga verksamheten som arbetande ledamot. Som gammal gruvkarl vill jag inte missa chansen att vara med vid det planerade återöppnandet av vårt lands mest traditionsrika järnmalmsgruva. Lars-Göran Ohlsson D Dannemora Mineral AB
10 DANNEMORA MAGNETIT erksamheten i järnmalmsgruvan bedrivs av dotterbolaget Dannemora Magnetit. Malmen har flera kända fördelar jämfört med andra malmer. I Dannemorafältet finns även sulfidmineraliseringar, vilka tidigare brutits som komplement till järnmalmsbrytningen.
Foto: Atlas Copco 11
12 Dannemora Magnetit Dannemora Magnetit, som är ett helägt dotterbolag till Dannemora Mineral, har som primär målsättning att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt att därefter driva denna med långsiktigt god lönsamhet. Bolaget har i dag fem fast anställda: verkställande direktör, platschef, marknads- och logistikchef samt en projektkoordinator och en gruvgeolog. Dannemorafältet ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken utskeppningen av malmen planeras ske. Närmaste tätort är Österbybruk som har drygt 2 000 invånare och som ligger cirka 2 km öster om gruvan. Dannemora är en ort som helt präglas av den många sekler långa perioden av gruvbrytning och malmförädling. Dannemorafältets geologi Berggrunden i Dannemorafältet består till stora delar av brant stupande lager av sedimentära och vulkaniska bergarter ( leptitformationen ) vilka anses ha en ålder av cirka 1,9 miljarder år. Parallellt med Dannemorafältet är berggrunden isoklinalt veckad i två synklinaler separerade av en mellanliggande antiklinal. Dannemorafältet ingår i den öst-sydöstra synklinalen ( Dannemorasynklinalen ) som består av två brantstående veckskänklar. Synklinalens botten är känd i södra delen av fältet. I den norra delen har den inte kunnat påvisas trots diamantborrning ner till ett djup av 1 150 meter. Det är därför rimligt att anta att den i denna del av fältet ligger djupt. Bergarterna i Dannemorasynklinalen är suprakrustala (bildade på ytan). De utgörs huvudsakligen av vulkanoklaster (fragmentbergarter av vulkaniskt ursprung), karbonatstenar, järnmineraliseringar samt omvandlade varianter av dessa. Trots att berggrunden senare genomgått betydande omvandlingar är de primära strukturerna osedvanligt väl bevarade. De vulkanoklastiska bergarterna har karakteriserats som pyroclastic flow deposit eller pyroclastic fall deposit, vilket förenklat innebär att de bildats i samband med häftig vulkanisk aktivitet från gasrika fragmentförande askmassor som flutit nerför vulkanerna respektive från material som regnat ner från de askmoln som kastats ut vid eruptionerna. I fältet finns också bergartslager som primärt varit av ovanstående typer men som genom erosion brutits ner och återavsatts på markytan eller under havsytan ( reworked pyroclastic deposit ). MOT GÄLE DANNEMORA Hargshamn Klockstapeln i Dannemora är enligt årtalet på vindflöjeln uppförd 1754. Österbybruk Uppsala MOT STHLM Norrtälje Dannemoragruvan ligger cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om utskeppningshamnen (Hargshamn).
Dannemora Magnetit 13 Karbonatstenarna i Dannemorafältet har klassificerats som kalcitisk kalksten respektive dolomitisk kalksten. Den kalcitiska kalkstenen, som oftast är vit eller ljust grå, innehåller endast små mängder magnesium, järn och mangan medan den dolomitiska kalkstenen ofta är mörkt grå och innehåller betydande mängder av dessa element. Två olika typer av skarn förekommer inom Dannemorafältet. I anslutning till de manganfattiga järnmalmerna utgörs skarnet av mineral som diopsid, aktinolit och granat tillsammans med varierande mängder magnetit medan det i anslutning till de manganrika malmerna domineras av knebelit, dannemorit och serpentin samt ofta också magnetit. Fältet genomsätts av ett stort antal magmatiska gångar av olika ålder. Dessutom förekommer en granodioritisk intrusiv bergart i den södra delen av fältet. Berggrunden i Dannemorafältet är, bortsett från den isoklinala veckningen, förhållandevis lite veckad. Tektoniken karakteriseras i stället av ett stort antal förkastningar. En del av dessa är i det närmaste horisontella och har i vissa fall förorsakat betydande förskjutningar. Järnmalmer i Dannemorafältet Den karbonatförande och järnmineraliserade delen av Dannemorasynklinalen har en längd av cirka 3 km och en bredd som varierar mellan 400 och 800 meter. Beroende på både den primära bildningen av mineralisering- DANNEMORAOMRÅDET N Bennbogruvorna Rambergs gruva Klings gruva Morströms gruva Ursbo gruvor 17 52 Gruvsjön (torrlagd) Filmsjön Dannemora centralschakt Skiktad bergart bestående av vulkanoklaster och kalcitisk kalksten. Foto: I. Lager. ÖSTERBYBRUK edskata kalkbrott Stordammen 60 15 Persbo gruvor Ruddu gruva Dannemorasjön Geologisk översiktskarta över Dannemoraområdet. I. Lager, 2001: The geology of the Paleoproterozoic limestonehosted Dannemora iron deposit, Sweden. SGU, rapporter och meddelanden nr 107. Leptitformationen (exkl. marmor) Marmor (karbonatsten) Granitoider Dannemorafyndigheten Järngruva (nedlagd) Marmorbrott (nedlagt) 0 1 km Förkastning Synklinal Antiklinal
14 Dannemora Magnetit arna och på den senare tektoniseringen uppträder järnmalmerna i ett stort antal kroppar belägna längs fältet och på olika djup i detta. Totalt har ett tjugofemtal malmer varit föremål för brytning fram till det att gruvan lades ner 1992. Nära ytan stryker malmerna ungefär i N30 E och sidostupar brant mot nordväst medan de mot djupet får en flackare sidostupning (70 till 55 ). Mäktigheterna varierar från några få meter upp till cirka 60 meter. Järnmineraliseringarna har ett betydande djupgående. I den norra delen av fältet har de genom kärnborrning indikerats ner till cirka 1 000 meters djup. Det helt dominerande, och enda ekonomiskt intressanta järnmineralet i fältet, Gruvlaven och det gamla förädlingsverket i Dannemora. Längdsektion genom Dannemorafältet visande utbrutna malmer och kvarstående malmer till det djup de undersökts med kärnborrning. Längdsektion genom Dannemorafältet LÄNGDSEKTION (m) S N 4900 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 4100 4000 3900 3800 3700 3600 3500 3400 3300 3200 3100 3000 2900 2800 2700 2600 2500 2400 2300 2200 Södra ventilationsschaktet Gruvlave Norra ventilationsschaktet Orter & schakt Utbruten malm Ej utbruten malm DJUP (m) 100 200 300 400 500 600 700 800 Lyndon Silvbergsmalm 1&2 Centralkross Konstäng1-4 Diamanten1 Mellanfält Kruthus Schaktmalm Skipstation Svea Sjöhag Diamanten 2 Norrnäs Strömsmalm Botenhäll Myrmalm
Dannemora Magnetit 15 N Järnmalm Zinkmalm Svavelkismalm ulkaniter Karbonatsten Diorit 0 50m är magnetit, ett mineral som består av järn och syre (Fe 3 0 4 ). Magnetiten är som regel finkornig (0,04-0,1 millimeter). Malmerna uppträder generellt som mer eller mindre stratiforma lager i karbonatstenen. Ofta omges de emellertid av olika typer av skarnmineral vilka också uppträder i själva malmen. I en av malmerna ingår mangan med upp till cirka 3 procent i magnetiten. Mangan ingår emellertid också i en del av skarnmineralen som knebelit och dannemorit vilka uppträder tillsammans med magnetiten och gör att flera av malmerna har relativt hög totalhalt mangan varav en del således är silikatbundet. Historiskt har de brutna järnmalmerna i Dannemorafältet delats upp i tre huvudtyper: Manganrika skarnjärnmalmer huvudsakligen bestående av magnetit, knebelit, dannemorit och serpentin. Järnhalten i dessa mineraliseringar varierar mellan 30 och 50 procent och manganhalten är mellan 1 och 6 procent. Manganfattiga skarnjärnmalmer bestående av magnetit, diopsid och aktinolit. Järnhalten uppgår till mellan 30 och 50 procent och manganhalten är som regel mellan 0,2 och 1,0 procent. Kalkjärnmalmer bestående av magnetit, kalcit, dolomit och ibland järnförande karbonatmineral. Alla malmkroppar i fältet har låga fosforhalter (0,001-0,007 procent). Svavelhalten varierar men kan i några malmkroppar uppgå till ett par tiondels procent. Sulfidmineraliseringar i Dannemorafältet Ett antal mindre sulfidmineraliseringar är kända inom Dannemorafältet. Några av dessa håller höga zinkhalter och har varit föremål för brytning under olika perioder. Då produktionen i gruvan under föregående driftperiod var helt inriktad på järnmalm har sulfidmineraliseringarna inte undersökts i nämnvärd omfattning. Sulfidmineraliseringarna kan delas upp i två huvudtyper baserat på deras mineralogiska sammansättning: Mineraliseringar med zinkblände, blyglans, svavelkis och arsenikkis (håller upp till 20 gram silver per ton). Mineraliseringar med kopparkis, svavelkis, magnetkis och arsenikkis (håller ställvis upp till 4 gram guld per ton). Svavelgruvan, som ligger i den södra delen av Dannemorafältet, omnämndes redan 1656 då det uppgavs att den redan då varit känd länge. Efter att ha legat nere under många år drevs 1820 en ort fram till mineraliseringen. Någon egentlig produktion tycks dock inte ha ägt rum förrän drygt ett halvt sekel senare då det 1896 rapporterades att de zinkrika delarna hade börjat brytas. Under perioden 1880-1918 utvanns sammanlagt drygt 27 000 ton zinkmalm från denna förekomst. Mineraliseringen var i dagen 42 meter lång och 12 meter bred men den spetsade ut och var i princip helt borta på ett djup av 55 meter. Geologisk karta över Svavelgruvan på 40 meters djup. I. Lager, SGU Rapporter och meddelanden 107. Zinkbländerik malm från Dannemorafältet. Foto: L-G Ohlsson.
16 Dannemora Magnetit Svavelgruvan i södra delen av Dannemorafältet. Foto: L-G Ohlsson. Under den senaste driftperioden lokaliserades flera nya zinkmineraliseringar intill Silvbergförekomsten. Några av dessa har delvis brutits mellan nivåerna 260 meter och 300 meter men omfattningen av dem är inte känd då de endast hade undersökts med ett fåtal borrhål när gruvan lades ner 1992. Under den senaste driftperioden hittades också en kopparkismineralisering nordöst om Sjöhagsmalmen på 460 meters nivå. Denna beräknades ha en yta på 1 500 m 2 och en kopparhalt på 0,44 procent. Enstaka prover tagna i mineraliseringen visade upp till 4 gram guld per ton. Mineraltillgångar Beräkningarna av mineraltillgångarna i Dannemoragruvan har utförts av Hans-Eric Lundgren (ARRC Geoconsulting AB) som av SveMin (Föreningen för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige) och FAERI (Finnish Association of Extractive Resources Industry) godkänts som kvalificerad person ( QP ). Beräkningarna är utförda enligt de rekommendationer som utgivits av Svemin och FAERI. Dessa följer i huvudsak det kanadensiska policydokumentet NI 43-101. id en cut-off på 30 procent järn uppgår de kända mineraltillgångarna ( measured mineral resources ) till 19,4 miljoner ton med 41,5 procent järn och 1,9 procent mangan och de indikerade mineraltillgångarna ( indicated mineral resources ) till 6,2 miljoner ton med 39,2 procent järn och 2,2 procent mangan (tillsammans 25,5 miljoner ton med 41,0 procent järn och 2,0 procent mangan). Till detta kommer 0,4 miljoner ton med 39,6 procent järn och 1,5 procent mangan som klassificerats som antagna mineraltillgångar ( inferred mineral resources ). Inom de modellerade volymerna finns en del partier som håller under 30 procent järn och som därför ej ingår i den ovan redovisade beräkningen. Från brytningsteknisk synpunkt kommer dessa partier inte att kunna lämnas och de har därför inkluderats i mineraltillgångarna. Mineraltillgångar i Dannemorafältet per september 2007 Kända mineraltillgångar Indikerade mineraltillgångar Antagna mineraltillgångar Mineralisering Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Lyndon 1 2 836,8 40,77 0,86 46,6 31,59 0,51 0,5 32,34 0,51 Lyndon 3 416,4 20,34 2,95 886,3 21,90 2,67 249,5 18,94 2,18 Konstäng 1-4 1 262,4 43,11 1,16 143,6 39,41 1,13 11,6 41,91 1,25 Konstäng 2-3 2 952,6 37,34 3,72 128,9 36,59 3,47 4,3 42,96 3,40 Kruthus 4 084,6 41,03 0,65 65,5 40,67 1,16 0 - - Svea 3 112,5 39,84 2,63 116,6 31,58 1,52 0,1 35,89 2,11 Diamanten 2 3 268,2 39,91 3,10 845,8 40,36 3,06 377,7 40,59 3,16 Sjöhag 424,1 39,83 0,39 197,0 44,06 0,35 89,6 43,16 0,31 Schaktmalmen 1 445,0 37,94 0,70 471,2 30,94 0,74 251,1 23,97 0,63 Ströms 1 535,2 33,51 1,81 126,3 36,46 1,81 3,6 35,65 2,09 Ströms 2 201,6 31,34 1,32 87,8 30,23 1,26 8,0 27,98 1,21 Botenhäll 1 261,9 30,39 1,55 245,5 30,35 1,77 3,2 31,64 1,98 Normäs 1 737,3 35,26 1,97 1 540,0 36,32 2,06 160,8 38,68 2,09 Normäs 2 1 043,0 34,04 1,94 661,7 35,79 2,09 102,0 34,69 2,04 Pelare m.m.* 0 - - 2 400,0 39,00 2,40 0 - - TOTALT 23 581,6 38,45 1,90 7 962,7 35,53 2,18 1 261,8 32,37 2,00 Beräkningarna inkluderar partier med <30% järn vilka beroende på brytningsmetoden ej kan lämnas. Halterna är beräknade från äldre analyser vilka till en del kontrollerats med nya analyser utförda av Finlands Geologiska Undersöknings Geo-laboratorium (numera Labtium Oy) som är ackrediterat enligt FINAS TO25 (EN ISO/ IEC 17025). * Grundar sig på beräkningar i äldre material.
Dannemora Magnetit 17 Inklusive tonnaget i dessa fattigare partier beräknas de kända mineraltillgångarna till 23,6 miljoner ton med 38,5 procent järn och 1,9 procent mangan, de indikerade mineraltillgångarna till 8,0 miljoner ton med 35,5 procent järn och 2,2 procent mangan samt de antagna mineraltillgångarna till 1,3 miljoner ton med 32,4 procent järn och 2,0 procent mangan. Tillsammans uppgår kända och indikerade mineraltillgångar till 31,5 miljoner ton med 37,7 procent järn och 2,0 procent mangan. Malmreserver Beräkningarna av malmreserverna i Dannemoragruvan har utförts av attenfall Power Consultant AB. Som grund för dessa ligger de ovan redovisade mineraltillgångarna. Till varje mineralisering har en beräknad gråbergsinblandning adderats och en beräknad malmförlust subtraherats. Brytningen i Dannemoragruvan planeras att som tidigare ske med en metod som närmast kan beskrivas som en modifierad form av skivrasbrytning. Normal skivrasbrytning förutsätter att gråberget bryts sönder och följer med brytningen nedåt. id den tidigare brytningen i Dannemorafältet har raset emellertid inte utvecklats. De smalare malmerna bedöms därför i stort sett kunna renlastas varför gråbergsinblandningen i dessa huvudsakligen kommer att bestå av sidoberg som sprängts tillsammans med malmen. MALMRESERER i Dannemorafältet per DECEMBER 2007 Bevisade malmreserver Sannolika malmreserver Totala malmreserver Mineralisering Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Lyndon 1 2 834 37,23 0,77 47 28,95 0,46 2 881 37,09 0,77 Lyndon 3 0 - - 0 - - 0 - - Konstäng 1-4 1 111 39,65 1,05 126 36,28 1,03 1 237 39,30 1,05 Konstäng 2-3 2 602 34,94 3,44 114 34,25 3,21 2 716 34,92 3,44 Kruthus 1 896 38,67 0,61 56 38,34 1,08 1 952 38,66 0,62 Kruthus <500m 0 - - 1 401 38,67 0,61 1 401 38,67 0,61 Svea 2 750 37,26 2,44 103 29,61 1,41 2 853 36,98 2,40 Diamanten 2 3 236 36,74 2,82 837 37,15 2,78 4 073 36,82 2,81 Sjöhag 526 33,09 0,31 244 36,50 0,28 770 34,17 0,30 Schaktmalmen 1 512 33,40 0,60 493 27,36 0,64 2 005 31,91 0,61 Ströms 1 642 28,76 1,51 152 31,22 1,51 794 29,23 1,51 Ströms 2 234 27,71 1,14 102 26,75 1,09 336 27,42 1,12 Botenhäll 1 464 26,89 1,34 285 26,85 1,53 1 749 26,88 1,37 Normäs 1 718 33,28 1.84 1 499 34,27 1,93 2 217 33,95 1,90 Normäs 2 1 089 30,03 1,67 691 31,54 1,80 1 780 30,62 1,72 Pelare m.m.* 0 - - 1 699 39,00 2,40 1 699 39,00 2,40 TOTALT 20 612 35,12 1,78 7 849 35,32 1,69 28 461 35,18 1,76 Stallbyggnaderna i Dannemora. Halterna är beräknade från äldre analyser vilka till en del kontrollerats. Kontrollanalyserna har utförts av Finlands Geologiska Undersöknings Geo-laboratorium (numera Labtium Oy) som är ackrediterat enligt FINAS TO25 (EN ISO/IEC 17025). * Grundar sig på beräkningar i äldre material.
18 Dannemora Magnetit Förenklad skiss visande principen för skivrasbrytning i Dannemoragruvan. De bredare malmerna förmodas på sikt få en gråbergsinblandning som närmar sig den vid normal skivrasbrytning. id beräkningen av malmreserverna har gråbergsinblandningen antagits utgöra en enmeters skiva runt malmkroppen. Gråbergsinblandningen vid brytningen av kvarstående pelare har bedömts vara försumbar. Sammanlagt har gråbergsinblandningen beräknats till cirka 3,0 Mt (cirka 10 procent av mineraltillgångarna eller knappt 11 procent av mineraltillgångarna minus malmförluster). Malmernas sidoberg utgörs av metavulkaniter, kalksten, skarn och granit. Kalkstenen är ofta järnbindig och har då en uppskattad järnhalt på 22,0 procent medan skarnet beräknas ha en järnhalt av 18,6 procent. I övriga bergarter har järnhalten antagits vara 0 procent. Den genomsnittliga järnhalten i gråbergsinblandningen har beräknats till 5 procent utifrån fördelningen av bergarterna runt ett antal malmkroppar. Malmförlusterna är relaterade till brytningsmetoden, oregelbundenheter i malmkropparna samt avsättningen av pelare. De förväntade malmförlusterna har beräknats för varje malmkropp. Totalt uppgår de till cirka 4,8 Mt med 36,9 procent järn och 1,8 procent mangan, vilket motsvarar cirka 15 procent av mineraltillgångarna eller knappt 14 procent av mineraltillgångarna plus gråbergsinblandningen. BORRNING LASTNING LADDNING SKINIÅER NY SKINIÅ KROSS FICKA TRANSPORTBAND MÅTTFICKA SKIPPSTATION
Dannemora Magnetit 19 De bevisade malmreserverna ( proven reserves ) i Dannemorafältet (december 2007) har beräknats till 20,6 Mt med 35,1 procent järn och 1,8 procent mangan medan de sannolika malmreserverna ( probable reserves ) har beräknats till 7,9 Mt med 35,3 procent järn och 1,7 procent mangan (totalt 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan). I den totala reserven ingår en del malm i tidigare avsatta pelare samt malm som på grund av närheten till schaktet sannolikt inte kan brytas förrän mot slutet av gruvans livslängd. Brytning Liksom innan gruvan stängdes 1992 planeras brytningen vid ett återupptagande av driften att ske med en metod som närmast kan kategoriseras som skivrasbrytning. Malmerna tillreds och bryts med skivrasorter, men sidoberget går i de flesta fall inte i ras (se figur sid 18). Från brytningsställena transporteras malmen antingen direkt med truckar, eller via störtschakt, till någon av tömningsstationerna på nivåerna 350 meter eller 460 meter. Malmen samlas därefter i en ficka varefter den går till grovkrossen som ligger på nivån 520 meter. Därefter samlas den i en lagringsficka för att sedan skippas (hissas) upp till dagytan. Under de två första driftåren kommer malmen dock att köras upp via en ramp och krossas ovan jord. Den maximala mängd malm som kan brytas i gruvan vid tvåskift bedöms vara cirka 2,66 Mt per år. Gruvlaven i Dannemora.
20
Dannemora Magnetit 21 Produktion Produktionen från förädlingsverket under första och andra driftåret planeras uppgå till 0,5 Mt respektive 1,0 Mt styckemalm samt fines. id full produktion (tredje driftåret) beräknas förädlingsverket leverera 1,5 Mt färdiga produkter bestående av 50 procent styckemalm (4-16 mm) med 50 procent järn och 50 procent fines (<4 mm) med 55 procent järn. Genomförda processförsök antyder att det kan vara möjligt att nå upp till 60 procent styckemalm vilket skulle förbättra resultatet. id full produktion krävs ett ingående tonnage i förädlingsverket på cirka 2,45 Mt per år med 35,2 procent järn. Med dessa förutsättningar medger den beräknade malmreserven (28,5 Mt) en kontinuerlig brytning under drygt 12 år. Sannolikheten för att den planerade prospekteringen i gruvan (5,0 Mkr per år) kommer att resultera i ytterligare malmreserver och därmed öka livslängden bedöms emellertid vara betydande. PLANERAD FÖRÄDLINGSPROCESS Malmen, som vid full produktion skippas upp från gruvan, har en styckestorlek på under 220 mm. Antingen tippas den i en ficka för att sedan matas in i verket eller så mellanlagras den i högar på gruvplanen. I verket passerar den först en magnetisk separator. Det magnetiska materialet går till en sikt som delar upp det i två fraktioner (-18 mm och +18 mm) medan den omagnetiska delen krossas till -50 mm. Den grövre magnetiska fraktionen går till en konkross i vilken den krossas till -50 mm varefter den blandas med fraktionen -18 mm. Detta material delas upp i två fraktioner (-16 mm respektive +16-50 mm) i en sikt. Fraktionen +16-50 mm krossas till -20 mm och går tillbaka till sikten. Finfraktionen (-16 mm) passerar över ytterligare en sikt där den delas upp i fraktionerna -4 mm och 4-16 mm. Den grövre fraktionen går över två separatorer. Det magnetiska materialet från dessa utgör den slutliga styckemalmen. Den omagnetiska delen krossas och siktas. Finfraktionen (-4 mm) får passera två separatorer. Den magnetiska delen utgör den slutliga fines-produkten. Också findelen från den tidigare sikten (-4 mm) behandlas vidare i två separatorer. Det magnetiska materialet från dessa utgörs också av den slutliga fines-produkten. Malmförädlingsverket Utredningar har visat att även om investeringarna blir något större så är det klart ekonomiskt fördelaktigt att uppföra en helt ny processverksbyggnad istället för att använda den gamla eftersom driftskostnaderna i en ny byggnad blir betydligt lägre. I de ursprungliga planerna var det tänkt att malmen från gruvan skulle behandlas i ROM -220 mm 326 t/h 35,2 % ROM Fe -220 mm 326 t/h 35,2 % Fe -220 mm -220 mm +16-50 mm 273,3 t/h 52.1 t/h 40,9 % Fe 5,0 % Fe -220 mm -220 mm +16-50 mm +18 mm 2.89 t/m3 273,3 t/h 52.1 t/h 1,73 t/m3 40,9 % Fe 185,7 t/h 5,0 % Fe 40.9 % Fe -18 mm +18 mm 2.89 t/m3 3.77 t/m3 1,73 t/m3 88 t/h 185,7 t/h 2.26 t/m3 40.9 % Fe 40.9 % Fe -18 mm 3.77 t/m3 3.77 t/m3 88 t/h -50 mm 2.26 t/m3 2.26 t/m3-50 mm -20 mm 40.9 % Fe 3.77 t/m3-50 mm 2.26 t/m3-50 mm -20 mm +16-50 mm Avf -50 mm -16 mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Avf Fe -50 mm 40,9 %-16 Fe mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Fe 40,9 % Fe -4 mm 121,9 t/h 40.9-4 % Fe mm 121,9 t/h 40.9 % Fe 4-16 mm 151,8 t/h 40.9 % 4-16 Fe mm 151,8 t/h 40.9 % Fe Avf 4-16 mm 45,6 t/h 19 % Avf Fe4-16 mm 3.2 t/m3 45,6 t/h 1.9 t/m3 19 % Fe 3.2 t/m3 1.9 t/m3-50 mm -16 mm +16-50 mm 52.1 t/h 273,3 t/h 5,0 %-50 Fe mm 40,9-16 % Fe mm 52.1 t/h 273,3 t/h 5,0 % Fe 40,9 % Fe -4 mm -4 mm +4 mm -4 mm +4 mm -4 mm Avf -50 mm -16 mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Avf Fe-50 mm 40,9 %-16 Fe mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Fe 40,9 % Fe Avf -50 mm Avf -4 mm 52.1 t/h 76.9 t/h 5,0 % Avf Fe -50 mm14 % Avf Fe -4 mm 52.1 t/h 76.9 t/h 5,0 % Fe 14 % Fe Konc -4 mm Konc 4-16 mm 90.6 t/h 106,2 t/h 55 % Konc Fe -4 mm 50% FeKonc 4-16 mm 90.6 t/h 106,2 t/h 55 % Fe 50% Fe Rocket Boomer borrmaskin. Foto: Atlas Copco.
22 Dannemora Magnetit en konventionell tvåstegsprocess omfattande sovring (för produktion av styckemalm) och anrikning (för produktion av fines). Anrikningssteget omfattade bland annat våtmalning i två kvarnar följt av magnetseparering och avvattning. Förutsättningarna för att genomföra hela malmbehandlingen torrt, vilket väsentligt reducerar såväl investerings- som driftkostnaderna i förädlingsverket, har undersökts. Hittills genomförda processförsök tyder på att detta är genomförbart. De antyder också att det kan vara möjligt att öka andelen styckemalm i produktionen till 60 procent, vilket skulle öka intäkterna eftersom priset på styckemalm är högre än priset på fines. Om fortsatta försök verifierar detta måste dock några mindre investeringar göras i förädlingsverket. Investeringar De totala initiala investeringskostnaderna under de fyra första åren har beräknats till 838 Mkr. Investeringskostnaderna i gruvan och industriområdet beräknas uppgå till drygt 650 Mkr (attenfall Power Consultant AB) medan investeringarna i förädlingsverket beräknats till 147 Mkr (PROing H&J AB). Till detta kommer investeringar på cirka 40 Mkr för länspumpningen av gruvan och vissa arbeten i schaktet (Dannemora Mineral). Förutsättningarna i beräkningen är bland annat att: Schematisk skiss visande laven, det gamla och det planerade nya förädlingsverket. Gruvkontoret i Dannemora. Foto: L-G Ohlsson
Dannemora Magnetit 23 gruvan ska producera 2,45 Mt malm (ROM) verket ska kunna ta emot 3,3 Mt malm och producera maximalt 2,0 Mt styckemalm och fines drift i egen regi i såväl gruva som förädlingsverk helt ny maskinpark i gruva och förädlingsverk ny skippuppfordring i befintligt schakt. issa delar av brytningen kan läggas ut på entreprenad, vilket skulle reducera investeringskostnaderna men öka driftkostnaderna. Olika alternativ att genom leasing- /serviceavtal med leverantörerna reducera investeringskostnaderna diskuteras, men har ej förutsatts i kalkylerna. Nyinvesteringarna beräknas ske under de fyra första åren (132 Mkr år 0, 390 Mkr år 1, 226 Mkr år 2 och 90 Mkr år 3). De tunga investeringarna under första året (år 0) är malmförädlingsverket, förlängningen av befintlig ramp samt länspumpningen av gruvan. I de ekonomiska kalkylerna förutsätts återinvesteringar i maskinparken år 7 med 32 Mkr. Driftkostnader Driftkostnaderna vid full produktion har beräknats till 178,50 kronor per ton förädlade produkter FOB Hargshamn eller 109,30 kr per ton uppfordrad malm. Driftkostnaderna utgörs i huvudsak av: Investeringskostnader under år 0 till år 3. Kkr Mobila maskiner ovan jord och under jord 97 060 Ramper, orter, stigar bergmekanik 96 446 Industriområde ovan jord 17 937 Gruvvatten och industrivatten 42 494 Krossning och tömningsstation under jord 52 801 Schaktuppfordring, bergspel 94 042 Gruvventilation 85 508 erkstäder under jord 5 832 Elkraft och distribution 31 339 Reservdelar 1 procent 5 235 EPCM 7 procent 36 642 Oförutsett 15 procent 84 800 Summa gruva och industriområde 650 136 Maskinutrustning m.m. 54 500 Byggnationer 43 500 El-installationer (El-kraft & kontroll) 23 700 entilation, värme för processbyggnaden 1 220 EPCM 15 000 Oförutsett 9 080 Summa förädlingsverk 147 000 Länspumpning och schaktarbeten 40 000 Totalt 837 136 Planerade nya huvudramper och brytningsramper utgör en betydande del av investeringskostnaderna under år 0 till 3.
24 Dannemora Magnetit brytningskostnader processkostnader transportkostnader till hamn miljö-, återställnings- och prospekteringskostnader. Brytningskostnaden, som beräknats av attenfall Power Consultant AB, uppgår till 107,70 kr per ton förädlad produkt (65,90 kr per ton malm). Kostnaderna för malmförädlingen har av PROing H&J AB beräknats till 11,50 kr per ton förädlad produkt, vilket motsvarar 7,00 kr per ton malm. Transportkostnader, hamnkostnader och hanteringskostnader, har uppskattats till 51,50 kr per ton färdig produkt eller 31,50 kr per ton malm. I den genomförda lönsamhetsstudien har förutsatts att all transport under gruvans hela livslängd kommer att ske med lastbil utan dispens (60 ton/bil) till en kostnad av 37,90 kr per ton förädlade produkter (motsvarar 23,20 kr per ton malm). Dannemora Mineral bedömer att järnvägen mellan gruvan och Hargshamn bör kunna nyttjas redan under det första året med full produktion (2011/2012), vilket avsevärt skulle reducera transportkostnaderna. Transport med järnväg beräknas kosta cirka 14,00 kr per ton förädlade produkter (motsvarar cirka 8,60 kr per ton malm) men kommer att kräva en del tillläggsinvesteringar. Återställningskostnaderna (miljökostnaderna) har beräknats till 2,0 Mkr per år och prospekteringskostnaderna i gruvan till 5,0 Mkr per år. Dessa kostnader har i kalkylen belastat driftkostnaden med totalt 4,70 kr per ton förädlade produkter eller 2,90 kr per ton malm. Den lägre produktionen under de två första driftåren i kombination med rampuppfrakt och att betydande delar av verksamheten i gruvan planeras ske med entreprenörer gör att driftkostnaderna under dessa år blir betydligt större än vid full produktion och schaktuppfrakt. I lönsamhetsstudien har driftkostnaderna för det första driftåret beräknats till 162,30 kronor per ton malm erkstäder, gruvlave samt det gamla förädlingsverket i Dannemora. Foto: L-G Ohlsson. Gruvtruck. Foto: Atlas Copco.
Dannemora Magnetit 25 Beräknade driftkostnader vid full produktion (2,45 Mt malm/ år), brytning och förädling i egen regi samt schaktuppfordring. Kostnad Driftkostnad kr/t malm Driftkostnad kr/t färdiga produkter Tillredning gråberg 5,58 9,11 Tillredning malm 11,55 18,87 Malmbrytning skivras 37,12 60,62 entilation 7,04 11,50 atten (gruva) 0.94 1,54 Krossning 0,77 1,26 Uppfrakt skip 2,91 4,75 Delsumma malmbrytning 65,91 107,65 Malmförädling 7,01 11,45 Delsumma brytning och malmförädling 72,92 119,10 Transport 23,20 37,90 Hamn 7,35 12,00 Hantering 0,98 1,60 Delsumma transport- hamnkostnad 31,53 51,50 Prospektering och återställning 2,85 4,66 Diverse 1,98 3,23 Delsumma prospektering- diverse 4,83 7,89 TOTALT 109,28 178,49 (motsvarar 265,00 kronor per ton färdiga produkter) och för det andra driftåret till 161,80 kronor per ton malm (motsvarar 264,30 kronor per ton färdig produkt). Ekonomisk utvärdering id beräkningarna av cash flow och nuvärdet har det förutsatts att: produktionen successivt kan ökas från cirka 820 kt malm (500 kt styckemalm + fines) år 1 till cirka 1 640 kt malm (1 000 kt styckemalm + fines) år 2 och nå 2,45 Mt malm (1 500 kt styckemalm + fines) år 3 investeringskostnaderna under de fyra första åren uppgår till 838 Mkr det genomsnittliga priset för styckemalm och fines FOB Hargshamn är 358 kr per ton, cirka 80 procent av priset i december 2007 (se marknadsavsnittet) driftkostnaderna år 1 uppgår till 265,00 kr per ton förädlad produkt (motsvarar 162,30 kr per ton malm) och för år 2 till 264,30 kr per ton förädlad produkt (motsvarande 161,80 kr per ton malm) driftkostnaderna år 3 till och med år 13 har beräknats till 178,50 kr per ton förädlad produkt (motsvarar 109,30 kr per ton malm). restvärdet hos anläggningar och utrustningar efter driftperioden är försumbart malmreserven uppgår till 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan dollarkursen är 6,40 SEK/USD. Med användande av ovan redovisade förutsättningar erhålles ett nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956 Mkr vid 8 procent kalkylränta. En cirka 10-procentig ökning av medelpriset för järnmalmsprodukterna (till 394 kr per ton färdig produkt) ger ett NP på 1 327 Mkr medan en cirka 10-procentig minskning av medelpriset (till 322 kr per ton färdigprodukt) ger ett NP på 586 Mkr. Dannemoragruvan är primärt en järnmalmsgruva även om förutsättningarna för att producera krossmaterial som biprodukt bedöms som goda. I kalkylerarna har hänsyn enbart tagits till järnmalmsproduktionen. Drifts- och investeringskostnader samt intäkter för år 0 till 13. Drifts- och investeringskostnader samt intäkter Tkr 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000-200 000-300 000-400 000 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 Intäkter Driftkostnade Investeringskostnader -500 000-600 000
26 JÄRNMALMS- MARKNADEN Priset på järnmalm har stigit kraftigt sedan i början av 2004. De första prisförhandlingarna för 2008 var klara i februari då den brasilianska gruvjätten ale kom överens med flera asiatiska ståltillverkare om en 65-procentig ökning av järnmalmspriset.
27 Slaggavskiljning vid masugn. Jernkontorets bildbank. Foto: Stig Göran Nilsson.
28 Järnmalmsmarknaden Tillväxten i världens ekonomi fortsatte under 2007. Den omfattande kreditgivningen till betalningssvaga amerikanska husköpare kom att leda till störningar i det amerikanska och europeiska banksystemet. Betydelsen för den realekonomiska utvecklingen i världen är svårbedömd, men hittills synes effekterna ha varit måttliga. Stålkonjunkturen påverkades inte av detta och expansionen framför allt i Kina fortsatte i oförminskad takt. råstålsproduktion. Den enorma produktionsutvecklingen i Kina under de senaste åren har medfört att landet är en betydande nettoexportör av stål. Detta påverkar handelsflödena i hela världen. Stålkonsumtionen År 2007 var det nionde året i rad som en ökning kunde noteras för stålefterfrågan i världen. IISI uppskattar att efterfrågan under 2007 ökade med cirka 7 procent, vilket motsvarar 75 80 Mt. Detta innebär att cirka 1 200 Mt handelsfärdiga stålprodukter tillfördes världsmarknaden. I Kina steg efterfrågan med 11 procent (40 Mt) till 400 Mt. Mer än hälften av efterfrågetillväxten i världen kan hänföras till Kina. Järnmalmsproduktionen ärldsproduktionen av järnmalm ökade under 2006 till 1 500 Mt, vilket var en ökning med 12 procent jämfört med 2005. Detta var femte året i rad som järnmalmsproduktionen ökade. För 2007 förväntas världsproduktionen nå 1 650 Mt, ytterligare en ny all time high. Den kinesiska järnmalmsproduktionen under 2007 beräknas uppgå till 805 Mt, en ökning med hela 16 procent. De mest betydande järnmalmsproducerande länderna är Brasilien, Australien, Kina och Indien. Prospekteringen och utbyggnad- Stålproduktion Rekordåren för världens stålindustri fortsätter. Efterfrågan på stål har ökat för nionde året i rad. Den samlade produktionen av råstål steg från 1 140 Mt 2005 till 1 240 Mt 2006, en ökning på 8,8 procent. Produktionsökningen fortsatte under 2007 då den totala världsproduktionen nådde rekordhöga 1 343 miljoner ton (preliminära uppgifter från International Iron and Steel Institute, IISI). Utvecklingen domineras alltjämt av Kina, där produktionen av råstål under 2007 steg till 489 Mt, en ökning med 16 procent, vilket är mer än en tredjedel av hela världens Mt 1300 1200 1100 Bruksmiljön i Österbybruk är väl bevarad. Redan på 1500- talet fanns här en masugn. Foto: L-G Ohlsson. 1000 900 800 700 600 500 1970 1980 1990 2000 2010 ärldsproduktionen av råstål. Jernkontoret. Källa: IISI, 21 jan 2008.