Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel

Förord Jag skulle vilja tacka de redovisningskonsulter och byråer som tog sig tiden att ställa upp på mina intervjuer trots att det var mitt under er stressigaste period. Utan er hade jag inte kunnat genomföra det här arbetet. Ett stort tack vill jag även skicka till Hans och Ulf på Finnhammars som hjälpte mig att få kontakt med så många redovisningskonsulter. Jag vill också säga tack till Ulf Olsson som ställt upp som handledare och har varit förstående och kommit med positiv kritik under arbetets gång. Ett sista tack vill jag ge till Uppsala Universitet och den Företagsekonomiska institutionen som givit mig fyra fantastiskt roliga och lärorika år. Stockholm, Juni 2012 Rasmus Mandel 2

Abstract Sedan den första november 2010 finns det inte längre något lagkrav på att samtliga svenska aktiebolag ska använda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu är undantagna från lagen väljer den största delen av dem fortfarande att använda sig av en revisor. Denna undersökning försöker svara på frågan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulter och få deras syn på revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge ännu en förklaring till varför så många bolag fortfarande revideras efter införandet av den nya regleringen. Resultatet visar att de främsta anledningarna till att så stor andel valt att behålla revisorn är på grund av ett delat ägande, en relation till en bank som kräver revision eller för att bolaget och redovisningskonsulten vill kunna få hjälp i svårare skattefrågor som kan uppkomma. Då allt fler bolag väljer att starta sin verksamhet utan en revisor drar också författaren slutsatsen att vi i framtiden kommer få fler bolag som utnyttjar den nya regleringen. Nyckelord: Revision, revisor, redovisningskonsult, gränsvärden, frivillig revision, intressenter, ägare, banker. 3

Innehåll Förord... 2 Abstract... 3 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Fördelar förknippade med revisionen... 8 2.1Problemformulering... 9 3.1 Syfte... 9 3.2Avgränsning... 9 4. Teori... 10 4.1 Revision som försäkran... 10 4.2 Intressentmodellen... 10 4.2.1 Intressen i företag, på vilket sätt och från vem?... 12 4.2.2 Ägarna... 13 4.2.3 Kunder... 13 4.2.4 Leverantörer... 13 4.2.5 Långivare... 14 4.2.6 Anställda... 14 4.2.7 Staten via skatteverket... 15 4.2.8 Företagsledningen... 15 4.2.9 Redovisningskonsulten... 15 4.3 Kritik mot modellen... 16 4.4 Frivillig revision i andra Europeiska länder... 16 4.4.1 Införandet och utfallet i England... 17 5. Metod... 19 5.1 Val av undersökningsmetod... 19 5.2 Forskningsansats... 20 5.3 Primär- och sekundärdata... 20 5.4 Val av respondenter... 21 5.6 Tillvägagångssätt... 21 5.7 Anonymitet... 22 5.8 Validitet och reliabilitet... 23 6. Empiri... 24 6.1 Intervjuer... 24 6.2 Införandet av den nya regleringen... 24 4

6.3 Intressentgrupp: Ägare... 26 6.4 Intressentgrupp: Banker... 27 6.5 Intressentgrupp: Skatteverket och redovisningsbyråer... 28 6.6 Dagens gränsvärdens påverkan... 29 7. Analys... 31 7.1 Gränsvärdets och tidens effekt på regleringen... 31 8.1 Slutsats... 32 9.1 Förslag på vidare forskning... 33 10.1 Referenser... 34 10.2 Uppsatser... 35 10.3 Propositioner och andra statliga utredningar... 36 10.4 Intervjuer... 36 Bilaga: Frågor inför intervjuer... 37 5

1.1 Bakgrund Första kravet på någon typ av revision av svenska aktiebolag kom redan 1895. Regleringen då var dock inte i närheten av den reglering vi har idag. 1985 års lag tvingade aktiebolagen att ha en revisor men det skulle dröja fram till 1912 innan det fanns några nedskrivna krav på vad revisorn skulle ha för utbildning eller praktiskt erfarenhet för att få göra revisionen (Wallerstedt 2009 ). Det var egentligen först efter Kreugerkraschen 1932 som diskussionen togs upp om revisorns oberoende vilket till slut ledde fram till 1944 år lagstiftning som kräver att revisorn både ska vara auktoriserad och fullt oberoende för att kunna skriva under det reviderade bolagets årsredovisning (Norberg och Thorell 2005). Trots detta har vi många gånger sen dess sett exempel på företagskraschar som liknar Kreugerkraschen trots att företagen nu haft auktoriserade och oberoende revisorer. Detta har lett till mycket diskussion, något som Humphrey, Moizer och Turley (1992 ) menar beror på förväntningsgapet som finns, alltså skillnaden mellan vad intressenter förväntar sig av revisorn och revisionen och vad som faktiskt tillhandahålls. Lagstiftningen från 1944 försökte täppa till detta förväntningsgap långt innan teorin var påkommen men en sak hade lagen missat, det var nämligen så att den senare regleringen endast gällde större bolag trots att det ansågs att små aktiebolag var det största riskområdet gällande ekonomisk brottslighet. Det skulle ta nästa 40 år innan små aktiebolag åter skulle behöva en revisor. 1983 uppdaterades 1944 års revisionslag så att den nu gällde samtliga aktiebolag, stora som små. Detta berodde främst på att lagstiftarna ansåg att risken att dölja ekonomisk brottslighet i små bolag som inte behövde en revisor hade blivit för stor och kostnaden för att utreda dessa bolag blev för hög (SOU 2008:32). År 2006 antogs ett nytt direktiv inom EU för att minska kostnaderna för de mindre aktiebolagen i regionen och på så vis göra dem mer konkurrenskraftiga. Enligt utredningen som då gjordes var en stor och påfrestande kostnad för de mindre aktiebolagen revisionskostnaden. Flera länder i Europa hade vid detta tillfälle redan avskaffat revisionsplikten för de mindre bolagen men efter det nya EU-direktivet 2006 avskaffade även vårt närmaste EU-land Danmark revisionsplikten för de minsta bolagen. Historiskt sett har båda våra två närmsta EU-grannar, Danmark och Finland haft en lagstiftning som är mycket lik vår här i Sverige gällande revisorer och revision. Även Danmark och Finland har varit konservativa gällande ett eventuellt avskaffande av revisionen, mycket beroende på det starka motstånd som kommit från skatteverket i respektive land (Collis 2003). Dock gav både Danmark och Finland med sig för det europeiska direktivet om kostnadsbesparning för de 6

minsta företagen under 2006 och 2007. Detta betydde att våra närmsta grannländer började lossa på den hårde reglering de tidigare haft gällande kravet på revisor (SOU 2008:32). I Sverige startade också en utredning vars syfte var att undersöka hur stort värde revisionen hade för att minska den ekonomiska brottsligheten och skattebetalningen i de minsta svenska aktiebolagen (DIR 2006: 96). Utredningen resulterade i att en ny lag las fram till förslag, enligt utredningen var kostnaden för revisionen i de allra minsta aktiebolagen högre än förtjänsten av den. Den nya regleringen innebär att alla aktiebolag som uppfyller två av de tre följande kriterierna har möjlighet att avsäga sig revisor eller som nystartad bolag helt välja bort revisionen redan från början. (Skatteverket 2011): Företaget får ha max 3 anställda. Balansomslutning får inte överstiga 1,5 miljoner kronor. Nettoomsättningen får inte överstiga 3 miljoner kronor. I dagsläget har ca 250 000 svenska företag möjligheten att avsäga sig sin revisor tack vare att de klarar gränsvärdena (Skatteverket 2011), utöver detta kommer alla nystartade bolag kunna välja att starta sin verksamhet utan en revisor. Det gör att det rent praktiska valet att bedriva sin verksamhet utan revisor kommer te sig enklare för ett nybildat bolag då detta enbart behöver välja att starta verksamheten utan en revisor medan ett redan befintligt företag måste välja bort sin revisor aktivt på en bolagsstämma (Bolagsverket 2011). Dock har man än så länge inte riktigt fått det resultat man hoppades på vad gäller befintliga bolag. Endast 14 % av berörda bolag som startades för 2010 har valt att avsäga sig revisorn (Dock valde nästan 75% av de nystartade bolagen under 2011 att starta sin verksamhet utan revisor vilket är bättre än förväntat) vilket kan jämföras med England där ungefär samma regler gäller och 58% av berörda bolag har valt bort sin revisor. (FAR 2011c). 7

1.2 Fördelar förknippade med revisionen En av de allra största anledningarna till att revision genomförs är för att ge ägarna en kontrollgranskning av förvaltningen av verksamheten som företagsledningen sköter. Ägarna har sedan möjligheten att förlänga perioden med samma revisor om de är nöjda eller välja att byta eller nuförtiden i vissa fall avsäga sig revisorn, denna möjlighet ges på bolagsstämman som hålls varje år. Det är inte bara ägarna som har nytta av revisionen, även andra intressenter som borgenärer till exempel kan vara intresserade av att en revision görs på bolaget (Norberg och Thorell 2005). Det finns ett internt mervärde för företagen att ha revision, för att få lån till exempel, men det finns också ett externt mervärde för företaget och dess ledning. Dock menar Norberg och Thorell (2005) att detta mervärde minskar ju mindre företaget är som revisionen görs på. Vid deras undersökning 2005 var ofta kostnaden för revision större än vad den bevisade nyttan var för de mindre bolagen. En av anledningarna till detta var den relativt höga minimikostnad som är förknippad med revisionen och främst beror på den höga kompetens och utbildningskrav som ställs på en revisor. Fördelarna som finns med revisionsplikt är enligt Norberg och Thorell (2005) att: Större kontroll av räkenskaper och bokslut. Risken att bolaget bryter lagar minskar. Den interna kontrollen och styrningen av bolaget stärks. Möjligheten att få krediter ökar samtidigt som sannolikheten för billigare krediter också ökar. Kvaliteten på det som offentliggörs från bolaget ökar. Möjligheten för enklare skattekontroller ökar. Risken för ekonomisk brottslighet minskar. I denna uppsats ämnar jag förklara några av de anledningar till att så många bolag valt att ha kvar sin revision, detta ska göras genom att se den frivilliga revisionen från redovisningskonsulters ögon och se hur deras åsikter kan påverka bolagen. Detta menar jag kan ge ännu en vinkel på frågan som tidigare inte är fullt utforskad. Redovisningskonsulterna har en ganska stor roll i många mindre bolag och deras åsikter kan väga tungt när det gäller valet av att använda en revisor eller inte. Under resterade del av denna undersökning kommer bolag under dagens gränsvärden att benämnas som småbolag eller små aktiebolag. 8

2.1Problemformulering Jag har valt en tvådelad problemformulering till denna undersökning då jag inte enbart ska studera vilka anledningar som finns för att välja revisionen utan även om en annan reglering skulle ge ett annat resultat. Min frågeställning blir således: Vilka anledningar finns det för små svenska aktiebolag att behålla sin revisor? Skulle högre gränsvärden öka andelen bolag som avskaffar sin revisor bland de bolag som ligger under dagens gränsvärden? 3.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka anledningar som enligt redovisningskonsulter finns för små svenska aktiebolag i stockholmsområdet att behålla sin revisor trots att det inte längre finns något lagkrav för detta. Samt att undersöka varför så få bolag av dem som har möjligheten att avskaffa sin revisor har utnyttjat denna möjlighet. Syftet är även att undersöka frågan om högre gränsvärden skulle leda till att fler bolag valde att avsäga sig sin revisor. 3.2Avgränsning Denna undersökning riktar sig mot bolag som använder sig av en redovisningskonsult och därför redan har en typ av granskning från yttre part. För att minska antalet intervjuer utan att antalet undersökta fall minskar kommer en avgränsning göras genom att intervjuer enbart genomförs med redovisningskonsulter. Avgränsning har även gjorts till att enbart bolag under dagens gränsvärden är aktuella för diskussion vid intervjuer och jämförelser mer andra länder. Av den anledningen har intervjupersonerna valts ut från redovisningsbyråer som inriktar sig mot småbolag. En ytterligare avgränsning kommer automatiskt att ske då samtliga intervjuer görs på redovisningsbyråer i stockholmsområdet. Då det genomsnittliga bolaget i Stockholms innerstad skiljer sig från övriga landet vad gäller verksamhet med mera har detta givetvis en viss påverkan på det resultat som undersökningen kommer fram till. 9

4. Teori 4.1 Revision som försäkran Det finns inom nationalekonomin tre olika sätt att se på revisionen i företag, revision som försäkran, försäkring och informationsförmedlare (Wallace 1993). I detta arbete utgår teori och empiri från teorin om revision som försäkran då detta är den teori som legat som grund för dagens lagstiftning om revision (Carrington 2010). Revision som försäkran utgår från agentteorin (Eichenseher och Shields 1985). Agentteorin innebär att en ägare (principal) anställer en person (agent) för att utföra de uppgifter som ägaren själv inte vill eller kan ta hand om. Detta innebär att den nu anställda personen, i detta fall ledningen i ett litet företag, får en grad av auktoritet som ägaren inte alltid kan granska. Det blir i stort sett helt omöjligt för ägaren att själv granska att allt det ledningen gör är för företagets bästa och inte för egen vinnings skull. Av denna anledning måste ägaren köpa in granskning från en tredje part, revisorn, (Jensen och Meckling 1976). Revisorn fungerar som en oberoende part som kan tillhandahålla en försäkran om att verksamheten skötts i enlighet med gällande regler och för företagets bästa. En revisor medför även en positiv reaktion från övriga intressenter och eventuella investerare (Menon och Williams 1994) 4.2 Intressentmodellen Med revision som försäkran som bakgrund görs revision, som tidigare nämnt, för bolagets intressenter, detta då bolaget själva inte har något egenintresse av att deras räkenskaper granskas en ytterligare gång medan det för utomstående grupper är en fördel. Bruzelius och Skärvad publicerade 2004 en intressemodell som visar vilka intressenter en organisation, i det här fallet de små svenska aktiebolagen, har och på vilket sätt de är beroende av varandra. Den som kanske först beskrev intressentmoddelen var Freeman (1984) jag har dock valt att använda mig av Bruzelius och Skärvads (2004) intressentmodell då jag tycker deras beskrivning passar väl in på mindre aktiebolag i Sverige. Nedan följer en beskrivning av de intressenter som finns för ett litet svenskt aktiebolag. Intressentmodellen innehöll från start sex interna intressenter, dock har konkurrenter mer och mer fallit bort och även Freeman valde 2003 att exkludera dem från modellen och istället införa externa intressenter såsom stat, miljöorganisationer och media till exempel (Fassin 2009). 10

Alla företag har intressenter runt sig på ett eller annat vis, dessa kan vara både individer, i eller utanför företaget, inre och yttre grupper samt utomstående organisationer. Dessa har alla en relation till företaget, oftast i form av ett utbyte. Detta gör att ett beroendeförhållande uppstår mellan båda parter. Företaget behöver sina intressenter för att kunna bedriva en vinstgivande verksamhet medan intressenterna behöver företaget av samma ekonomiska anledningar (Bruzelius och Skärvad 204). Det förhållande som finns mellan företaget och dess intressenter handlar om att ge och ta, och en av de viktigaste delarna i en fungerande verksamhet är att detta samspel fungera ordentligt så det uppstår en balans i samspelet. Intressentmodellen är skapad för att beskriva och rita upp företagets intressenter och dess relation till företaget (Bruzelius och Skärvad 2004). Redovisningen, och i det här fallet den reviderade redovisningen är sedan den information som ska stärka samspelet genom att ge intressenterna en trygghet (Stalebrink 2007). Jag har här använt mig av en modell från Bruzelius och Skärvad (2004) som även har använts i tidigare studier med liknande frågeställning (Andersson och Ryd 2011), jag har dock ändrat något i modellen då jag ansåg att vissa delar inte passar in på så pass små bolag som min uppsats handlar om. De intressenter jag valt att ta bort är: Intresseorganisationer, Opionsbildande grupper samt kommun. Istället för kommun har jag dock valt att lägga in skatteverket då en stor anledning till att många väljer att ha kvar revisor/redovisningskonsult är för att få hjälp med deklarationer och annat till skatteverket. Till teorin har även redovisningskonsulten själv lagts in som en intressent då dennes åsikt om revision kan vara avgörande för bolaget val. 11

4.2.1 Intressen i företag, på vilket sätt och från vem? intressentmodellen (Bruzelius & Skärvad, 2004) Ägare Redovisnings- konsulten Kunder Staten (Ska]everket) Företaget och dess ledning Leverantörer De anställda Långivare Intressentmoddelen visar samspelet mellan företaget och dess intressenter vilket är viktigt att förstå för att förstå det beroendeförhållande som finns mellan dem. Dessa förhållanden kan se olika ut beroende på vilken intressent man utgår från, ibland kan samspelet göras med företagets regler medan det i andra fall kan vara precis tvärtom. Ofta är det också ett jämställt samspel där båda parter är lika beroende av varandra för att verksamheten ska fortgå. För att verksamheten ska gå så bra som möjligt är det viktigt att det framgår vilka krav intressenterna har på företaget och på vilket sätt de hjälper företaget framåt mot en bättre fungerande verksamhet (Bruzelius och Skärvad 2004) Nedan följer de intressenter vars förhållande till företaget är viktiga för små svenska aktiebolag. I beskrivningen ingår också på vilket sätt en revision hjälper eller inte hjälper till att stärka denna relation. 12

4.2.2 Ägarna Ägarna är beroende av att allt går rätt till i bolaget och att den finansiella informationen de får är korrekt detta för att kunna göra bedömningen om deras investering ska få kvarstå eller om ett eventuellt tillskott ska göras eller om det helt enkelt är dags att sälja av de andelar de har (SOU 2008:32). Då ägarna står för kapitalet i bolaget betyder det att om företaget går dålig finns det risk att de förlorar sin investering medan den kan öka om företaget istället går med vinst. Ägarna vill därför att bolaget ska gå med så stor vinst som möjligt för att få ut maximal avkastning på sin investering. Deras krav är därför att verksamheten förvaltas på bästa sätt för att få den önskade avkastningen (Bruzelius och Skärvad 2004). Behovet av en fungerade revision ökar om företaget har flera ägare och det ökar ytterligare om inte alla företag har insyn i företaget. I mindre bolag är ofta ägaren själv högst delaktig i bolaget vilket gör att ägarens insyn redan är mycket god. Det borde då leda till en minskad anledning till att ha revisor i bolag med en ensam ägare som är starkt involverad i verksamheten. 4.2.3 Kunder Då bolaget ofta är starkt beroende av kunderna har de möjlighet att ställa tydliga krav på verksamheten, detta kan till exempel vara att varan eller tjänsten levereras i tid med korrekt pris samt att kvaliteten är den förväntade. Företag som handlar med större kunder får också kravet på sig att ekonomin fungerar på ett tillförlitligt sätt, något som en revision av bolaget kan hjälpa till att bevisa (Ernst & Young 2011). I små bolag är kunderna ofta relativt få eller mycket små själva vilket kan göra att kravet på revision minskar då relationen mellan bolag och kund istället blir det viktigaste. 4.2.4 Leverantörer Leverantörernas krav på prestation från företaget är att de ska få betalt för de levererade varorna eller tjänsterna som de levererat till bolaget. Deras krav är därför att företaget är ekonomiskt stabilt och i övrigt säkert att göra affärer med. För att kunna få detta är leverantörerna beroende av att den information som kommer ut om bolaget är korrekt och att räkenskaperna ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska situation (Bruzelius och Skärvad 2004). Större leverantörer ger ofta företagen krediter på inköpen för att minska den ekonomiska påfrestningen innan försäljningen har börjat, i dessa fall är den extra viktigt att den ekonomiska informationen är korrekt och det här är en av de anledningar till att revision görs idag (Ernst & Young 2011). 13

Med anledning av de nya revisionsregleringarna frågade Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (i fortsättningen kallat FAR) under 2011 två tusen företagsledare i små och medelstora företag om deras bild av att göra affärer med bolag utan revisor. Hela 69 procent ansåg då att det innebar en ökad risk att göra affärer med bolag som valt att avskaffa sin revisor. Endast 25 procent ansåg att det inte var en större risk än att göra affärer med et bolag som hade kvar sin revisor (FAR 2011). 4.2.5 Långivare Långivarna går in i företagen med kapital lite på samma sätt som ägarna fast med en annan avkastningsplan. Istället för att vara beroende på huruvida företaget går med vinst eller inte för att få sin avkastning kräver långivarna ränta på de pengar de lånar in i verksamheten. Räntan baseras på avtal och kan ändras beroende på företagets ekonomiska situation och den risk kreditgivaren då tar (Bruzelius och Skärvad 2004). För att ge ut ett lån eller kredit vill långivarna se att verksamheten har en stabil ekonomi eller verksamhet i dagsläget, en revision av verksamheten som de kan ta del av kan ge dem denna möjlighet. Samtidigt kan en revision som visar ett väl fungerande företag vara positivt för företaget själva då detta kan ge en lägre ränta på lånet i och med den lägre risk som långivarna då tar. 4.2.6 Anställda De anställda vill kunna känna sig trygga i sin arbetssituation, de vill också ha en rimlig ersättning för det arbete de utför. Utöver det vill de även att deras arbetsuppgifter ska kännas betydelsefulla, inte bara för deras personliga skull utan även att deras arbete är av betydelse för företaget. Ofta vill även de anställda, och detta främst i mindre företag, känna att de har inflytande och i viss mån möjlighet till medbestämmande i verksamheten (Bruzelius och Skärvad 2004). Det är även viktigt att företagets ekonomi är någorlunda sund, i många fall, främst i små bolag är det de anställda som drabbas hårdast om något skulle gå fel i bolaget. Därför har även de anställda ett starkt intresse av att en korrekt granskning görs. 14

4.2.7 Staten via skatteverket Staten i det här fallet främst via skatteverket har intresse i att företagen betalar rätt skatter och avgifter, samtidigt vill de inte se att bolag går omkull då det skadar hela ekonomin. Risken att fel görs vid inbetalning av skatt ökar om någon som inte är tränad på att göra det sköter betalningarna. En granskning av detta ger en ökad säkerhet och eventuella fel kan då rättas till innan det når skatteverket. Skatteverket har därför redan från start varit negativt inställda till frivillig revision (Collis 2003). En minskning av revisionerna i små aktiebolag ökar skatteverkets arbete då ett större urval görs för att kontrollera att allt har gått rätt till. 4.2.8 Företagsledningen Företagsledningen har ett stort ansvar för verksamheten genom det arbete de utför. De är de som är ytterst ansvariga och måste svara gentemot ägarna och skatteverket i fall någon av dessa intressenter inte anser att företaget har gjort rätt för sig. För detta kräver ledningen god ersättning i form av lön, men även känslan av ansvar för företaget kan fungera som en stark ersättning (Bruzelius och Skärvad 2004). I mindre aktiebolag är ofta delar eller hela företagsledningen också ägare till verksamheten och kravet gentemot företaget kan då ändras relationen blir en annan. Företagsledningen kan ha stor nytta av revisionen och revisorn, framförallt om ägare och företagsledare inte är samma person. En revisor kan då både användas som ett nyttigt bollblank inför svårare frågor samtidigt som revisionen blir ett bevis till ägaren att företaget leds på ett korrekt sätt och allt går rätt till i verksamheten (Ernst & Young 2011). 4.2.9 Redovisningskonsulten Redovisningskonsulterna kan själva ha ett intresse i att bolaget revideras. Detta gör att deras arbete får en extern granskning vilket kan leda till en större säkerhet i deras arbete. Samtidigt innebär den nya regleringen att de bolag som väljer bort sin revision kan komma att behöva mer hjälp från redovisningskonsulten vilket skulle kunna öka dennes arbete och arvode. Om många företag väljer bort sin revisor kommer redovisningsbranschen behöva omstruktureras, något som både kan ses som en för- och nackdel för redovisningsbyråerna (prop.2009/10:204). 15

4.3 Kritik mot modellen Modellen som har beskrivits ovan syftar på att visa vilka olika intressenter ett bolag har. Alla dessa intressenter bidrar till verksamheten men inte alltid på samma sätt och betydelsen av varje intressent kan variera ganska kraftigt beroende på verksamhetens upplägg. Olika intressenter kan också ha olika typer av ersättningskrav för sin relation till bolaget beroende på vilken typ av intressent det är och vad just de har bidragit med till verksamheten. Kritik mot modellen har därför framförts angående hur modellen kan ge fel bild av ett företag och deras samspel med dess intressenter. Även vikten av somliga intressenter kan ifrågasättas (Engels 2003). Verkligheten kan se helt annorlunda ut och precis som alla modeller är detta bara ett förenklat försök att visa hur det kan se ut (Bergengren 2003). I den modell som presenterats ovan har även vissa delar av orginalmodellen tagits bort vilket gör att det inte blir precis samma modell som Bruzelius och Skärved beskrev 2004. Modellen ovan har ändrats för att på bästa sätt beskriva de intressenter som är av störst vikt för mindre svenska aktiebolag och dess för- eller eventuella nackdelar när det kommer till att fortsätta använda revisor eller avskaffa den när detta nu är möjligt. 4.4 Frivillig revision i andra Europeiska länder Sverige är långt ifrån först med att inför frivillig revision för de minsta bolagen. Sverige var i princip det sista Europeiska landet som krävde revision på samtliga aktiebolag oavsett storlek (Regeringen 2008). De gränsregler som nu gäller i Sverige är också de lägsta i Europa, mer än tio gånger lägre än de som idag gäller i till exempel England och Nederländerna. Collis (2003) gjorde en studie på marknaden i Storbritannien där hon undersökte om det fanns en koppling mellan företag som väljer att behålla sin revisor och företagets storlek. Resultatet var tydligt att så var fallet, större bolag hade en tendens att i fler fall välja den frivilliga revisionen. Även svenska undersökningar har visat samma sak, alltså att det finns ett samband mellan företagets storlek och viljan att ha kvar sin revisor. Svanström (2008) gjorde en studie lik den Collis gjorde 2003 fast på den svenska marknaden, dock var alltså detta före den svenska regleringen om frivillig revision och företagen som är med i studien är ofta betydligt större än de gränsregler som finns i Sverige idag. Eftersom lagen ännu inte kommit till bygger också stora delar av studien på antaganden om den kommande regleringen. 16

De gränsvärden som idag finns i Sverige är de lägsta i Europa, inga länder förutom våra två grannländer Danmark och Finland är i närheten av så låga gränsvärden. England, som i dagsläget har de högsta gränsvärdena i Europa, vilket också är de högsta tillåtna enligt europeiska regler, har sedan deras införande av den frivilliga revisionen 1993 höjt sina gränsvärden tre gånger för att på så sätt spara mer pengar åt fler företag (Svenskt Näringsliv 2005). Nedan följer ungefärliga gränsvärden i några Europiska länder. Tabell tagen från Larsson och Sandén (2011). Land Medeltal anställda Balansomslutning (Miljoner Euro) Nettoomsättning (Miljoner Euro) England 50 3,65 7,30 Nederländerna 50 3,50 7,00 Tyskland 50 3,44 6,88 Frankrike 50 1,55 3,10 Sverige 3 0,15 0,30 Danmark 12 0,20 0,30 4.4.1 Införandet och utfallet i England Sverige är som sagt inte först med att ta bort lagkravet på revisor för de allra minsta bolagen. Många andra Europeiska länder har sedan flera år tillbaka låtit små bolag själv välja om de vill använda sig av revisor eller inte. Ett av dessa länder är England som tog bort revisorsplikten redan 1993. Sedan dess har gränsvärdena höjts tre gånger och ligger nu på högsta tillåtna EU-nivån. England införde obligatorisk revision för alla bolag oavsett storlek 1967, samtidigt infördes ett krav på att alla bolags årsredovisningar skulle offentliggöras. Den första regeln som gav bolag möjlighet att avskaffa sin revisor kom 1993 och gällde då de allra minsta bolagen. Gränsvärdena har sedan dess som ovan nämnt höjts tre gånger 1997, 2000, och 2004 (Svenskt Näringsliv 2005). Alla bolag har inte möjlighet att nyttja undantaget även om de ligger under dagens gränsvärden, publika bolag och bolag som driver finansiell verksamhet, oavsett storlek, måste alltid revideras. Även mindre bolag kan vara undantagna från möjligheten, har bolaget en ägare som har minst 10 % av aktiekapitalet så kan denna kräva revision i bolaget. 17

I England har regleringen hela tiden byggt på teorin att om nyttan av en regel inte kan bevisas vara större än kostnaden för den så avskaffas regeln. Detta har varit en tydlig regleringsfilosofi i England sedan de började med undantagen 1993. Filosofin bygger på evidence-based policy making approach (Colins 2003). Då inte nyttan av revisorn har kunnat bevisats vara större än kostnaden för att ha en revision har alltså kravet tagits bort. I dagsläget ligger ca 900 000 av Englands bolag under gränsvärdena vilket betyder att de inte har något krav att använda revisor på sig. Av dessa bolag uppskattas att mellan 60-70% har utnyttjat möjligheten att avsäga sig sin revisor. Det finns inga helt nya studier på utnyttjandet i England varför några exakta siffror inte kan lämnas. Dock tyder allt på att utnyttjandenivån är ännu högre bland mikrobolagen, alltså dem som är så små att de även skulle passera under Sveriges gränsvärden. Undersökningarna i England visade att den främsta anledningen till att avsäga sig revisorn var att spara in pengar. Enligt Colins (2003) låg den genomsnittliga revisionskostnaden för de mindre bolagen på ca 2 000 pund per år vilket motsvarar ca 20 000 kr. Största anledningen till att ha kvar revisor var för intressenternas skull till exempel angav 58 % av de tillfrågade företagen i Colins undersökning att de använde revisor för att öka förtroendet från banker. Det har även förekommit diskussioner om de negativa effekterna av att inte ha revisor i England, främst har banker och skattemyndigheten varit kritisk mot undantagen. De största riskerna ansågs vara fel i bokföringen, bedrägerier, skattebortfall på grund av misstag eller medvetna samt att det skulle påverka revisionsbranschen negativt. Dock har inga empiriska resultat kunnat visa att något av detta faktiskt har inträffat och då policyn har varit att ta bort regler så länge de inte kan bevisas ha en större fördel än kostnad så har reglerna om frivillig revision i England fått finnas kvar (Svenskt Näringsliv 2005). 18

5. Metod 5.1 Val av undersökningsmetod Då denna undersöknings mål är att finna svar på varför så stor andel av små svenska aktiebolag har valt att ha kvar sin revisor krävs ett relativt stort undersökningsunderlag. I arbetet inför denna uppsats diskuterades de olika möjligheterna att finna detta stora underlag. Målet var att nå ut till så många företagsledare som möjligt utan att tappa möjligheten till diskussion angående de svar som företagsledarna lämnade. En enkätundersökning var därför inte önskvärd. En kvalitativ undersökning genom intervjuer beslutades men då det inte var varken tidsmässigt eller praktiskt möjligt att intervju hundratals företagsledare beslutades att istället inrikta sig mot företagens redovisningskonsulter. En mer kvantitativ inriktig hade kunnat väljas men målet i denna undersökning är mer att få fram åsikter från vissa specifika personer än att visa på exempel. Den kvalitativa ansatsen riktar sig i större utsträckning mot att göra generaliseringar (även om den undersökningen är för liten för att visa en generell bild av den svenska marknaden) medan den kvalitativa i större utsträckning visar på exempel (Svenning 2003). Genom att intervju fyra redovisningskonsulter får undersökningen indirekt kontakt med de över 100 bolag som redovisningskonsulterna företräder. Då uppsatsen även undersöker hur högre gränsvärden skulle påverka företagens beslut att behålla eller avskaffa revisorn kommer sekundär data insamlas för att jämföra de svenska reglerna mot övriga Europa och då främst England. Detta då England var relativt tidiga med sin implementering av undantagsreglerna vilket gör att det finns mycket material om hur regleringarna har påverkat bolagen där. England har dessutom höjt sina gränsvärden tre gånger för att ge fler företag möjligheten att avsäga sig sin revisor. Detta gör England speciellt intressant att jämföra Sverige med i denna undersökning då ett av målen är att se hur redovisningskonsulter ser på möjligheten att höja de svenska gränsvärdena och på så sätt spara pengar för ännu fler svenska småbolag. 19

5.2 Forskningsansats För att på bästa vis nå målet med denna uppsats används en deduktiv ansats. Det vill säga att jag genom att studera tidigare forskning och undersökningar letar efter information som kan hjälpa mig i mitt arbete om revision i småbolag. Jag har på detta sätt kunnat finna passande teorier och modeller som kan hjälpa mig fram till ett svar på de frågor jag ställt. De svar jag fått fram presenteras i empirin och kopplas sedan tillbaka till den teori som används och presenteras slutligen i analysen (Bryman och Bell 2005). Den deduktiva ansatsen används då detta inte är något nytt ämne utan mitt mål enbart är att bidra med ny men framförallt ytterligare information till redan presenterad forskning. Kritik kan framföras mot den deduktiva metoden då jag omöjligt kan söka genom alla källor utan sorterar subjektivt bort vissa och behåller enbart dem jag personligen anser mest relevanta. På detta sätt kommer självklart en hel del information att missas och risken finns att jag missar betydande information (Jacobsen 2003). Detta har försökt undvikas genom att jag studerat flera undersökningar, både statliga och icke-statliga samt flertalet uppsatser på liknanden ämnen och till stor del utgått från de källor som används där samt tidigare uppsatsers åsikter om vidare forskning. 5.3 Primär- och sekundärdata Datainsamling kan göras från två olika typer av data, primärdata och sekundärdata (Andersen 1998) Primärdata är den del av datan som samlas in av forskaren, i det här fallet jag själv, på egen hand. Detta har jag gjort för att kunna svara så precist som möjligt på just den fråga som jag ställt inför min undersökning (Christensen et al 2010). Datan samlas också in under arbetets gång vilket gör att den alltid är färsk och på så sätt så aktuell som möjligt (Halvorsen 1992). I denna typ av undersökning, som är en kvalitativ undersökning är det största problemet med insamlingen av primärdata den stora tidsåtgång det tar att få fram och genomföra intervjuer. En risk är också att intervjuerna inte ger tillräckligt med information för att svara på den fråga man tidigare ställt. Jag menar dock att jag i detta arbete fått ut tillräckligt med information för att kunna svara på mina frågor. Då målet i denna undersökning är att få reda på redovisningskonsulters syn på den nuvarande regleringen får primärdatan anses vara den viktigaste källan. Utan intervjuerna skulle undersökningen helt enkelt vara omöjlig att genomföra. 20

Den information som finns tillgänglig sedan tidigare tack vare insamling av andra forskare kallas sekundärdata. Den sekundärdata som används i detta arbete har främst letats fram via internet och studentlitteratur. Många utredningar gjorda av främst den svenska regeringen eller Svenskt Näringsliv har använts. Stor del av sekundärdatan har nåtts genom att läsa undersökningar och tidigare uppsatser och sedan letat genom deras källor efter bra information för den fråga just jag ställt. 5.4 Val av respondenter Som tidigare nämnt ämnar denna undersökning att reda ut hur redovisningskonsulter och deras kunder ser på den nya regleringen angående frivillig revision för de minsta svenska aktiebolagen. Jag försökte därför få till intervjuer med minst fyra olika redovisningskonsulter på fyra olika byråer. Detta för att försöka få en spridning på de svar jag skulle få. Ju större olikhet de är mellan respondenterna desto högre trovärdighet får undersökningen. Jag kontaktade därför omkring tio personer på sju olika redovisningsbyråer i stockolmsområdet. Jag ville undvika telefonintervjuer och kände därför att byråer i stockholmsområdet var mitt enda alternativ. Jag ville också att de i största mån skulle ha hand om så många småbolag som möjligt samtidigt som själva byråerna skulle vara av olika storlek. Fyra byråer svarade att de kunde ställa upp på intervju, två av dessa var relativt lika i storlek sett till antalet anställda och kunder medan ett var ungefär hälften så stort och den sista byrån bestod av enbart en person. Jag anser att denna spridning är tillräcklig för att jag ska kunna visa en bild av olika redovisningskonsulter ser på den frivilliga revisionen, om inte i hela Sverige så i alla fall i Stockholm. Samtidigt är jag väl medveten om att urvalet är för snävt och litet för att kunna leda till generaliseringar och då urvalet i viss mån är subjektivt kan valet av respondenter påverka det resultat som undersökningen leder fram till (Solvang och Holme 1997). 5.6 Tillvägagångssätt Inför intervjuerna förbereddes 10 frågor (finns bifogade som bilaga i slutet av uppsatsen) som skulle tas upp i samtliga intervjuer utöver detta förbereddes diverse följdfrågor som kunde ställas i fall svaret från början inte var tydligt nog eller om respondenten verkade ha mer information som inte kom fram. Utöver dessa frågor tilläts respondenterna prata relativt fritt om sina åsikter om och kring frivillig revision och dess regler. Detta halvstrukturerade intervjuande har lett till att frågorna som skickades i förväg har fått tydliga svar samtidigt som mycket mer information har kunnat komma fram genom en mer ostrukturerad diskussion som förekommit vid varje intervju. Upplägget var att alltid börja med frågor om antalet kunder 21

redovisningskonsulten, eller företag om respondenten förberett detta, hade. Därefter efterfrågades en ungefärlig andel kunder som avsagt sig revisorn och hur eventuella frågor kopplade till detta hade diskuterats. Därefter diskuterades vilka som var de största anledningarna till att behålla eller avskaffa sig revisorn, både enligt respondenterna själva och enligt deras kunder. Här ställdes frågorna utifrån den intressentmodell som presenterats tidigare, inriktningen var alltså för vem revisionen gjordes. Under några intervjuer tog respondenterna själva upp de olika intressenter som var intresserade av revisionen, i övriga fall ställdes frågor om vad till exempel banker, ägare och redovisningskonsulterna själva anser om att välja bort revisionen. Intervjuerna avslutades med frågor om respondenternas åsikter om gränsvärdena och om han eller hon hade något övrigt de ville diskutera i ämnet. Samtliga intervjuer skedde på plats på respektive respondents kontor. Detta då det är viktigt att denna typ av intervjuer sker muntligen för att få en rättvisande bild av svaren, intervjun blir också mer avslappnad än vid till exempel en telefonintervju vilket kan vara viktigt när det är respondentens egna åsikter jag vill åt. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades sedan i efterhand, under själva intervjuerna antecknades nyckelord men inga övriga anteckningar gjordes då intervjuerna utfördes av mig ensam och vikten låg vid att lyssna på svaren och kunna ställa följdfrågor. 5.7 Anonymitet Deltagarna i intervjuerna i detta arbete är anonyma, två av dem har själv efterfrågat att få vara det vilket de självklart har fått. Detta har gjort att jag även valt att låta de övriga två vara anonyma trots att detta inte diskuterats under intervjuernas gång i dessa fall. Anonymiteten medför både för- och nackdelar i arbetet, reliabiliteten kan minska då möjligheten att återskapa intervjuerna försvinner. Samtidigt har målet varit att få fram vad respondenterna har för personlig åsikt och vad deras kunder har för personlig åsikt i de frågor jag har tagit upp. Möjligheten att svara på dessa frågor kan öka då respondenten har möjlighet att vara anonym då någon annan anställd på bolaget eller någon kund inte kommer kunna uppfatta vem som har sagt vad. 22

5.8 Validitet och reliabilitet Vid alla typer av undersökningar är validitet och reliabilitet två mycket viktiga begrepp. Det är dock alltid svårare att analysera ett kvalitativt arbete utifrån dessa begrepp jämfört med ett kvantitativt arbete. Validiteten visar om undersökningen lyckas mäta det som är målet att mäta, alltså hur pass korrekt resultatet i undersökningen har tagits fram (Bryman och Bell 2005). Reliabiliteten beskriver replikeringsmöjligheterna med hög reliabilitet bör resultatet bli precis detsamma om undersökningen skulle göras på nytt av någon annan (Bryman och Bell, 2005). För att få en fullt valid undersökning ska resultaten bli desamma oavsett hur det mäts, eller vilken mätmetod som används. Det finns alltså ett tydligt samspel mellan validitet och reliabilitet, för att få full validitet krävs en hög grad av reliabilitet. Problemet i den här typen av kvalitativa undersökningar är att det bli mycket svårt att efterlikna undersökningen (Solvang och Holme 1997). Detta framförallt då intervjuer görs med fyra anonyma redovisningskonsulter. Undersökningens resultat bygger mycket på dessa fyras personliga åsikter och i vissa fall deras kunders åsikter. För att på bästa sätt stärka reliabiliteten i arbetet har samtliga intervjuer spelats in, frågorna som ställs har också skickats till respondenterna i förväg och finns bifogade längst bak i detta arbete. Detta för att så gott det går stärka reliabiliteten i arbetet. 23

6. Empiri I detta avsnitt kommer de intervjuer som genomförts att presenteras, samtidigt kommer de frågor som tas upp diskuteras och analyseras efter intressentmodellen. Detta innebär att avsnittet både presenterar empirin och diskuterar den. 6.1 Intervjuer Fyra intervjuer har genomförts under arbetet med denna uppsats, nedan presenteras respondenterna som Andersson, Bengtsson, Carlsson och Danielsson från redovisningsbyrå A, B, C och D. Intervjuerna inleddes med frågor om redovisningsbyråernas storlek och antalet kunder samt hur diskussionen med dem har gått gällande ett eventuellt avskaffande av revisionen. Därefter följer frågor om de olika intressenternas intresse i revisionen och hur detta kan påverka företagets val. 6.2 Införandet av den nya regleringen På redovisningsbyrå A inleder Andersson, införandet av frivillig revision för de allra minsta bolagen har egentligen inte påverkat oss så mycket som vi hade trott innan eller som revisionsbyråerna trodde att det skulle påverka dem inleder Andersson. Bolaget har hand om ca 80 stycken aktiebolag som ligger under dagens gränsvärden, av dessa har drygt 20 avskaffat sin revisor vilket alltså utgör ca 25 % av bolagen. Vi diskuterade här i firman hur vi skulle ta upp den frivilliga revisionen med våra kunder (redovisningsbyrå A har totalt 9 anställda som jobbar med redovisning) och vi har då bestämt att vi främst tar upp det till diskussion med nystartade bolag. Till de nystartade bolagen rekommenderar vi egentligen bara revisor om det är flera delägare eller om verksamheten är sådan att den troligen snabbt kommer växa sig över gränsvärden säger Andersson. Att företagsledarna själva kommer och frågar om möjligheterna att avskaffa sin revisor är mycket ovanligt. De flesta tycker att det fungerar bra som det är idag och låter det av gammal vana fortsätta. Det är nog överlag vanligt bland bolag som funnits ett tag, de har skaffat sig en relation till revisorn och har honom eller henne lite som en hjälp i skattefrågor med mera och tycker därför att det kan vara bra att ha kvar dem, menar Andersson. På redovisningsbyrå B går tankarna åt ungefär samma håll. Den absolut största delen av våra kunder har inte tagit upp frågan med ett eventuellt avskaffande av revisorn alls och i de fall de inte gjort det har inte vi heller pratat med dem, om jag ska vara ärlig, säger Bengtsson. På redovisningsbyrån B arbetar 5 personer, tillsammans har de hand om ca 50 kunder av dessa 24

har färre än 10 valt att avsäga sig sin revisor. Det har då främst handlat om bolag som varit mer eller mindre vilande (inaktiva) under de senaste åren, berättar Bengtsson. De bolag där ett eventuellt avskaffande faktiskt har diskuterats har ofta varit bolag som enbart har en ägare och har haft samma typ av verksamhet på ungefär samma nivå i många år. Inte heller för redovisningsbyrå C där Carlsson arbetar har den nya regleringen inneburit några större förändringar. Möjligheten till att avsäga sig sin revisor är egentligen inte något som vi tagit upp aktivt till diskussion med våra kunder. Ämnet har ändå kommit på tal med en ganska stor del av våra kunder, men det har då oftast varit kunden som tar upp frågan. Vi här på byrån (redovisningsbyrå C har 12 anställda) har alla varit rätt överens om att revision är något vi vill ha kvar i den största delen av bolagen vi har som kunder säger Carlsson. Av de ca 100 företag redovisningsbyrån hjälper har strax över 20 valt att avsäga sig revisorn. Det har främst varit företag som har en väldigt begränsad verksamhet, berättar Carlsson. Intervjun med Danielsson skiljer sig lite från de övriga på så sätt att Danielsson arbetar ensam på redovisningsbyrå D. Byrån har i dagsläget 11 kunder och inga av dess har valt att avsäga sig sin revisor. Jag har mest hand om äldre företag med en företagsledare som också är ägare till företaget säger Danielsson. De flesta arbetar ensamma på sitt företag och har gjort så under en längre tid, inte sällan har de också en gammal och god kontakt till sin revisor, fortsätter hon. Visst har vi pratat om möjligheten att avskaffa revisorn men samtidigt har det inte varit ett tänkbart alternativ i verkligheten, jag har själv inte alltid den kunskap som krävs i framförallt skattefrågor och revisorn kan då komma med ovärderlig hjälp. Även vid upprättande av årsredovisningen och deklarationen brukar revisorn hjälpa mig berättar Danielsson. 6.2.1 Analys: införandet av den nya regleringen Byråerna jag varit på har tillsammans haft ca 250 bolag som kunder, av dessa har strax under 60 bolag valt att avsäga sig sin revisor, det vill säga ungefär 25 % av bolagen, alltså har 75 % av de bolag som redovisningsbyråerna företräder valt att behålla sin revisor trots att den största merparten av dem har möjligheten att spara in, i snitt, ca 15 000kr per år (Svenskt Näringsliv 2005). De bolag som faktiskt valt att avsäga sig revisorn verkar se ungefär likadana ut för alla redovisningsbyråer, utom hos Danielsson där samtliga fortfarande använde sig av revisor, de handlar om mycket små bolag som har en verksamhet som är mer eller mindre vilande och har varit så ett tag. Detta beskriver samtliga respondenter som har kunder som har avsagt sig revisionen. Det är alltså bolag som knappt behöver hjälp med 25

redovisningen då ingen verksamhet bedrivs eller enbart en väldigt liten aktivitet finns i bolaget. Att bolag med mer en anställd har avsagt sin revisor verkar i det närmaste inte förkomma, snarare är det så att bolag helt utan anställda är de som utnyttjat den nya regeln. Frågan är om detta inte är att se som lite av ett misslyckande med regleringen, självklart är det bra att vilande bolag, som inte behöver en revision på grund av att det inte finns något att revidera nu slipper den utgift som i många fall kan vara den enda eller i alla fall den största utgiften bolaget har för året. Samtidigt tillkom regleringen för att hjälpa bolag att spara pengar för att bli mer slagkraftiga och ha en möjlighet att lägga dessa pengar på annat för att kunna växa eller öka sin förtjänst. Den anledningen till regleringen försvinner i stort sett helt om de enda som faktiskt utnyttjar möjligheten är bolag som ändå inte kommer växa utan snarare bara kommer minska i en långsammare takt. Ett annat typiskt bolag som väljer att inte använda sig av en revisor är de nystartade bolagen. Både Andersson och Carlsson beskriver hur de alltid tar diskussionen med nystartade bolag om de behöver en revisor eller inte. Är verksamheten relativt okomplicerad och målet är inte att växa över gränsvärdena direkt så anser de båda att de flesta bolag klarar sig bra utan en revisor till en början. 6.3 Intressentgrupp: Ägare Vi rekommenderar alla bolag med delägare revision, detta helt enkelt för att hjälpa dem att undvika situationer som kan innebär interna bråk. Genom att ha en revisor som är helt fristående kan båda eller alla delägarna känna sig trygga i att ingen förfördelas på ett okorrekt sätt till exempel, säger Andersson. Att revisionen i mindre bolag mest görs för bolagets intressenters skull är något Bengtsson håller med om. Det handlar framförallt om att öka trovärdigheten i bolag som har mer än en ägare, framförallt om inte alla ägare jobbar aktivt i bolaget. Risken att oegentligheter uppstår är mindre om en revisor granskar företaget, detta är något vi påpekar för våra kunder och självklart är risken att något sådant händer utan ägarens vetskap störst i ett företag med mer än en ägare, säger Bengtsson. Carlsson har ungefär samma åsikt, vi ger rådet till alla våra kunder som äger ett bolag tillsammans att behålla sin revisor, detta för att minska risken för konflikter och liknande i dessa bolag, menar Carlsson. 6.3.1 Analys: Intressegrupp ägare En sak står klar efter genomförandet av de fyra intervjuerna, alla redovisningskonsulter jag pratat med är helt överens om att företag med ett delat ägande bör använda sig av en revisor för att i största mån minska risken för interna strider i bolaget. Som Bengtsson nämner ökar också anledningen att ha en extern part som granskar räkenskaperna när alla delägare inte har 26