Kommunrapport Kumla. Redovisning av resultaten från projektet MIFO-inventering av förorenade områden i Örebro län

Kommunrapport Kumla Redovisning av resultaten från projektet MIFO-inventering av förorenade områden i Örebro län Kvarntorpshögen, ett resultat efter decennier av alunskifferförbränning. Borrningar i högen visar att temperaturer uppemot 500 700 o C förekommer i de centrala delarna på cirka 15 meters djup (Foto: Johan Eldin). www.t.lst.se Publ. nr 2006:2

Förord Länsstyrelsen i Örebro län bedriver, liksom övriga länsstyrelser, ett långsiktigt arbete för att identifiera, riskklassificera och efterbehandla förorenade områden i länet. Denna rapport sammanfattar en inventering av förorenade områden i Kumla kommun. Inventeringsarbetet har utförts av Linda Ormann, Johan Eldin och Lena Andersson i samarbete med Kumla kommun. Fredrik Boström har svarat för samordningen av arbetet som har genomförts under perioden juni till december 2005. Finansiering har skett med medel från Naturvårdsverket. Rapporten har författats av Johan Eldin och Linda Ormann. Örebro, december 2005 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör

Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...1 3. Metod...2 3.1 Objekt i Länsstyrelsens inventeringsprojekt...2 3.2 MIFO-inventering i Kumla kommun...3 4. Kvarntorpsområdet...3 5. Resultat...6 5.1 Inventerade objekt...7 6. Diskussion...9 6.1 Bensinstationer...9 6.2 Motivering till riskklassningen...9 7. Litteratur...11 8. Referenser...12 Bilaga 1: Potentiellt förorenade områden i Kumla kommun... I Bilaga 2: GIS-lager som använts vid inventeringen...v Bilaga 3: Förkortningar och begrepp...viii

1. Inledning Naturvårdsverket fick år 1990 i uppdrag att planera för åtgärder för efterbehandling och sanering av förorenade områden. Naturvårdsverket genomförde en branschkartläggning (BKL) åren 1992-1994 för att identifiera de största och allvarligaste områdena/branscherna i landet. De branscher som studerades blev indelade i riskklasser (Naturvårdsverket, 1995). I april 1999 antog riksdagen femton miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att konkretisera miljöarbetet, antog riksdagen 2001-2002 flera delmål på vägen till miljömålen. Enligt delmålet Giftfri miljö ska förorenade områden vara identifierade senast år 2005, och inom minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. Delmålet ersattes den 25 november 2005 av två nya delmål. I de nya delmålen anges att samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 210. Delmålen anger också att under perioden 2005-2010 ska åtgärder ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak är löst senast år 2050. Länsstyrelsen i Örebro län utförde en översiktlig inventering 1997 med syfte att identifiera potentiellt förorenade områden. Dessa objekt riskklassades till största delen enligt BKL. År 1999 kom Naturvårdsverkets modell Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) med syfte att möjliggöra riskbedömningar med rimlig säkerhet på ett enhetligt sätt i hela landet. Riskbedömningen kan göras i två faser. Fas 1 innebär orienterande studier där det sammanställs vilka uppgifter som finns i arkiv samt om det till exempel finns någon före detta anställd som kan ge information om hur hanteringen av kemikalier gått till. Fas 2 innebär översiktliga undersökningar med analyser av markprover tagna där verksamheten varit igång. En fas 2 undersökning kan tydligare redogöra för vilka föroreningar som finns vid den aktuella verksamheten. Resultatet av bedömningen innebär att objekten inordnas i en av fyra riskklasser (Naturvårdsverket, 1999): Klass 1: Klass 2: Klass 3: Klass 4: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö Stor risk för människors hälsa och miljö Måttlig risk för människors hälsa och miljö Liten risk för människors hälsa och miljö År 2002 påbörjades en kommunvis inventering av Örebro län och 2005 var det Kumlas tur. Enligt MIFO-metodiken gicks alla potentiellt förorenade områden igenom och fördes in i MIFO-databasen. Enligt MIFO-metodiken ska objekten identifieras och eventuellt även inventeras. Identifiering innebär registrering av bransch och koordinater, medan inventering är mer djupgående och inkluderar arkivsökning och riskklassning. 2. Syfte Syftet med inventeringen är att den ska utgöra ett underlag för planering och prioritering för att genomföra efterbehandling av förorenade områden. Rapporten syftar till att beskriva det aktuella läget för kommunen vad gäller antalet förorenade områden, vilka objekt som är klassade i riskklass 1 och 2 enligt MIFO fas 1 samt redogöra för vilka objekt som är identifierade i kommunen. 1

Verksamheter i drift ska endast identifieras och lagras i MIFO-databasen. Riskklassningen av dessa är tänkt att ske genom den ordinarie tillsynen och då framför allt av verksamhetsutövaren själv. 3. Metod Metoden som använts är Naturvårdsverkets MIFO-modell. Modellen är till för att användas vid inventeringar och undersökningar av förorenade platser i Sverige. Genom att samma metod används för hela landet blir resultatet jämförbart med andra undersökningar och en vedertagen riskklassning kan genomföras. MIFO -modellen är uppdelad i två faser. I fas 1 genomförs orienterande studier med uppgiftsinsamling, platsbesök och intervjuer med berörda parter samt en preliminär riskklassning. De uppgifter man samlar in under fas 1 berör bl.a. områdets historik, spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet och administrativa uppgifter. De objekt som i MIFO fas 1 får riskklass 1 eller 2 kommuniceras med verksamhetsutövare, fastighetsägare och kommun för att kvalitetssäkras. Dessutom prioriteras dessa objekt till MIFO fas 2, vilket innebär mer djupgående undersökningar än de som blivit utförda under fas 1. Enligt riktlinjerna för MIFO-modellen får inte riskerna underskattas, men de ska heller inte överskattas. Ju större osäkerheter som finns i underlaget desto strängare bedömningar bör göras. 3.1 Objekt i Länsstyrelsens inventeringsprojekt Naturvårdsverkets riktlinjer för inventeringen innebär vissa inskränkningar. Naturvårdsverket har sammanställt en branschlista som anger vilka typer av verksamheter som Länsstyrelserna får använda statliga medel för inventering respektive identifiering. Branschlistan består av fyra delar: Branscher där objekten ska inventeras Branscher där objekten endast ska identifieras och branschklassas Branscher där objekten inte ens ska identifieras Branscher där inventering och identifiering i första hand ska utföras av andra aktörer (t.ex. SPIMFAB och kommuner) Länsstyrelsernas arbete koncentreras till de objekt som skall inventeras eller identifieras med bidrag från Naturvårdsverket. Ett objekt är identifierat när uppgifter om bransch, fastighetsbeteckning och koordinater fastställts i MIFO. Ett objekt är inventerat då det är riskklassat enligt MIFO fas 1. För anläggningar där verksamheten fortfarande är i drift bör inventeringsarbetet drivas i den ordinarie tillsynen. Därför har dessa objekt endast identifierats. Samtliga objekt som angetts att de ska inventerats har blivit inventerade och riskklassade enligt MIFO. 2

3.2 MIFO-inventering i Kumla kommun Inventeringsarbetet har bedrivits genom arkivsökningar i Länsstyrelsens arkiv, Örebro stadsbibliotek (Saxons hembygdssamling), Arkivcentrum samt Länsarvet. Insamling av underlagsmaterial har skett genom att använda brunnsarkivet och jordartskartor från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Information har även hämtats ur Länsstyrelsens inventering av sågverk, försvarets inventering av miljöfarliga lämningar, Länsstyrelsens inventering av gamla avfallsupplag, SPIMFAB:s listor över objekt i Örebro län samt Lantmäteriets fastighetsdatasystem (FDS) (se även avsnitt 6 och 7 samt bilaga 2). Efter insamlande och registrering av material togs kontakt med Peter Eriksson (Miljö- och byggnadsnämnden, Kumla kommun) för att diskutera vissa objekt. Därefter gjordes platsbesök på bl.a. Norrsjön rödfyr, Hynneberg rödfyr 1 & 2 och Amanatidis import och export AB samt att Peter Eriksson besöktes för att diskutera objekt och få ytterligare information. Rödfyrarna valdes ut för platsbesök eftersom de bedömdes allvarliga ur miljösynpunkt och utförliga uppgifter saknades. Amanatidis import och export AB valdes ut för det var oklart över hur stor verksamheten varit. Efter platsbesöken fördes informationen in i databasen och kompletterades med ytterligare data från olika GIS-skikt (se bilaga 2). 4. Kvarntorpsområdet Kvarntorpsområdet är ett av Sveriges mest förorenade områden enligt Björn Lindbom på SGU. Föroreningssituationen i området är mycket omfattande, både när det gäller mark och vatten. De föroreningar som det främst rör sig om är metaller, olja, PAH, PCB och dioxiner. Historik Under andra världskriget så fick Sverige det svårt med importen av olja. Därför gjordes det försök att utvinna olja ur inhemska råvaror. 1939 gjordes en utredning av SGU som visade att Kvarntorpsområdet kunde vara lämpligt för exploatering om produktion av inhemsk olja måste ske. Svenska Skifferoljeaktiebolaget (SSAB) bildades och ett skifferoljeverk byggdes. Den första oljan utvanns 1942 ur alunskiffer och verksamheten pågick till 1945, då bensin, olja och svavel framställdes. Efter kriget så utvidgades verksamheten till att även börja producera gasol, ammoniak, ammoniumsulfat, jordbruks- och murbrukskalk samt kalksandsten. Dessutom började AB Atomenergi utvinna uran ur alunskiffer (1949). Enligt riksdagens beslut 13 juni, 1961 så avvecklades skifferoljetillverkningen i Kvarntorp. I januari 1962 såldes ammoniakverket och oljeförgasningsverket till Svenska Salpeterverken AB (SSV). I april 1962 såldes distribution och försäljningsrörelse för gasol till Svenska Esso AB. Atomenergis verksamhet i Kvarntorp avvecklades 1964 och i september 1965 såldes resten av anläggningen (utom askhögen) till Yxhult Stenhuggeri AB (senare Ytong AB). Yxhult lade ned sin skifferoljeverksamhet i oktober 1966. Yxhult startade en ny fabrik för framställning av lättbetong samt en sandstensgruva (1968). Flera kemiska industrier etablerade sig inom det gamla SSAB-området. 1968 startade Aminkemien fabrik för framställning av baskemikalier för tvättmedel och i början av 1970-talet bildades Ferriklor AB 3

(senare Kemwater). Ferriklor framställde fällningskemikalier, för bland annat kommunala reningsverk, ur förbrukade betbad från industrier. När SSAB upphörde med sin produktion gjordes vissa återställningsarbeten för att förbättra miljön kring skifferbrotten. 1982 lades ammoniakfabriken ned som då drivits av SSV och Supra AB. Supra utarbetade i samband med nedläggningen, en återställningsplan i samarbete med Koncessionsnämnden, Länsstyrelsen och Kumla kommun. Kumla kommun övertog askhögen samt kringliggande områden för att inrätta ett fritidscentrum för olika sportaktiviteter i november 1982 och fick i och med övertagandet ett bidrag av SSAB som slutlig ersättning för kommunens åtaganden (Kemakta, 1996). Idag bedrivs det bland annat en bildemontering, kemikalietillverkning, asfalt- och betongtillverkning, lagring och behandling av miljöfarligt avfall samt avfallssortering och deponering. Ett flertal undersökningar har genomförts i Kvarntorpsområdet. Kemakta genomförde, på uppdrag av SGU, 1996 en inventering och riskklassning (enligt fas 1) på 35 objekt. SGU fick 2001, ett uppdrag att kartlägga förorenade områden som orsakats av statliga bolag som idag är nedlagda. Kvarntorp var ett av fyra påkomna områden. Kemakta genomförde även en studie av grundvattensystemet 2005. SWECO Viak AB genomförde, på uppdrag av SGU, 2005 en studie av Kvarntorpshögen, vars volym uppskattas till cirka 40 miljoner m 3, samt en förstudie Kvarntorpsområdet - Undersökning avseende markföroreningar. Det finns idag två ansvarsutredningar gjorda (Länsstyrelsen i Örebro län, 2002 & Länsstyrelsen i Örebro län 2006) för delar av Kvarntorpsområdet, men det är i skrivandets stund oklart exakt hur ansvaret fördelas för efterbehandlingskostnaderna. Kvarntorpsområdet är cirka 6,5 km 2 och innefattar många objekt med mycket stor risk för människa och miljö, vilket visas i figur 1. 4

0 0,5 1 Km Förorenad_mark_jan2006_MIFO_fas2_intern Fas 2 - Översiktliga undersökningar $1 Riskklass 1 - Mycket stor risk för människors hälsa och m $1 Riskklass 2 - Stor risk för människors hälsa och miljö $1 Riskklass 3 - Måttlig risk för människors hälsa och miljö $1 Riskklass 4 - Liten risk för människors hälsa och miljö Förorenad_mark_jan2006_MIFO_fas1_intern Fas 1 - Orienterande studier!( Riskklass 1 - Mycket stor risk för människors hälsa och m!( Riskklass 2 - Stor risk för människors hälsa och miljö!( Riskklass 3 - Måttlig risk för människors hälsa och miljö!( Riskklass 4 - Liten risk för människors hälsa och miljö!( Endast branschklassad eller i drift Copyright Lantmäteriet 2004. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 106-2004/188 T. Figur 1. Kvarntorpsområdet i Kumla kommun. 5

5. Resultat I Kumla kommun har 220 potentiellt förorenade områden kunnat identifieras. Objekten visas på kartan i figur 2 och i listan i bilaga 1. Samtliga dessa har förts in i MIFO-databasen. 55 objekt har riskklassats enligt MIFO fas 1 (35 är gjorda av Kemakta), varav 11 objekt bedömts som mycket stor risk för människa och miljö och riskklassats enligt MIFO fas 2 av SGU i samarbete med SWECO Viak. Resterande objekt har endast identifierats och/eller riskklassats enligt branschkartläggningen. Att de flesta objekt endast identifierats beror på att de är i drift, tillhör en bransch som endast ska identifieras eller tillhör en bransch som ska inventeras av andra aktörer (se avsnitt 3.1). I figur 1 redovisas hur olika branscher är fördelade i MIFO-databasen. I branschen övrigt finns objekt som inte passar någon annanstans, som t.ex. Södra diket (objekt 31) i Kvarntorp. Bransch Gummiproduktion Oljedepå Garveri Förbränningsanläggning Asfaltsverk Mellanlagring av avfall Mellanlagring av farligt avfall Kemtvätt Bilskrot och skrothandel Övrig organisk kemisk Betong- och cementgjuteri Ytbehandling av trä Olycksplats Skjutbana Betning av säd Avloppsreningsverk Textilindustri Plantskola, Handelsträdgård Sågverk Kommunal avfallsdeponi Bilvårdsanläggning Tryckeri Grafisk industri Övrig oorganisk kemisk Gruva och upplag Anläggning för miljöfarligt Bensinstation Övrigt Verkstadsindustri 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 3 3 3 4 4 5 6 6 7 7 8 8 8 11 11 13 38 78 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 Antal Figur 2. Antal objekt i MIFO-databasen inom varje bransch i Kumla kommun. 6

Copyright Lantmäteriet 2004. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 106-2004/188 T. Figur 3. Potentiellt förorenade områden i Kumla kommun. 5.1 Inventerade objekt Resultatet av de objekt som inventerats och riskklassats av Länsstyrelsen i Örebro enligt MIFO fas 1 ses i tabell 1. Inga objekt som inventerats av Länsstyrelsen i Örebro enligt MIFO fas 1 har tilldelats riskklass 1. Kemakta inventerade 1996 35 objekt i Kvarntorp. Resultatet av Kemaktas inventering och riskklassning (MIFO fas 1) ses i tabell 2. 11 objekt som av Kemakta riskklassats som 1:or har SWECO Viak och SGU prioriterat och genomfört MIFO fas 2 undersökningar på. Resultatet av fas 2 undersökningarna ses i tabell 3. 7

Tabell 1. Objekt riskklassade av Länsstyrelsen i Örebro enligt MIFO fas 1 i Kumla kommun. Bransch Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass 1 2 3 4 Grafisk industri 9 1 Textilindustri 3 3 Gruvor och upplag 3 Bilskrot 1 Tabell 2. Objekt riskklassade av Kemakta enligt MIFO fas 1 i Kumla kommun. Bransch Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass 1 2 3 4 Övrig oorganisk kemisk industri 7 1 Gruvor och upplag 3 3 Övrigt 5 Sediment 4 1 Övrig organisk kemisk industri 2 1 Anläggning för miljöfarligt avfall 1 1 Kommunala avfallsdeponier 1 1 Avloppsreningsverk 1 Betong- och cementindustri 1 Bilskrot och skrothandel 1 Oljedepåer 1 Tabell 3. Objekt riskklassade av SWECO Viak & SGU enligt MIFO fas 2 i Kumla kommun. Bransch Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass 1 2 3 4 Övrig oorganisk kemisk industri 2 2 Övrigt 2 1 1 Sediment 1 Övrig organisk kemisk industri 1 Oljedepåer 1 8

6. Diskussion Av totalt 220 registrerade objekt i kommunen har 55 stycken inventerats enligt MIFO fas 1. Den riskklass som de inventerade objekten erhållit är baserade på den information som tagits fram angående objekten. Mängden information som kunnat tas fram har varierat, vilket gör att även säkerheten i bedömningen varierar. Dock innebär en fas 1 inventering endast att en preliminär riskklassning görs, och en MIFO fas 2 inventering med mer utförliga undersökningar krävs för att fastställa en riskklass med större noggrannhet. 6.1 Bensinstationer Enligt Naturvårdsverkets direktiv skall bensinstationer som ingår i SPIMFAB:s (Svenska Petroleum Institutet Miljösaneringsfond AB) undersökningar endast lagras i MIFOdatabasen. Utöver SPIMFAB:s objekt finns ett antal bensinstationer som endast ska identifieras. Bensinstationer som inte ingår i SPIMFAB är de som är nedlagda innan den 1 juli 1969 eller efter den 31 december 1994, samt bensinstationer som inte är anmälda till SPIMFAB. Bensinstationer som ej ingår i SPIMFAB branschklassas som 2:or. Det är den enda branschen som har den branschklassen som ej ska inventeras. 6.2 Motivering till riskklassningen Nedan redovisas de motiveringar som ligger till grund för MIFO-klassningen för de objekt (3 stycken rödfyrhögar) som Länsstyrelsen i Örebro tilldelade riskklass 2. Fastighetsägare, eventuell verksamhetsutövare samt aktuell myndighet har delgivits information om dessa objekt. Motiveringar för objekt som riskklassats av Kemakta och SWECO Viak finns i konsulternas egna rapporter (Kemakta, 1996 och SWECO Viak & SGU, 2005). Redovisade motiveringar är inte självständiga texter utan utgör en del av de uppgifter och bedömningar som är registrerade i MIFO-databasen. För en komplett bild över situationen kring objekten hänvisas till ursprungstexten i MIFO-databasen. Historik rödfyrhögar Från slutet av 1700-talet och ända fram till mitten av 1900-talet har alunskiffer brutits för att användas som bl.a. bränsle vid kalkbränning. Den restprodukt (skifferaska) som bildades benämns rödfyr p.g.a. den rödaktiga färgen. Kalkugnarna byggdes upp i närheten av brotten där brytningen av kalkstenen skedde, för att slippa långa och besvärliga transporter. Efter att den brända kalken hade tagits omhand och transporterats bort deponerades restprodukten, rödfyren, i stora högar i närheten av kalkugnarna. Rödfyr liknar vittrat gruvavfall. De föroreningar som förekommer i högst halter är främst arsenik, uran, vanadin och molybden. Rödfyren innehåller även andra tungmetaller men i lägre koncentrationer. Uran har en naturlig nedbrytningskedja där radon är ett av stegen. Inandning av uranhaltigt damm kan innebära en hälsorisk. Dock är radioaktiva isotopers lakbarhet låg i rödfyr. Genom kontakt med syre vittrar sulfidmineralerna och ett surt och tungmetallhaltigt lakvatten uppstår som kan påverka omgivningen. Hynneberg 1 rödfyr (riskklass 2) Volym 50000 m 3. Objektet ligger i utkanten av ett industriområde som är inhägnat. Sjön som är närrecepient, är själva brottet. 9

Hynneberg 2 rödfyr (riskklass 2) Volym 10000 m 3. Objektet ligger i utkanten av ett industriområde som är inhägnat. Sjön som är närrecepient, är själva brottet. Det ligger en bergborrad brunn cirka 230 meter från Hynneberg 2. Det är idag oklart vad brunnen har för funktion. Norrsjön rödfyr (riskklass 2) Volym >600000 m 3. Objektet ligger i utkanten av ett industriområde som är öppet. Sjön som är närrecepient, är själva brottet. Det ligger en brunn cirka 10 meter från rödfyrhögen. Det är idag oklart vad brunnen har för funktion. 10

7. Litteratur Nedanstående litteratur har använts vid inventeringen: Allmänt Metodik för Inventering av Förorenade Områden, Rapport 4918, Naturvårdsverket, 1999 Branschkartläggningen, Etapp1, En inventering av efterbehandlingsbehovet i Sverige för industriellt förorenade deponier, markområden och sediment, Statens naturvårdsverk, 1992 Branschlista, Branscher inom vilka objekten ska inventeras respektive endast identifieras i det efterbehandlingsarbete som utförs med bidrag från Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, 2004 Informationskällor hos Länsstyrelsen Databas EMIssionsRegistret, 1997 Databas industrihistoriska inventeringen, Länsstyrelsen i Örebro län, 2003 Databasregister över gruvor och nyttostenbrott i Örebro län, 1992 FastighetsDataSystemet från Lantmäteriverket Inventering Impregnerings- och sågverk i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, 1974, 1980 och 1986 Metalläckage från gruvavfall i Örebro län, SGU, 1992 Näringslivsregistret från Bolagsverket Industriella vatten- och luftutsläpp i Örebro län 1980, nr 1981:6 Resultat av riktad branschtillsyn kemtvättar 1979-1981, Yrkesinspektionen, Örebro distrikt, 1981 Informationskällor på Internet Företagsarkivet i Örebro län (www.arkivcentrum.t.se) Gula sidorna (www.gulasidorna.se) Kumla kommun (http://www.kumla.se/) Stadsbibliotek Andersson och Ekberg, Kumla ett halvsekel som stad, (1992) Helander, Kumla i bild (1967) Helander, Kumla socken och municipalsamhälle, (1925) Lindsten, A-S., m.fl., Sköllerstabygden, del 2, 1984 Kumla Lindsten, A-S., m.fl., Sköllerstabygden, del 3, 1992 Kumla Örebro läns förvaltning och bebyggelse 2 (3) Närke, 1949 Övriga informationskällor Kumla Hembygdsförening Status SPIMFABprojekt i Örebro län 11

8. Referenser Nedan redogörs för de litteraturhänvisningar som finns i rapporten Kemakta, 1996. Efterbehandling i Kvarntorpsområdet Översiktlig inventering och riskklassificering Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2004. Inventering av förorenade områden träskyddsbranschen i Kronobergs län. Inventering enligt MIFO fas 1 av sågverk med doppning samt tryck- och vakuumimpregneringsanläggningar. Länsstyrelsen Örebro län, 1992. Register över gruvor och nyttostensbrott i Örebro Län (gruvdatabasen) Länsstyrelsen i Örebro län, 2002. Ansvarsutredning Kvarntorpsområdet. Dnr: 5771-08967- 2002 Länsstyrelsen Örebro län, 2003. Databas industrihistoriska inventeringen. Länsstyrelsen i Örebro län, 2006. Kompletterande ansvarsutredning för Kvarntorps industriområde. Dnr: 5751-12500-2005 Naturvårdsverket, 1995. Branschkartläggningen, En översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige. Rapport 4393. Naturvårdsverket, 1999. Metodik för inventering av Förorenade områden. Rapport 4918. SWECO Viak & SGU, 2005. Kvarntorpsområdet Undersökning avseende markföroreningar - Förstudie 12

Bilaga 1: Potentiellt förorenade områden i Kumla kommun Listan med förorenade områden är ett utdrag ur MIFO-databasen. ObjektID Objekt Bransch F1881-0001 Gulf-tapp Trädgårdsgatan Bensinstation F1881-0002 Nordins tryckeri Tryckeri F1881-0003 Ålsta Skjutbana F1881-0004 Kumla-Tvätten (Tvättbaren) Kemtvätt F1881-0005 Widlunds tryckeri, G (1) Tryckeri F1881-0006 Kumla Förpacknings AB (1) Tryckeri F1881-0007 Svanbergs Repro (1) Tryckeri F1881-0008 Björka Byggmaterial Sågverk F1881-0009 Offset-Service Tryckeri F1881-0010 Reklamstugan Tryckeri F1881-0011 Owes Skofabrik Verkstadsindustri F1881-0012 Esso (SPIMFAB) Bensinstation F1881-0013 Gulf (SPIMFAB) Bensinstation F1881-0014 Hynneberg 1 rödfyr Gruva och upplag F1881-0015 Sund, Joh:s Garveri F1881-0016 Hynneberg 2 rödfyr Gruva och upplag F1881-0017 Kumla 1 Kommunal avfallsdeponi F1881-0018 Kumla 2 Kommunal avfallsdeponi F1881-0019 Kvarntorp Kommunal avfallsdeponi F1881-0020 Brändåsen Kommunal avfallsdeponi F1881-0021 Kumla Brandstation Övrigt F1881-0022 Ga. Kvarntorpstippen (objekt 9) Kommunal avfallsdeponi F1881-0023 Säbylund Brandövningsfält Övrigt F1881-0024 Kvarntorpshögen (objekt 1) Gruva och upplag F1881-0025 Dammar på högen (objekt 2) Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0026 Norrsjön rödfyr Gruva och upplag F1881-0027 Åbytorps Handelsträdgård AB Övrigt F1881-0028 Serpentinsjön (objekt 3) Övrigt F1881-0029 Cyklondammarna (objekt 4c) Övrigt F1881-0030 Området mellan serpentindammarna (objekt 5) Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0031 Gamla biodammar ( f.d. Avloppsren.anl. objekt 6) Avloppsreningsverk F1881-0032 Östra diket (objekt 7) Övrigt F1881-0033 Ytongbanan, Trafikcenter Scantec AB (Objekt 8) Gruva och upplag F1881-0034 Västra diket (objekt 10) Övrigt F1881-0035 Nordsjön (objekt 11) Gruva och upplag F1881-0036 Syrabecksjön (Syrasjön, objekt 12) Övrig organisk kemisk industri F1881-0037 Oljeberget (objekt 13) Oljedepå F1881-0038 Golfbanan (objekt 14) Gruva och upplag F1881-0039 Mellansjön (objekt 15) Gruva och upplag F1881-0040 Gruskross Odenanläggningar (objekt 16) Gruva och upplag F1881-0041 Yxhults sandstensgruva (objekt 17) Gruva och upplag F1881-0042 Yxhult AB Avfallsupplag (Objekt 18b) Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0043 Cistern, mellanlager SAKAB (Objekt 19) Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0044 Objekt 22 - Supra Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0045 Reservdammar och oljeavskiljaren (objekt 23) Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0046 Svarta havet (objekt 24) Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0047 Vita havet (Objekt 25) Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0048 Kvalitetsasfalt AB (Bergslagsasfalt AB Objekt 26) Asfaltsverk F1881-0049 Ekholms bildemontering AB (Objekt 27) Bilskrot och skrothandel F1881-0050 Pilängen Betong AB (Objekt 29) Övrigt I

F1881-0051 Södra diket (Objekt 31) Övrigt F1881-0052 Östersättersbrotten (Objekt 30) Kommunal avfallsdeponi F1881-0053 Sånnersta Skjutbana F1881-0054 Trollstenen Skjutbana F1881-0055 Konsum Hällabrottet - Bensinstation Bensinstation F1881-0056 ICA Hällabrottet Bensinstation Bensinstation F1881-0057 David Carlstein - Sågverk Sågverk F1881-0058 B.S.K. Mek. Verkstad AB Verkstadsindustri F1881-0059 Larssons Mek. Verkstad Verkstadsindustri F1881-0060 Olles Mekaniska AB Verkstadsindustri F1881-0061 Kumla Textilindustri AB Textilindustri F1881-0062 Bandindustri AB Verkstadsindustri F1881-0063 Gustaf Widlund Tryckeri (2) Grafisk industri F1881-0064 Bredenbergs Skor (Fränsko, Handelsbolaget) Verkstadsindustri F1881-0065 Älvbro Skofabriks AB (A.G Anderssons Skofabrik AB) Verkstadsindustri F1881-0066 Haga Skofabrik AB (Sahlén-Sko) Verkstadsindustri F1881-0067 Helgstedt & Pettersson (1) Verkstadsindustri F1881-0068 Thure Hammarbergs Cementgjuteri Övrigt F1881-0069 Kumla Läständring Verkstadsindustri F1881-0070 Kumla Snickeri- och ledstångsfabrik Verkstadsindustri F1881-0071 Landstingets Verkstäder, Kumla Verkstadsindustri Verkstadsindustri F1881-0072 Skofabriken Orient (2) Verkstadsindustri F1881-0073 Resta Grafiska AB Grafisk industri F1881-0074 Skomodeller, Firma (Bröderna Jowander) Verkstadsindustri F1881-0075 Sundström & CO., E. Verkstadsindustri F1881-0076 Träskofabriken AB Verkstadsindustri F1881-0077 Widlunds Skinnvaruindustri Grafisk industri F1881-0078 Serpentindammar (Objekt 4a & 4b) Övrigt F1881-0079 Kumla Mek Verkstad (Serical Reklamproduktion AB) Verkstadsindustri F1881-0080 AB Svepotex (Vaddindustri) Grafisk industri F1881-0081 Almgrens skofabrik Verkstadsindustri F1881-0082 Stene Tegelbruk Övrigt F1881-0083 Skinn & textil Textilindustri F1881-0084 Bergman Vändskofabrik, Axel Verkstadsindustri F1881-0085 Bore, G. Tvetström & CO., Skofabriken Verkstadsindustri F1881-0086 Stelin & Andersson, AB Verkstadsindustri F1881-0087 Tallbo, Skofabriken Verkstadsindustri F1881-0088 Skofabriken Orient Verkstadsindustri F1881-0089 Janssons Skofabrik, Leander Verkstadsindustri F1881-0090 Rydéns Skofabrik, Bröderna Verkstadsindustri F1881-0091 Fernström & CO. Skofabrik Verkstadsindustri F1881-0092 Wallin Textil AB, A. Textilindustri F1881-0093 Lindbloms eftr., E. Blohm, Verkstadsindustri F1881-0094 Gesall, Firma Verkstadsindustri F1881-0095 Härmod, Skofabriken, Johansson, Karlsson & CO. Verkstadsindustri F1881-0096 Jansson Skofabrik, Gösta Verkstadsindustri F1881-0097 Johansson Handskfabriks AB Paul Verkstadsindustri F1881-0098 Klingbergs Skomanufaktur Verkstadsindustri F1881-0099 Karlsson HB, N. E. Verkstadsindustri F1881-0100 Sol-sko, AB Verkstadsindustri F1881-0101 Fix, Skofabriken (Gajce) Verkstadsindustri F1881-0102 Olsson & Roséns Skofabrik, AB Verkstadsindustri F1881-0103 Klingbergs Vändskofabrik, F. A. Verkstadsindustri F1881-0104 Nybetong AB, Ytong International AB m.fl. Övrigt F1881-0105 Conoco Jet Nordic AB Bensinstation F1881-0106 SAKAB AB Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0107 Yxhult AB, Fabriksenheter (objekt 18) Övrigt F1881-0108 Ferriklor (objekt 21) Övrig oorganisk kemisk industri II

F1881-0109 Akzo Nobel Rexolin AB (objekt 20) Övrig organisk kemisk industri F1881-0110 Motorbana Atlas Copco Rock Drills AB Övrigt F1881-0111 Motorbana, TM:s Offroad Övrigt F1881-0112 Kumla Motorstadion, Thermiastadion Övrigt F1881-0113 Ruba Gummi Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0114 S-Värme AB Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0115 ADR Transport (Objekt 28) Övrigt F1881-0116 Tvätt-Center i Kumla AB(Snabbsko, Jovanders skof.) Kemtvätt F1881-0117 Kumla Kartongindustri Grafisk industri F1881-0118 Kumla tryckeri Grafisk industri F1881-0119 Ekeby Cementgjuteri Övrigt F1881-0120 Borgs Motor Bensinstation F1881-0121 Bensinstation Odensgatan Bensinstation F1881-0122 Skofabriken Oden Verkstadsindustri F1881-0123 Lennqvists Mekaniska verkstad Verkstadsindustri F1881-0124 Bröderna Jansson skofabrik Verkstadsindustri F1881-0125 Kumla Bandfabrik Textilindustri F1881-0126 Sickelsta mek verk Verkstadsindustri F1881-0127 Excelsior, AB (Sandbergs Mek Verk) Verkstadsindustri F1881-0128 Mekanisk Verkstad - Fylsta ind omr Verkstadsindustri F1881-0129 Mekanisk verkstad i Södra Via Verkstadsindustri F1881-0130 Nils Anderssons Skofabrik Verkstadsindustri F1881-0131 S.A. Widells Snickerifabrik Ytbehandling av trä F1881-0132 Carl Öberg Skofabrik Verkstadsindustri F1881-0133 Thrygg & Söner Verkstadsindustri F1881-0134 Arvid Perssons Vändskofabrik Verkstadsindustri F1881-0135 Sven Johansson Skofabrik AB Verkstadsindustri F1881-0136 K.E Gullbergs skofabrik (Rune A Jonssons skofabr.) Verkstadsindustri F1881-0137 Fridolf Pettersson(Larsson & Johansson, Millionbolaget) Verkstadsindustri F1881-0138 Ragnar Persson & Co (PALMS KARTONGFABRIK) Verkstadsindustri F1881-0139 Jonsson & Kjellin, AB Verkstadsindustri F1881-0140 Kumla Nya Lästfabrik (Ahl, Alfonso skofabrik) Verkstadsindustri F1881-0141 Skofabriken Wändia Verkstadsindustri F1881-0142 Sylvia, Skofabriken Verkstadsindustri F1881-0143 Bröderna Thörner, skofabrik Verkstadsindustri F1881-0144 Wilhelm Carlsson Skofabriks AB (Svepotex AB) Verkstadsindustri F1881-0145 Edvin Larsson Vändmakeri Verkstadsindustri F1881-0146 Reinholtz Trä AB (skofabrik) Ytbehandling av trä F1881-0147 Konrad Andersson AB Verkstadsindustri F1881-0148 C. A. Jonssons Skofabrik AB Verkstadsindustri F1881-0149 AGE Skofabriks AB (Kumla Skofabrik) Verkstadsindustri F1881-0150 AGE Skofabriks AB (2) Verkstadsindustri F1881-0151 Andersson & James skofabrik AB Verkstadsindustri F1881-0152 Kemwater Närke AB Övrig oorganisk kemisk industri F1881-0153 Kumla avloppsreningsverk Avloppsreningsverk F1881-0154 Kumla deponeringsanläggning Kommunal avfallsdeponi F1881-0155 Kumla Hetvattencentral Förbränningsanläggning F1881-0156 Multek Sweden, Ericsson Radio Systems Mönsterkort Verkstadsindustri F1881-0157 Brunoborgs Handelsträdgård Övrigt F1881-0158 Schur Pack Sweden AB Grafisk industri F1881-0159 Björka Såg Sågverk F1881-0160 C. G. Ströms AB (Connie-Skor AB) Verkstadsindustri F1881-0161 Skofabriken Sture Verkstadsindustri F1881-0162 Bengtar-Sko AB (Skoindustrimuseét) Verkstadsindustri F1881-0163 Bröderna Johanssons skofabrik Verkstadsindustri F1881-0164 Modins Klackfabrik Verkstadsindustri F1881-0165 AB Bertil Svidéns Skofabrik Verkstadsindustri F1881-0166 Gustaf Larsson & Co. Skofabrik Verkstadsindustri III

F1881-0167 Helgstedt & Pettersson (2) (JOWA-Sko) Verkstadsindustri F1881-0168 Olle Gullberg skofabrik Verkstadsindustri F1881-0169 Vissbergs Snickerifabrik Ytbehandling av trä F1881-0170 Kumla Byggvaror o Wirén o Co KB Sågverk F1881-0171 Tälle ångsåg Sågverk F1881-0172 Södra Mossby såg Sågverk F1881-0173 Wallins sängklädersfabrik (Plåtproduktion AB) Textilindustri F1881-0174 Amanatidis import och export AB Bilskrot och skrothandel F1881-0175 Löve kvarn Betning av säd F1881-0176 Brändåsens kvarn Betning av säd F1881-0177 Nykvarn kvarn Betning av säd F1881-0178 Kumla Ångkvarn Betning av säd F1881-0179 APC Övrigt F1881-0180 Backens Bilservice Bilvårdsanläggning F1881-0181 Bilcenter i Kumla AB Bilvårdsanläggning F1881-0182 Närkefrakt Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0183 Hasselfors Garden AB, Ekebymossen (Swerock AB) Övrigt F1881-0184 Kumlaverken AB Verkstadsindustri F1881-0185 LT:s Järn och Metall AB Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0186 PK:s Mekaniska Verkstadsindustri F1881-0187 St1 Sweden AB Bensinstation F1881-0188 Svenska Lantmännen, Spanmålsdivisionen Övrigt F1881-0189 Vägverket Region Mälardalen Avloppsreningsverk F1881-0190 Säbylunds Egendom AB Övrigt F1881-0191 Tekniska kontoret Avloppsreningsverk F1881-0192 Tekniska kontoret upplag asfalt - tillfällig Övrigt F1881-0193 Tekniska kontoret, mellanlager asfalt Övrigt F1881-0194 Willys El och kyl Övrigt F1881-0195 Hagabergs Mek. AB, Kumla Mek & Hydraulik Verkstadsindustri F1881-0196 Lannetegs Plåt och billackering, AMBU-Lack Bilvårdsanläggning F1881-0197 OKQ8 AB Bensinstation F1881-0198 OKQ8 DM Bensin & GDS AB Bilvårdsanläggning F1881-0199 Preem Petroleum AB Bensinstation F1881-0200 Shell Detaljist AB Bilvårdsanläggning F1881-0201 Svenska Statoil AB, Näslunds Bensin och Butik AB Bensinstation F1881-0202 Weidermans Buss KB Bilvårdsanläggning F1881-0203 AB Kumla Elektromontage Övrigt F1881-0204 Banverket Industridivisionen Övrigt F1881-0205 Bilisten i Sverige AB Bensinstation F1881-0206 Ekilas AB Övrigt F1881-0207 Kumla transportbandvulk Övrigt F1881-0208 Motor centrum i Kumla AB, Pump automattank Bilvårdsanläggning F1881-0209 Björka Trädgård Övrigt F1881-0210 Olssons Plantskola Övrigt F1881-0211 Sohlbergs Handelsträdgård Övrigt F1881-0212 Kumla Förpacknings AB (2) Tryckeri F1881-0213 Widlunds tryckeri, G (3) Tryckeri F1881-0214 Tankbilsolycka Hörsta Övrigt F1881-0215 Oljeutsläpp Blacksta Vattenverk Övrigt F1881-0216 Dieselutsläpp Hällabrottet Övrigt F1881-0217 Mexi (tidigare Atomenergi objekt 18a) Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0218 Supra AO & Lösn. M. Mott. (Objekt 22ab) Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0219 Supras deponi (objekt 22c) Anläggning för miljöfarligt avfall F1881-0220 Sotdeponi (objekt 32) Anläggning för miljöfarligt avfall IV

Bilaga 2: GIS-lager som använts vid inventeringen GIS-lager som har använts som standard vid MIFO -inventeringen till samtliga objekt. Listan är förenklad, den kompletta listan med sökvägar finns hos Länsstyrelsen. Lantmäteriets kartor Fastighetspunkter Fastighetsytor Vägar mm Byggnader Markanvändning Kommungräns, fastighetsgräns, sockengräns mm Höjdkurvor Stigar och mindre vägar mm Vattendrag Vattenriktningspilar Skogsvårdstyrelsens lager Sumpskogsobjekt med koppling till databas på intranät Skog och historia med koppling till detaljinformation på intranät Biotopskydd och naturvårdsavtal Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt med koppling till detaljinformation på intranät Fornlämning och kulturlämning med koppling till detaljinformation ur fornminnesregistret Sumpskogsobjekt med koppling till databas på intranät Biotopskydd med koppling till detaljinformation på intranät Naturvårdsavtal med koppling till detaljinformation på intranät Nyckelbiotoper med koppling till detaljinformation på intranät Objekt med planerade naturskydd SGU:s lager SGU:s biogeokemiska provtagning Bergart Vattentillgång i berg Grundvattnets huvudrörelseriktning i jordlager Vattentillgång i jord Källa registrerad vid SGU med ett flöde av > 0,5 l/s Avfallsupplag, grustäkter mm Berggrundens tektonik; sprickzoner, förkastningar Vattendelare och andra hydrauliska gränser Vattentäkt Brunnsarkiv Grundvattennivå i brunnar Kemisk analys av brunnar Aktuella kartor som använts för varje kommun: Blockighet Jordartskarta Linjeobjekt angående jordarter, t.ex. krön på isälvslagring Punktobjekt angående jordarter, t.ex. jätteblock och källor Länsstyrelsens egna lager Riksintresse för naturvård Moränkemi Avfallsanläggningar V

A och B anläggningar Vattenkemi 2000 Metaller i vattenmossa 2000 Effektkontroll våren 2000 Naturreservat Ytvattentäkt yttre skyddsområde Ytvattentakt intagningsområde Ytvattentäkt intagningsledning Ytvattentakt inre skyddsområde Grundvattentäkt inre skyddsområde Grundvattentäkt infiltrationsdammar Grundvattentäkt yttre skyddsområde Grundvattentäkt brunnsområde Natura 2000 Större vattendrag Sjöar terrängkartan Mindre vattendrag Täkter Riksintresse naturvård Forsinventering Våtmarksinventering Ängs och hage -96 Fladdermöss sommarinventering Fladdermöss vinterinventering Större vattensalamander 2003 Förekomst av flodkräfta 2002 Groddjursinventering 1994 Nationalparker GB-områden, särskild behörighet behövs Naturminne Fågelskyddsområde Naturvårdsavtal NBO -områden Naturinventeringar Hällebräcka Brunnsvatten 1991och 2002 Åtgärdsområden - Kalkning Badvattenstationer Kalkning Bottenfauna Kräftdjur Grundvatten - referensstationer Jordbrukets typområden Kalkade sjöar Kalkade skogsmarker Kalkade våtmarker Kalkdoserare Kalkreferenssjöar Målsjöar - kalkning Målvattendrag - kalkning Metaller i vatten Referensvattenstationer Riksinventering: Sjöar och vattendrag Vattenkemistationer - kalkning Flora VI

Projektets lager, arbetsmaterial Ett lager konstruerat utifrån MIFO-databasen, bestående av alla kända potentiellt förorenade områden. Naturvårdsverkets lager Myrar som anvisas som myrskyddsområde Rödlistade arter SMHI:s lager Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Övriga lager Flygbilder över Örebro län i rasterformat Grundvattenövervakning 1991 och 2002 VII

Bilaga 3: Förkortningar och begrepp BKL Naturvårdsverket genomförde en BranschKartLäggning (BKL) (Naturvårdsverket, 1995) åren 1992-1994 för att identifiera de största och allvarligaste områdena/branscherna i landet ur föroreningssynpunkt. De branscher som studerades blev branschvis indelade i riskklasser. EBH Efterbehandling (av förorenade områden). FDS Lantmäteriets FastighetsDataSystem innehåller information om Sveriges fastigheter (bl.a. ägare, adress, inteckningar mm.). GIS Geografiska InformationsSystem, datoriserade informationssystem för hantering och analys av lägesbundna data. Enkelt uttryckt kan GIS sägas vara en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i datorn. MIFO Metodik för Inventering av Förorenade Områden Metodiken som utvecklades år 1999 av Naturvårdsverkets med syfte att göra riskbedömningar med rimlig säkerhet. Metodiken är uppdelad i två faser fas 1 och fas 2. MIFO fas 1 Fas 1 i MIFO-metodiken består av orienterande studier vilket innebär att hypoteser angående föroreningar som kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö exponeras ställs. Inventeringen i fas 1 består av platsbesök, intervjuer och uppgiftsinsamling samt en preliminär riskklassning. De objekt som prioriteras till MIFO fas 2 är objekt där akuta hälso- och/eller miljörisker föreligger och objekt som innebär ett hot mot ekologiskt känsliga eller särskilt skyddsvärda områden samt objekt som är akuta från ansvarssynpunkt. MIFO fas 2 Uppställda hypoteser från fas 1 verifieras eller förkastas i fas 2 som består av översiktliga undersökningar i form av provtagningar och fältundersökningar. SPIMFAB Oljebolagen har bildat SPIMFAB - Svenska Petroleum Institutet Miljösaneringsfond AB, för att identifiera, undersöka och vid behov sanera gamla bensinstationer. Svenska Petroleum Institutet (SPI) är branschorganisationen för oljebolagen i Sverige. De bensinstationer som tillhör SPIMFAB är anläggningar som är nedlagda mellan 1 juli 1969 och 31 december 1994. VIII

www.t.lst.se Postadress Besök Fax Internet E-post Tfn växel 701 86 Stortorget 019-19 30 10 www.t.lst.se lansstyrelsen@t.lst 019-19 30 00 Örebro 22.se