DANNEMORA MINERAL ÅRSREDOVISNING 2007

DANNEMORA MINERAL ÅRSREDOISNING 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Affärsidé, vision, mål och strategi 6 Koncernstruktur 6 iktiga händelser 2007 7 D-ord 8 Dannemora Magnetit 10 Järnmalmsmarknaden 26 Dannemora Prospektering 34 Risker och redovisningsregler 48 Dannemoraaktien och ägarförhållanden 50 3 år i sammandrag 52 Förvaltningsberättelse 54 Resultaträkning 57 Balansräkning 58 Kassaflödesanalys 59 Tilläggsupplysningar och noter 60 Revisionsberättelse 66 Bolagsstyrning 67 Styrelse, ledning och revisor 68 Karta över Bergslagen 72 Ordlista 74 Historien om Dannemora 78

4 Dannemora i korthet Boltec MC. Foto: Atlas Copco

5 årt mål är att återuppta driften i Dannemoragruvan och att etablera långa leveranskontrakt med flera ledande stålverk samt att successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. i har dessutom som målsättning att genom prospektering finna nya mineralförekomster som på sikt kan tas i drift. Lars-Göran Ohlsson, D

6 Affärsidé, vision, mål och strategi Affärsidé, vision, mål och strategi Affärsidé Dannemora Minerals affärsidé är: att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt driva och utveckla denna med långsiktigt god lönsamhet att bedriva prospektering efter bas- och ädelmetallmineraliseringar samt att förädla dessa till brytvärda förekomster som ger goda synergier med verksamheten i Dannemoragruvan. ision Dannemora Minerals vision är att uppnå maximalt värde för aktieägarna genom att inom en femårsperiod vara en betydande nischleverantör av järnmalm till ett urval av europeiska stålverk. idare ska bolaget, som komplement till järnmalmsverksamheten, på sikt bryta och förädla bas- och/eller ädelmetallförekomster. Mål Dannemora Minerals mål är att återuppta driften i Dannemoragruvan och att etablera långa leveranskontrakt med två till fem ledande stålverk samt att successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. Bolaget har vidare som målsättning att genom prospektering finna nya förekomster med bas- och/eller ädelmetaller, vilka på sikt kan tas i drift. Styrelsen har formulerat följande finansiella mål för verksamheten: att inom två år efter driftstart nå ett positivt rörelseresultat att inom tre år efter driftstart uppnå en lönsamhetsnivå minst i nivå med branschgenomsnittet. De operativa målen kan sammanfattas med följande punkter: att återuppta driften i Dannemoragruvan under slutet av 2009 att nå full produktion 2011/2012 att genom prospektering i gruvan väsentligt öka järnmalmsreserven att genom regional prospektering lokalisera nya förekomster med bas- och/eller ädelmetaller. Strategi Dannemora Minerals strategi för att uppnå uppställda mål inkluderar följande huvudelement: Organisation Bolaget har etablerat en väl anpassad effektiv organisation som ska utvecklas i takt med att verksamheten växer. Personal Erfaren och kvalificerad personal är viktig för bolagets framgång. Styrelsen och ledningen arbetar därför aktivt för att bolaget ska framstå som en attraktiv och utvecklande arbetsplats. För att säkerställa den framtida personalförsörjningen kommer bolaget att ha fortlöpande dialog med kommunala företrädare. Marknad För avsättning av järnmalmsprodukterna krävs leveransavtal med specifika kunder. Dannemora Mineral kommer att sträva efter att tidigt etablera långsiktiga relationer med ett antal ledande europeiska stålverk. I konsekvens med bolagets prospekteringsverksamhet kommer också marknaden för bas- och ädelmetaller att följas och utvärderas kontinuerligt. Finansiering Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering efter nya förekomster kommer att kräva kapitaltillskott. KONCERNSTRUKTUR Dannemora Mineral AB är moderbolaget i en koncern med två dotterbolag, Dannemora Magnetit AB och Dannemora Prospektering AB. Dannemora Magnetit AB har som primär målsättning att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt att därefter driva denna med långsiktigt god lönsamhet. Dannemora Prospektering AB har som uppgift att finna nya mineraliseringar med bas- och/eller ädelmetaller samt att utveckla dessa till brytvärda malmförekomster. DANNEMORA MAGNETIT AB DANNEMORA MINERAL AB (publ) DANNEMORA PROSPEKTERING AB

Affärsidé, vision, mål och strategi 7 Avgörande för aktieägarvärdet är i första hand strukturen på den planerade finansieringen av produktionsanläggningarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kapitalkostnad den kan genomföras. Alternativa marknadsmässiga och tekniska lösningar ska ställas mot olika finansiella lösningar i en interaktiv process. En viktig del i denna process är bedömningen av riskerna i olika finansiella lösningar. Struktur Dannemora ska etableras som en central plattform för framtida gruvverksamhet i östra Bergslagen. De inledningsvis omfattande undersökningstillstånden kommer successivt att koncentreras mot ett mindre antal intressanta prospekteringsuppslag. På sikt väntas anläggningen i Dannemora utgöra centrum för gruvindustrin i östra Bergslagen både från ett tekniskt/produktionsmässigt perspektiv och från ett kunskapsmässigt/ administrativt perspektiv. Tillstånd Myndighetstillstånd och andra legala regleringar utgör kritiska komponenter i verksamheten. Bolaget kommer att försöka minimera de tids- och kostnadsmässiga riskerna vad gäller tillstånd och prövningar. erksamheten ska karaktäriseras av ett öppet och konstruktivt samarbete med berörda myndigheter. Miljö Miljölagstiftningen inom prospekteringsoch gruvbranschen är omfattande och verksamhetskritisk. Bolaget har därför organiserat verksamheten på sådant sätt att det alltid noggrant ska följa utvecklingen inom miljölagstiftningen och löpande vidta de åtgärder som krävs för att leva upp till rådande lagstiftning. iktiga händelser 2007 I juni lämnade Dannemora Magnetit en ansökan till Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt avseende återupptagandet av gruvdriften i Dannemoragruvan. Dannemorakoncernen har under året byggt upp en väl fungerande ledningsorganisation för såväl moderbolaget som för de båda dotterbolagen. Under året genomfördes en nyemission som tillförde bolaget 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. I samband med nyemissionen noterades bolagets aktie på First North. En moränprovtagning som genomfördes under året resulterade i ett antal guldanomala områden längs ett bälte som sträcker sig norrut från Dannemoragruvan. Höstens mätningar med helikopterburen magnetometer och TEM (Time Domain Electro Magnetic) utrustning resulterade i ett flertal intressanta anomalier. TEM mätningar i borrhål indikerar en elektrisk ledare på cirka 100 meters djup i södra Dannemorafältet. Arbetet med en feasibility -studie för ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan pågick under hela 2007 men avrapporterades först i januari 2008. -- Malmreserverna i Dannemorafältet har beräknats till 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan (20,6 Mt bevisade malmreserver med 35,1 procent järn och 1,8 procent mangan och 7,9 Mt sannolika malmreserver med 35,3 procent järn och 1,7 procent mangan). -- id full produktion planeras 2,45 Mt malm att brytas per år vilket förväntas ger 1,5 Mt färdiga produkter (50 procent styckemalm och 50 procent fines). -- Den beräknade malmreserven medger kontinuerlig brytning under drygt 12 år. -- Investeringskostnaderna för gruva och övriga anläggningar har beräknats till 838 Mkr fördelat på fyra år. -- Driftkostnaderna vid full produktion har beräknats till cirka 179 kronor per ton förädlade produkter FOB Hargshamn vilket motsvarar cirka 109 kronor per ton malm. -- Med användande av de ovan redovisade investerings- och driftkostnaderna erhålles ett nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956 Mkr vid 8 procent kalkylränta. I kalkylen har ett medelpris på 358 kr per ton järnmalmsprodukter använts vilket är cirka 20 procent lägre än 2007 års pris FOB Hargshamn. Som resultat av de under 2007 inledda förhandlingarna träffade Dannemora Mineral och Östhammars kommun i februari 2008 en överenskommelse om överlåtelse av ett ca 400 hektar stort markområde från kommunens aktiebolag Dannemora Gruvfastigheter till Dannemora Mineral. Den brasilianska gruvjätten ale har under februari 2008 förhandlat fram prishöjningar på 65 procent för järnmalm med stora asiatiska ståltillverkare som Japans Nippon Steel och Sydkoreas Posco.

8 D-ord Nyemission väckte stort intresse För att finansiera förberedelserna av den planerade driften i Dannemoragruvan och prospekteringen genomförde Dannemora Mineral under året en nyemission och ansökte om notering på First North. Intresset för nyemissionen var stort från såväl institutioner som privatpersoner (emissionen övertecknades drygt 7 gånger). Bolaget tillfördes genom nyemissionen omkring 1 800 nya aktieägare och 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. Ett framgångsrikt år för Dannemora Mineral Allt började med en tydlig idé.i ville återuppta driften i Dannemoragruvan och bli en välrenommerad leverantör av järnmalmsprodukter till norra Europas ståltillverkare. Nu är vår idé på väg att bli verklighet. i har under året lyckats genomföra alla väsentliga delar i det ambitiösa program som vi presenterade i samband med noteringen på First North i april/maj 2007. Naturligtvis har vi haft god draghjälp av utvecklingen på järnmalmsmarknaden med stigande priser under 2007 och 2008. Men vi har också arbetat hårt för att finna kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar på den planerade brytningen och malmförädlingen. Glädjande är också att den aktiva marknadsföring som vi bedrivit under året i Nordeuropa bekräftar att det finns ett betydande intresse för en ny järnmalmsleverantör i närområdet och för Dannemora Magnetits produkter. Även verksamheten inom vårt andra dotterbolag, Dannemora Prospektering, har varit framgångsrik. De under året genomförda undersökningarna har resulterat i en lång rad nya uppslag på såväl ädel- som basmetallmineraliseringar. iktiga nyckelrekryteringar Under året har vi genomfört en rad viktiga rekryteringar för att stärka moderbolagets och dotterbolagens organisationer. Moderbolaget har fått en ny ekonomichef. Dannemora Magnetit har anställt en D, en platschef samt en marknads- och logistikchef. Samtliga har lång och gedigen erfarenhet av järnmalm, gruvdrift, malmförädling och marknadsföring. Även inom Dannemora Prospektering har nya rekryteringar genomförts, vilka förstärkt organisationen och ökat prospekteringskompetensen. Dotterbolaget anställde bland annat en ny prospekteringschef under året. Ansökan om miljötillstånd Dannemora Mineral har sedan tidigare en bearbetningskoncession för Dannemorafältet. Innan ett återupptagande av driften kan beslutas fordras emellertid också ett miljötillstånd. I juni 2007 lämnade vi in en ansökan till Miljödomstolen om att få bryta i Dannemoragruvan och på plats förädla malmen. Ansökan avser en produktion av 2,0 Mt styckemalm och fines. år förhoppning är att den beviljas redan under våren 2008. Minimering av miljöpåverkan id den tidigare brytningen i Dannemoragruvan deponerades restprodukterna i ett sandmagasin ovan jord. Denna typ av deponering kan i vissa fall orsaka oönskade läckage av bland annat tungmetaller. För att minimera detta planerar vi att istället deponera det ofyndiga materialet från förädlingsverket i de stora öppna rum som tidigare brytning efterlämnat. Detta för-

D-ord 9 farande medför också att berggrunden stabiliseras och att gamla pelare delvis kan brytas. Lönsamhetsstudie visar god ekonomisk bärkraft Under 2007 har en lönsamhetsstudie för upptagandet av driften i Dannemoragruvan genomförts. Resultatet, som redovisas mer ingående under rubriken Dannemora Magnetit, är mycket positivt och visar att den planerade verksamheten har en klar ekonomisk bärkraft. Parallellt med studien har arbete pågått för att finna mer kostnadseffektiva lösningar. Detta arbete fortsätter och vi kommer nu speciellt att koncentrera oss på transportfrågan. En övergång från lastbilstransporter till järnvägstransporter är viktig för såväl miljön som för den planerade verksamhetens ekonomi. Andra viktiga områden som vi kommer att arbeta vidare med är malmförädlingen. En större andel styckemalm skulle ytterligare förbättra lönsamheten. Avgörande för aktieägarvärdet är också strukturen på den framtida finansieringen av investeringarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kostnad den kan genomföras. i håller också på att undersöka olika möjligheter att genom leasinglösningar reducera initialinvesteringarna. Länspumpning av gruvan Dannemoragruvan är vattenfylld upp till 320 meters nivå. Totalt beräknar vi att det finns cirka fem miljoner kubikmeter vatten som måste pumpas bort. Länsstyrelsen har gett bolaget tillstånd att pumpa ut vattnet. Pumpningen var tänkt att starta redan under 2007, men eftersom vi kan börja bryta malmkropparna i norra delen av fältet som ligger över vattennivån behöver investeringen i pumpning sannolikt inte göras förrän miljöbeslutet erhållits. Starkt stöd från lokalbefolkning och myndigheter Det finns en mycket stark gruvtradition i Dannemora. När gruvan stängdes 1992 var det en tragedi för bygden. i upplever därför ett starkt stöd, betydande engagemang och stora positiva förväntningar på projektet från såväl lokalbefolkning som kommun- och länsledning. Fortsatt hög efterfrågan på järnmalm Under de senaste sju åren har stålproduktionen i världen ökat kraftigt. Järnmalmsproducenterna hade i början av den här perioden tillräcklig kapacitet för att täcka de ökande behoven, men från 2006 och särskilt under 2007 har marknaden karaktäriserats av brist på järnråvara. idare har de totala behoven i världen av andra råvaror som till exempel kol ökat i liknande omfattning, vilket resulterat i kraftigt stigande transportkostnader. En samlad analytikerkår bedömer att bristsituationen består ett eller ett par år framåt. Priserna för fines höjdes cirka 10 procent under 2007 medan prishöjningarna var något lägre för pellets och styckemalm. De första resultaten av prisförhandlingarna för 2008 var klara i mitten av februari då den brasilianska gruvjätten ale kom överens med flera stora asiatiska ståltillverkare om en 65-procentig höjning av järnmalmspriset. Prisförhandlingarna för 2008 har i huvudsak påverkats av att efterfrågan på järnmalm ligger över produktionskapaciteten, det eventuella samgåendet mellan två av de största producenterna samt att de australiska järnmalmsgruvorna föreslagit att priset ska förhandlas med ett C&F (fraktfritt) pris Kina som jämförelse. De kraftigt stigande spotpriserna till Kina har dessutom givit säljarna ett bra förhandlingsargument. Avtal om markköp med Östhammars kommun Som ett led i det planerade återupptagandet av driften i Dannemoragruvan har vi, under våren 2008, köpt ett cirka 400 hektar stort markområde av Östhammars kommun. Köpet gör oss till ägare av det område, och de anläggningar, som behövs för gruv- och förädlingsverksamheten. Köpeavtalet reglerar även ansvaret för vissa miljöfrågor. Östhammars kommun kommer att ansvara för äldre miljöbelastningar medan Dannemora Mineral kommer att ansvara för eventuella miljöeffekter orsakade av den planerade framtida gruvverksamheten. Prospektering väcker förhoppningar Resultaten av prospekteringsverksamheten under 2007 har varit positiva. Ett flertal intressanta indikationer på möjliga mineraliseringar har lokaliserats och dessa kommer att undersökas vidare under 2008. Den genomförda moränprovtagningen avslöjade ett flertal områden med anomala (förhöjda) halter av basmetaller och/eller guld, vilket kan betyda att det finns mineraliseringar med dessa element i berggrunden. Även de under året gjorda flyggeofysiska mätningarna har givit intressanta resultat. Flera elektromagnetiska anomalier, som tolkats kunna vara förorsakade av basmetallmineraliseringar, har framkommit. Några av dessa ligger inom områden där förhöjda metallhalter konstaterats vid moränprovtagningen. Intressanta och hoppingivande är också resultaten av de TEM-mätningar som gjordes i hål som vi tidigare borrat för att lokalisera sulfidmineraliseringar i den södra delen av Dannemorafältet. ny verkställande direktör Den sista mars lämnar jag, med ålderns rätt, D-jobbet i Dannemora Mineral. Min efterträdare Staffan Bennerdt har en stimulerande uppgift framför sig. Såväl gruvprojektet som prospekteringen har utvecklats i positiv riktning och vi är väl rustade för att ta itu med de utmaningar vi står inför under 2008. Det är min förhoppning att aktieägarna delar den optimism inför framtiden som jag, min efterträdare, övrig företagsledning och styrelse känner. Dannemoragruvan har en lång historia bakom sig och det är min fasta övertygelse att den också har en lång och framgångsrik tid framför sig. Själv kommer jag, om stämman så beslutar, att sitta kvar i styrelsen och aktivt delta i den dagliga verksamheten som arbetande ledamot. Som gammal gruvkarl vill jag inte missa chansen att vara med vid det planerade återöppnandet av vårt lands mest traditionsrika järnmalmsgruva. Lars-Göran Ohlsson D Dannemora Mineral AB

10 DANNEMORA MAGNETIT erksamheten i järnmalmsgruvan bedrivs av dotterbolaget Dannemora Magnetit. Malmen har flera kända fördelar jämfört med andra malmer. I Dannemorafältet finns även sulfidmineraliseringar, vilka tidigare brutits som komplement till järnmalmsbrytningen.

Foto: Atlas Copco 11

12 Dannemora Magnetit Dannemora Magnetit, som är ett helägt dotterbolag till Dannemora Mineral, har som primär målsättning att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt att därefter driva denna med långsiktigt god lönsamhet. Bolaget har i dag fem fast anställda: verkställande direktör, platschef, marknads- och logistikchef samt en projektkoordinator och en gruvgeolog. Dannemorafältet ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken utskeppningen av malmen planeras ske. Närmaste tätort är Österbybruk som har drygt 2 000 invånare och som ligger cirka 2 km öster om gruvan. Dannemora är en ort som helt präglas av den många sekler långa perioden av gruvbrytning och malmförädling. Dannemorafältets geologi Berggrunden i Dannemorafältet består till stora delar av brant stupande lager av sedimentära och vulkaniska bergarter ( leptitformationen ) vilka anses ha en ålder av cirka 1,9 miljarder år. Parallellt med Dannemorafältet är berggrunden isoklinalt veckad i två synklinaler separerade av en mellanliggande antiklinal. Dannemorafältet ingår i den öst-sydöstra synklinalen ( Dannemorasynklinalen ) som består av två brantstående veckskänklar. Synklinalens botten är känd i södra delen av fältet. I den norra delen har den inte kunnat påvisas trots diamantborrning ner till ett djup av 1 150 meter. Det är därför rimligt att anta att den i denna del av fältet ligger djupt. Bergarterna i Dannemorasynklinalen är suprakrustala (bildade på ytan). De utgörs huvudsakligen av vulkanoklaster (fragmentbergarter av vulkaniskt ursprung), karbonatstenar, järnmineraliseringar samt omvandlade varianter av dessa. Trots att berggrunden senare genomgått betydande omvandlingar är de primära strukturerna osedvanligt väl bevarade. De vulkanoklastiska bergarterna har karakteriserats som pyroclastic flow deposit eller pyroclastic fall deposit, vilket förenklat innebär att de bildats i samband med häftig vulkanisk aktivitet från gasrika fragmentförande askmassor som flutit nerför vulkanerna respektive från material som regnat ner från de askmoln som kastats ut vid eruptionerna. I fältet finns också bergartslager som primärt varit av ovanstående typer men som genom erosion brutits ner och återavsatts på markytan eller under havsytan ( reworked pyroclastic deposit ). MOT GÄLE DANNEMORA Hargshamn Klockstapeln i Dannemora är enligt årtalet på vindflöjeln uppförd 1754. Österbybruk Uppsala MOT STHLM Norrtälje Dannemoragruvan ligger cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om utskeppningshamnen (Hargshamn).

Dannemora Magnetit 13 Karbonatstenarna i Dannemorafältet har klassificerats som kalcitisk kalksten respektive dolomitisk kalksten. Den kalcitiska kalkstenen, som oftast är vit eller ljust grå, innehåller endast små mängder magnesium, järn och mangan medan den dolomitiska kalkstenen ofta är mörkt grå och innehåller betydande mängder av dessa element. Två olika typer av skarn förekommer inom Dannemorafältet. I anslutning till de manganfattiga järnmalmerna utgörs skarnet av mineral som diopsid, aktinolit och granat tillsammans med varierande mängder magnetit medan det i anslutning till de manganrika malmerna domineras av knebelit, dannemorit och serpentin samt ofta också magnetit. Fältet genomsätts av ett stort antal magmatiska gångar av olika ålder. Dessutom förekommer en granodioritisk intrusiv bergart i den södra delen av fältet. Berggrunden i Dannemorafältet är, bortsett från den isoklinala veckningen, förhållandevis lite veckad. Tektoniken karakteriseras i stället av ett stort antal förkastningar. En del av dessa är i det närmaste horisontella och har i vissa fall förorsakat betydande förskjutningar. Järnmalmer i Dannemorafältet Den karbonatförande och järnmineraliserade delen av Dannemorasynklinalen har en längd av cirka 3 km och en bredd som varierar mellan 400 och 800 meter. Beroende på både den primära bildningen av mineralisering- DANNEMORAOMRÅDET N Bennbogruvorna Rambergs gruva Klings gruva Morströms gruva Ursbo gruvor 17 52 Gruvsjön (torrlagd) Filmsjön Dannemora centralschakt Skiktad bergart bestående av vulkanoklaster och kalcitisk kalksten. Foto: I. Lager. ÖSTERBYBRUK edskata kalkbrott Stordammen 60 15 Persbo gruvor Ruddu gruva Dannemorasjön Geologisk översiktskarta över Dannemoraområdet. I. Lager, 2001: The geology of the Paleoproterozoic limestonehosted Dannemora iron deposit, Sweden. SGU, rapporter och meddelanden nr 107. Leptitformationen (exkl. marmor) Marmor (karbonatsten) Granitoider Dannemorafyndigheten Järngruva (nedlagd) Marmorbrott (nedlagt) 0 1 km Förkastning Synklinal Antiklinal

14 Dannemora Magnetit arna och på den senare tektoniseringen uppträder järnmalmerna i ett stort antal kroppar belägna längs fältet och på olika djup i detta. Totalt har ett tjugofemtal malmer varit föremål för brytning fram till det att gruvan lades ner 1992. Nära ytan stryker malmerna ungefär i N30 E och sidostupar brant mot nordväst medan de mot djupet får en flackare sidostupning (70 till 55 ). Mäktigheterna varierar från några få meter upp till cirka 60 meter. Järnmineraliseringarna har ett betydande djupgående. I den norra delen av fältet har de genom kärnborrning indikerats ner till cirka 1 000 meters djup. Det helt dominerande, och enda ekonomiskt intressanta järnmineralet i fältet, Gruvlaven och det gamla förädlingsverket i Dannemora. Längdsektion genom Dannemorafältet visande utbrutna malmer och kvarstående malmer till det djup de undersökts med kärnborrning. Längdsektion genom Dannemorafältet LÄNGDSEKTION (m) S N 4900 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 4100 4000 3900 3800 3700 3600 3500 3400 3300 3200 3100 3000 2900 2800 2700 2600 2500 2400 2300 2200 Södra ventilationsschaktet Gruvlave Norra ventilationsschaktet Orter & schakt Utbruten malm Ej utbruten malm DJUP (m) 100 200 300 400 500 600 700 800 Lyndon Silvbergsmalm 1&2 Centralkross Konstäng1-4 Diamanten1 Mellanfält Kruthus Schaktmalm Skipstation Svea Sjöhag Diamanten 2 Norrnäs Strömsmalm Botenhäll Myrmalm

Dannemora Magnetit 15 N Järnmalm Zinkmalm Svavelkismalm ulkaniter Karbonatsten Diorit 0 50m är magnetit, ett mineral som består av järn och syre (Fe 3 0 4 ). Magnetiten är som regel finkornig (0,04-0,1 millimeter). Malmerna uppträder generellt som mer eller mindre stratiforma lager i karbonatstenen. Ofta omges de emellertid av olika typer av skarnmineral vilka också uppträder i själva malmen. I en av malmerna ingår mangan med upp till cirka 3 procent i magnetiten. Mangan ingår emellertid också i en del av skarnmineralen som knebelit och dannemorit vilka uppträder tillsammans med magnetiten och gör att flera av malmerna har relativt hög totalhalt mangan varav en del således är silikatbundet. Historiskt har de brutna järnmalmerna i Dannemorafältet delats upp i tre huvudtyper: Manganrika skarnjärnmalmer huvudsakligen bestående av magnetit, knebelit, dannemorit och serpentin. Järnhalten i dessa mineraliseringar varierar mellan 30 och 50 procent och manganhalten är mellan 1 och 6 procent. Manganfattiga skarnjärnmalmer bestående av magnetit, diopsid och aktinolit. Järnhalten uppgår till mellan 30 och 50 procent och manganhalten är som regel mellan 0,2 och 1,0 procent. Kalkjärnmalmer bestående av magnetit, kalcit, dolomit och ibland järnförande karbonatmineral. Alla malmkroppar i fältet har låga fosforhalter (0,001-0,007 procent). Svavelhalten varierar men kan i några malmkroppar uppgå till ett par tiondels procent. Sulfidmineraliseringar i Dannemorafältet Ett antal mindre sulfidmineraliseringar är kända inom Dannemorafältet. Några av dessa håller höga zinkhalter och har varit föremål för brytning under olika perioder. Då produktionen i gruvan under föregående driftperiod var helt inriktad på järnmalm har sulfidmineraliseringarna inte undersökts i nämnvärd omfattning. Sulfidmineraliseringarna kan delas upp i två huvudtyper baserat på deras mineralogiska sammansättning: Mineraliseringar med zinkblände, blyglans, svavelkis och arsenikkis (håller upp till 20 gram silver per ton). Mineraliseringar med kopparkis, svavelkis, magnetkis och arsenikkis (håller ställvis upp till 4 gram guld per ton). Svavelgruvan, som ligger i den södra delen av Dannemorafältet, omnämndes redan 1656 då det uppgavs att den redan då varit känd länge. Efter att ha legat nere under många år drevs 1820 en ort fram till mineraliseringen. Någon egentlig produktion tycks dock inte ha ägt rum förrän drygt ett halvt sekel senare då det 1896 rapporterades att de zinkrika delarna hade börjat brytas. Under perioden 1880-1918 utvanns sammanlagt drygt 27 000 ton zinkmalm från denna förekomst. Mineraliseringen var i dagen 42 meter lång och 12 meter bred men den spetsade ut och var i princip helt borta på ett djup av 55 meter. Geologisk karta över Svavelgruvan på 40 meters djup. I. Lager, SGU Rapporter och meddelanden 107. Zinkbländerik malm från Dannemorafältet. Foto: L-G Ohlsson.

16 Dannemora Magnetit Svavelgruvan i södra delen av Dannemorafältet. Foto: L-G Ohlsson. Under den senaste driftperioden lokaliserades flera nya zinkmineraliseringar intill Silvbergförekomsten. Några av dessa har delvis brutits mellan nivåerna 260 meter och 300 meter men omfattningen av dem är inte känd då de endast hade undersökts med ett fåtal borrhål när gruvan lades ner 1992. Under den senaste driftperioden hittades också en kopparkismineralisering nordöst om Sjöhagsmalmen på 460 meters nivå. Denna beräknades ha en yta på 1 500 m 2 och en kopparhalt på 0,44 procent. Enstaka prover tagna i mineraliseringen visade upp till 4 gram guld per ton. Mineraltillgångar Beräkningarna av mineraltillgångarna i Dannemoragruvan har utförts av Hans-Eric Lundgren (ARRC Geoconsulting AB) som av SveMin (Föreningen för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige) och FAERI (Finnish Association of Extractive Resources Industry) godkänts som kvalificerad person ( QP ). Beräkningarna är utförda enligt de rekommendationer som utgivits av Svemin och FAERI. Dessa följer i huvudsak det kanadensiska policydokumentet NI 43-101. id en cut-off på 30 procent järn uppgår de kända mineraltillgångarna ( measured mineral resources ) till 19,4 miljoner ton med 41,5 procent järn och 1,9 procent mangan och de indikerade mineraltillgångarna ( indicated mineral resources ) till 6,2 miljoner ton med 39,2 procent järn och 2,2 procent mangan (tillsammans 25,5 miljoner ton med 41,0 procent järn och 2,0 procent mangan). Till detta kommer 0,4 miljoner ton med 39,6 procent järn och 1,5 procent mangan som klassificerats som antagna mineraltillgångar ( inferred mineral resources ). Inom de modellerade volymerna finns en del partier som håller under 30 procent järn och som därför ej ingår i den ovan redovisade beräkningen. Från brytningsteknisk synpunkt kommer dessa partier inte att kunna lämnas och de har därför inkluderats i mineraltillgångarna. Mineraltillgångar i Dannemorafältet per september 2007 Kända mineraltillgångar Indikerade mineraltillgångar Antagna mineraltillgångar Mineralisering Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Lyndon 1 2 836,8 40,77 0,86 46,6 31,59 0,51 0,5 32,34 0,51 Lyndon 3 416,4 20,34 2,95 886,3 21,90 2,67 249,5 18,94 2,18 Konstäng 1-4 1 262,4 43,11 1,16 143,6 39,41 1,13 11,6 41,91 1,25 Konstäng 2-3 2 952,6 37,34 3,72 128,9 36,59 3,47 4,3 42,96 3,40 Kruthus 4 084,6 41,03 0,65 65,5 40,67 1,16 0 - - Svea 3 112,5 39,84 2,63 116,6 31,58 1,52 0,1 35,89 2,11 Diamanten 2 3 268,2 39,91 3,10 845,8 40,36 3,06 377,7 40,59 3,16 Sjöhag 424,1 39,83 0,39 197,0 44,06 0,35 89,6 43,16 0,31 Schaktmalmen 1 445,0 37,94 0,70 471,2 30,94 0,74 251,1 23,97 0,63 Ströms 1 535,2 33,51 1,81 126,3 36,46 1,81 3,6 35,65 2,09 Ströms 2 201,6 31,34 1,32 87,8 30,23 1,26 8,0 27,98 1,21 Botenhäll 1 261,9 30,39 1,55 245,5 30,35 1,77 3,2 31,64 1,98 Normäs 1 737,3 35,26 1,97 1 540,0 36,32 2,06 160,8 38,68 2,09 Normäs 2 1 043,0 34,04 1,94 661,7 35,79 2,09 102,0 34,69 2,04 Pelare m.m.* 0 - - 2 400,0 39,00 2,40 0 - - TOTALT 23 581,6 38,45 1,90 7 962,7 35,53 2,18 1 261,8 32,37 2,00 Beräkningarna inkluderar partier med <30% järn vilka beroende på brytningsmetoden ej kan lämnas. Halterna är beräknade från äldre analyser vilka till en del kontrollerats med nya analyser utförda av Finlands Geologiska Undersöknings Geo-laboratorium (numera Labtium Oy) som är ackrediterat enligt FINAS TO25 (EN ISO/ IEC 17025). * Grundar sig på beräkningar i äldre material.

Dannemora Magnetit 17 Inklusive tonnaget i dessa fattigare partier beräknas de kända mineraltillgångarna till 23,6 miljoner ton med 38,5 procent järn och 1,9 procent mangan, de indikerade mineraltillgångarna till 8,0 miljoner ton med 35,5 procent järn och 2,2 procent mangan samt de antagna mineraltillgångarna till 1,3 miljoner ton med 32,4 procent järn och 2,0 procent mangan. Tillsammans uppgår kända och indikerade mineraltillgångar till 31,5 miljoner ton med 37,7 procent järn och 2,0 procent mangan. Malmreserver Beräkningarna av malmreserverna i Dannemoragruvan har utförts av attenfall Power Consultant AB. Som grund för dessa ligger de ovan redovisade mineraltillgångarna. Till varje mineralisering har en beräknad gråbergsinblandning adderats och en beräknad malmförlust subtraherats. Brytningen i Dannemoragruvan planeras att som tidigare ske med en metod som närmast kan beskrivas som en modifierad form av skivrasbrytning. Normal skivrasbrytning förutsätter att gråberget bryts sönder och följer med brytningen nedåt. id den tidigare brytningen i Dannemorafältet har raset emellertid inte utvecklats. De smalare malmerna bedöms därför i stort sett kunna renlastas varför gråbergsinblandningen i dessa huvudsakligen kommer att bestå av sidoberg som sprängts tillsammans med malmen. MALMRESERER i Dannemorafältet per DECEMBER 2007 Bevisade malmreserver Sannolika malmreserver Totala malmreserver Mineralisering Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Kton % Fe % M n Lyndon 1 2 834 37,23 0,77 47 28,95 0,46 2 881 37,09 0,77 Lyndon 3 0 - - 0 - - 0 - - Konstäng 1-4 1 111 39,65 1,05 126 36,28 1,03 1 237 39,30 1,05 Konstäng 2-3 2 602 34,94 3,44 114 34,25 3,21 2 716 34,92 3,44 Kruthus 1 896 38,67 0,61 56 38,34 1,08 1 952 38,66 0,62 Kruthus <500m 0 - - 1 401 38,67 0,61 1 401 38,67 0,61 Svea 2 750 37,26 2,44 103 29,61 1,41 2 853 36,98 2,40 Diamanten 2 3 236 36,74 2,82 837 37,15 2,78 4 073 36,82 2,81 Sjöhag 526 33,09 0,31 244 36,50 0,28 770 34,17 0,30 Schaktmalmen 1 512 33,40 0,60 493 27,36 0,64 2 005 31,91 0,61 Ströms 1 642 28,76 1,51 152 31,22 1,51 794 29,23 1,51 Ströms 2 234 27,71 1,14 102 26,75 1,09 336 27,42 1,12 Botenhäll 1 464 26,89 1,34 285 26,85 1,53 1 749 26,88 1,37 Normäs 1 718 33,28 1.84 1 499 34,27 1,93 2 217 33,95 1,90 Normäs 2 1 089 30,03 1,67 691 31,54 1,80 1 780 30,62 1,72 Pelare m.m.* 0 - - 1 699 39,00 2,40 1 699 39,00 2,40 TOTALT 20 612 35,12 1,78 7 849 35,32 1,69 28 461 35,18 1,76 Stallbyggnaderna i Dannemora. Halterna är beräknade från äldre analyser vilka till en del kontrollerats. Kontrollanalyserna har utförts av Finlands Geologiska Undersöknings Geo-laboratorium (numera Labtium Oy) som är ackrediterat enligt FINAS TO25 (EN ISO/IEC 17025). * Grundar sig på beräkningar i äldre material.

18 Dannemora Magnetit Förenklad skiss visande principen för skivrasbrytning i Dannemoragruvan. De bredare malmerna förmodas på sikt få en gråbergsinblandning som närmar sig den vid normal skivrasbrytning. id beräkningen av malmreserverna har gråbergsinblandningen antagits utgöra en enmeters skiva runt malmkroppen. Gråbergsinblandningen vid brytningen av kvarstående pelare har bedömts vara försumbar. Sammanlagt har gråbergsinblandningen beräknats till cirka 3,0 Mt (cirka 10 procent av mineraltillgångarna eller knappt 11 procent av mineraltillgångarna minus malmförluster). Malmernas sidoberg utgörs av metavulkaniter, kalksten, skarn och granit. Kalkstenen är ofta järnbindig och har då en uppskattad järnhalt på 22,0 procent medan skarnet beräknas ha en järnhalt av 18,6 procent. I övriga bergarter har järnhalten antagits vara 0 procent. Den genomsnittliga järnhalten i gråbergsinblandningen har beräknats till 5 procent utifrån fördelningen av bergarterna runt ett antal malmkroppar. Malmförlusterna är relaterade till brytningsmetoden, oregelbundenheter i malmkropparna samt avsättningen av pelare. De förväntade malmförlusterna har beräknats för varje malmkropp. Totalt uppgår de till cirka 4,8 Mt med 36,9 procent järn och 1,8 procent mangan, vilket motsvarar cirka 15 procent av mineraltillgångarna eller knappt 14 procent av mineraltillgångarna plus gråbergsinblandningen. BORRNING LASTNING LADDNING SKINIÅER NY SKINIÅ KROSS FICKA TRANSPORTBAND MÅTTFICKA SKIPPSTATION

Dannemora Magnetit 19 De bevisade malmreserverna ( proven reserves ) i Dannemorafältet (december 2007) har beräknats till 20,6 Mt med 35,1 procent järn och 1,8 procent mangan medan de sannolika malmreserverna ( probable reserves ) har beräknats till 7,9 Mt med 35,3 procent järn och 1,7 procent mangan (totalt 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan). I den totala reserven ingår en del malm i tidigare avsatta pelare samt malm som på grund av närheten till schaktet sannolikt inte kan brytas förrän mot slutet av gruvans livslängd. Brytning Liksom innan gruvan stängdes 1992 planeras brytningen vid ett återupptagande av driften att ske med en metod som närmast kan kategoriseras som skivrasbrytning. Malmerna tillreds och bryts med skivrasorter, men sidoberget går i de flesta fall inte i ras (se figur sid 18). Från brytningsställena transporteras malmen antingen direkt med truckar, eller via störtschakt, till någon av tömningsstationerna på nivåerna 350 meter eller 460 meter. Malmen samlas därefter i en ficka varefter den går till grovkrossen som ligger på nivån 520 meter. Därefter samlas den i en lagringsficka för att sedan skippas (hissas) upp till dagytan. Under de två första driftåren kommer malmen dock att köras upp via en ramp och krossas ovan jord. Den maximala mängd malm som kan brytas i gruvan vid tvåskift bedöms vara cirka 2,66 Mt per år. Gruvlaven i Dannemora.

20

Dannemora Magnetit 21 Produktion Produktionen från förädlingsverket under första och andra driftåret planeras uppgå till 0,5 Mt respektive 1,0 Mt styckemalm samt fines. id full produktion (tredje driftåret) beräknas förädlingsverket leverera 1,5 Mt färdiga produkter bestående av 50 procent styckemalm (4-16 mm) med 50 procent järn och 50 procent fines (<4 mm) med 55 procent järn. Genomförda processförsök antyder att det kan vara möjligt att nå upp till 60 procent styckemalm vilket skulle förbättra resultatet. id full produktion krävs ett ingående tonnage i förädlingsverket på cirka 2,45 Mt per år med 35,2 procent järn. Med dessa förutsättningar medger den beräknade malmreserven (28,5 Mt) en kontinuerlig brytning under drygt 12 år. Sannolikheten för att den planerade prospekteringen i gruvan (5,0 Mkr per år) kommer att resultera i ytterligare malmreserver och därmed öka livslängden bedöms emellertid vara betydande. PLANERAD FÖRÄDLINGSPROCESS Malmen, som vid full produktion skippas upp från gruvan, har en styckestorlek på under 220 mm. Antingen tippas den i en ficka för att sedan matas in i verket eller så mellanlagras den i högar på gruvplanen. I verket passerar den först en magnetisk separator. Det magnetiska materialet går till en sikt som delar upp det i två fraktioner (-18 mm och +18 mm) medan den omagnetiska delen krossas till -50 mm. Den grövre magnetiska fraktionen går till en konkross i vilken den krossas till -50 mm varefter den blandas med fraktionen -18 mm. Detta material delas upp i två fraktioner (-16 mm respektive +16-50 mm) i en sikt. Fraktionen +16-50 mm krossas till -20 mm och går tillbaka till sikten. Finfraktionen (-16 mm) passerar över ytterligare en sikt där den delas upp i fraktionerna -4 mm och 4-16 mm. Den grövre fraktionen går över två separatorer. Det magnetiska materialet från dessa utgör den slutliga styckemalmen. Den omagnetiska delen krossas och siktas. Finfraktionen (-4 mm) får passera två separatorer. Den magnetiska delen utgör den slutliga fines-produkten. Också findelen från den tidigare sikten (-4 mm) behandlas vidare i två separatorer. Det magnetiska materialet från dessa utgörs också av den slutliga fines-produkten. Malmförädlingsverket Utredningar har visat att även om investeringarna blir något större så är det klart ekonomiskt fördelaktigt att uppföra en helt ny processverksbyggnad istället för att använda den gamla eftersom driftskostnaderna i en ny byggnad blir betydligt lägre. I de ursprungliga planerna var det tänkt att malmen från gruvan skulle behandlas i ROM -220 mm 326 t/h 35,2 % ROM Fe -220 mm 326 t/h 35,2 % Fe -220 mm -220 mm +16-50 mm 273,3 t/h 52.1 t/h 40,9 % Fe 5,0 % Fe -220 mm -220 mm +16-50 mm +18 mm 2.89 t/m3 273,3 t/h 52.1 t/h 1,73 t/m3 40,9 % Fe 185,7 t/h 5,0 % Fe 40.9 % Fe -18 mm +18 mm 2.89 t/m3 3.77 t/m3 1,73 t/m3 88 t/h 185,7 t/h 2.26 t/m3 40.9 % Fe 40.9 % Fe -18 mm 3.77 t/m3 3.77 t/m3 88 t/h -50 mm 2.26 t/m3 2.26 t/m3-50 mm -20 mm 40.9 % Fe 3.77 t/m3-50 mm 2.26 t/m3-50 mm -20 mm +16-50 mm Avf -50 mm -16 mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Avf Fe -50 mm 40,9 %-16 Fe mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Fe 40,9 % Fe -4 mm 121,9 t/h 40.9-4 % Fe mm 121,9 t/h 40.9 % Fe 4-16 mm 151,8 t/h 40.9 % 4-16 Fe mm 151,8 t/h 40.9 % Fe Avf 4-16 mm 45,6 t/h 19 % Avf Fe4-16 mm 3.2 t/m3 45,6 t/h 1.9 t/m3 19 % Fe 3.2 t/m3 1.9 t/m3-50 mm -16 mm +16-50 mm 52.1 t/h 273,3 t/h 5,0 %-50 Fe mm 40,9-16 % Fe mm 52.1 t/h 273,3 t/h 5,0 % Fe 40,9 % Fe -4 mm -4 mm +4 mm -4 mm +4 mm -4 mm Avf -50 mm -16 mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Avf Fe-50 mm 40,9 %-16 Fe mm 52.1 t/h 272,7 t/h 5,0 % Fe 40,9 % Fe Avf -50 mm Avf -4 mm 52.1 t/h 76.9 t/h 5,0 % Avf Fe -50 mm14 % Avf Fe -4 mm 52.1 t/h 76.9 t/h 5,0 % Fe 14 % Fe Konc -4 mm Konc 4-16 mm 90.6 t/h 106,2 t/h 55 % Konc Fe -4 mm 50% FeKonc 4-16 mm 90.6 t/h 106,2 t/h 55 % Fe 50% Fe Rocket Boomer borrmaskin. Foto: Atlas Copco.

22 Dannemora Magnetit en konventionell tvåstegsprocess omfattande sovring (för produktion av styckemalm) och anrikning (för produktion av fines). Anrikningssteget omfattade bland annat våtmalning i två kvarnar följt av magnetseparering och avvattning. Förutsättningarna för att genomföra hela malmbehandlingen torrt, vilket väsentligt reducerar såväl investerings- som driftkostnaderna i förädlingsverket, har undersökts. Hittills genomförda processförsök tyder på att detta är genomförbart. De antyder också att det kan vara möjligt att öka andelen styckemalm i produktionen till 60 procent, vilket skulle öka intäkterna eftersom priset på styckemalm är högre än priset på fines. Om fortsatta försök verifierar detta måste dock några mindre investeringar göras i förädlingsverket. Investeringar De totala initiala investeringskostnaderna under de fyra första åren har beräknats till 838 Mkr. Investeringskostnaderna i gruvan och industriområdet beräknas uppgå till drygt 650 Mkr (attenfall Power Consultant AB) medan investeringarna i förädlingsverket beräknats till 147 Mkr (PROing H&J AB). Till detta kommer investeringar på cirka 40 Mkr för länspumpningen av gruvan och vissa arbeten i schaktet (Dannemora Mineral). Förutsättningarna i beräkningen är bland annat att: Schematisk skiss visande laven, det gamla och det planerade nya förädlingsverket. Gruvkontoret i Dannemora. Foto: L-G Ohlsson

Dannemora Magnetit 23 gruvan ska producera 2,45 Mt malm (ROM) verket ska kunna ta emot 3,3 Mt malm och producera maximalt 2,0 Mt styckemalm och fines drift i egen regi i såväl gruva som förädlingsverk helt ny maskinpark i gruva och förädlingsverk ny skippuppfordring i befintligt schakt. issa delar av brytningen kan läggas ut på entreprenad, vilket skulle reducera investeringskostnaderna men öka driftkostnaderna. Olika alternativ att genom leasing- /serviceavtal med leverantörerna reducera investeringskostnaderna diskuteras, men har ej förutsatts i kalkylerna. Nyinvesteringarna beräknas ske under de fyra första åren (132 Mkr år 0, 390 Mkr år 1, 226 Mkr år 2 och 90 Mkr år 3). De tunga investeringarna under första året (år 0) är malmförädlingsverket, förlängningen av befintlig ramp samt länspumpningen av gruvan. I de ekonomiska kalkylerna förutsätts återinvesteringar i maskinparken år 7 med 32 Mkr. Driftkostnader Driftkostnaderna vid full produktion har beräknats till 178,50 kronor per ton förädlade produkter FOB Hargshamn eller 109,30 kr per ton uppfordrad malm. Driftkostnaderna utgörs i huvudsak av: Investeringskostnader under år 0 till år 3. Kkr Mobila maskiner ovan jord och under jord 97 060 Ramper, orter, stigar bergmekanik 96 446 Industriområde ovan jord 17 937 Gruvvatten och industrivatten 42 494 Krossning och tömningsstation under jord 52 801 Schaktuppfordring, bergspel 94 042 Gruvventilation 85 508 erkstäder under jord 5 832 Elkraft och distribution 31 339 Reservdelar 1 procent 5 235 EPCM 7 procent 36 642 Oförutsett 15 procent 84 800 Summa gruva och industriområde 650 136 Maskinutrustning m.m. 54 500 Byggnationer 43 500 El-installationer (El-kraft & kontroll) 23 700 entilation, värme för processbyggnaden 1 220 EPCM 15 000 Oförutsett 9 080 Summa förädlingsverk 147 000 Länspumpning och schaktarbeten 40 000 Totalt 837 136 Planerade nya huvudramper och brytningsramper utgör en betydande del av investeringskostnaderna under år 0 till 3.

24 Dannemora Magnetit brytningskostnader processkostnader transportkostnader till hamn miljö-, återställnings- och prospekteringskostnader. Brytningskostnaden, som beräknats av attenfall Power Consultant AB, uppgår till 107,70 kr per ton förädlad produkt (65,90 kr per ton malm). Kostnaderna för malmförädlingen har av PROing H&J AB beräknats till 11,50 kr per ton förädlad produkt, vilket motsvarar 7,00 kr per ton malm. Transportkostnader, hamnkostnader och hanteringskostnader, har uppskattats till 51,50 kr per ton färdig produkt eller 31,50 kr per ton malm. I den genomförda lönsamhetsstudien har förutsatts att all transport under gruvans hela livslängd kommer att ske med lastbil utan dispens (60 ton/bil) till en kostnad av 37,90 kr per ton förädlade produkter (motsvarar 23,20 kr per ton malm). Dannemora Mineral bedömer att järnvägen mellan gruvan och Hargshamn bör kunna nyttjas redan under det första året med full produktion (2011/2012), vilket avsevärt skulle reducera transportkostnaderna. Transport med järnväg beräknas kosta cirka 14,00 kr per ton förädlade produkter (motsvarar cirka 8,60 kr per ton malm) men kommer att kräva en del tillläggsinvesteringar. Återställningskostnaderna (miljökostnaderna) har beräknats till 2,0 Mkr per år och prospekteringskostnaderna i gruvan till 5,0 Mkr per år. Dessa kostnader har i kalkylen belastat driftkostnaden med totalt 4,70 kr per ton förädlade produkter eller 2,90 kr per ton malm. Den lägre produktionen under de två första driftåren i kombination med rampuppfrakt och att betydande delar av verksamheten i gruvan planeras ske med entreprenörer gör att driftkostnaderna under dessa år blir betydligt större än vid full produktion och schaktuppfrakt. I lönsamhetsstudien har driftkostnaderna för det första driftåret beräknats till 162,30 kronor per ton malm erkstäder, gruvlave samt det gamla förädlingsverket i Dannemora. Foto: L-G Ohlsson. Gruvtruck. Foto: Atlas Copco.

Dannemora Magnetit 25 Beräknade driftkostnader vid full produktion (2,45 Mt malm/ år), brytning och förädling i egen regi samt schaktuppfordring. Kostnad Driftkostnad kr/t malm Driftkostnad kr/t färdiga produkter Tillredning gråberg 5,58 9,11 Tillredning malm 11,55 18,87 Malmbrytning skivras 37,12 60,62 entilation 7,04 11,50 atten (gruva) 0.94 1,54 Krossning 0,77 1,26 Uppfrakt skip 2,91 4,75 Delsumma malmbrytning 65,91 107,65 Malmförädling 7,01 11,45 Delsumma brytning och malmförädling 72,92 119,10 Transport 23,20 37,90 Hamn 7,35 12,00 Hantering 0,98 1,60 Delsumma transport- hamnkostnad 31,53 51,50 Prospektering och återställning 2,85 4,66 Diverse 1,98 3,23 Delsumma prospektering- diverse 4,83 7,89 TOTALT 109,28 178,49 (motsvarar 265,00 kronor per ton färdiga produkter) och för det andra driftåret till 161,80 kronor per ton malm (motsvarar 264,30 kronor per ton färdig produkt). Ekonomisk utvärdering id beräkningarna av cash flow och nuvärdet har det förutsatts att: produktionen successivt kan ökas från cirka 820 kt malm (500 kt styckemalm + fines) år 1 till cirka 1 640 kt malm (1 000 kt styckemalm + fines) år 2 och nå 2,45 Mt malm (1 500 kt styckemalm + fines) år 3 investeringskostnaderna under de fyra första åren uppgår till 838 Mkr det genomsnittliga priset för styckemalm och fines FOB Hargshamn är 358 kr per ton, cirka 80 procent av priset i december 2007 (se marknadsavsnittet) driftkostnaderna år 1 uppgår till 265,00 kr per ton förädlad produkt (motsvarar 162,30 kr per ton malm) och för år 2 till 264,30 kr per ton förädlad produkt (motsvarande 161,80 kr per ton malm) driftkostnaderna år 3 till och med år 13 har beräknats till 178,50 kr per ton förädlad produkt (motsvarar 109,30 kr per ton malm). restvärdet hos anläggningar och utrustningar efter driftperioden är försumbart malmreserven uppgår till 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan dollarkursen är 6,40 SEK/USD. Med användande av ovan redovisade förutsättningar erhålles ett nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956 Mkr vid 8 procent kalkylränta. En cirka 10-procentig ökning av medelpriset för järnmalmsprodukterna (till 394 kr per ton färdig produkt) ger ett NP på 1 327 Mkr medan en cirka 10-procentig minskning av medelpriset (till 322 kr per ton färdigprodukt) ger ett NP på 586 Mkr. Dannemoragruvan är primärt en järnmalmsgruva även om förutsättningarna för att producera krossmaterial som biprodukt bedöms som goda. I kalkylerarna har hänsyn enbart tagits till järnmalmsproduktionen. Drifts- och investeringskostnader samt intäkter för år 0 till 13. Drifts- och investeringskostnader samt intäkter Tkr 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000-200 000-300 000-400 000 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 Intäkter Driftkostnade Investeringskostnader -500 000-600 000

26 JÄRNMALMS- MARKNADEN Priset på järnmalm har stigit kraftigt sedan i början av 2004. De första prisförhandlingarna för 2008 var klara i februari då den brasilianska gruvjätten ale kom överens med flera asiatiska ståltillverkare om en 65-procentig ökning av järnmalmspriset.

27 Slaggavskiljning vid masugn. Jernkontorets bildbank. Foto: Stig Göran Nilsson.

28 Järnmalmsmarknaden Tillväxten i världens ekonomi fortsatte under 2007. Den omfattande kreditgivningen till betalningssvaga amerikanska husköpare kom att leda till störningar i det amerikanska och europeiska banksystemet. Betydelsen för den realekonomiska utvecklingen i världen är svårbedömd, men hittills synes effekterna ha varit måttliga. Stålkonjunkturen påverkades inte av detta och expansionen framför allt i Kina fortsatte i oförminskad takt. råstålsproduktion. Den enorma produktionsutvecklingen i Kina under de senaste åren har medfört att landet är en betydande nettoexportör av stål. Detta påverkar handelsflödena i hela världen. Stålkonsumtionen År 2007 var det nionde året i rad som en ökning kunde noteras för stålefterfrågan i världen. IISI uppskattar att efterfrågan under 2007 ökade med cirka 7 procent, vilket motsvarar 75 80 Mt. Detta innebär att cirka 1 200 Mt handelsfärdiga stålprodukter tillfördes världsmarknaden. I Kina steg efterfrågan med 11 procent (40 Mt) till 400 Mt. Mer än hälften av efterfrågetillväxten i världen kan hänföras till Kina. Järnmalmsproduktionen ärldsproduktionen av järnmalm ökade under 2006 till 1 500 Mt, vilket var en ökning med 12 procent jämfört med 2005. Detta var femte året i rad som järnmalmsproduktionen ökade. För 2007 förväntas världsproduktionen nå 1 650 Mt, ytterligare en ny all time high. Den kinesiska järnmalmsproduktionen under 2007 beräknas uppgå till 805 Mt, en ökning med hela 16 procent. De mest betydande järnmalmsproducerande länderna är Brasilien, Australien, Kina och Indien. Prospekteringen och utbyggnad- Stålproduktion Rekordåren för världens stålindustri fortsätter. Efterfrågan på stål har ökat för nionde året i rad. Den samlade produktionen av råstål steg från 1 140 Mt 2005 till 1 240 Mt 2006, en ökning på 8,8 procent. Produktionsökningen fortsatte under 2007 då den totala världsproduktionen nådde rekordhöga 1 343 miljoner ton (preliminära uppgifter från International Iron and Steel Institute, IISI). Utvecklingen domineras alltjämt av Kina, där produktionen av råstål under 2007 steg till 489 Mt, en ökning med 16 procent, vilket är mer än en tredjedel av hela världens Mt 1300 1200 1100 Bruksmiljön i Österbybruk är väl bevarad. Redan på 1500- talet fanns här en masugn. Foto: L-G Ohlsson. 1000 900 800 700 600 500 1970 1980 1990 2000 2010 ärldsproduktionen av råstål. Jernkontoret. Källa: IISI, 21 jan 2008.

Järnmalmsmarknaden 29 en av nya gruvor i Australien och Brasilien pågår i en omfattning som är vida större än i andra regioner och den framtida produktionstillväxten kommer sannolikt till stor del ske i dessa länder. Tre stora gruvbolag dominerar världens järnmalmsproduktion. ale, som producerade 324 Mt järnmalm under 2007, följs av Rio Tinto med en produktion på cirka 209 Mt och BHP Billiton med cirka 152 Mt. Tillsammans kontrollerar de 34,7 procent av världsproduktionen och hela 78,2 procent av den sjöburna järnmalmshandeln, vilket gör att de kunnat utöva en betydande kontroll av världsmarknaden under 2006/2007. Bolag Land Kapacitet Mt/år ale (CRD Group) Brasilien 323,8 Rio Tinto Group UK 209,3 BHP Billiton Group Australien 151,6 Mittal Arcelor UK 74,6 Privat Intertrading Ukraina 46,0 Metalloinvest Ryssland 44,1 Metinvest Holding Ukraina 38,6 Anshan Iron & Steel Kina 37,0 Evrazholding Ryssland 36,5 Cleveland Cliffs USA 34,8 LKAB Sverige 32,0 CG Group enezuela 30,7 Anglo American Sydafrika 30,6 Imidro Group Iran 29,4 CSN Group Brasilien 27,6 Shougang Beijing Group Kina 25,5 NMDC Group Indien 24,6 US Steel USA 20,7 Severstal Ryssland 17,3 Marknadschef Jan estlund pratar med styrelseledamot Niklas Nordström. De största järnmalmsproducenterna i världen under 2007.

30 Järnmalmsmarknaden Järnmalmshandeln Den internationella handeln med järnmalm steg för sjätte året i rad och nådde 825 Mt, vilket är en ökning med cirka 8 procent från 2006. Strukturen i den globala importen av järnmalm har förändrats kraftigt sedan 1990. De europeiska länderna var då helt dominerande med 47 procent av totalimporten. Den stora förändringen är Kinas kraftigt ökade importbehov. Från att 1990 ha uppgått till 14,3 Mt har Kinas import ökat till 383 Mt 2007. Merparten av denna ökning har skett de senaste åren. Enligt Raw Materials Group var järnmalmsexporten under 2007 cirka 825 Mt, Största järnmalmsimporterande länderna under 2007. Källa: Raw Materials Data, Stockholm 2008. * Siffror från 2006. Stora järnmalmsexporterande länder under 2007. Källa: Raw Materials Data, Stockholm 2008. Hargs hamn. 1. Stora kajen 2. Lilla kajen 3. Färjeläget 4. Malmkajen 5. Bangården Foto: Hargs Hamn AB. Land Import (Mt) Kina 383 EU 25* 186 Japan 139 Korea 44 Taiwan 17 Land Export (Mt) Australien 295 Brasilien 275 Indien 100 Sydafrika 28 Kanada 27 Sverige 19 1 3 4 5 2

Järnmalmsmarknaden 31 en ökning från 2006 med cirka 9 procent. Av detta kom 295 Mt från Australien, 275 Mt från Brasilien och cirka 100 Mt från Indien. Den svenska exporten var i detta sammanhang blygsamma 19 Mt. Konsolideringar Trots de senaste årens försök att skapa större stålbolag genom köp och sammanslagningar så ligger fortfarande järnmalmsbolagen steget före vad det gäller konsolidering. De fem största råstålsproducenterna kontrollerar cirka 18 procent av världsproduktionen medan de fem största järnmalmsproducenterna kontrollerar 41 procent av järnmalmsproduktionen. Ett exempel på ett möjligt samgående inom gruvsektorn är BHP Billitons bud på Rio Tinto. Om budet accepteras bildas inte bara världens största gruvbolag utan världens tredje högst värderade bolag (300 miljarder USD). Det skulle också uppstå en än mer monopolliknande situation inom järnmalmssektorn. Järnmalmsproduktionens nuvarande koncentration till ett fåtal bolag beror emellertid inte i första hand på förvärv eller fusioner utan den är snarast en effekt av produktionsökningar. Förmågan hos de tre ledande producenterna att snabbt svara på den ökade efterfrågan från Asien har lett till att deras produktion växt betydligt snabbare än den globala produktionen i övrigt. Utlastningsbryggan för malm vid det gamla verket i Dannemora.

32 Järnmalmsmarknaden Främst har dessa produktionsökningar kunnat ske i befintliga gruvor. Framtida produktionstillskott kommer i allt högre grad att komma från nyetablerade gruvor, vilket sannolikt kommer att innebära högre driftsoch investeringskostnader. Järnmalmspriser Priset på järnmalm, som sätts i dollar per procent järninnehåll, har med anledning av den ökade efterfrågan stigit kraftigt sedan början av 2004. Priset sätts genom årliga förhandlingar mellan de ledande stålproducenterna och de ledande järnmalmsproducenterna. Dessa priser, så kallade benchmarkpriser, blir sedan vägledande för samtliga aktörer i världen, med avvikelser endast på grund av lokala omständigheter. Med den tillväxttakt i stålproduktionen som varit rådande under 2000-talet har världens tillverkning på sju år ökat från 850 Mt till mer är 1 300 Mt år 2007. Järnmalmsproducenterna hade i början av den här perioden tillräcklig kapacitet för att täcka de ökande behoven, men från 2006 och särskilt under 2007 har marknaden karaktäriserats av brist på järnråvara. idare har de totala behoven i världen av andra råvaror som till exempel kol ökat i liknande omfattning, vilket resulterat i kraftigt ökande transportkostnader. En enig analytikerkår bedömer att brist- situationen består ett eller ett par år framåt för att senare nå en balans mellan utbud och efterfrågan. Prisprognoserna är genomgående positiva med förväntningar om kraftiga höjningar för 2008. Marknaden för bulkfrakter förväntas normaliseras när flaskhalsproblemen i lastningshamnarna byggts bort. Redarnas bränslekostnader kommer att ligga kvar på en hög nivå eller stiga, särskilt med hänsyn till de miljökrav som ställs på fartyg i Östersjötrafik. De publicerade priserna för fines höjdes cirka 10 procent under 2007, medan prishöjningarna var något lägre för pellets och styckemalm. De första resultaten av prisförhandlingarna för 2008 var klara i mitten av februari då det publicerades att den brasilianska gruvjätten ale kommit överens med flera stora asiatiska ståltillverkare om en 65 procentig höjning av järnmalmspriset. Prisförhandlingarna för 2008 har i huvudsak påverkats av tre saker: att efterfrågan fortsätter att ligga över produktionskapaciteten att ett samgående diskuteras mellan de två största australiska producenterna BHP- Billiton och Rio Tinto att de australiska järnmalmsgruvorna föreslår att priset för 2008 ska förhandlas med ett C&F pris (fraktfritt) Kina som jämförelse. Handelsströmmar med järnmalmsprodukter. USc/Fe unit 250 200 150 100 Pellet Lump Fines Priset på järnmalmsprodukter 1998-2007 samt indikerade priser för 2008. Raw Materials Group. 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Järnmalmsmarknaden 33 De kraftigt stigande spotpriserna till Kina har givit säljarna ett bra förhandlingsargument. En del kinesiska stålverk var under 2007 villiga att betala i det närmaste det dubbla förhandlade priset. Dannemora malm Dannemora Magnetit siktar på att den planerade produktionen i Dannemoragruvan i första hand ska levereras till stålverken i närområdet, det vill säga till dem som har sitt malmintag via hamnar i Östersjö- och Nordsjöområdet. Bedömningen grundas främst på fraktmässiga och andra fördelar som närområdet ger. De aktuella malmbehoven i närområdet har uppskattats till cirka 100 Mt. Under året har Dannemora Magnetit genomfört malnings- och anrikningsförsök med goda resultat. De två produkter som tagits fram genom försöken har analyserats med avseende på granulometri och kemisk sammansättning. Resultatet har följts upp med analyser gjorda av ett certifierat europeiskt laboratorium (Studiengesellschaft für Eisenerz-Aufbereitung, SGA). Med detta som grund har bolaget tagit fram produktspecifikationer som nu används i den aktiva marknadsföringen. De kundbesök som genomfördes under året i Norden och Nordeuropa bekräftar att intresse finns för en leverantör i närområdet och för Dannemora Magnetits produkter. internt kalkylpris Grunden för det av Dannemora Mineral beräknade järnmalmspriset, cirka 447 kr/ton FOB (fritt ombord) Hargshamn, är 2007 års järnmalmspriser FOB Brasilien respektive Mauretanien samt aktuella fraktrater till Östersjöområdet och Hamburg/Bremen. På grund av att utvecklingen på järnmalmsmarknaden är extremt svår att uppskatta, och med hänsyn till de historiskt höga fraktkostnaderna, har det aktuella priset reducerats med cirka tjugo procent (cirka 90 kr/ton). Det genomsnittliga priset för järnmalmsprodukterna (50 procent styckemalm och 50 procent fines) levererade från Dannemora FOB Hargshamn har i den genomförda lönsamhetsstudien satts till 358 kr/ton. Dannemoramalmen håller relativt höga manganhalter och har dessutom en sammansättning (CaO/SiO 2 ) som gör att en del stålverk kan vara beredda att betala ett premium. Till detta har hänsyn inte tagits i den ekonomiska kalkylen. Flygbild över gruvanläggningarna under föregående driftperiod.

34 DANNEMORA PROSPEKTERING Dannemora Prospektering har som uppgift att finna nya mineraliseringar med bas- och/eller ädelmetaller samt att utveckla dessa till brytvärda förekomster. Bolaget svarar också för kunskapsuppbyggnaden om Dannemorafältets malmgeologi och för att utöka järnmalmsreserverna.

35 Geolog Lena Landersjö och prospekteringschef Peter Svensson Foto: Mikael Eriksson.

36 Dannemora Prospektering Dannemora Prospektering, som är ett helägt dotterbolag till Dannemora Mineral, har som uppgift att finna nya mineraliseringar med bas- och/eller ädelmetaller samt att utveckla dessa till brytvärda förekomster. Bolaget har i dag fem anställda: D, en prospekteringschef, två geologer och en geofysiker. På konsultbasis (80 procent) anlitas ytterligare två geologer. För genomförandet av undersökningar som flygmätningar, geokemiska provtagningar och kärnborrning anlitas olika konsult- eller entreprenörbolag. Dannemora Prospektering har under 2007 koncentrerat större delen av sin verksamhet till nordvästra Uppland. Flera projektområden har undersökts med geologisk kartering, jordavrymning, provtagning, blockletning såväl som med olika geofysiska metoder. För att identifiera nya målområden för mer detaljerade undersökningar under 2008 har två regionala prospekteringsprogram genomförts under året: ytmoränprovtagning flyggeofysiska mätningar med TEM (Time Domain Electro Magnetic) och magnetisk utrustning. Även om prospekteringsbolaget under året främst inriktat sitt arbete mot områden inom transportavstånd från Dannemoragruvan har även uppslag i andra områden identifierats. Bland annat har moderbolaget ansökt om undersökningstillstånd för tre nickelmineraliseringar. Resultaten av prospekteringsverksamheten under 2007 har varit positiva. Ett flertal intressanta indikationer på möjliga mineraliseringar har lokaliserats och dessa kommer att undersökas vidare under 2008. Geologi och mineralförekomster i Uppsala län Länets ytbergarter utgörs huvudsakligen av felsiska vulkaniter som bildades för 1,89-1,91 miljarder år sedan. Sedimentära bergarter uppträder huvudsakligen i länets sydligaste delar. Djupbergarterna kan indelas i två huvudgrupper, dels bergarter bildade under en tidig fas av den svekokarelska orogenesen, dels bergarter bildade under den senare fasen av denna. Bergarterna i den förra gruppen, som bildades för 1,87-1,90 miljarder år sedan, är de vanligast förekommande i länet. Generellt är de mer deformerade och påverkade av metamorfos än de yngre djupbergarterna, vilka bildades för cirka 1,87 miljarder år sedan. Översiktlig geologisk karta över trakten runt Dannemoragruvan. Gult = felsiska vulkaniter Brunt = äldre djupbergarter (granitoider) Grönt = äldre djupbergarter (gabbro) Rött = yngre djupbergarter (graniter) Ljusblått = sedimentära bergarter Mörkblått = kalksten. Kartan kopierad från Sveriges Geologiska Undersökning Ser. Ba 47.

Dannemora Prospektering 37 Länets malm- och mineralförekomster har utgjort en viktig del av landets bergshantering. Ett antal järn-, zink-, bly- och silverförekomster har varit föremål för brytning under längre eller kortare perioder. Bergshanteringen har dock huvudsakligen varit inriktad mot de stora järnmalmsfälten. Dannemorafältet, inom vilket 36 miljoner ton brutits, är ojämförligt störst, men i länet finns flera andra viktiga järnmalmsfält som till exempel Ramhäll, igelsbo, Rörberg, Norrskedika, Brunna och Salsta. Malmen från järngruvorna har förädlats i masugnar och hyttor i framväxande bruksorter som Forsmark, Lövsta och Österbybruk. erksamheten hade under många år en mycket stor betydelse för utvecklingen i såväl länet som i landet som helhet. Bruken och gruvorna förlorade emellertid i viss mån sin betydelse under andra hälften av 1900-talet. För närvarande sker ingen malmbrytning i länet, men stigande metallpriser har gjort att undersökningstillstånd sökts och beviljats för flera järnmalmsförekomster och ett par zinkmineraliseringar. Undersökningstillstånd Dannemora Mineral hade vid årets slut 19 undersökningstillstånd med en total area på 17 760 hektar. Av dessa ligger 18 stycken i Uppsala län och ett i Södermanlands län. Dessutom har tre nya ansökningar om undersökningstillstånd inlämnats till Bergsstaten. Av dessa är två belägna i Uppsala län och ett i ästra Götalands län. Alla undersökningstillstånd, såväl som bearbetningskoncessionen över Dannemorafältet, ägs av moderbolaget. Under året har fem undersökningstillstånd frånträtts (Rödjan, Börstil, Ellan, Gruvskogen och alö) då resultaten av de inom dessa gjorda undersökningarna inte motiverade fortsatta prospekteringsinvesteringar. Regional prospektering Geokemisk moränprovtagning I april inleddes ett omfattande regionalt ytmoränprovtagningsprogram i nordvästra Uppland. Syftet med detta var att identifiera områden inom vilka moränen har anomala Gruvsjön- Gryttjom Ursbo nr 1 Film Andersbo Hälsinggruvan Sjötorp Dannemora Frebbenbo (förhöjda) halter av i första hand bas- och ädelmetaller, vilket kan tyda på att det finns mineraliseringar med dessa element i berggrunden. Arbetet inleddes med en gles provtagning av ett 700 km 2 stort område. De delområden inom vilka moränen visade sig hålla anomala halter av de aktuella elementen, blev sedan föremål för en tätare provtagning. Därigenom kunde dels trovärdigheten hos de första anomala proven verifieras dels kunde området där en eventuell mineralisering i berggrunden borde finnas begränsas. Totalt togs 424 moränprover vilka analyserades hos Acme Analytical Laboratories (FM 63007 enligt ISO 9001:2000). igelsbo Österby Östmora Forsmark Sandby Ralby Nr 2 Ralby Ramhäll Karta visande Dannemora Minerals undersökningstillstånd och bearbetningskoncession (sektionerad) i Uppland. attholma

38 Dannemora Prospektering Geokemisk moränprovtagning. Kartan visar bolagets undersökningstillstånd och zinkanomala moränprover (moränens finfraktion <0,06 mm). Cirklarnas storlek visar: >135 ppm Zn 103-135 ppm Zn 67-103 ppm Zn 41-67 ppm Zn <41 ppm Zn Moränprovtagningen resulterade i att ett flertal områden med anomala halter av basmetaller lokaliserades. Den mest framträdande anomalin sträcker sig från Andersbo i norr ner till Ralby i söder och uppvisar förhöjda halter av framförallt zink, bly och silver. Inom det anomala området varierar halterna såväl som elementkombinationerna. Höga halter uppträder som flera tydliga koncentrationer vilket kan tyda på att det större anomala området förorsakats av flera från varandra skilda mineraliseringar. En av zinkanomalierna sammanfaller väl med Dannemorafältet, där mindre zinkbländemineraliseringar tidigare brutits. Av stort intresse är att moränprovtagningen också resulterat i att fem olika guldanomala områden lokaliserades. Dessa ligger inom bolagets undersökningstillstånd Andersbo, Frebbenbo, Gruvsjön-Gryttjom, Österby, igelsbo och Hälsinggruvan. Inom undersökningstillståndet Frebbenbo finns ett guldanomalt område som ligger cirka 5 km väster om Forsmark. Berggrunden i området består av metasediment med inslag av metaryoliter. Strax norr om det anomala området finns kraftiga deformationszoner varav några har tolkats som plastiska skjuvzoner. De högsta guldhalterna uppgår till 70 ppb i moränens grovfraktion och 53 ppb i finfraktionen. Av övriga element förekommer anomala halter av vismut, silver, tellur och arsenik i ett antal prover från det guldanomala området.

Dannemora Prospektering 39 Kartan visar bolagets undersökningstillstånd och guldanomala moränprover (moränens finfraktion <0,06 mm). Cirklarnas storlek visar: >5.5 ppb Au 2,5-5,5 ppb Au 1,3-2,5 ppb Au 0,8-1,3 ppb Au <0,8 ppb Au MORÄNPROTAGNING I möjligaste mån har moränproverna tagits på mellan 0.5 och 1.0 meters djup i den s.k. C-horisonten (gråaktig horisont som ligger strax under den brunfärgade rostjordshorisonten). Inledningsvis gjordes provtagningen längs linjer med cirka 3 000 meters inbördes avstånd. Utefter dessa linjer togs ett prov var tvåtusende meter. I ett senare skede förtätades provtagningen inom de mest intressanta områdena till mellan 500 och 1 000 meter mellan provtagningspunkterna. id varje provtagningsstation togs dels ett originalprov dels ett referensprov på ungefär 2-3 dl. Dessutom togs 20 liter morän för vaskning. Originalproven skickades till det certifierade analyslaboratoriet ACME Analytical i ancouver, Kanada där de efter att ha torkats siktades. Finfraktionen (under 0,06 mm) lakades i varmt kungsvatten under en timme. Därefter analyserades den lakade lösningen på 53 element med ICP-MS-utrustning. Dessutom analyserades guldhalten i moränens grovfraktion (0,06 mm 2,00 mm). Förhöjda guldhalter i moränen uppträder också inom undersökningstillstånden Andersbo och igelsbo i ett område söder om Älgsjön. Anomalin har en väl avgränsad nordlig del som är cirka 2 km bred. I den västra delen avklingar anomalin relativt snabbt och upphör efter cirka 700 m. Den östra delen av anomalin har en betydligt längre utsträckning (cirka 3 000 m). Inom det anomala området håller moränens grovfraktion delvis höga guldhalter (470 ppb, 140 ppb och 90 ppb). Inom undersökningstillståndet Gruvsjön- Gryttjom har två guldanomala områden lokaliserats. Ett av dessa ligger väster om Gruvsjön. Det anomala området är cirka 1 km brett och sträcker sig cirka 3 km i sydsydostlig riktning ner mot södra änden av Gruvsjön. Anomalin karakteriseras framförallt av förhöjda guldhalter i moränens finfraktion. Intresset för anomalin förstärks genom att olika element som tellur, arsenik, vismut, antimon och silver, vilka ofta förekommer tillsammans i guldmineraliseringar, också uppträder i anomala halter i moränen. Det andra guldanomala området inom undersökningstillståndet ligger nära Persbo. Det har en öst-västlig utsträckning och en längd på drygt 2 km. Moränproverna uppvisar, förutom anomala guldhalter, också förhöjda halter av guldassocierade element som vismut, arsenik, tellur och koppar. Inom undersökningstillståndet Österby har ett guldanomalt område lokaliserats cirka

40 Dannemora Prospektering 2 km norr om Stordammen vid Österbybruk. Anomalin, som har en öst-västlig utsträckning, karakteriseras av förhöjda guldhalter i moränens finfraktion men också grovt guld förekommer. De guldanomala proverna innehåller dessutom förhöjda halter av flera andra guldassocierade element som tellur, vismut, arsenik, silver, koppar, bly och zink. För att lokalisera de mineraliseringar som förorsakat de anomala guldhalterna i moränen planerar Dannemora Prospektering att genomföra en bergkax/bottenmoränprovtagning under första halvan av 2008. Med en mindre borrmaskin borras vertikala hål utefter linjer vinkelrät mot den förmodade mineraliseringens strykning. Borrets spets är så konstruerat att prov kan tas dels från moränen dels från berggrunden. För att bättre kunna kontrollera denna provtagning har jorddjupet bestämts med refraktionsseismiska mätningar. Totalt har under året en sträcka på cirka 1 100 meter mätts. Flyggeofysik Under hösten har flyggeofysiska mätningar genomförts inom ett 110 km 2 stort område omfattande undersökningstillstånden Ralby, Andersbo, igelsbo, Österby, Dannemora, samt Hälsinggruvan. Mätningarna, som gjordes av det danska konsultbolaget SkyTEM, utfördes med helikopterburen magnetometer och TEM utrustning. TEM mätningar kan indikera elektriskt ledande kroppar, som till exempel basmetallmineraliseringar, ner till betydande djup (i gynnsamma fall 300 meter). De magnetiska mätningarna visar lokala variationer i jordens magnetfält. Förutom att indikera magnetiska mineraliseringar, som till exempel magnetitförekomster, kan ofta olika bergartstyper särskiljas. De magnetiska mätningarna ger också värdefull tektonisk och strukturgeologisk information, vilket är speciellt viktigt då många guldmineraliseringar är knutna till olika typer av deformationszoner. TEM- och magnetometermätningar med helikopterburen utrustning. Foto: Mikael Eriksson. Refraktionsseismisk mätning inom undersökningstillståndet Gruvsjön-Gryttjom. Foto: Mikael Eriksson.

Dannemora Prospektering 41 Resultatet av flygmätningarna är positivt. Ett flertal anomalier, som tolkats kunna vara förorsakade av basmetallmineraliseringar, har framkommit och flera av dessa sammanfaller dessutom med de anomala områden som lokaliserats vid moränprovtagningen. Under första halvåret 2008 avser Dannemora Prospektering att undersöka de mest intressanta TEM-anomalierna med markmätningar och kärnborrning. Guld och vismutglans från Sjöhagsmalmen i Dannemorafältet. Foto: Kjell Gatedal. Prospektering inom bearbetningskoncessionen och undersökningstillstånden Dannemora bearbetningskoncession Kärnor från drygt 470 borrhål, som sedan föregående driftperiod finns bevarade i Dannemora, har undersökts och karterats. id Sveriges Geologiska Undersöknings (SGUs) borrkärnearkiv i Malå förvaras dessutom kärnorna från ett 80-tal hål borrade i Dannemorafältet. Utav dessa har kärnorna från 20 borrhål undersökts. Totalt finns cirka 67 000 meter borrkärna bevarade från tidigare gruvverksamhet. I samband med karteringen av borrkärnorna har 830 mineraliserade sektioner provtagits och analyserats. Ett flertal zinkmineraliserade zoner har konstaterats. Dessa kommer att undersökas närmare när gruvan länspumpats. Dessutom har kortare sektioner visat sig hålla upp till 0,62 gram guld per ton. Synligt guld har påträffats i en av borrkärnorna från Sjöhagsmalmen. Analyserna av basmetaller och guld har utförts av ALS Laboratory Group (Cert 0014168 enligt ISO 9001:2000). En detaljerad berggrundskarta har sammanställts för den södra delen av Dannemorafältet. I det aktuella området finns järnmineraliseringar som i vissa delar har ett betydande inslag av zink. Dessutom uppträder deformationszoner i vilka zink har anrikats. Historiskt har ett flertal mindre men rika zinkmineraliseringar i detta område varit föremål för brytning. I början av 2007 borrades fem hål i det aktuella området. Dessa träffade emellertid endast svagt mineraliserade zoner med framförallt kopparkis. Under senare delen av året genomförde det kanadensiska bolaget Crone Geophysics & Exploration Ltd. på uppdrag av Dannemora Prospektering TEM-mätningar i tre av borrhålen. Dessa identifierade oberoende av varandra en cirka 200 meter lång god elektrisk ledare som stupar cirka 40 grader åt nordnordväst och som har sitt centrum på cirka 130 meters djup. Under 2008 kommer kärnborrning att göras för att undersöka orsaken till anomalin. Undersökningstillståndet Forsmark Inom undersökningstillståndet Forsmark, som täcker en yta av 507 hektar, finns ett stort antal mindre gruvförsök och skärpningar, vilka tillsammans går under namnet Norrby gruvfält. Kärnborrning i södra Dannemorafältet. Foto: Mikael Eriksson.

42 Dannemora Prospektering TEM-mätningar i borrhål inom södra Dannemorafältet. Foto: Mikael Eriksson. I prover från varpen intill en skärpning vid Ytterängarna har guldhalter på upp till 12,5 gram per ton påträffats under den provtagningskampanj som utfördes 2006. I mineraliseringen ingår förutom guld även vismutglans och kopparkis. ismuthalten varierar från 60 gram per ton upp till drygt 0,7 procent. Provtagningar av berggrund och varphögar inom undersökningstillståndet under 2007 har indikerat ytterligare en intressant guld-kopparmineralisering. Sju prover, tagna längs strykningen av en mineraliserad zon intill ett äldre gruvhål, håller mellan 1,4 och 3,3 gram guld per ton. Analyserna har utförts av ALS Laboratory Group (Cert 0014168 enligt ISO 9001:2000). För att undersöka ut- bredningen av den mineraliserade zonen har detaljerade markmätningar gjorts med magnetometer och slingram (elektromagnetisk mätmetod). Resultaten av hittills genomförda undersökningar inom undersökningstillståndet bedöms som så intressanta att Dannemora Prospektering avser att intensifiera prospekteringen i området under 2008. Undersökningstillståndet Andersbo Den under 2007 genomförda prospekteringen inom det 596 hektar stora undersökningstillståndet omfattade berggrundskartering, blockletning samt provtagning av varp från äldre brytningsförsök. De positiva resultaten från de regionala undersökningarna (moränprovtagningen och flyggeofysiken) gör att området bedöms som mycket intressant varför mer omfattande arbeten planeras under 2008. Undersökningstillståndet igelsbo Inom undersökningstillståndet, som har en yta av 1 173 hektar, är sedan tidigare ett flertal järn- och sulfidmineraliseringar kända. Silvergruvan som ligger cirka en kilometer nordväst om igelsbo järngruvor har tidigare undersökts av Korsnäs AB. Ett generalprov som togs i bottnen av ett av gruvhålen höll cirka 4,1 procent bly och 2,0 procent zink. Prover från den intilliggande varpen som Dannemora Prospektering tog under 2006 håller mellan 1,5 och 9,9 procent zink och 0,3 till 4,8 procent bly. id Stynsbo, någon kilometer nordväst om Silvergruvan, finns utefter en sträcka av drygt 100 meter, ett större och några mindre gruvhål. Under 2006 provtog Dannemora Prospektering block från varphögarna. Dessa visade sig hålla från något tiondels gram guld per ton upp till som mest drygt 46 gram guld per ton samt silverhalter upp till 66 gram per ton. Även vismuthalterna, som varierar från några gram per ton upp till drygt 1,5 procent, är betydande. De höga guldhalterna motiverade en inledande kärnborrningskampanj. Totalt borrades tre korta hål. I ett av dessa träffades en smal guldförande zon (5,2 gram guld per ton i en 0,3 meters kärnsektion).

Dannemora Prospektering 43 För att undersöka mineraliseringen har under 2007 två prospekteringsdiken grävts intill gruvhålen. Dikena och gruvhålen har, efter det att de rensats, karterats och provtagits genom att prov sågats ut efter linjer tvärs strykningsriktningen. Mineraliseringen utgörs av en 2,5 meter bred i nordvästsydost strykande magnetitlins som delvis är guldförande. Guldhalten i de analyserade proven uppgår som högst till 3,2 gram per ton (0,3 meter bred sektion). Analyserna av basmetaller och guld har utförts av ALS Laboratory Group (Cert 0014168 enligt ISO 9001:2000). Under året har även geofysiska markmätningar gjorts med magnetometer, IP (Induced Polarization) och slingram. Resultaten från dessa mätningar och karteringen i dikena kommer att ligga till grund för ett planerat borrprogram under 2008. Provtagning i prospekteringsdike vid Stynsbomineraliseringen. Foto: Mikael Eriksson. Ett äldre gruvhål har länspumpats för att mineraliseringen ska kunna undersökas och provtagas. Foto: Mikael Eriksson. Undersökningstillståndet Östmora Prospekteringen inom det 4 397 hektar stora undersökningstillståndet under 2007 har omfattat detaljkartering och provtagning. Mineraliserade bergartsprover, både från varp och berghällar, har analyserats. Undersökningstillståndet Gruvsjön-Gryttjom Undersökningstillståndet, som ligger väster om Dannemoragruvan, har en yta på 1 539 hektar. Då den regionala ytmoränprovtagningen visade att moränen inom delar av undersökningstillståndet håller anomala guldhalter har berggrundskartering och blockletning genomförts inom utvalda delområden under 2007. Som resultat av den tolkning som under året gjorts av den flyggeofysiska mätningen och den geologiska karteringen har flera intressanta områden lokaliserats inom vilka berggrunden är kraftigt deformerad och omvandlad. I isrörelseriktningen, strax söder om dessa områden, har guldanomala block påträffats i ett område där moränen håller förhöjda halter av guld, vismut, tellur och arsenik. Under 2008 planerar Dannemora Prospektering att fortsätta undersökningarna i detta område såväl som i anslutning till andra guldanomala områden inom undersökningstillståndet.

44 Dannemora Prospektering Undersökningstillståndet Karlsäter Under året har provtagning av äldre varphögar gjorts inom det 300 hektar stora undersökningstillståndet. Av fem prover tagna vid ett äldre gruvförsök höll det rikast mineraliserade 2,2 procent koppar, 0,44 gram guld per ton och 21,8 gram silver per ton. Undersökningstillståndet Ramhäll Undersökningstillståndet, som har en yta av 700 hektar, täcker ett 1,5 km långt och i genomsnitt 50 meter brett bälte inom vilket det finns såväl magnetit- som hematitförekomster. Under perioden 1838 till 1908 bröts dessa i mindre skala. Efter stora investeringar, då bland annat ett 336 meter djupt uppfordringsschakt drevs, återupptogs driften 1947. Denna pågick fram till 1975 då brytningen upphörde. Under dessa år producerades 3,7 Mt malm. Undersökningstillståndet Österby Inom det 1 847 hektar stora undersökningstillståndet har intressanta guldhalter påträffats i moränprover. Området ingick i den stora TEM-flygmätningen. I övrigt har endast blockletning gjorts inom undersökningstillståndet under 2007. Undersökningstillståndet Frebbenbo Undersökningstillståndet, som täcker en yta av 1 200 hektar, ligger cirka 4 mil norr om Dannemora. Området blev intressant då den regionala moränprovtagningen visade att moränen höll anomala guldhalter. Under 2007 har inga övriga arbeten gjorts i området. Det bedöms emellertid som så intressant att en noggrann berggrundskartering är planerad under 2008. Undersökningstillståndet Gaddebo Undersökningstillståndet, som har en yta av 100 hektar, täcker Gaddebo gruvor som ligger i Enköpings kommun. Under perioden 1870-71 bröts 1 432 ton nickelmalm ur gruvorna. Två borrkärnor från Gaddebo har karterats och provtagits av Dannemora Prospektering under 2007. I en av dessa noterades en cirka 20 meter lång mineraliserad zon Analysresultat av mineraliserade kärnsektioner från Gaddebo. Prov nr Mineralisering från till Mineraliserad sektion (m) Cu % Ni % Au ppm Pt ppm Pd ppm PS07-70 21,50-23,60 2,10 0,80 0,15 0,315 0,119 0,131 PS07-71 27,95-29,83 1,88 0,77 0,17 0,235 0,262 0,029 PS07-72 24,00-25.34 1,34 0,85 0,21 0,045 0,071 0,099 PS07-73 31,24-32,16 0,92 0,42 0,95 0,041 0,425 0,576 Analysresultat av mineraliserade kärnsektioner från Frustuna. Prov nr Mineralisering från till Mineraliserad sektion (m) Cu % Ni % Au ppm Pt ppm Pd ppm PS07-69 82,00-84,00 2 0,04 0,03 0,006 <0,005 0,001 Geologisk kartering av dike vid Stynsbomineraliseringen. Foto: Mikael Eriksson.

Dannemora Prospektering 45 som delvis provtogs. Analysresultaten visar intressanta halter av nickel och koppar men även av guld, platina och palladium. Undersökningstillståndet Ekedal Undersökningstillståndet, som ligger i Heby kommun har en area på 1448 hektar. Det täcker en äldre nickelförekomst från vilken det under åren 1870-1871 bröts 1030 ton nickelmalm. Under 2007 har Dannemora Prospektering endast gjort mindre undersökningar inom området. I en skärpning har halter upp till 0,46 procent nickel och 0,36 procent koppar noterats i de tagna proven. Undersökningstillståndet Frustuna Dannemora Prospektering har lagt ett 371 hektar stort undersökningstillstånd som bland annat täcker Frustuna gamla nickelförekomst i Gnesta kommun. Under perioden 1876-1878 bröts 886 ton nickelmalm från denna förekomst och ytterligare 198 ton togs ut under 1916. Under slutet av 2007 har två äldre borrkärnor undersökts. I en av dessa finns en 15 meter lång sulfidförande zon som delvis provtogs och analyserades. Dannemora finansierar forskningsprojekt Under de senaste åren har intresset för Bergslagen ökat bland prospekteringsföretagen. Trots detta är modern forskning kring berggrundsgeologi och malmbildning i detta område eftersatt. För att främja sådan forskning har Dannemora Mineral bidragit till finansieringen av två forskningsprojekt med målsättningen att förstå de malmbildande processerna och den geologiska utvecklingen i utvalda delar av Bergslagen. Det ena projektet är koncentrerat till att öka förståelsen för utvecklingen av området i och omkring Dannemorafältet. Det andra projektet syftar till att utreda hur järnmalmerna i Bergslagen bildats och deras förhållande till sulfidmineraliseringarna, med exempel från ett antal nyckellokaler. Projekten är knutna till Uppsala Universitet respektive Luleå Tekniska Universitet och finansieras förutom av Dannemora Mineral också av Boliden AB och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Dannemora Mineral har även erbjudit universitetsstuderande att genomföra examensarbeten på magisternivå vid intressanta uppslag inom beviljade undersökningstillstånd. Ett arbete om tillämpade geofysiska metoder kring järnmineraliseringarna vid Persbo gruvor genomfördes under det gångna året av Mikael Eriksson, då studerande vid Göteborgs Universitet, idag anställd av Dannemora Prospektering. Kärnborrning i södra Dannemorafältet. Foto: L-G Ohlsson.

46

47 Gruvkontoret i Dannemora. Foto: Mikael Eriksson.

48 Risker och redovisningsregler Risker och faktorer som kan påverka Dannemora Mineral Allt företagande och ägande av aktier är förenat med risktagande och ett ägande i Dannemora Mineral utgör inget undantag. Prospektering karakteriseras generellt av betydande risker, men också av goda möjligheter till vinster. De initiala riskerna minskar emellertid successivt med att kunskapen om förekomsten ökar. Även om järnmalmerna i Dannemora är väl kända och en lönsamhetsstudie genomförts med positivt resultat bör ett aktieinnehav i Dannemora Mineral ses som en riskplacering. Nedan redovisas några av de riskfaktorer som bolaget anser vara av störst betydelse. Prospektering Dannemora Prospekterings verksamhet är helt inriktad på att lokalisera och undersöka nya mineralförekomster. Grundförutsättningen för att prospekteringen ska resultera i en ekonomisk förekomst är att det verkligen finns en brytvärd malm inom undersökningsområdet och att bolaget har teknik, kompetens och ekonomiska resurser att hitta och undersöka denna. Miljökrav Miljökraven i samband med prospektering och gruvverksamhet är stora och kan avsevärt försena, fördyra eller till och med omöjliggöra en brytning. Miljökunnandet inom den svenska gruvbranschen är dock betydande och normalt utgör kraven inga hinder för verksamheten. Malmpriser och valutor Centrala risker, och därmed även möjligheter, är kopplade till järnmalmspriset och dollarkursens utveckling gentemot svenska kronan. Priset på järnmalm, som sätts i dollar per procent järninnehåll, har stigit kraftigt under de senaste åren. Priset sätts genom årliga förhandlingar mellan de ledande stålproducenterna och de ledande järnmalmsproducenterna. Dessa priser, så kallade benchmarkpriser, blir sedan vägledande för samtliga aktörer i världen. Priset styrs till stor del av utbud och efterfrågan och kan variera kraftigt både under kortare och längre tid. Trots att situationen i dag ser ljus ut finns det inga garantier att priserna kommer att fortsätta vara höga och att de europeiska kunderna är villiga att i framtiden köpa järnmalmsprodukterna från Dannemora. Riskkapital Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering efter nya förekomster kommer att kräva kapitaltillskott under de närmaste åren. Avgörande för aktieägarvärdet är i första hand strukturen på den planerade finansieringen av produktionsanläggningarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kostnad den kan genomföras. Trots att den genomförda lönsamhetsstudien visar att gruvprojektet har en klar ekonomisk bärkraft finns inga garantier för att ytterligare riskkapital eller lån kan uppbringas. Intressekonflikter Tvister mellan innehavaren av undersökningstillstånd/bearbetningskoncession och fastighetsägare eller andra rättighetsinnehavare kan uppkomma, vilket kan fördröja, fördyra eller till och med omöjliggöra genomförandet av ett projekt. Produktionsteknik Förekomstens geologi måste vara väl känd och dess brytningstekniska och processtekniska egenskaper testade. Trots detta kan problem uppstå som förändrar projektets tekniska och kommersiella utbyte. Personal Dannemora Mineral är i likhet med många andra små och medelstora företag beroende av sin personal. Rekryteringen av nyckelpersonal har hittills varit framgångsrik men ett beslut om att återuppta driften i Dannemoragruvan kommer att kräva en betydande ökning av personalstyrkan. Rekommendationer för publicering SveMin (Föreningen för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige) och FAERI (Finnish Association of Extractive Resources Industry) har gemensamt givit ut rekommendationer avseende publiceringsstandards för gruv- och prospekteringsföretag. Dessa följer i huvudsak det kanadensiska policydokumentet NI 43-101 men har i vissa delar anpassats till svenska och finska förhållanden. För en mer omfattande redovisning av rekommendationerna hänvisas till SveMins hemsida www.svemin.se. All teknisk information ska godkännas av en så kallad kvalificerad person som ska vara väl förtrogen i mineralindustrin, inneha en universitetsexamen eller motsvarande och ha minst 5 års relevant erfarenhet. Han/hon

Risker och redovisningsregler 49 ska vara godkänd och registrerad av SveMin och FAERI. Prospekteringsresultat Företaget ska namnge den kvalificerade person som ansvarat för planeringen och genomförandet av prospekteringsprogrammet. Förutom offentliggörandet av resultat från prospekteringsaktiviteter ska en allmän beskrivning av den geologiska miljön alltid lämnas. En sådan beskrivning ska innehålla uppgifter om eventuellt kända potentiella problem. Om ett företag offentliggör delresultat ska resultatet från resterande undersökningar offentliggöras snarast oavsett om detta är positivt eller negativt. Om möjligt ska informationen publiceras i tabellform och åtföljas av kartor, profiler och längdprojektioner. När det gäller inledande aktiviteter, såsom geofysiska mätningar, moränprovtagning etc ska det klart anges att de är av preliminär natur och inte bevis för sannolikheten av en mineralfyndighet. När ett företag offentliggör information från framskridna prospekteringsprogram ska en detaljerad beskrivning av det utförda arbetet lämnas innehållande relevanta data om använda metoder och vem som utfört arbetet. Rapporterade halter ska följa vedertagen industripraxis såsom gram per ton för ädelmetaller och procent för basmetaller och, om möjligt, inkludera komplett och riktig redovisning av borrhålssnitt, horisontella bredder och eventuellt kapade halter. För mer betydande fyndigheter ska företaget också redovisa om någon oberoende provtagning eller revision företagits eller planeras. Stor omsorg måste ägnas åt att leverera koncis rapportering under hela prospekteringsprogrammet. Bedömningar av mineraliseringars medelhalt och kvantitet får inte rapporteras förrän företaget har genomfört en beräkning av mineraliseringen (se nedan). Analysresultat Namnet på analyslaboratoriet och dess relation till företaget måste offentliggöras. arje laboratoriums ackreditering eller avsaknad därav, måste också rapporteras. Analysresultaten måste innehålla uppgifter om vilka analysmetoder som använts. Mineraltillgångar och malmreserver Användningen av terminologin för kategorisering av mineraltillgångar och malmreserver måste överensstämma med definitionerna i NI 43-101. Alla beräkningar av mineraltillgångar och malmreserver som offentliggörs ska vara försedda med namnet på den kvalificerade person som är ansvarig för sammanställningen och beräkningen samt vederbörandes förhållande till företaget. Speciell omsorg måste ägnas åt att göra åtskillnad mellan mineraltillgångar och malmreserver så att läsaren förstår att dessa inte är ekvivalenta begrepp. Mineraltillgångar och malmreserver ska publiceras så att det inte kan misstolkas i vad avser en fyndighets potential. Olika kategorier ska om möjligt redovisas separat. I de fall sammanslagna siffror redovisas ska också uppdelningen framgå. En antagen mineraltillgång får dock under inga omständigheter slås samman med känd och indikerad mineraltillgång. När malmreserver redovisas för första gången, ska också nyckelparametrarna presenteras såsom drifts- och kapitalkostnader samt vilka metallpriser som använts för de ingående råvarorna. Om de använda priserna väsentligt avviker från de aktuella, ska en förklaring lämnas hur projektet ekonomiskt påverkas om de aktuella priserna används. Känslighetsanalyser ska nyttjas för att bättre förklara effekter på ett projekts ekonomi vid förändrade metallpriser. Alla rapporterade kvantiteter av mineraltillgångar och malmreserver ska uttryckas i ton och halter. Historiska data I det fall ett företag förvärvar fyndigheter med historiska beräkningar (publicerade före 1 februari 2001) är det tillåtet att publicera dessa förutsatt att det klart är angivet att det handlar om historiska data. Lönsamhetsstudier Lönsamhetsstudier ( feasibility -studier) utförs i syfte att utröna om en fyndighet kan utvecklas till en ekonomiskt bärkraftig gruva. En sådan studie är nödvändig för att etablera en malmreserv. När ett företag offentliggör resultat från en lönsamhetsstudie, ska anledningen och omfattningen av studien liksom slutsatserna redovisas. Den ansvarige för arbetet ska namnges och vederbörandes kvalifikationer samt relation till företaget ska redovisas. Lönsamhetsstudiens nyckelparametrar ska anges vid rapportering av mineraltillgångar och malmreserver. ärderingar När en fyndighetsvärdering redovisas ska den metod som använts vid värderingen redovisas liksom alla väsentliga antaganden. Anledningen till och omfattningen av värderingen ska också offentliggöras. De som utfört värderingen, deras kvalifikationer och relation till företaget ska redovisas.

50 Dannemoraaktien och ägarförhållanden Dannemoraaktien och ägarförhållanden Kursutveckling Dannemora Minerals aktie serie B är sedan den 25 maj 2007 noterad på First North. Introduktionskursen i samband med noteringen var 61,00 kronor per aktie. Första handelsdagen noterades aktien i 64,00 kronor. id årets sista handelsdag den 28 december 2007 noterades aktien i 31,00 kronor, en minskning med 51,6 procent. First North All Shares index hade under samma period minskat med 14,4 procent medan OMX Stockholm PI index hade minskat med 14,8 procent. Per den 14 mars 2008 noterades Dannemoraaktien i 41,50 kronor, en ökning från årets början med 33,9 procent. First North All Share index hade under samma period minskat med 4,6 procent medan OMX Stockholm PI index hade minskat med 14,5 procent. kr 70 Kursutveckling 2007-05-25 2008-03-14. Dannemora Mineral First North All-Share OMX Stockholm PI 60 50 40 30 20 MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NO DEC JAN FEB MAR 2007 2008 NASDAQOMX

Dannemoraaktien och ägarförhållanden 51 Aktiekapitalet Det totala aktiekapitalet i Dannemora Mineral uppgick per den 31 december 2007 till 745 600 kr fördelat på 1 200 000 aktier av serie A och 3 460 000 aktier av serie B; envar aktie med kvotvärde om 0,16 kronor. Aktier av serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier av serie B berättigar till en röst per aktie. arje aktie medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst 500 000 kronor och högst 2 000 000 kronor, vilket innebär lägst 3 125 000 aktier och högst 12 500 000 aktier. AKTIEKAPITALETS UTECKLING År Transaktion Ökning aktiekapital, kronor Totalt aktiekapital, kronor Ökning antal aktier Totalt antal aktier Emissionskurs, kronor Mars -05 Bolaget bildas 100 000 100 000-100 000 1,00 Jan -06 Nyemission 22 000 122 000 22 000 122 000 50,00 Juni -06 Nyemission 41 000 163 000 41 000 163 000 369,00 Mars -07 Fondemission 358 600 521 600-163 000 - Mars -07 Aktiesplit 20:1-521 600 3 097 000 3 260 000 - Maj -07 Nyemission 224 000 745 600 1 400 000 4 660 000 61,00 Aktieägare I tabellen redovisas information beträffande ägarförhållanden i Dannemora Mineral den 28 december 2007, baserat på utdrag från PC. AKTIEÄGARE PER 2007-12-28 Lennart Falk, eget och via familj och bolag Nils Bernhard, eget och via familj Mikaros Invest AB Per-Uno Sandberg Nils Sandstedt Hargs Bruk AB Awake Swedish Equity Fund Nordea Nordic Equity Hedge Fund Swedbank Robur Råvarufond Ben Hayes Utländska förvaltare Övriga Totalt Andel av A-aktier B-aktier Kapital, % Röster, % 600 000 262 600 18,5 40,5 600 000 250 000 18,2 40,4 208 600 4,5 1,4 200 000 4,3 1,3 145 000 3,1 0,9 126 400 2,7 0,8 114 800 2,5 0,8 98 200 2,1 0,6 82 200 1,8 0,5 65 000 1,4 0,4 1 155 330 24,8 7,5 751 870 16,1 4,9 1 200 000 3 460 000 100,0 100,0 Optionsprogram id extra bolagsstämma i december 2006 beslutades om ett optionsprogram omfattande högst 3 000 teckningsoptioner till personal, ledande befattningshavare och styrelse. Per den 31 december 2007 hade 2 500 teckningsoptioner tilldelats. arje teckningsoption ger innehavaren rätt att teckna 20 aktier av serie B med ett kvotvärde av 0,16 kronor. Teckning av aktie ska ske under perioden 15 mars 2007 till och med den 31 december 2008. Teckningskursen (lösenpriset) per aktie har fastställts till 30 kronor per aktie. Per den 31 december 2007 hade inga aktier tecknats med stöd av optionsprogrammet.

52 3 år i sammandrag Resultaträkningar (tkr) 2007-01-01 2007-12-31 2006-01-01 2006-12-31 2005-03-17 2005-12-31 Rörelsens kostnader -11 835-2 754-96 Finansnetto 1 661 124 - Resultat efter finansiella poster -10 174-2 630-96 Årets resultat -10 174-2 630-96 3 år i sammandrag Balansräkningar (tkr) 2007-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 22 722 5 659 125 Materiella anläggningstillgångar 257 102 - Finansiella anläggningstillgångar 315 300 - Kortfristiga fordringar 1 013 500 1 103 Kassa och Bank 63 506 9 665 2 Summa tillgångar 87 813 16 226 1 230 Eget kapital och skulder Eget kapital 82 668 13 103 1 104 Leverantörsskulder 3 125 1 306 60 Övriga kortfristiga skulder 2 020 1 817 66 Summa eget kapital och skulder 87 813 16 226 1 230 2007-01-01 2007-12-31 2006-01-01 2006-12-31 2005-03-17 2005-12-31 Kassaflödesanalyser (tkr) Kassaflöde från den löpande verksamheten -7 805-2 104 27 Kassaflöde från investeringsverksamheten -18 093-3 962-125 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 79 739 15 729 100 Summa kassaflöde 53 841 9 663 2 Likvida medel vid årets början 9 665 2 - Likvida medel vid årets slut 63 506 9 665 2

3 år i sammandrag 53 2007-01-01 2007-12-31 2006-01-01 2006-12-31 2005-03-17 2005-12-31 Nyckeltal Resultat efter finansiella poster, tkr -10 174-2 630-96 Avkastning på genomsnittligt totalt kapital, % -19,6-30,1-14,5 Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % -21,2-37,0-16,0 Eget kapital, tkr 82 668 13 103 1 104 Soliditet, % 94,1 80,7 89,8 Kassa och bank, tkr 63 506 9 665 2 Bruttoinvesteringar i immateriella tillgångar, tkr 17 363 5 534 124 Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar, tkr 225 118 - Bruttoinvesteringar i finansiella tillgångar, tkr 15 300 - Utestående aktier på balansdag före full utspädning 4 660 000 163 000 100 000 Utestående aktier på balansdag efter full utspädning 4 720 000 223 000 100 000 Genomsnittligt antal aktier före full utspädning 3 470 347 140 666 100 000 Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning 3 530 347 144 333 100 000 Resultat per aktie före full utspädning, kr -2,93-18,70-0,96 Resultat per aktie efter full utspädning, kr -2,88-18,70-0,96 Eget kapital per aktie, kr 17,74 80,39 11,04 Aktiekurs, kr 31,00 - - Genomsnittligt antal anställda 8 3 - Definitioner nyckeltal Avkastning på genomsnittligt totalt kapital: Avkastning på genomsnittligt eget kapital: Eget kapital: Soliditet: Utestående aktier på balansdag före full utspädning: Utestående aktier på balansdag efter full utspädning: Genomsnittligt antal aktier före full utspädning: Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning: Resultat per aktie före full utspädning: Resultat per aktie efter full utspädning: Eget kapital per aktie: Aktiekurs: Genomsnittligt antal anställda: Resultat efter finansiella poster med tillägg av finansiella kostnader i % av genomsnittlig balansomslutning. Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt eget kapital. Eget kapital vid räkenskapsårets slut. Eget kapital i procent av balansomslutning. Antal aktier vid räkenskapsårets slut. Antal aktier vid räkenskapsårets slut justerat med det antal aktier som kan tecknas enligt utestående optionsprogram. Under räkenskapsåret genomsnittligt antal aktier. Under räkenskapsåret genomsnittligt antal aktier justerat med det antal aktier som kan tecknas enligt utestående optionsprogram. Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier före full utspädning. Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier efter full utspädning. Eget kapital vid räkenskapsårets slut dividerat med utestående aktier före full utspädning. Aktiekurs vid räkenskapsårets slut. Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

54 Förvaltningsberättelse FÖRALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Dannemora Mineral AB (publ), organisationsnummer 556678-3329, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01 2007-12-31. Dannemora Mineral AB är moderbolag i en koncern som även består av de helägda dotterbolagen Dannemora Magnetit AB och Dannemora Prospektering AB. Inget av dotterbolagen har bedrivit någon verksamhet under räkenskapsåret varför ingen koncernredovisning har upprättats med hänvisning till ÅRL 7 kap. 3. Avsikten är att gruvverksamheten framgent ska bedrivas av Dannemora Magnetit och att prospekteringsverksamheten ska bedrivas av Dannemora Prospektering. Allmänt om verksamheten Dannemora Mineral är ett gruv- och prospekteringsbolag, vars huvudsakliga målsättning är att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva. idare prospekterar bolaget efter bas- och ädelmetaller i ett flertal områden i Uppland där sannolikheten för att finna nya brytvärda förekomster bedöms som god. erksamheten under räkenskapsåret Under räkenskapsåret har verksamheten i huvudsak varit inriktad på tekniska/ekonomiska utredningar och andra förberedelser för ett återupptagande av gruvdriften vid Dannemora järnmalmsgruva. Dessutom har prospektering efter bas- och ädelmetaller bedrivits i Dannemorafältet och regionalt i norra Uppland. Under året har ledningsfunktionerna för koncernen successivt stärkts. Dannemora Mineral genomförde under räkenskapsåret en nyemission vilket tillförde bolaget 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. I samband med nyemissionen noterades bolagets aktie på First North. Dannemora järnmalmsgruva Miljöansökan I juni inlämnades en ansökan till Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt avseende återupptagandet av gruvdriften i Dannemoragruvan och förädling av malmen på plats. Ansökan avser en produktion av 2,0 Mt järnmalmsprodukter (styckemalm och fines) vilket innebär en årlig uppfordring från gruvan på cirka 3,3 Mt malm. Dannemora Mineral har sedan tidigare bearbetningskoncession för Dannemorafältet. Alla betydelsefulla tillstånd för att kunna påbörja en brytning i fältet kommer därför att finnas efter det att miljötillståndet erhållits. Lönsamhetsstudie På uppdrag av Dannemora Mineral har de oberoende konsultbolagen ARRC Geoconsulting AB (ARRC), attenfall Power Consultant AB (PC) och PROing H&J AB (PROing) under 2007 genomfört en lönsamhetsstudie (feasibility-studie) för Dannemora järnmalmsförekomst. id beräkning av mineraltillgångar har en cut-off på 30 procent järn använts. Inom de modellerade volymerna finns dock en del partier som inte innehåller 30 procent järn. Från brytningsteknisk synpunkt kommer dessa partier inte att kunna lämnas och de har därför inkluderats i mineraltillgångarna. Inklusive tonnaget i dessa fattigare partier beräknas de kända mineraltillgångarna till 23,6 miljoner ton med 38,5 procent järn och 1,9 procent mangan, de indikerade mineraltillgångarna till 8,0 miljoner ton med 35,5 procent järn och 2,2 procent mangan samt de antagna mineraltillgångarna till 1,3 miljoner ton med 32,4 procent järn och 2,0 procent mangan. Tillsammans uppgår kända och indikerade mineraltillgångar till 31,5 miljoner ton med 37,7 procent järn och 2,0 procent mangan. De bevisade malmreserverna i Dannemorafältet har beräknats till 20,6 Mt med 35,1 procent järn och 1,8 procent mangan medan de sannolika malmreserverna har beräknats till 7,9 Mt med 35,3 procent järn och 1,7 procent mangan (totalt 28,5 Mt med 35,2 procent järn och 1,8 procent mangan). Produktionen från förädlingsverket under första och andra driftåret planeras uppgå till 0,5 Mt respektive 1,0 Mt styckemalm samt fines. id full produktion (tredje driftåret) beräknas förädlingsverket leverera 1,5 Mt färdiga produkter. Den planerade produktionen utgöres av 50 procent styckemalm (4-16 mm) med 50 procent järn och 50 procent fines (<4 mm) med 55 procent järn. id full produktion krävs ett ingående tonnage i förädlingsverket på cirka 2,45 Mt per år. Med dessa förutsättningar medger den beräknade malmreserven (28,5 Mt) en kontinuerlig brytning under drygt 12 år. Investeringskostnaderna i gruvan och industriområdet beräknas uppgå till 650 Mkr medan investeringarna i förädlingsverket beräknats till 147 Mkr. Till detta kommer investeringar för länspumpningen av gruvan och vissa arbeten i schaktet (cirka 40 Mkr). De totala investeringarna beräknas uppgå till knappt 840 Mkr. Driftkostnaderna vid full produktion beräknas uppgår till 178,50 kronor per ton förädlade produkter FOB Hargshamn eller 109,30 kr per ton uppfordrad malm. Det genomsnittliga priset för järnmalmsprodukterna levererade från Dannemora FOB Hargshamn har i studien satts till 358 kr per ton (80 procent av 2007 års pris). I priset har hänsyn inte tagits till att Dannemoramalmen håller relativt höga

Förvaltningsberättelse 55 manganhalter och att den dessutom har en sammansättning (CaO/SiO 2 ) som gör att en del stålverk kan vara beredda att betala ett premium. Med användande av de ovan redovisade investerings- och driftkostnaderna samt ett medelmalmpris FOB Hargshamn på 358 kronor per ton erhålles ett nettovärde (NP) av utbetalningarna för investeringar och operativt kassaflöde från järnmalmsprojektet på 956 Mkr med en kalkylränta om 8 procent. En cirka 10 procentig ökning av medelpriset för järnmalmsprodukterna (till 394 kr per ton färdigprodukt) ger ett NP på 1 327 Mkr medan en cirka 10 procentig minskning av medelpriset (till 322 kr per ton färdigprodukt) ger ett NP på 586 Mkr. Marknad Avsikten är att den planerade produktionen från Dannemoragruvan i första hand ska levereras till stålverken i närområdet, det vill säga de som har sitt malmintag via hamnar i Östersjö- och Nordsjöområdet. De aktuella malmbehoven i närområdet har uppskattats till cirka 100 Mt per år. De kundbesök som genomfördes under året i Norden och Nordeuropa bekräftar att intresse finns för en leverantör i närområdet och för Dannemoras produkter. Prospektering efter bas- och ädelmetaller Dannemora Mineral har under 2007 koncentrerat större delen av sin prospekteringsverksamhet till nordvästra Uppland. Flera projektområden har undersökts med geologisk kartering, jordavrymning, provtagning, blockletning såväl som med olika geofysiska mätmetoder. För att identifiera nya målområden för mer detaljerade undersökningar under 2008 har två regionala undersökningsprogram genomförts under året: Ytmoränprovtagning Flyggeofysiska mätningar med TEM (Time Domain Electro Magnetic) och magnetisk utrustning. Dannemora Mineral hade vid årets slut 19 beviljade undersökningstillstånd med en total area på 17 760 ha. Av dessa ligger 18 stycken i Uppsala län och ett i Södermanlands län. Dessutom har tre nya ansökningar om undersökningstillstånd inlämnats till Bergsstaten. Under året har fem undersökningstillstånd frånträtts då resultaten av de inom dessa gjorda undersökningarna inte motiverar fortsatta prospekteringsinvesteringar. I april inleddes ett omfattande regionalt ytmoränprovtagningsprogram i nordvästra Uppland. Syftet med detta var att identifiera områden inom vilka moränen har förhöjda halter av i första hand bas- och ädelmetaller vilket kan tyda på att det finns mineraliseringar med dessa element i berggrunden. Moränprovtagningen avslöjade ett flertal områden med anomala halter av basmetaller som zink, bly och koppar. Av stort intresse är att den också resulterat i fem guldanomala områden. Dessa ligger inom Bolagets undersökningstillstånd Frebbenbo, Andersbo, igelsbo, Hälsinggruvan, Österby och Gruvsjön-Gryttjom. Under hösten har flyggeofysiska mätningar genomförts inom ett 110 kvadratkilometer stort område. Omsättning och resultat Då Dannemora Mineral fortfarande befinner sig i den inledande investeringsfasen har bolaget, likt föregående år, inte uppvisat några rörelseintäkter. Resultatet efter finansnetto för räkenskapsåret 2007 uppgick till -10,2 (-2,6) miljoner kronor. Investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under räkenskapsåret 2007 till 0,2 (0,1) miljoner kronor. Under räkenskapsåret 2007 har utgifter för prospekterings- och utvärderingstillgångar aktiverats med 17,4 (5,5) miljoner kronor. Därav är 5,6 (1,6) miljoner kronor hänförligt till prospekteringsverksamheten och 11,8 (3,9) miljoner kronor till utredningsarbeten kopplade till framtida planerad gruvbrytningsverksamhet. Finansiering och likviditet Kassaflödet från den löpande verksamheten under räkenskapsåret 2007 uppgick till -7,8 (-2,1) miljoner kronor. Efter investeringsverksamheten -18,1 (-4,0) miljoner kronor och finansieringsverksamheten 79,7 (15,7) miljoner kronor slutade årets kassaflöde på 53,8 (9,7) miljoner kronor. Bolagets likvida medel uppgick vid räkenskapsårets utgång till 63,5 (9,7) miljoner kronor. Bolaget hade inga räntebärande skulder vid räkenskapsårets slut. Efter bemyndigande på årsstämma den 5 mars 2007 beslöt bolagets styrelse den 8 mars 2007 om en nyemission innebärande teckning av högst 1 400 000 nyemitterade aktier av serie B, riktat till allmänheten i Sverige samt institutionella investerare i Sverige och i utlandet. Nyemissionen genomfördes i maj 2007. Teckningskursen per aktie uppgick till 61 kronor. Nyemissionen tillförde bolaget 85,4 miljoner kronor före emissionskostnader. Efter nyemissionen uppgår bolagets aktiekapital till 745 600 kronor och antalet aktier uppgår till 4 660 000. I samband med nyemissionen noterades bolagets aktie på First North. Medarbetare Medelantalet anställda under räkenskapsåret 2007 uppgick till 8 (3). Av dessa var 3 (2) kvinnor. Under räkenskapsåret har ledningsfunktionerna i koncernen stärkts. I moderbolaget har en ekonomichef anställts. I dotterbolaget Dannemora Magnetit har D, marknads- och logistikchef samt en platschef anställts. I dotterbolaget Dannemora Prospektering AB har en prospekteringschef anställts. Bolaget har ett utestående optionsprogram omfattande högst 3 000 teckningsoptioner till personal, ledande befattningshavare och styrelse. id räkenskapsårets slut hade 2 500 teckningsoptioner tilldelats. Styrelsens arbete Antalet styrelseledamöter har under räkenskapsåret utökats till sex ledamöter. Styrelsen har genomfört 18 protokollförda möten. En stor del av styrelsens arbete under året har varit inriktad på bolagets finansiering, lönsamhetsstudien samt miljöansökan.

56 Förvaltningsberättelse Övriga frågor som har behandlats är bland annat strategi och långsiktig inriktning av verksamheten, ekonomisk planering och personalförsörjning. Styrelsen har i samband med styrelsemötena erhållit skriftlig och muntlig information från verkställande direktören om bolagets utveckling. Styrelsen har utöver ordinarie styrelsemöten haft ett stort antal arbetsmöten angående olika detaljfrågor. Styrelseledamöterna har även haft löpande kontakt med verkställande direktören och andra befattningshavare och därigenom fått kontinuerlig information om verksamhetens utveckling. Händelser efter räkenskapsårets slut Den under räkenskapsåret genomförda lönsamhetstudien offentliggjordes i januari 2008. För den planerade gruvdriften behöver bolaget försäkra sig om rådighet över vissa markområden. Därför har Dannemora Mineral av Östhammars kommun förvärvat markområden samt ett antal bostadsfastigheter som tidigare tillhörde det kommunalägda bolaget Dannemora Gruvfastigheter AB. Markområden och bostadsfastigheter kommer att övertas den 1 april 2008. Den brasilianska gruvjätten ale har under februari 2008 förhandlat fram prishöjningar på 65 procent för järnmalm med stora asiatiska ståltillverkare som Japans Nippon Steel och Sydkoreas Posco. Staffan Bennerdt har anställts som D i Dannemora Mineral AB med tillträde den 1 april 2008. Staffan Bennerdt kommer närmast från en tjänst som CFO i Boliden. Risker och osäkerhetsfaktorer Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering efter nya förekomster kommer att kräva kapitaltillskott under de närmaste åren. Trots att den genomförda lönsamhetsstudien visar att gruvprojektet har en klar ekonomisk bärkraft finns inga garantier för att ytterligare riskkapital eller lån kan uppbringas. Miljökraven i samband med prospektering och gruvverksamhet är stora och kan avsevärt försena, fördyra eller till och med omöjliggöra en brytning. Centrala risker, och därmed även möjligheter, är kopplade till järnmalmspriset och dollarkursens utveckling gentemot den svenska kronan. De senaste årens utveckling av järnmalmspriset har varit gynnsam men det finns inga garantier att denna utveckling kommer att fortsätta. Framtidsutsikter Dannemora Mineral arbetar idag utifrån en tidplan som innebär att 2008 till stor del ägnas åt att få ansökan om miljötillstånd godkänd i Miljödomstolen, att arrangera finansiering samt förbereda upphandling av de anläggningar som krävs för gruvdriften. id ett utfärdande av miljötillstånd och givet att tillräcklig finansiering kan resas tas definitivt beslut om gruvdrift och genomförande av anläggningsinvesteringarna. Gruvdriften planeras att inledas omkring årsskiftet 2009/2010. Tidsplanen kan komma att påverkas av olika faktorer som ligger utanför bolagets kontroll och kan därför komma att ändras under projektets gång. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat 93 745 111 kr -2 726 643 kr -10 174 325 kr 80 844 143 kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 80 844 143 kr. Resultat och ställning Resultat av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång i övrigt framgår av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med tilläggsupplysningar och noter.

Resultaträkning 57 Tkr Not 2007-01-01 2007-12-31 2006-01-01 2006-12-31 Nettoomsättning - - Råvaror och förnödenheter - - Övriga externa kostnader 2 & 3-8 044-2 706 Personalkostnader 3-3 421-32 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 4 & 5-370 -16 Summa rörelsens kostnader -11 835-2 754 Rörelseresultat -11 835-2 754 Ränteintäkter 1 662 125 Räntekostnader -1-1 Summa finansiella poster 1 661 124 RESULTATRÄKNING Resultat efter finansiella poster -10 174-2 630 Årets resultat -10 174-2 630

58 Balansräkning Tkr TILLGÅNGAR Not 2007-12-31 2006-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Prospekterings- och utvärderingstillgångar 4 22 722 5 659 Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5 257 102 BALANSRÄKNING Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag 6 200 200 Depositioner 7 115 100 Summa finansiella anläggningstillgångar 315 300 Summa anläggningstillgångar 23 294 6 061 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga fordringar 750 471 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 263 29 Kassa och Bank 63 506 9 665 Summa omsättningstillgångar 64 519 10 165 SUMMA TILLGÅNGAR 87 813 16 226 EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 2007-12-31 2006-12-31 Eget kapital 9 Bundet eget kapital Aktiekapital 746 163 Reservfond 1 078 1 078 Summa bundet eget kapital 1 824 1 241 Fritt eget kapital Överkursfond 93 744 14 588 Balanserat resultat -2 726-96 Årets resultat -10 174-2 630 Summa fritt eget kapital 80 844 11 862 Summa eget kapital 82 668 13 103 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 125 1 306 Övriga skulder 394 223 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 1 626 1 594 Summa kortfristiga skulder 5 145 3 123 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 87 813 16 226 Ställda säkerheter 11 105 100 Ansvarsförbindelser Inga Inga

Kassaflödesanalys 59 Tkr 2007-01-01 2007-12-31 Den löpande verksamheten 2006-01-01 2006-12-31 Rörelseresultat före finansiella poster -11 835-2 754 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 69 16 Nedskrivning imateriella anläggningstillgångar 301 - Erhållen ränta 1 662 125 Erlagd ränta -1-1 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital -9 804-2 614 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -513-497 Ökning/minskning av leverantörsskulder 1 891 302 Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder 621 705 Summa förändring av rörelsekapital 1 999 510 KASSAFLÖDESANALYS enligt indirekt metod Kassaflöde från den löpande verksamheten -7 805-2 104 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -17 854-3 744 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -224-118 Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -15-100 Kassaflöde från investeringsverksamheten -18 093-3 962 Finansieringsverksamheten Nyemission 79 692 15 729 Emission av teckningsoptioner 47 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 79 739 15 729 Årets kassaflöde 53 841 9 663 Likvida medel vid årets början 9 665 2 Likvida medel vid årets slut 63 506 9 665

60 Tilläggsupplysningar och noter TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Not 1 Redovisnings- och ärderingsprinciper Bolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden, förutom vad avser redovisningen av prospekterings- och utvärderingstillgångar där IFRS 6 har tillämpats. ärderingsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Bolaget har inte upprättat någon koncernredovisning med hänvisning till ÅRL 7 kap. 3. Utgifter för prospekterings- och utvärderingstillgångar Utgifter för prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar har redovisats som immateriella anläggningstillgångar i enlighet med IFRS 6. Prospekterings- och utvärderingstillgångar värderas till anskaffningsvärde och avser alla kostnader direkt hänförliga till prospektering och utvärdering. Nedskrivningsbehov för prospekteringsoch utvärderingstillgångar prövas när fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet kan överstiga dess återvinningsvärde. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier, verktyg och installationer 5 år Datorer 3 år I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ned till sitt återvinningsvärde. Not 2 Upplysning om ersättning till revisor. Tkr Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB 2007-01-01 2007-12-31 2006-01-01 2006-12-31 Revisionsarvode 125 150 Andra uppdrag 240 204 Summa 365 354

Tilläggsupplysningar och noter 61 Not 3 Anställda och personalkostnader 2007-01-01 2007-12-31 2006-01-01 2006-12-31 Medelantalet anställda Män 5 1 Kvinnor 3 2 Summa 8 3 Personalkostnader 2007-01-01 2006-01-01 Tkr 2007-12-31 2006-12-31 Löner och andra ersättningar till styrelse och D 1 387 - Löner och andra ersättningar till övriga ledande befattningshavare 3 172 - Löner och andra ersättningar till övriga anställda * 1 822 410 Pensionskostnader till styrelse och D - - Pensionskostnader till övriga ledande befattningshavare 327 - Pensionskostnader till övriga anställda 63 - Övriga sociala kostnader * 1 452 136 Summa 8 223 546 Ersättningar till styrelse och D Styrelsearvode utgår med 225 tkr till styrelseordförande, 150 tkr till vice ordförande samt med 75 tkr vardera för de två ledamöter som inte upprätthåller exekutiva befattningar i bolaget. De två ledamöter med exekutiva befattningar i bolaget erhåller inget arvode. Totalt har 400 tkr av styrelsearvoden betalats ut under året. Bolagets D är verksam på konsultbasis. Ersättning i form av konsultarvode har för året utgått med 987 tkr. Det finns inga pensions-, tantiems- eller andra förmånsprogram avtalade för gruppen styrelse och D. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare Ersättningar till övriga ledande befattningshavare har under året utgått med löner, konsultarvoden och pensionspremier. Fem ledande befattningshavare har uppburit löner på totalt 1 845 tkr. En av de ledande befattningshavarna är verksam på konsultbasis. Ersättning till denne har under året utgått med 894 tkr. Inbetalda pensionspremier för de ledande befattningshavare som innehar anställning i bolaget har under året utgått med 327 tkr. Det finns inga tantiems- eller andra förmånsprogram avtalade för gruppen ledande befattningshavare. Några avgångsvederlag, förutom sedvanlig uppsägningstid om 3 4 månader, finns inte avtalade för gruppen ledande befattningshavare. Optionsprogram id extra bolagsstämma i december 2006 beslutades om ett optionsprogram omfattande högst 3 000 teckningsoptioner till personal, ledande befattningshavare och styrelse. Per den 31 december 2007 hade 2 500 teckningsoptioner tilldelats. arje teckningsoption ger innehavaren rätt att teckna 20 aktier av serie B med ett kvotvärde av 0,16 kronor. Teckning av aktie ska ske under perioden 15 mars 2007 till och med den 31 december 2008. Teckningskursen (lösenpriset) per aktie har fastställts till 30 kronor. Per den 31 december 2007 hade inga aktier tecknats med stöd av optionsprogrammet. * Den del av löner och sociala kostnader som avser arbete i prospekteringsverksamheten har aktiverats som immateriella anläggningstillgångar.

62 Tilläggsupplysningar och noter Not 4 Prospekterings- och utvärderingstillgångar Tkr 2007-12-31 2006-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 5 659 124 Årets aktiverade utgifter 17 364 5 535 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 23 023 5 659 Årets nedskrivningar * -301 - Utgående redovisat värde 22 722 5 659 * Årets nedskrivningar avser i sin helhet upparbetade utgifter på under året uppsagda undersökningstillstånd. Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Tkr 2007-12-31 2006-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 118 - Årets inköp 224 118 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 342 118 Ingående ackumulerade avskrivningar -16 - Årets avskrivningar -69-16 Utgående ackumulerade avskrivningar -85-16 Utgående redovisat värde 257 102 Not 6 Aktier och andelar i koncernföretag Tkr Org. Nr Säte Eget Kapital Dannemora Magnetit AB 55 67 09-16 64 Östhammar 100 Dannemora Prospektering AB 55 67 08-19 88 Östhammar 100

Tilläggsupplysningar och noter 63 Not 7 Depositioner Tkr 2007-12-31 2006-12-31 Ingående depositioner 100 - Under året tillkommande depositioner 15 100 Redovisat värde 115 100 Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Tkr 2007-12-31 2006-12-31 Förutbetalda kontorshyror 144 21 Förutbetalda leasingkostnader 67 - Övrigt 52 8 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 263 29 Tkr Tkr Bokfört värde Bokfört värde Kapitalandel % Antal aktier 2007-12-31 2006-12-31 100% 100 000 100 100 100% 100 000 100 100 200 200

64 Tilläggsupplysningar och noter Not 9 Förändring av eget kapital Tkr Bundet eget kapital Fritt eget kapital Tecknat ej inbe- Aktiekapital talt aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserat resultat Ingående eget kapital 2006-01-01 100 1 100 - - -96 Omföring 22-1 100 1 078 Nyemission 41 15 088 Emissionskostnad -500 Årets resultat -2 630 Utgående eget kapital 2006-12-31 163 0 1 078 14 588-2 726 Fondemission 359-359 Nyemission 224 85 176 Emissionskostnad -5 708 Emission av teckningsoptioner 47 Årets resultat -10 174 Utgående eget kapital 2007-12-31 746 0 1 078 93 744-12 900 Bolaget hade per 2007-12-31 4 660 000 utestående aktier varav 1 200 000 av serie A med ett röstvärde om tio röster per aktie samt 3 460 000 av serie B med ett röstvärde av en röst per aktie. Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Tkr 2007-12-31 2006-12-31 Upplupna semesterlöner 365 - Upplupna sociala avgifter 118 20 Upplupna pensionskostnader 370 - Upplupna prospekterings- och utvärderingsutgifter 427 846 Upplupna arvoden 292 728 Övrigt 54 - Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 626 1 594 Not 11 Ställda säkerheter Tkr 2007-12-31 2006-12-31 För övriga engagemang Deposition enligt minerallagen, ställd till Bergsstaten 105 100

65 Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman 2008-05-08 för fastställelse. Östhammar 2008-03-26 Lars-Göran Ohlsson erkställande direktör Nils Bernhard Styrelseordförande Nils Sandstedt ice styrelseordförande Lennart Falk Christer Lindberg Niklas Nordström år revisionsberättelse har avgivits 2008-04-07 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Jan-Olof Lindberg Auktoriserad revisor

66 Revionsberättelse REISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Dannemora Mineral AB, organisationsnummer 556678-3329. i har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Dannemora Mineral AB för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 54-65. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. årt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. i har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. i anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. i tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Gävle den 7 april 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Jan-Olof Lindberg Auktoriserad revisor

Bolagstyrning 67 Bolagsstyrning En ny svensk kod för bolagsstyrning Koden trädde i kraft den 1 juli 2005. Kodens regler utgör ett tillägg huvudsakligen till bestämmelserna i aktiebolagslagen om bolagets organisation, men även till den relativt omfattande självreglering som existerar avseende bolagsstyrning. Koden är baserad på principen om att följa eller förklara Enligt denna princip kan ett bolag som följer Koden avvika från individuella regler, i vilket fall bolaget måste förklara anledningen till varje rapporterad avvikelse. Formellt sett är inte Koden direkt tillämplig på Dannemora Mineral eftersom Bolagets aktier handlas på First North. Dannemora Mineral har dock som ambition att uppfylla höga krav på bolagsstyrning som hela tiden avvägs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Bolagsstämma Genom bolagsstämman som är Bolagets högsta beslutande organ, ges aktieägarna möjlighet att utöva sitt inflytande. Bolagsstämmor i Dannemora Mineral är öppna för samtliga aktieägare. Årsstämman fattar bland annat beslut i frågor avseende fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets vinst eller förlust, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelseledamöter, styrelseordförande samt val av revisor och fastställande av arvoden till styrelsen och revisorerna. Styrelsens arbetsformer Styrelsen svarar för Dannemora Minerals organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsens arbete leds av styrelseordföranden. Styrelsen består för närvarande av sex personer och utses av bolagsstämman. Styrelseledamöterna utses för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Nuvarande styrelse valdes vid årsstämma den 5 mars 2007 och består av Lennart Falk, Lars-Göran Ohlsson, Nils Sandstedt, Christer Lindberg, Niklas Nordström och Nils Bernhard. Under 2007 hölls 18 protokollerade styrelsemöten och under 2008 har hittills fyra styrelsemöten hållits. I Dannemora Minerals styrelse finns kompetens och erfarenhet från områden som är av betydelse för att kunna stödja, följa och kontrollera verksamheten i ett gruv- och prospekteringsföretag. I Bolagets styrelse finns bland annat ledamöter med kunskap inom geologi, gruvdrift, anrikning, tillståndshantering, företagsutveckling, PR och finansiering. Styrelsens verksamhet, ansvarsfördelningen mellan styrelse och ledning, samt riktlinjer för rapportering till styrelsen regleras av styrelsens arbetsordning. Arbetsordningen ska antas av styrelsen varje år efter årsstämman. Den nu gällande arbetsordningen antogs vid styrelsemöte den 5 mars 2007. Styrelsen har inte inrättat någon särskild revisionskommitté eller andra permanenta kommittéer eller arbetsutskott. Löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Löner och ersättningar för räkenskapsåret 2007 redovisas i noten 3 på sidan 61. Aktiemarknadsinformation Styrelsen för Dannemora Mineral är ansvarig för att bolaget uppfyller kraven på informationsgivning till aktiemarknaden. Dannemora Minerals finansiella och övriga kommunikation ska alltid överensstämma med relevanta regler på First North respektive Stockholmsbörsen och juridiska skyldigheter som kan vara tillämpliga för Dannemora Mineral samt med god sed på aktiemarknaden. Målsättningen är också att upprätthålla en god relation till finansmarknadens aktörer genom att tillhandahålla relevant information i rätt tid på ett professionellt sätt. Dannemora Mineral lämnar en delårsrapport efter varje kvartal samt en bokslutskommuniké och årsredovisning för hela verksamhetsåret. Insiderpolicy och insiderregler Dannemora Minerals styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande insiderlagstiftning. arje person som omfattas av policyn underrättas om detta. Policyn reglerar rutiner för de perioder då handel med aktier, eller i förekommande fall andra finansiella instrument, i Dannemora Mineral är förbjuden. Handel är förbjuden under trettio dagar innan inklusive dagen för offentliggörande av finansiell information. En förteckning över personer med insynsställning och som därmed omfattas av policyn finns tillgänglig på bolagets hemsida. Här redovisas även dessa personers innehav samt tidpunkt för, och storlek på, eventuella förändringar i dessa innehav. Revision Revisorns roll är att granska Bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Revisorer utses av årsstämman för en mandatperiod om normalt fyra år. Bolagets revisor är revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med Jan-Olof Lindberg som huvudansvarig revisor. Jan- Olof Lindberg är auktoriserad revisor.

68 Styrelse, ledning och revisor Styrelsen Nils Bernhard Född: 1947 Civilingenjör och civilekonom. Entreprenör och privat investerare. Grundare och styrelseordförande sedan bolagets start 2005. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Tobii Technology AB, Jederstrom Pharmaceuticals AB med flera. Antal aktier och optioner*: 600 000 aktier serie A och 250 000 aktier serie B (egna och närståendes). STYRELSe, ledning och reisor 2007 Lennart Falk Född: 1941 Fil. Dr. och geolog. Entreprenör och privat investerare. Grundare, styrelseledamot sedan 2005, vice D i moderbolaget och D i Dannemora Prospektering. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Pajeb Kvarts AB och Svensk Prospekteringskonsult AB. Antal aktier och optioner*: 600 000 aktier serie A och 262 600 aktier serie B (egna, närståendes och via bolag). Christer Lindberg Född: 1948 Civilekonom. D i Almi Företagspartner Stockholm AB. Styrelseledamot sedan 2006. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Östergrens Elmotor AB samt styrelseledamot i Almi Stockholm Investeringsfond AB, S.E.G. Resistor AB, Lightlab AB med flera. Antal aktier och optioner*: 2 400 aktier serie B och 300 teckningsoptioner serie B. Niklas Nordström Född: 1968 Seniorkonsult vid Prime PR AB. Styrelseledamot sedan 2006. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Egenmakt AB. Antal aktier och optioner*: 1 100 aktier serie B. Lars-Göran Ohlsson Född: 1944 Bergsingenjör. D i Geo Management AB. Styrelseledamot sedan 2006. D i moderbolaget från 2006 till april 2008. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Geo Management AB och styrelseledamot i Endomines AB. Antal aktier och optioner*: 1 000 teckningsoptioner serie B. Nils Sandstedt Född: 1964 Civilekonom. Rådgivare inom corporate finance och privat investerare. Styrelseledamot sedan 2006. ice styrelseordförande sedan 2007. Övriga styrelseuppdrag: Skebo Konferens AB och Skebo Herrgård AB. Antal aktier och optioner*: 145 000 aktier serie B.

Styrelse, ledning och revisor 69 Ledande befattningshavare Lars-Göran Ohlsson Se styrelse. Lennart Falk Se styrelse. Lars Alm Född 1947 Bergsingenjör. erkställande direktör i Dannemora Magnetit sedan 2007. Antal aktier och optioner*: 100 aktier serie B och 600 teckningsoptioner serie B. Niklas Kihl Född 1964 Civilekonom. Ekonomichef i Dannemora Mineral sedan 2007. Antal aktier och optioner*: 100 aktier serie B. Kjell Klippmark Född 1954 Civilingenjör Berg/Mineral. Platschef i Dannemora Magnetit sedan 2007. Antal aktier och optioner*: Inget innehav. Jan estlund Född 1947 Fil. Pol. Mag. och Fil. Kand. Marknads- och logistikchef i Dannemora Magnetit sedan 2007. Antal aktier och optioner*: Inget innehav. Peter Svensson Född 1968 Fil. Mag. och Master of Geoscience. Prospekteringschef i Dannemora Prospektering sedan 2007. Antal aktier och optioner*: 200 teckningsoptioner serie B. REISOR Bolagets revisor är sedan 2005 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med Jan-Olof Lindberg som huvudansvarig revisor. Jan-Olof Lindberg (född 1953) blev auktoriserad revisor 1984 och är medlem i FAR SRS. * Uppgifter om aktie- och optionsinnehav avser den 31 december 2007.

70 Styrelse och ledning Styrelse och ledning i Dannemora Mineral Styrelse och ledning i Dannemora Mineral

Styrelse och ledning 71 Lars Alm Niklas Kihl Lars-Göran Ohlsson Jan estlund Christer Lindberg Kjell Klippmark Peter Svensson Nils Sandstedt Lennart Falk Nils Bernhard Niklas Nordström

72 Falun Idkerberget Håksberg Stollberg Grängesberg Persberg Stråssa Stripa Lovisa Zinkgruvan

73 Garpenberg Dannemora Norberg Sala Karta visande Bergslagen och några av de större gruvorna. Idag är endast Garpenberg, Zinkgruvan och Lovisagruvan i drift. Sulfidmalm Järnmalm

74 Ordlista Brytning Losstagning av berg eller malm i dagbrott eller underjordsgruva. Cut-off Lägsta halt som accepteras för att ingå i en beräkning av tonnage och medelhalt. Dannemorit Skarnmineral med den kemiska beteckningen (F e,mn,mg) 7 Si 8 O 22 (OH) 2. Diamantborrning Roterande borrning från vilken en kärna (borrkärna) av berggrunden erhålles. Diopsid Skarnmineral med den kemiska beteckningen CaMg(SiO 3 ) 2. Djupbergarter Bergart som bildats från en stelnande magma i jordskorpan tex. granit, gabbro eller diorit. ORDLISTA Dolomit Mineral med den kemiska sammansättningen CaMg(CO 3 ) 2. Aktinolit Skarnineral med den kemiska sammansättningen Ca 2 (Mg,Fe) 5 Si 8 O 22 (OH) 2. Erosion Process som innebär att bergarter bryts ner och att det sönderdelade materialet transporteras bort. Andesit Anomali Anrikning Antagna mineraltillgångar Antiklinal Arsenikkis Basmetaller Bearbetningskoncession Bevisad malmreserv Blyglans Finkornig vulkanisk bergart som huvudsakligen består av fältspat och mindre mängder mörka mineral. En lokal avvikelse från berggrundens/moränens normala egenskaper eller sammansättning. Allmänt: process i vilken koncentrationen av värdefulla mineral höjs. I denna årsredovisning malmförädlingsprocess i vilken fines produceras från malmen genom malning eller krossning och magnetisk separering. Mineraliserat tonnage av potentiellt ekonomiskt värde med angiven halt beräknad från ett begränsat underlag, som dock ger rimlig förståelse av mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet. eckstruktur med den konvexa omböjningen uppåt och skänklarna nedåt. Mineral med den kemiska sammansättningen FeAsS. Metaller som t.ex. koppar, zink och bly. Tillstånd att bearbeta (bryta) en fyndighet (äldre benämning: utmål). Den beräknade kvantiteten och halten av den del av de kända mineraltillgångarna för vilken storlek och halt tillsammans med tekniska, ekonomiska och legala faktorer är kända med den högsta graden av säkerhet. Mineral med den kemiska sammansättningen PbS. Bryts för utvinning av bly. FAERI Felsisk bergart Fines FOB Geofysisk mätning Geologisk kartering Granat Granit Granodiorit Granulometri Gråbergsinblandning Finnish Association of Extractive Resources Industry. Bergart med övervägande ljusa mineral. I denna årsredovisning en produkt som är mindre än 4 mm och som håller cirka 55 procent järn. Fritt ombord. Godset anses avlämnat sedan det kommit innanför fartygets sida på angiven ort. Mätning med instrument som visar bergarters, malmers eller tektoniska strukturers fysiska egenskaper. Undersökning av berggrunden i avsikt att göra en karta som visar bergarternas utbredning och tektoniken i ett område. Grupp av skarnmineral som har den allmänna sammansättningen A 3 B 2 (SiO 4 ) 3 där A är Fe, Mn, Mg eller Ca och B är Al, Fe, Cr eller Ti. En djupbergart bestående främst av kvarts och fältspat samt mindre mängder mörka mineral. En djupbergart som huvudsakligen består av fältspat, kvarts och mindre mängder mörka mineral. Kornstorleksanalys. Inblandning av ofyndigt (icke brytvärt) material vid malmbrytning.

Ordlista 75 Guld Ädelmetall med den kemiska beteckningen Au. Metamorfos Mineralogisk och strukturell förändring av en bergart genom geologiska processer. IISI Inmutning Indikerade mineraltillgångar International Iron and Steel Institute. Äldre beteckning för undersökningstillstånd. Mineraliserat tonnage med angiven halt beräknad från ett tillförlitligt underlag, vilket klart visar mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet. Miljötillstånd Mineralisering Morän Tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva gruvbrytning och malmförädling. Koncentration av potentiellt intressanta mineral i berggrunden. Bergartsmaterial som transporterats av glaciärer eller inlandsisar och som avlagrats direkt av dessa. Intrusiv IP Bergart som bildats från en smälta som stelnat nere i berggrunden. Induced Polarization geofysisk mätmetod som kan indikera mineraliseringar med bl.a basmetaller. NP Orogenes Net present value. Nuvärde av utbetalningarna för investeringar och operativt kassaflöde vid en angiven kalkylränta. En bergskedjebildande epok i jordens historia. Isoklinalt veck eck i vilka veckskänklarna är parallella. Ort Gruvgång, tunnel under jord som ofta är nära horisontell. Kalksten Bergart som huvudsakligen består av mineralet kalcit. Paleo- Prefix som betyder äldre eller avlägsen i tid. Kalcit Mineral med den kemiska beteckningen CaCO 3. Porfyr En bergart där större mineralkorn framträder i en finkornig mellanmassa. Karbonatsten Knebelit Beteckning på bergarter vars huvudbeståndsdel är karbonatmineral som kalcit eller dolomit. Skarnmineral med den kemiska sammansättningen (Fe,Mn) 2 SiO 4. ppb ppm part per billion. Uttryckt i procent är 1 ppb = 0,0000001 procent. part per million motsvarar ett gram per ton. Uttryckt i procent är 1 ppm = 0,000 1 procent. Kopparkis Mineral med den kemiska sammansättningen CuFeS 2. Bryts för utvinning av koppar. Proterozoikum Sammanfattande namn för yngre prekambriska formationer. Kända mineraltillgångar Leptit Mineraliserat tonnage med angiven halt beräknad från ett mycket tillförlitligt underlag i form av observationer i hällar, borrhål, diken och gruvverksamhet, vilket klart visar mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet. En omkristalliserad, sur vulkanisk bergart (lava eller tuff) i Bergslagen. Ramp Prospektering Pyroclastic fall deposit Tunnel för upp- och nerfart i gruva. Går ofta i spiral. Kallas också för snedbana. Malmletning. Bergart bildad i samband med häftig vulkanisk aktivitet från material som regnat ner från de askmoln som kastats ut vid eruptionen. Magnetit Magnetkis Malm Malmförlust Mineral med den kemiska sammansättningen Fe 3 O 4. Bryts för utvinning av järn. Mineral med den kemiska sammansättningen Fe 1-x S. Mineralisering som kan exploateras med ekonomisk vinst. Den del av en malm som man tvingas lämna i gruvan vid brytning. Pyroclastic flow deposit Refraktionsseismik Bergart bildad i samband med häftig vulkanisk aktivitet från gasrika fragmentförande askmassor som flutit ner från vulkanerna. Geofysisk metod som bygger på att man alstrar en elastisk våg i marken och mäter tiden det tar för vågen att färdas från källan till en mottagare. Metoden används främst för att bestämma mäktigheten på lösa avlagringar samt för att lokalisera deformationszoner i berget. Masugn Ugn i vilken det oxidbundna järnet i malmen reduceras till råjärn. Reworked pyroclastic deposit Bergart bildad genom erosion och återavsättning av pyroklastiska bergarter. Meta- Prefix som anger att bergarten är omvandlad.

76 Ordlista Ryolit Sannolik malmreserv Schakt Sedimentär bergart Serpentin Skarn Skivrasbrytning Skjuvzon Skärpning Skipp Slingram mätning Snedbana Sovring Stratiform Styckemalm Strykning Stupning Sulfidmineral Sulfidmineralisering En ljus vulkanisk bergart bildad på ytan. Huvudsakligen bestående av alkali-fältspat, kvarts samt mindre mängder mörka mineral. Motsvarar granit bland djupbergarterna. Den beräknade kvantiteten och halten av den del av de indikerade mineraltillgångarna för vilken ekonomisk lönsamhet har visats (genom adekvata tekniska, ekonomiska och legala studier) med sådan säkerhet att investeringar kan göras. Rum med huvudsakligen vertikal utsträckning som användes för transport av malm till dagytan. Avlagringar av mer eller mindre finfördelat bergartsmaterial som avskiljts ur luft eller vatten varvid de vanligen sorterats och skiktats. Mineral med den kemiska sammansättningen H4Mg 3 Si 2 O 9. Beteckning på silikatmineral som ofta åtföljer järn- och sulfidmineraliseringar. Brytningsmetod som ofta användes för brant stående malmer. Zon utefter vilken berggrundsblock förskjutits i förhållande till varandra. Mindre gruvförsök. Hisskorg för transport av malm i schakt. Elektromagnetisk metod som indikerar elektriskt ledande bergartslager/mineraliseringar. Tunnel för upp- och nerfart i gruva. Går ofta i spiral. Kallas ofta för ramp. Torr malmbehandlingsmetod omfattande magnetisk separering och siktning. Säges om en mineralisering eller en bergart som uppträder parallellt med omgivande berggrunds primära lagring. I denna årsredovisning en produkt som är mellan 4 och 16 mm och som håller cirka 50 procent järn. Bergartslagers eller mineraliserings riktning i markytan (horisontalplanet). Bergartslagers eller mineraliserings sidolutning (vinkel mot horisontalplanet). Mineral bestående av svavel och metall(er). Mineralisering med sulfidmineral. Suprakrustal Bergart som bildats på jordytan. Svavelkis Mineral med den kemiska beteckningen FeS 2. Svekokarelska orogenesen SveMin Synklinal Tektonik TEM Undersökningstillstånd Utmål arp Bergskedjebildning för 1.75-1.90 miljarder år sedan. Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. eckstruktur med den konvexa omböjningen nedåt och skänklarna uppåt. Gren inom geologin som behandlar deformation av berggrunden. Time Domain Electro Magnetic. Geofysisk metod som kan indikera elektriskt ledande kroppar på stora djup. Tillstånd från Bergsstaten att bedriva prospektering inom ett visst område. Äldre term för bearbetningskoncession. Material från tidigare brytning som lagts i högar intill gruvhålet. ismutglans Mineral med den kemiska beteckningen Bi 2 S 3. Bryts för utvinning av vismut. ulkanoklastisk Zinkblände Ädelmetall Betecknar en fragmentförande bergart av vulkaniskt ursprung. Mineral med den kemiska beteckningen ZnS. Bryts för utvinning av zink. Metaller som till exempel guld, silver och platina.

77 Ordlista

Historien om dannemora Dannemorafältet har varit känt i mer än 500 år. Den äldsta handlingen i vilken malmfyndigheterna nämns är ett gåvobrev från 1481 i vilket Sten Sture d.ä. skänker den då nyligen upptäckta sulfidförekomsten Silverberget i Films socken till ärkebiskopen och riksrådet Jakob Ulfsson i Uppsala. Järnmalmerna i fältet, som ända fram till i slutet av 1800-talet var de mest betydande i landet, omnämns först ett århundrade senare. Det finns dock mycket som talar för att de bröts långt tidigare. Ett mycket stort antal gamla gruvor och skärpningar finns i Dannemorafältet vilka vittnar om det omfattande bergsbruket i historisk tid. År 1532 utfärdade Gustav asa ett privilegiebrev på Dannemora Berg till Joakim Piper och 1545 bildade kungen ett bolag för att bryta gruvorna. Efter 1640 fick enskilda rätten att bearbeta fyndigheterna även om Kronan fortfarande var ägare. Med 1723 års gruvstadga befästes äganderätten till de gruvor som då var i drift. Hyttor och bruk, som under årens lopp etablerat sig intill gruvorna på platser med tillgång till vattenkraft och skog, var vid denna tidpunkt de huvudsakliga delägarna. Genom nedläggningar och sammanslagningar minskade antalet delägare och 1918 kvarstod endast sex av dessa. År 1937 bildades Aktiebolaget Dannemora Gruvor av Fagersta AB, Stora Kopparberg AB, Iggesunds Bruk AB och Hargs Bruk AB. Ägarantalet reducerades emellertid efter hand och 1974 stod Stora Kopparberg AB som ensam ägare till Dannemora Gruvor. I avsikt att rationalisera och effektivisera järnmalmsgruvorna och stålverken bildade Svenska Staten, Stora Kopparberg AB och Gränges AB 1978 Svenskt Stål AB (SSAB) som inom sin gruvdivision skulle driva järnmalmsgruvorna i Dannemora, Grängesberg och Stråssa. I februari 1987 offentliggjorde styrelsen i SSAB att Dannemora Gruvor skulle läggas ner. Driften fortsatte emellertid fram till 1992. Den primära orsaken till detta beslut var låg efterfrågan på järnmalm samt låga priser. Den 17 mars 2005 bildades Dannemora Mineral AB i syfte att återuppta driften av Dannemoragruvan. En av de mest välkända framställningarna av Dannemoragruvan i gången tid är J.F. Martins bild från omkring år 1800.

Form och produktion: Prime. Fotografier när inte annat anges: Mårten Levin. Tryck: AlfaPrint 2008.

Gruvkontoret Dannemora Mineral AB Besöks- och postadress: Storrymningsvägen 7 SE - 748 30 Österbybruk Tel + 46 295 244 400 Fax + 46 295 250 30 Koncernkontoret Dannemora Mineral AB Besöksadress: Svärdvägen 7 Postadress: Box 627 SE - 182 16 Danderyd Tel + 46 295 244 400 Fax + 468 753 43 90 www.dannemoramineral.se info@dannemoramineral.se