1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0420323 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun: Östra Göinge Läge: Wanås gods Markägare: Wanås Gods Areal: 72,7 ha är förutom ett Natura 2000-område också: innehållande ett flertal värdefulla nyckelbiotoper, innehållande biotopskyddsområde utsett av Skogsvårdsstyrelsen, i dåvarande Kristianstads läns Natur- och kulturmiljövårdsprogram, 1996. Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. Art enligt Natura 2000 Området är anmält till Natura 2000 på grund av läderbaggens (Osmoderma eremita) förekomst inom området. Läderbaggen är en prioriterad art inom Natura 2000 och dessutom rödlistad i Sverige (missgynnas, NT). Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda art i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. För innebär detta följande bevarandemål: Läderbaggen ska förekomma i en livskraftig population i området. Äldre grova ekar och bokar med mulm ska bevaras. Ersättningsträd för äldre ekar och bokar ska förekomma. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 22 55 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 22 55 5050-3739
2(5) Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. Beskrivning Områdesbeskrivning Natura 2000-området utgörs huvudsakligen av bokskog. Skogen är en park som används för konstutställningar. I området finns det rikligt med stigar som leder en runt till de olika konstinstallationerna. Bok dominerar skogen med inslag av ek. Grova träd och högstubbar och lågor förekommer rikligt. För området kan nämnas den stora och mycket gamla snapphaneeken. Området innehåller också gott om gläntor med naturlig föryngring framförallt av bok. Andra träd som förekommer är bland annat alm, ask, lind och lönn. Markfloran är rik med växter såsom blekbalsamin, gulplister, löktrav, skogsbingel, stinksyska och vitsippa. I den västra kanten mot allén förekommer ett produktionsbestånd dominerat av bok med inslag av lind och lönn. Norr om vägen och godsbyggnaderna utgörs Natura 2000-området huvudsakligen av ekmarker. Områdena sköts som betesmarker och röjningar har skett för att gynna och bevara ekarna. Förutom parken och ekmarkerna i norr finner man även rikligt med alléer med gamla träd. Läderbaggen Läderbaggen är en 3 cm lång mörkbrun skalbagge med en klumpig kroppsform. Larverna har pelletsliknande exkrementer som är karaktäristiskt fyrkantigt långsträckta. Läderbaggen förkommer i Sverige på ungefär 100 lokaler huvudsakligen i Östergötland och Blekinge samt spridda förekomster från Skåne upp till strax norr om Mälaren. Läderbaggen lever i miljöer med grova ihåliga träd huvudsakligen ek och bok. Arten lever 3-4 år som larv i mulmrika träd innan de under en kort tid från slutet av juli till mitten av augusti lever som fullbildad skabagge. De har en dålig spridningsförmåga och lämnar sällan trädet där de växt upp. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. För att läderbaggen ska kunna finnas kvar i måste äldre ihåliga gamla bokar och ekar få finnas kvar i området. Dessutom måste det finnas träd i yngre generationer som kan ersätta de gamla träden. Helt döda träd och ved på marken kan också sparas i viss utsträckning för att gynna läderbaggen.
3(5) Sparandet av äldre grova alléträd samt nyplantering av ersättningsträd för dessa är också en förutsättning för läderbaggen. Området som är park måste dock få fortsätta att vara en park. Detta innebär att träd som ligger över stigar, hotar konstverk eller på något sätt utgör en fara för områdets besökare ska kunna tas bort. Dessa träd som det ser ut i nuläget anses inte vara nödvändiga för läderbaggens fortlevnad i området. Träd som utgör en fara för parkens besökare utgörs mest av klena almar som fått almsjukan. I den västra kanten av parken mot allén finns ett produktionsbestånd huvudsakligen av bok med inslag av lind och lönn. I de norra delarna av området (betade ekmarker) är också nuvarande beteshävd något positivt som anses gynna områdets naturvärden inte bara läderbaggen. Ytterligare information om läderbaggen kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Risk för skada De största riskerna för läderbaggen är: avverkning av gamla grova, ihåliga träd framförallt bok och ek, utebliven hävd av ekmarkerna, brist på ersättningsträd för de gamla träden speciellt ek. Ytterligare information om läderbaggen kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Bedömning av bevarandestatus Utifrån tidigare inventeringar av läderbaggen har bevarandestatusen för arten i området bedömts (se tabell nedan). Kunskapsbehovet om artens förekomst är bristfällig och skulle behöva uppdateras. Bedömningen är således högst osäker. Tabell 2. Bevarandestatus 2004 för läderbaggen Art Läderbagge - Osmoderma eremita (1084) Bevarandestatus Gott bevarande Skydd och bevarandeåtgärder Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet 27-29 miljöbalken. Detta gäller oavsett om
4(5) ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Markägare har rätt till ersättning om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Skydd Området är inte skyddat. Ett mindre område är biotopskyddsområde. Bevarandeåtgärder För att läderbaggen ska kunna finnas kvar i området så måste skötseln av området ta hänsyn till läderbaggens miljökrav. Detta är inget nytt då det är så att läderbaggen finns i området just på grund av den skötsel som skett i området under mycket lång tid. En del åtgärder kan dock vara lämpliga för att ytterligare öka möjligheterna för att läderbaggen ska kunna finnas kvar i området. Åtgärder för att ytterligare förbättra området för läderbaggen är: Gynna eken vid föryngring av träd i parken. Friställa ekar och bokar i parken, inte bara äldre exemplar utan även träd som kan fungera som ersättningsträd när de äldre träden försvinner. Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områden och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå målen är ett gott samarbete mellan staten och den eller dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura 2000- område orsakar merkostnader för en markägare eller arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdstyrelsen kontaktas.
5(5) Uppföljning 1. Kontroll av Natura 2000-arternas förekomst och deras livsmiljös struktur och funktion vart 5-6 år. 2. Sammanställning och utvärdering av skydd och meddelade tillstånd. Övrigt Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Referenser Artdatabankens Artfaktablad (1992-2001) för de rödlistade arterna inom området. Artdatabankens information till Länsstyrelsen i Skåne län om rödlistade arter, GIS-skikt. Cederberg B, Löfroth M. (eds) 2000. Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Kjell Antonsson, Länsstyrelsen i Östergötland 2001. Åtgärdsprogram för bevarande av läderbagge (Osmoderma eremita) Marika Wachtmeister, Anna Johansson (red.) 2004. Wanås historia, Stiftelsen Wanås Utställningar, Knislinge. Bilagor 1. Natura 2000-området med ny föreslagna gränser 2. Rödlistade arter Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Kristian Nilsson Senast reviderad 2005-12-11 av Kristian Nilsson
Bilaga 1. Natura 2000-området med de nya föreslagna gränserna N 1 0 1 kilometer _justeringar.shp
BILAGA 2 1(2) Rödlistade arter i GRUPPRUBRIK TAXON SVENSKA LOKAL ÅR Centaurium erythraea flockarun 193º Digitaria ischaemum fingerhirs 500m O 1990 Galium pumilum parkmåra 193º Leonurus cardiaca hjärtstilla omkring slott 1994 Leonurus cardiaca hjärtstilla omkring slott 1990 Potamogeton acutifolius spetsnate,vid Inspectorsbygg. 1865 Ranunculus arvensis åkerranunkel 192º Scandix pectenveneris nålkörvel vid 183º Tephroseris palustris kärrnocka 193º Thymus pulegioides stortimjan park 1951 Thymus pulegioides stortimjan park 1917 Mossor Loeskeobryum brevirostre västlig husmossa Vansås 1917 Mossor Loeskeobryum brevirostre västlig husmossa 1914 Mossor Neckera pumila bokfjädermossa park 1914 Mossor Neckera pumila bokfjädermossa park 1915 Mossor Neckera pumila bokfjädermossa park 1914 Mossor Neckera pumila bokfjädermossa park 1914 Lavar Arthonia pruinata matt pricklav SSO om slottet, på 2 ekar. 1995 Lavar Bacidia rosella rosa lundlav SSO om slottet, på 4 bokar. 1995 Lavar Bacidia rosella rosa lundlav Objekt 26:1 1994 Lavar Lecanora glabrata bokkantlav SSO om slottet, på 2 bokar. 1995 Lavar Opegrapha ochrocheila orangepudrad klotterlav SSO om slottet, på 1 bok. 1995 Lavar Opegrapha vermicellifera stiftklotterlav SSO om slottet, på 2 bokar, riklig. 1995 Lavar Pyrenula nitida bokvårtlav Objekt 15:1 1994 Lavar Pyrenula nitida bokvårtlav Objekt 15:1 1994 Lavar Pyrenula nitida bokvårtlav SSO om slottet, riklig på bok. 1995 Lavar Schismatomma decolorans grå skärelav SSO om slottet, på 2 ekar. 1995
BILAGA 2 2(2) Rödlistade arter i GRUPP-RUBRIK TAXON SVENSKA LOKAL ÅR Sphinctrina kortskaftad Lavar turbinata parasitspik SSO om slottet, på 1 bok. 1995 cardinalis kardinalfårgad rödrock Gryt, 1994 Atomaria badia Saknas 1994 Gnorimus variabilis svart guldbagge 198º Latridius brevicollis bredhuvad mögelbagge 1989 Osmoderma eremita läderbagge gods 1995 Pyrrhidium sanguineum rödhjon 1ººº cardinalis kardinalfärgad rödrock 1991 Hydraena pulchella Saknas Wanås = 1989 Hypoganus inunctus blankknäppare 1995 Melasis buprestoides Saknas Knisslinge, 1986 Mycetophagus piceus ljusfläckig vedsvampbagge 1994 Stictotarsus duodecimpustulatu Saknas 1989 Fåglar Coracias garrulus blåkråka 1900 cardinalis kardinalfärgad rödrock 1994 cardinalis kardinalfärgad rödrock 1991 nigroflavus orange rödrock 1991 Dorcus parallelopipedus bokoxe 1994 Dorcus parallelopipedus bokoxe 1995 Osmoderma eremita läderbagge 1998