Välkommen till Cementa

Innehåll Det här är Cementa 2 Cementas roll i byggsektorn 4 Cement den sammanhållande kraften 6 Betong inget nytt material 8 Cement och betong i samhället 10 Fördelar med cement och betong 15 Så här framställs cement 16 Våra fabriker 18 Kvalitet i fokus 22 Transporter och depåer 23 Ordlista 24

Välkommen till Cementa Vårt moderna samhälle bygger på att vi har trygga och säkra byggnader, bostäder som vi trivs i och arbetsplatser med god arbetsmiljö. Samhället erbjuder oss också skolor, sjukvård och omsorg. Väl fungerande vägar, järnvägar, vatten- och avloppssystem och kraftförsörjning tar vi för givet i dag. Lika självklara är våra offentliga byggnader, butiker och industrier. Men utan betongen, med sin hållbarhet och sitt stora användningsområde, hade samhället sett annorlunda ut.

Det här är Cementa Cementa AB är Sveriges enda cementtillverkare och ett av landets största byggmaterialföretag. Cementa ingår i den internationella koncernen HeidelbergCement. Tillsammans med bland annat Kunda Nordic Tsement i Estland och Norcem AS i Norge ingår vi i affärsområdet Heidelberg- Cement Northern Europe. Cementa tillverkar och marknadsför cement och erbjuder också kunskap om användning av cementbaserade produkter. Vår tillverkning sker i Degerhamn, Skövde och Slite platser där det finns god tillgång på kalksten som är det absolut viktigaste råmaterialet vid cementtillverkning. Vårt huvudkontor ligger i Stockholm och försäljningskontor finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Årligen producerar vi 2,9 miljoner ton cement. Med mer än 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa i dag ett modernt högteknologiskt företag som satsar på utveckling av nya produkter och användningsområden. I dag är vi cirka 425 anställda och bland oss finns många olika yrkesgrupper representerade, som exempelvis processtekniker, processingenjörer, mekaniker, elektriker, konstruktörer, kemister och administratörer inom marknad, ekonomi och personal. Våra kunder är betongtillverkare och entreprenörer i bygg- och anläggningsbranschen. Ungefär 95 procent av det cement vi tillverkar levereras i bulkbilar. Resten säljs i säck via byggvaruhandeln. En tredjedel av Cementas totala produktion går på export och levereras från Slitefabriken till bland annat länder i Nordeuropa och till USA. 2

Cementas roll i byggsektorn Så gott som varje bro, tunnel och större byggnad består av betong betong som innehåller cement. Som landets enda cementtillverkare har Cementa ett stort ansvar för utvecklingen i Sverige. Vi är inte bara en cementleverantör, vi är också en aktör inom hela byggbranschen. En aktör som bidrar till forskning och utveckling och till ökad kunskap om och förståelse för betongens möjligheter. Cementa engagerar sig i åtskilliga forsknings- och branschprojekt. Vi samarbetar med bland annat tekniska högskolor, CBI Betonginstitutet, Svenska Miljöinstitutet, 4

Vägverket, Banverket, Energimyndigheten och Boverket. Vi deltar ofta i samarbetsprojekt med våra kunders branschorganisationer. De två största är Svenska Fabriksbetongföreningen (SFF) och Betongvaruindustrin. I nordiska och europeiska samarbetsfrågor deltar vi också, antingen direkt eller genom vår ägare HeidelbergCement. Det är viktigt att byggmaterial tillverkas och används på ett sätt som ger minsta möjliga miljöpåverkan under ett byggnadsverks livscykel. Cementa har lagt ner stort arbete på att studera miljöeffekten av cement och betong under hela produktens livslängd. Med den kunskapen har vi kontinuerligt utvecklat materialens egenskaper och tillverkning. Betong har en miljöprofil som hävdar sig väl ur ett livscykelperspektiv. För att skapa ett hållbart samhälle är därför betongen en viktig del av byggsektorns miljöhänsyn. Tillsammans med våra kunder och samarbetsparter utvecklar och förmedlar vi kunskap om betongens egenskaper och användning på områden som mekanisk hållfasthet och stabilitet, säkerhet i händelse av brand, skydd mot buller samt energiekonomi och värmelagring. Vi deltar aktivt, själva och tillsammans med kunder, i olika marknadsaktiviteter. Cementa deltar på mässor, bland annat Nordbygg. Den startade 1980 och vi har alltid varit en av utställarna. Målsättningen för att vara med är att profilera cementets och betongens alla goda egenskaper. Betongbyggnadsdagen och mässan Betongfeber är andra branschnära aktiviteter där Cementa spelar en aktiv roll. Tillsammans med våra branschorganisationer informerar vi politiker och beslutsfattare om betongens fördelar. Vi anordnar kunddagar och kurser om egenskaper och sammansättning hos materialen cement och betong. Vi ger ut tidningen Cementa som förmedlar kunskap om god användning av cement och betong för människor i hela byggsektorn.

Cement den sammanhållande kraften Cement är det enda bindemedel som finns för att tillverka betong. Betong får man genom att blanda cement, ballast och vatten. När cementkornet kommer i kontakt med vatten inleds omedelbart en kemisk och fysikalisk reaktion. På cementkornens yta bildas en klibbig massa och små tentakler växer ut. De bäddar in grus och sten i en smetig gröt som inom några timmar stelnar till en fast och hård massa betong. Den omfattande användningen av betong beror på materialets mångsidighet. Det kan pumpas, gjutas och sprutas i nästan obegränsade former. Olika sammansättningar ger betongen olika egenskaper. De främsta är formbarhet, styrka och beständighet. Betong har också värmelagrande och ljudisolerande förmåga, är brandsäker, har lågt underhållsbehov och går att återanvända till hundra procent. Betong används därför till många olika typer av byggnadsverk, till exempel bostäder, broar, dammar, tunnlar, bullerskydd, vägar, flygfält, vattentorn och reningsverk. Materialet finns också i produkter som avloppsrör, pålar, marksten och takpannor. Motorvägsbro över Lagan.

Avestaforsens kraftverk. Flerbostadshus, kvarteret Munkläget i Stockholm. Avloppsrör i betong. Vårt samhälle och vårt välstånd bygger på att vi har byggmaterialet betong med stort och flexibelt användningsområde. Vattenkraftverk, dammar, rörledningar för vatten och avlopp, vägar, broar och tunnlar, bostäder och fabriker är bara några exempel på betongkonstruktioner. Öppen spis i betong, Fornsalen, Visby. Motorväg i betong mellan Uppsala och Björklinge. Söderledstunneln i Stockholm. 7

Betong inget nytt material Byggmaterialet betong har utvecklats under årtusenden. Fenicierna i det gamla Jerusalem var de första som upptäckte kalkens förmåga att tillsammans med vatten ge ett starkt lim. Där byggde de redan på 1000-talet f.kr. cisterner och ledningar för vatten. Många imponerande betongkonstruktioner tillkom under romartiden, och kring Medelhavet kan vi fortfarande se akvedukter, avloppssystem och amfiteatrar, som byggdes för mer än 2000 år sedan. En av Roms mest sevärda betongbyggnader är templet Pantheon. Den imponerande kupolen med en diameter på 43 meter, är byggd med oarmerad betong som har gjutits mot en form av träkassetter. Det har gett kupolen dess vackra mönster. Efter romartiden föll tekniken att tillverka cement i glömska. Det var först i mitten av 1800-talet som betongen blev vår tids dominerande byggmaterial. Engelsmännen utvecklade då en ny metod för industriell framställning av cement. De brände en blandning av kalksten och lera vid mycket hög temperatur. Under den industriella expansionen täckte Sverige sitt behov av cement genom import. År 1871 fick Sverige sin första cementfabrik Skånska Cementaktie- Pont du Garde. 8

Pantheon. Colosseum. Via Appia. Pantheon. Tekniken att göra betong har mycket gamla anor. Många historiska byggnadsverk är tillverkade av betong. Pont du Garde vid staden Nimes i Frankrike, började byggas år 19 f.kr. och räknas som den märkligaste av romartidens broar och akvedukter. Pantheon i Rom uppfördes omkring år 120 e.kr. och är en avancerad kupolkonstruktion. Det är den största kupol som konstruerats före 1900-talet. Colosseum i Rom har delar gjutna i betong. Via Appia, Ostia Rom. Romerska gator och vägar byggdes av betong för att klara "tung trafik" och hårt slitage. bolaget. Fabriken låg i Lomma utanför Malmö och blev grunden till dagens Cementa. Sedan dess har det funnits sammanlagt fjorton cementfabriker i Sverige. I dag återstår tre och de ligger i Degerhamn, Skövde och Slite. Från att ha varit en mer eller mindre hantverksmässig metod sker dagens tillverkning av cement i stora processindustrier. På Cementas fabriker har automatiseringen av produktionen drivits mycket långt och själva cementtillverkningen sköts i dag av några få personer. Hela processen styrs från en driftcentral där alla moment övervakas och produktionen av cement sker dygnet runt året om. 9

Cement och betong i samhället Cement och betong Från kalksten till cement För att tillverka cement behövs kalksten och märgelsten, en lerblandad kalksten. Båda bergarterna bryts i dagbrott nära fabrikerna. Den brutna stenen transporteras, krossas och mals till ett fint mjöl som förvärms innan det når cementugnen. Där upphettas mjölet till cirka 1450 C och omvandlas till en mellanprodukt som kallas klinker. Klinkern kyls ner och mals tillsammans med lite sand och gips. Det gråa pulver som bildas är cement, bindemedlet i betong. Genom olika malningsprocesser och tillsatsmedel får vi olika typer av cement, exempelvis anläggningscement, byggcement, snabbhårdnande cement och cement för injektering. För att undvika att orsaka eksem vid eventuell hudkontakt är alla typer av cement som vi tillverkar kromatreducerade. Kalkbrottet i Skövde. 10

När cementkornet kommer i kontakt med vatten bildas en klibbig massa. Små tentakler växer ut och bäddar in grus och sten som inom några timmar stelnar till en fast och hård massa betong. Cement blir betong Cement framställs ur en blandning av kalksten och lera, som hettas upp och mals till ett mycket fint pulver. Betong består till 80 procent av sand, grus och sten (så kallad ballast), cirka 14 procent cement och resten vatten. När cementet reagerar med vattnet härdar betongen. I dag är betong världens mest använda byggmaterial som framställs industriellt. Bara i Sverige förbrukar vi ungefär fem miljoner kubikmeter per år. Olika typer av cement lämpar sig för olika användningsområden. Genom att variera mängden cement, vatten, ballast och tillsatsmedel påverkas betongens egenskaper och det finns många olika betongrecept. Cementas hållbarhetsstrategi för miljö och samhälle Som ett av Sveriges största byggmaterialföretag är Cementa inte bara en del av samhället, utan bidrar också till att skapa en hållbar samhällsutveckling. Vår verksamhet påverkar miljön på flera sätt och bedrivs därför så resurssnålt och energieffektivt som möjligt. Vi baserar vårt miljöarbete på de områden där Cementas verksamhet, produkter och kunskap har störst inverkan och på de I Cementas sortiment finns produkter som är lämpade för olika användningsområden. Byggcement används till hus och byggnader. Anläggningscement är lämpligast till vägar, broar och miljöer som är extra utsatta för salter. I sortimentet finns flera sorters injekteringscement som används för att täta tunnlar och bergrum. Torrbruk och speciella murcement säljs i byggvaruhandeln av maxit AB. frågor som är mest betydelsefulla för omvärlden. Vi följer lagstiftning och regelverk men har dessutom egna miljökrav. Genom bland annat vårt miljöledningssystem ISO 14001 gör vi regelbundna utvärderingar och förbättringar av verksamheten. Livscykelanalyser är ytterligare verktyg för att minska vår miljöpåverkan. 11

Kivik Art Centre, Kivik. Cementas hållbarhetsstrategi Cementas hållbarhetsstrategi fokuseras på fyra områden: 1. Cement och betong i ett hållbart samhälle 2. Energi- och klimatförändring 3. Lokalt ansvar 4. Säker och utvecklande arbetsplats Cement och betong i ett hållbart samhälle Betong är vår tids mest använda och mångsidiga byggmaterial. Betong används till alla typer av byggnadsverk; bostäder, tunnlar, broar, dammar och vägar, och gör vårt samhälle effektivt, funktionellt och bekvämt. Cement är betongens sammanhållande kraft och har därför en nyckelroll i byggandet av ett hållbart samhälle. Ur ett livscykelperspektiv har betong en oöverträffad livslängd och flexibilitet. Men samtidigt medför den inledande produktionsfasen, när kalkstenen bränns för att omvandlas till cement, belastningar på miljön. Tillverkningen av materialet till en byggnad står dock för en relativt liten del av byggnadens totala miljöpåverkan. Den största miljöbelastningen utgör den energimängd som går åt för att värma eller kyla byggnaden under den tid den används. Energiförbrukningen under en byggnads livscykel är cirka 80 procent för lätta byggnader mot 65 procent för tunga. Långsiktigt hållbar utveckling förutsätter effektiv användning av energi och råmaterial så att miljöpåverkan av byggnadskonstruktioner minimeras under livscykeln. Rätt material på rätt plats är grunden för att de byggnader som vi bor och arbetar i ska vara funktionella, miljöanpassade och kostnadseffektiva. 12

Energiförbrukning under livscykel för lätt respektive tung byggnad 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillverkning och material för att bygga ett hus står för liten del av den totala miljöbelastningen. Den största belastningen utgör uppvärmning och drift. Ett betonghus lagrar värme och drift- och energikostnader blir därför lägre jämfört med en lätt byggnad. Utsläpp av CO 2 per kg/ton cement 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Genom att använda restprodukter har Cementas fabriker minskat sina utsläpp av koldioxid med cirka 10 procent sedan 2004. Användning av alternativa bränslen, tusen ton 120 100 80 60 40 20 0 0 Material Drift och och uppvärmning produktion av lätt byggnad 2004 2004 2005 2005 Drift och uppvärmning av tung byggnad 2006 2006 Rivning 2007 2007 Ökningen av Cementas användning av alternativa bränslen. } Minskad drift och uppvärmning Energianvändning och klimatpåverkan Kalcineringsprocessen och användningen av bränsle vid cementtillverkningen innebär koldioxidutsläpp. Även om våra produkter har fördelar ur ett livscykelperspektiv medför själva produktionen att cementindustrin på global nivå svarar för omkring 3 till 4 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Ett viktigt mål för Cementa är därför att fortsätta att minska nettoutsläppen av koldioxid. Det sker främst genom att vi ytterligare ökar användningen av alternativa bränslen, minskar klinkerinnehållet i cementet och förbättrar energieffektiviteten i tillverkningen. Alternativa bränslen en resurs Fossila bränslen är fortfarande vår främsta energikälla, men vi ökar andelen alternativa bränslen baserade på biomassa eller restprodukter. Genom att öka användningen av biomassa, som är koldioxidneutral, kan vi reducera utsläppen av växthusgaser från cementtillverkningen. Biobränslen tillverkas bland annat av skogsprodukter, jordbruksgrödor och kött- och benmjöl. De restprodukter, som Cementa använder som bränsle, är produkter som annars skulle deponeras, exempelvis bildäck, plastpellets och lösningsmedel. Sedan 1990 har vi i allt större utsträckning använt alternativa bränslen och i dag har vi ökat användningen av alternativa bränslen med 34 procent sedan 2004. 13

Lokalt ansvar Produktion och bearbetning av cement sker i stora och synliga anläggningar och boende i närheten riskerar att störas av damm, buller och vibrationer. Vi arbetar därför aktivt för att minska vår påverkan på närområdet, och vi är måna om att ha en öppen dialog med närboende och andra lokala intressenter. Vi har fortsatt arbetet med att återställa nedlagda stenbrott. Det gamla stenbrottet i Degerhamn är i dag en fågelsjö och vid vår fabrik i Skövde har det gamla brottet blivit en golfbana. Säker och utvecklande arbetsplats Som arbetsgivare har Cementa ansvar för att trygga medarbetarnas hälsa och säkerhet. Målet är att upprätthålla och förbättra vår redan höga standard vid våra stenbrott, fabriker, depåer och kontor. Det ligger i Cementas intresse att ha en kunnig och välutbildad personal. Vi erbjuder därför olika typer av vidareutbildning. Vi genomför regelbundet personalutvecklingsplaner och undersökningar av medarbetarnas välbefinnande. Tillsammans med HeidelbergCement driver vi ett traineeprogram för nyutexaminerade civilingenjörer. År 2007 antog vi riktlinjer för icke-diskriminering som är gemensamma för hela HeidelbergCement. Det gamla stenbrottet i Degerhamn har återställts till en fågelsjö och i Skövde har stenbrotten blivit en golfbana. 14

Fördelar med cement och betong Ur ett hållbarhetsperspektiv får vi aldrig glömma de sociala faktorerna, som är av stor betydelse för de boendes trivsel och komfort. Betongkonstruktioner resulterar ofta i ett gott inomhusklimat och en bra ljudmiljö. Betong är ett oorganiskt material och möglar inte. Vattenskador och läckage får därför mindre omfattning i byggnader med betongstommar. Även vid brand är valet av byggmaterial avgörande för hur stor påverkan och återuppbyggnadskostnaderna blir. EU har utarbetat riktlinjer i ett direktiv om byggmaterial. Enligt dem är betong det bästa byggmaterialet för konstruktioner med krav på: Mekanisk hållfasthet och stabilitet Betongens mekaniska egenskaper gör den till en idealisk stomme för stora och höga byggnader. Användning av betongprodukter minskar underhållsbehovet till ett minimum. Energiekonomi och värmelagring Omkring 80 procent av en byggnads miljöpåverkan kommer från drift och uppvärmning. Betongens goda termiska egenskaper förbättrar värmebeständigheten. Förutom att ge stabilt och behagligt inomhusklimat minskar behovet av uppvärmning och kylning och energiförbrukningen kan minskas med 10 till 20 procent. Säkerhet i händelse av brand Betong brinner inte och fungerar som en barriär som hindrar att branden sprids. Skydd mot buller Betongens täthet och tyngd ger god ljudisolering. Betong ger ett behagligt och stabilt inomhusklimat. 15

Så här framställs cement Siffrorna anger momenten i tillverkningen vid Slitefabriken. 1. Brytning För att tillverka cement behövs kalksten. Kalkstenen bryts genom sprängning i kalkstenstäkten. Transporten till fabriken sker i truckar som lastar 95 ton. 2. Krossning Stenen krossas till en storlek av max. 80 mm och går sedan på en bandtransportör till ett utjämningslager. 3. Utjämningslager Lagret fungerar som buffert till råkvarnen och som blandningsstation, där materialet får en så jämn kvalitet som möjligt. 4. Råkvarn Stenen mals till fint mjöl med partiklar som är mindre än 0,09 mm. Kisel tillsätts i form av sand. Materialet torkas av de varma gaserna från den kommande ugnsprocessen och det spar energi. Det färdigmalda mjölet transporteras med ugnsgaserna vidare genom ett elektrofilter, där gaserna avskiljs. 5. Elektrofilter Stoftet i rökgasen, som kommer från råkvarnen, avskiljs i ett högeffektivt elektrofilter. 6. Svavelreningsanläggning Rökgaserna tvättas med hjälp av mald kalksten och vatten i en så kallad våtskrubber. Restprodukt blir gips som återanvänds i processen. 7. Råmjölssilor Mellanlager för mald kalksten. 8. Cyklontorn med förkalcinering Förkalcinering av råmjöl innebär att kalciumkarbonat delas upp i kalciumoxid och koldioxid. 9. Ugn Ugnen är cirka 80 meter lång och 5 meter i diameter och består av ett långt roterande stålrör. I ugnen når materialet en temperatur runt 1 450 C och råmjölet omvandlas till små hårda kulor, klinker. 10. By-passfilter För hög halt av alkalier är negativt för cementets hållfasthetsutveckling. Efter cyklontornet passerar materialet därför ett filter där alkali kondenseras. 11. Klinkerkylare Klinkern kyls ner med luft. 12. Elektrofilter Här renas gaserna från kylaren. 13. Klinkersilor Lagring av den färdiga klinkern. 14. Gips- och tillsatslager Förvaring av gips och tillsatser, som mals tillsammans med klinkern för att bland annat justera cementets bindetid. 15. Cementkvarnar Klinker, gips och eventuellt kalksten mals till cement. 16. Cementsilor och utlastning Från lagring i silor lastas det färdiga cementet i slutna system på båt eller bil. 16

2 Cementa har tre fabriker som tillverkar cement, Degerhamn på Öland, Skövde i Västergötland och Slite på Gotland. På de platserna finns det viktiga råmaterialet kalksten. Tillverkningen sker i en så kallad processindustri vilket innebär att produktionen är ständigt igång dygnet runt år efter år med planerade avbrott för underhåll och reparationer. 17

Våra fabriker Degerhamn En av de första cementfabrikerna i Sverige byggdes i Degerhamn och tillverkningen vid Ölands Cement Aktiebolag kom igång redan 1888. I dag är anläggningen en modern processindustri med kontinuerlig produktion och datoriserad drift och övervakning. Den öländska kalkstenens egenskaper gör att cement från Degerhamn har låg alkaliehalt. Betong med cement härifrån blir därför extra hållbart i miljöer som är utsatta för sulfatangrepp, till exempel avloppsrör och reningsverk. Vid fabriken tillverkas Anläggningscement och Injekteringscement. Anläggningscement är särskilt lämpat för grova betongkonstruktioner. Det kan vara broar, kajer och vägar, som är utsatta för hårda miljöpåfrestningar som frost, tösalter och havsvatten. Injekteringscement används för att täta extremt krävande bergsprickor i exempelvis tunnlar. Fabrikens kapacitet är cirka 1 000 ton cement per dygn. Det motsvarar 300 000 ton per år, och antalet anställda är 80 personer. Från Degerhamn transporteras cement både med bil och båt. I fabriken i Degerhamn finns en automatisk förpackningsanläggning för cement i 25-kilo säck, depå för cement från Slite och en tillverkningslinje för extra finkornigt injekteringscement. 18

Skövde I Västergötland har traditionen att bränna kalk funnits sedan medeltiden och det har funnits många kalkugnar längs västgötabergens sluttningar. Ett av dem fanns på egendomen Gullhögen, som 1916 ombildades till Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Verksamheten utökades år 1924 med en liten cementfabrik i Skövde. Den första roterugnen togs i bruk på trettiotalet, och fabriken byggdes sedan ut under 1950- och 60-talen. År 1973 övertogs Gullhögens Bruk av Cementa och har sedan kontinuerligt moderniserats och uppfyller i dag kraven på en miljöanpassad och modern cementfabrik där modern teknik styr och övervakar stora delar av produktionen. Den kalksten som bryts i täkten i Skövde har mycket jämn kvalitet och ger goda förutsättningar för stabil och säker drift och god kvalitet på slutprodukten. Här tillverkas tre typer av cement; Byggcement, Snabbcement och Gullex (murcement). Produktionskapaciteten är 600 000 ton cement per år. Fabriken levererar också krossad kalksten, så kallad fyllnadssten, som ofta är en mycket bra ersättning för naturgrus. Antalet medarbetare är 95 och den cement som tillverkas motsvarar cirka 25 procent av den svenska cementmarknaden. Processen att tillverka cement styrs i Skövdefabriken av några få personer på en driftcentral. Till sin hjälp har de en mycket avancerad dataanläggning som kontrollerar alla momenten. 19

Cementas fabriksanläggning i Slite dominerar landskapsbilden. Den höga byggnaden, i bildens mitt, är cyklontornet. Det är 102 meter högt och är Gotlands högsta byggnad. Underhåll av maskiner och produktionsmaterial är viktigt i en processindustri. På bilden ovan svetsas ett rör till ugnens brännare. Till höger repareras en av de stora malvalsarna till råkvarnen. 20

Slite Redan på 1000-talet exporterades kalksten från Gotland. Med tiden kom norra Gotland att dominera kalkhanteringen på ön. Där var kalkstenen lätt tillgänglig, hamnarna bra och tillgången på bränsle god. Den 4 april 1919 var ett stort ögonblick i Slites moderna historia. Då kördes den första roterande cementugnen igång i den enligt dåtidens begrepp hypermoderna cementfabriken. Sedan dess har produktionen fortsatt oavbrutet. Cementas anläggning på Gotland är i dag en av Europas mest moderna och energisnåla cementfabriker, där modern teknik styr och övervakar produktionen. Vi anpassar fabriken fortlöpande för största möjliga miljöhänsyn. Vår strävan är då att använda den bästa tillgängliga teknik, vi byter ut stoftfilter på ugnslinjer och cementkvarnar, vi investerar i bullerdämpande åtgärder allt för att minska påverkan från buller och damm till omgivningen. Vi har också gjort stora investeringar i avancerade reningsanläggningar för att ta hand om emissioner och rökgaser. Slitefabriken tillverkar Byggcement, SH-cement och olika typer av cement för export. Den årlig produktionskapacitet är 2,3 miljoner ton och det är mer än 75 procent av den samlade cementproduktionen i Sverige. Vid fabriken i Slite arbetar cirka 220 personer. Vid cementtillverkning bildas rökgas som innehåller svaveldioxid. Rökgasen tvättas effektivt med hjälp av kalkstensmjöl och vatten i den så kallade våtskrubbern. Den rök som man ser lämna skorstenen består av vattenånga. För att minska mängden fossila bränslen använder Cementa alternativa bränslen som till exempel uttjänta gummidäck. 21

Kvalitet i fokus I anslutning till Slitefabriken på Gotland ligger laboratoriet Cementa Research, ett dotterföretag till Cementa. I välutrustade lokaler arbetar här ett fyrtiotal personer med avancerad forskning, utveckling och kvalitetskontroll av olika mineralbaserade byggmaterial som cement, murbruk, betong och gips. För cement kontrolleras till exempel hållfasthetsutveckling, bindetid, specifik yta, kemisk sammansättning, konsistensegenskaper och pulvrets hanterbarhet. På samma sätt görs kvalitetskontroll på kalk och kalksten samt på råmaterial som sand, gips, kol, plast- och gummibränslen. Eftersom byggmaterialens livslängd har en avgörande effekt på ekonomi och miljö prioriterar Cementa Research forskning kring reologi, ballast och beständighet. Cementa Research är ackrediterat enligt ISO/EN 17025, som bedömt och godkänt företagets opartiskhet, kunnande, utrustning och metoder. Totalt är cirka 150 metoder ackrediterade enligt internationella och svenska standarder. I anslutning till Slitefabriken på Gotland ligger laboratoriet Cementa Research. 22

Transporter och depåer Cement är en färskvara och kraven är stora på att varan kan distribueras ut på marknaden på ett snabbt, effektivt och miljövänligt sätt. Vi har en utbyggd transportapparat med fartyg och depåer över hela landet. Depåerna är strategiskt placerade på 18 platser runt om i landet. Från depåerna går cementet vidare på järnväg eller med speciella bulkbilar. Hela transportsystemet från cementpulver till färdig betong sker i helt slutna system. Det gör hanteringen så gott som dammfri. Tre specialbyggda fartyg fraktar cement till de svenska depåerna och används även för export utomlands. Våra fartygstransporter utgör nära 8 procent av den totala svenska kustsjöfarten. Fartygen Sunnanvik, Östanvik och Västanvik är namnen på de tre fartygen. Att frakta cement med fartyg från våra fabriker på Öland och Gotland i stället för med lastbil sparar både energi och miljö. Ett fullastat fartyg motsvarar cirka tvåhundra transporter med lastbil med släp. Cementfabrik Cementdepå Kontor Wallhamn Göteborg Varberg Malmö Limhamn Skövde Västerås Köping Sundsvall Umeå Örnsköldsvik Söderhamn Bålsta Degerhamn Stockholm Norrköping Slite Luleå Skelleftehamn Fabriken i Slite. 23

Ordlista Alternativa bränslen Sorterat brännbart avfall som i dag inte går att återanvända, återvinna eller nyttiggöra på annat sätt. Ballast Består vanligen av olika blandningar av sand, grus och sten. Betong Byggmaterial är en blandning av cement, ballast och vatten. Biobränsle/biomassa Förnybara råvaror eller restprodukter från exempelvis skog, jordbruk och livsmedelsproduktion. Cement Bindemedel i pulverform, som tillsammans med ballast och vatten bildar en hård massa = betong. El-filter Reningsanläggning som avskiljer, det vill säga tar bort, stoftpartiklar i rökgaser. Partiklarna blir elektriskt laddade och fastnar i filtret. Energieffektivitet Lägsta möjliga energianvändning med minsta möjliga miljöpåverkan. Fossila bränslen Fossila bränslen består av växter och växtdelar som för miljontals år sedan sjunkit ner i jordskorpan och omvandlats till kol, gas och olja. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid. Eftersom detta kol inte naturligt ingår i det biologiska kretsloppet får atmosfären ett extra tillskott av koldioxid som bidrar till växthuseffekten. ISO 14001 ISO 14001 är en frivillig internationell standard som underlättar för företag och organisationer att bedriva ett effektivt och strukturerat miljöarbete med hjälp av ett dokumenterat miljöledningssystem. Kalcineringprocess Delprocess vid cementtillverkning då det malda råmaterialet värms till en temperatur på mer än 800 C. Vid denna temperatur avgår den koldioxid som finns bunden i kalkstenen. Klinker Mellanprodukt vid cementtillverkning (efter ugnsprocessen). Klinker bildas när en blandning av kalk (CaO) och kiselsyra (SiO 2 ) upphettas i en roterande ugn. Koldioxid (CO 2 ) Bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Koldioxid är en växthusgas. Cementas koldioxidutsläpp kommer till största delen (cirka 60 procent) från kalcineringsprocessen, där koldioxiden som finns bunden i kalkstenen avgår. Kromatreduktion Cement innehåller krom som kan begränsas genom tillsats av järnsulfat. Tillsatsen sker normalt i samband med tillverkningen. För att undvika eksem vid eventuell hudkontakt är alla typer av cement som vi tillverkar kromatreducerade. Livscykelanalys LCA En livscykelanalys innebär att man analyserar en byggnads totala miljöpåverkan, det vill säga summan av all miljöpåverkan på mark, luft och vatten under en byggnads livscykel. Vid en jämförelse över 50 år utgör drift och underhåll cirka 80 procent av byggnadens totala miljöpåverkan, medan produktion och resthantering utgör cirka 20 procent. Tunga byggnader En tung byggnad har en stomme i betong/sten. En sådan byggnad har hög värmetröghet. Det gör att den tar upp och lagrar överskottsvärme som sedan används när det finns behov. Detta säkerställer också en bra inomhustemperatur. Värmelagringseffekten kan avsevärt överträffa energiförbrukningen för produktionsskedet. Betongstommar har mycket lång livslängd. En lätt byggnad har ofta stomme i trä/gips. En sådan byggnad har låg värmetröghet och har mindre möjlighet att lagra värme. Märgelsten Mineral som används vid cementtillverkning. Har lägre kalkhalt men högre andel lermineral än kalksten. Reologi Läran om formbara materials formändring, flytning och viskositet (= seghet). Svaveldioxid (SO 2 ) Svavel förekommer i varierande grad bundet i kalkstenen samt bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen. I fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra, som bidrar till försurningen. Växthusgaser Egentliga växthusgaser är koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser. 24

CEMENTA AB, 2009 Fotograf: Bildbyrån Scanpix, sidorna 8 och 9, övriga foton Daniel Hertzell Illustration: Keje Gustafsson, sidan 17 Layout och original: Idéverkstaden AB Papper: MultiArt matt Tryck: Edita Västerås

Cementa AB är ett av Sveriges största byggmaterialföretag. Vi tillverkar och marknadsför cement och erbjuder kunskap om och användning av cementbaserade produkter. Tillverkningen sker i Degerhamn, Skövde och Slite. Huvudkontoret ligger i Stockholm och försäljningskontor finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Cementa ingår i den internationella byggmaterialproducenten HeidelbergCement. Koncernen som har cirka 70 000 anställda i ett femtiotal länder. Cementa AB Box 47210 100 74 Stockholm Telefon 08-625 68 00 Fax 08-753 36 20 info@cementa.se www.cementa.se