I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

Relevanta dokument
I korta drag. EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket 2004

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka Daniel Persson,

I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen JO 45 SM 0903

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Lägre produktionsvärde och kostnader i jordbruket 2016

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Oförändrat resultat för jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska 2005

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket. Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Plus för animalieproduktionen och minus för växtodlingen i jordbrukets ekonomi 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Värdet av produktionen ökade 2011 men kostnaderna tynger resultatet

($$²(NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ (NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet ökar mellan Daniel Persson,

Produktionsvärdet i jordbruket steg något Driftsöverskottet oförändrat. Tomas Eriksson,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat värde i vegetabilie- och animalieproduktionen. Minskade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Minskat produktionsvärde i jordbruket Ökade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket ökade med 10 % Bästa ekonomiska resultatet på 10 år

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2004

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2003

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2014 JO0205

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2010 JO0904

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

Figur A. Antal nötkreatur i december

EAA- Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2016

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Figur A. Antal nötkreatur i december

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket Daniel Persson, statistik@sjv.se

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

JO 48 SM Animal products Monthly Statistics 2001:11

Stabil utveckling av antalet djur

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

10 Jordbrukets ekonomi

10 Jordbrukets ekonomi

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

10 Jordbrukets ekonomi

10 Jordbrukets ekonomi

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

11 Ekologisk produktion

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Kraftig ökning av slakten av nötkreatur och gris

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Uppföljning av LRFs strategiska mål

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Referensår 2013 JO0205

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

,QQHKnOO. Statens jordbruksverk 2 JO 48 SM 0203

JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

Transkript:

JO 45 SM 0803 EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Prognos för utvecklingen 2007-2008 Economic Accounts for Agriculture first estimates for 2008 I korta drag Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka 2008 Värdet av produktionen av jordbruksvaror i löpande priser beräknas öka med 5 % år 2008 jämfört med år 2007. Vegetabilieproduktionen beräknas minska med 4 % medan animalieproduktionen beräknas öka med 14 %. Den totala spannmålsskörden ökar preliminärt med 4 % år 2008 jämfört med 2007 års skörd. Det är 5 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Den odlade spannmålsarealen ökade med 10 % jämfört med föregående år. Höga priser på spannmål under skördeåret 2007 ökade lantbrukarnas intresse för odling. Spannmålspriserna beräknas preliminärt minska med 29 % under skördeåret 2008 jämfört med 2007. Skörden av raps och rybs beräknas öka med 17 % jämfört med föregående år. Det är en ökning med 30 % jämfört snittet för de senaste fem åren. Ökningen beror framför allt av att odlingen av höstraps ökat. Det har även varit förhållandevis hög skörd per hektar för höstraps. Priset på oljeväxter beräknas preliminärt minska med 1 %. De genomsnittliga priserna för svin och nöt har preliminärt ökat med ca 14 % under 2008. Priserna för fjäderfä har preliminärt ökat med 31 % 2008 jämfört med år 2007. Slakten av nötkreatur beräknas minska något under år 2008, medan slakten av svin beräknas öka något. Slakten av fjäderfä ökar preliminärt något år 2008 jämfört med år 2007. Invägningen av mjölk minskade preliminärt något år 2008 samtidigt som priset på mjölk beräknas öka något under år 2008. Daniel Persson, 036-15 50 39 statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 5 december 2008. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 45 SM 0803 Prognos för inkomstutvecklingen 2007-2008 Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster till baspriser ökar preliminärt med 4,5 % mellan 2007 och 2008. Vegetabilieproduktionen minskar något medan animalieproduktionen ökar. För vegetabilier minskar spannmål kraftigt. Även industrigrödor samt köks- och plantskoleväxter minskar. Övriga produktionsgrenar inom vegetabilier ökar eller är på samma nivå som under 2007. Inom animalieproduktionen är hästar, får och getter, andra djur samt andra djurprodukter oförändrade. Övriga produktionsgrenar inom animalieproduktionen ökar med mellan 3 24 %. Jordbrukssektorns faktorinkomst beräknas minska med 12,6 % år 2008 jämfört med år 2007. Faktorinkomsten beräknas som summan av produktionsvärdet och direktersättningar minus kostnader för insatsförbrukning och kapitalförslitning. Produktionsvärdet beräknas preliminärt öka med 4,5 % under år 2008. Direktersättningarna beräknas minska något. Kostnaderna för insatsförbrukning samt kapitalförslitning beräknas öka under 2008 jämfört med 2007. Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning över inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2007 samt förändringar till år 2008 i volym, pris och värde uttryckt som index. I mitten av december planerar Eurostat att redovisa prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2007 och 2008. Indikator A, dvs. förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-3,9 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 0,3 %, kommer indikator A för Sverige att visa en nedgång med 9,3 %. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Statens Jordbruksverk 3 JO 45 SM 0803 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Produktionsvärde och kostnader inom jordbrukssektorn 2007 samt prognos för utvecklingen 2007-2008, index 2007=100 4 Fakta om statistiken 5 Detta omfattar statistiken 5 Definitioner och förklaringar 6 Så görs statistiken 6 Statistikens tillförlitlighet 6 Bra att veta 7 Annan statistik 7 Elektronisk publicering 7 In English 8 Summary 8 List of tables 8 List of terms 8

Statens Jordbruksverk 4 JO 45 SM 0803 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Kod 1. Produktionsvärde och kostnader inom jordbrukssektorn 2007 samt prognos för utvecklingen 2007-2008, index 2007=100 1. Agricultural output, intermediate consumption and other costs 2007 and a first estimate for 2008, index 2007=100 EAA Värde 2007 Volymindex Prisindex Värdeindex 01 Spannmål (inkl.utsäde) 8 169 110,5 71,2 78,7 02 Industrigrödor 1 431 90,9 99,4 90,4 03 Foderväxter 5 699 105,8 108,9 115,2 04 Köks- och plantskoleväxter 2 973 95,7 101,9 97,5 05 Potatis 1 702 96,3 110,4 106,3 06 Frukt och bär 570 101,5 118,2 120,0 09 Andra växter och vegetabiliska produkter 41 100,0 100,0 100,0 10 Vegetabilieproduktion (01 till 09) 20 585 104,3 91,9 95,8 11 Djur 9 392 95,5 113,7 108,6 12 Animaliska produkter 10 641 100,1 118,1 118,2 13 Animalieproduktion (11+12) 20 033 97,9 116,1 113,7 14 Produktion av jordbruksvaror (10+13) 40 618 101,3 103,5 104,6 15 Produktion av jordbrukstjänster 2 531 104,0 100,0 104,0 16 Jordbrukets produktion (14+15) 43 149 101,3 103,3 104,6 17 Sekundära icke-jordbruksaktiviteter 3 819 104,0 100,0 104,0 18 Jordbrukssektorns produktion (16+17) 46 968 101,5 103,0 104,5 19 Total insatsförbrukning 33 287 96,9 114,2 110,7 20 Förädlingsvärde brutto till baspris (18-19) 13 681 112,7 79,5 89,7 21 Kapitalförslitning 7 783 99,9 106,0 105,9 22 Förädlingsvärde netto till baspris (20-21) 5 898 129,7 52,6 68,2 23 Löner och kollektiva avgifter 2 482.. 101,0 25 Övriga produktionssubventioner 9 020.. 100,0 26 Faktorinkomst (22+25) 14 918.. 87,4 27 Driftsöverskott netto (22-23+25) 12 436.. 84,7 28 Arrende- och hyreskostnader 1 814.. 101,0 29 Räntekostnader 2 714.. 97,8 30 Ränteintäkter 463.. 98,3 31 Företagsinkomst netto (27-28-29+30) 8 371.. 77,7 40 Total arbetsinsats (1000 årsverken) 68,5.. 96,1 Prisförändring BNP.. 100,3. Anm. Volym- och prisindex beräknas inte för posterna med kod 23 40.

Statens Jordbruksverk 5 JO 45 SM 0803 Fakta om statistiken EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar över värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EUs statistikmyndighet Eurostat. Uppgifterna i EAA avser både värden och volymer (dvs. värden i fasta priser) på inkomstsidan och för vissa poster på utgiftssidan. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till Eurostat enligt fastställd tidsplan. EAA avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom den nationella jordbrukssektorn och används bl.a. som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar av jordbrukssektorns förändringar. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den s.k. sektorskalkylen. Detta omfattar statistiken EAA är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper. EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som anses vara karakteristiska för jordbruket och som därför skall ingå i beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter från annan verksamhet, såsom från skogsbruk eller anställning. I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inkl. trädgårdsodling) eller under glas, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget privat bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäktseller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara ickejordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner. På vegetabilieområdet ska all produktion/skörd värdesättas, även skörd av sådana produkter som används som foder och som omsätts inom sektorn genom direkt försäljning till andra jordbruksföretag eller används på de jordbruk där de produceras. Samtidigt återkommer dessa produktionsdelar under kostnadssidan som kostnader för foder och påverkar därför inte nettoresultatet. På animalieområdet gäller att produktionsvärdet för husdjuren nötkreatur, svin och får inte enbart utgörs av slaktintäkter. För dessa djurslag beräknas produktionsvärdet på olika sätt för stamdjur och omsättningsdjur. För stamdjur utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren har när inträde till stamdjursbeståndet sker. Detta gäller för mjölkkor, am- och dikor, suggor, galtar samt tackor. För omsättningsdjur är produktionsvärdet detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan årets början och slut. I EAA redovisas produktionsvärden och kostnader både till producentpris och baspris. EAA till baspris innefattar direktersättningar (subventioner), vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Vidare uppdelas direktersättningar i pro-

Statens Jordbruksverk 6 JO 45 SM 0803 dukt- resp. produktionsrelaterade direktersättningar. Produktionsrelaterade direktersättningar, såsom miljöstöd, redovisas under en särskild post. Definitioner och förklaringar De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt: + Värdet av vegetabilieproduktionen + Värdet av animalieproduktionen + Intäkter från jordbrukstjänster + Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter = Totalt produktionsvärde - Kostnader för insatsvaror och tjänster = Förädlingsvärde brutto till baspris - Kapitalförslitning = Förädlingsvärde netto till baspris + Övriga produktionssubventioner = Faktorinkomst - Löner och kollektiva avgifter = Driftsöverskott netto - Arrende- och hyreskostnader - Nettoräntekostnader = Företagsinkomst Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre s.k. inkomstindikatorer. Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt. Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke. Indikator C: Företagsinkomst. Så görs statistiken EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt arrendekostnader och avskrivningskostnader för maskiner och redskap. Statistikens tillförlitlighet EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik för endast ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen vanligen baseras på aggregerade bokföringsuppifter från omkring 11 000 företag. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. Statistiken avseende det senaste året baseras på en stor andel preliminära uppgifter och prognoser, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den har en hög grad av osäkerhet.

Statens Jordbruksverk 7 JO 45 SM 0803 Bra att veta Annan statistik Denna statistik kan i första hand jämföras med motsvarande statistik för övriga EU-länder som publiceras av Eurostat. Elektronisk publicering Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 8 JO 45 SM 0803 In English Summary The value of agricultural output is expected to increase by 5 % in 2008 compared to 2007. Crop output is expected to decrease by 4 % while animal output is expected to increase by 14 %. The total harvest of cereals is expected to increase by 4 % compared with 2007 according to preliminary figures. The harvest of cereals is 5 % higher compared with the average of the last five years. The total area of all cereal crops increased by 10 % compared to the last year. The price of cereals is expected to decrease by 29 % in 2008. The harvest of rape and turnip rape is expected to increase by 17 % compared to the last year, which is 30 % above the average for the last five years. The increase is mainly attributable to the more growing of autumn rape. The yield per hectare for autumn rape was rather high. The price of oil seeds is expected to decrease by 1 %. The average prices of pigs and cattle have increased by 14 % in 2008 according to preliminary figures. The prices of poultry has increased by 31 % 2008 compared to 2007. The slaughtering of cattle decreased somewhat in 2008, while the slaughtering of pigs is expected to increase somewhat. The quantity of milk delivered to wholesalers is expected to decrease somewhat in 2008. The price of milk is expected to increase somewhat in 2008 compared to 2007. The output of the agricultural industry in basic prices is expected to increase by 4.5 % in 2008 compared to 2007. Crop output is expected to decrease somewhat while animal production is expected to increase somewhat. The decrease of cereals is substantial. Industrial crops and vegetables and horticultural products are also expected to decrease. In animal production, cattle, sheep and goats, other animals and other animal products about the same as last year. Other fields of animal production are expected to increase between 3 24 % in 2008. The factor income of agriculture is expected to decrease by 12.6 % in 2008 compared to 2007. The factor income is calculated as the sum of production value and direct subsides less the expenses of intermediate consumption and fixed capital consumption. The production value is expected to increase by 4.5 % in 2008. The direct subsidies are expected to decrease somewhat in 2008. Intermediate consumption and fixed capital consumption are expected to increase in 2008 compared to 2007. List of tables Explanation of symbols 4 1. Agricultural output, intermediate consumption and other costs 2007 and a first estimate for 2008, index 2007=100 4 List of terms Andra/Annan Other

Statens Jordbruksverk 9 JO 45 SM 0803 Animalieproduktion Animaliska produkter Arbetsinsats Arrende Baspris Blommor och växter Bnp Brutto Bränslen och drivmedel Byggnader Djur Djurfoder Driftsöverskott Elektricitet Energi Faktorinkomst Fjäderfä Foderväxter Frukt och bär Får och getter Färska Företagsinkomst Förädlingsvärde Handelsgödsel Havre Hyreskostnader Hästar Industrigrödor Icke-jordbruksaktiviteter Insatsförbrukning Jordbruk Jordbruksproduktion Jordbrukssektorn Jordbrukstjänster Jordbruksvaror Kapitalförslitning Kollektiva avgifter Korn Köksväxter Löner Animal output Animal products Labour input Rent Basic price Flowers and plants Gdp Gross Fuels and propellants Buildings Animals Animal feed Operating surplus/mixed income Electricity Energy Factor income Poultry Forage plants Fruits Sheep and goats Fresh Entrepreneurial income Value added Fertilizers and soil improvers Oats Real estate rental charges Equines Industrial crops Non-agricultural activities Intermediate consumption Agriculture Agricultural output Agricultural 'Industry' Agricultural services Agricultural goods Fixed capital consumption Social security charges Barley Vegetables Compensation of employees

Statens Jordbruksverk 10 JO 45 SM 0803 Maskiner och utrustning Machinery and equipment Mjölk Milk Netto Net Nötkreatur Cattle Oljeväxter Oil seeds Plantskoleväxter Horticultural products Potatis Potatoes Prisförändring Change in price Produkter Products Produktion Production/Output Produktionssubventioner Subsidies on production Proteingrödor Protein crops Råg Rye Ränteintäkter Interest recieved Räntekostnader Interest paid Sekundära Secondary Sockerbetor Sugar beet Spannmål Cereals Svin Pigs Underhåll Maintenance Utsäde Seeds Vegetabilieproduktion Crop output Vegetabiliska produkter Crop products Vete Wheat Veterinärkostnader Veterinary costs Växter Plants Växtskyddsmedel Plant protection products and pesticides Årsverken Annual working unit Ägg Eggs Övriga Other