Luvsjöboplatsen Arkeologisk förundersökning Katrineholm 9:1, Nävertorp 5:1 m.fl., Katrineholm sn, Katrineholm kommun, Södermanland SAU rapport 2012:7 Michel Guinard och Lena Sundin
SAU rapporter 2012:7 ISSN 1652-9448 SAU 2012 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala post@sau.se www.sau.se TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: 431-04199-2011, 2011-11-24 SAU:s projektbeteckning: 2150 Uppdragsgivare: Sörmland Vatten och Avfall AB Belägenhet LANDSKAP: Södermanland LÄN: Södermanland KOMMUN: Katrineholm SOCKEN: Katrineholm FASTIGHET: Nävertorp 5:1 m.fl RAÄ: Katrineholm 9:1 FASTIGHETSKARTBLAD: 9G 8e Katrineholm SV KOORDINATER: x 6540090, y 566978 HÖJD: 55 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk förundersökning UTFÖRANDETID I FÄLT: 2011-12-05-2011-12-15 MASKINTID: 23,5 timmar UNDERSÖKT YTA: 700 m 2 KOORDINATSYSTEM: Sweref99 TM HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK GPS Personal: Michel Guinard, Roger Wikell, Lena Sundin Fynd förvaras: Förvaras i SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning Arkivmaterial: Förvaras i SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning OMSLAGSBILD: Sadelformad malsten hittad på lokalen. Foto: Michel Guinard, SAU ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Michel Guinard, Lena Sundin LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2
Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Undersökningen 6 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 7 Undersökningen 8 Syfte, metod och genomförande 8 Undersökningsresultat 11 Schakt 11 Fynd 13 Analyser 17 Slutkommentar 19 Referenser 20 Bilagor 21 Bilaga 1 Schakttabell 21 Bilaga 2 Ruttabell 23 Bilaga 3 Fyndlista keramik 25 Bilaga 4 Fyndlista sten 27 Bilaga 4 Fyndlista övrigt 28 Bilaga 5 Fynd 29 Bilaga 6 Makrofossil 32 3
Sammanfattning Med anledning av en planerad byggnation av dagvattenledning utförde Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) under perioden 2011-12-05 till 2011-12-15 en arkeologisk förundersökning inom ett bestämt område av den sedan tidigare kända fornlämningen Katrineholm 9:1, inom fastigheten Nävertorp 5:1 m.fl., Katrineholms socken och kommun, Södermanland (figur 1). Uppdragsgivare var Sörmland Vatten och Avfall AB. Undersökningsområdet var uppdelat på två olika typer av områden. Det ena området låg utanför industritomten (ca 1170 m 2 stort) och den andra ytan låg inne på industritomten (ca 605 m 2 stort). På området inne på industritomten påträffades inget av antikvariskt värde. Utanför industritomten var ca 600 m 2 fyndförande. Där påträffades bl.a. fynd av keramik, bearbetad sten, samt enstaka brända ben. Fyndmaterialet är typiskt för tidigneolitiska inlandsboplatser av trattbägarkultur och keramiken har paralleller till den närliggande boplatsen vid Mogetorp. Förundersökningen visar att undersökningsområdet ligger i utkanten av fornlämning Katrineholm 9:1. Den visar också att boplatsens utbredning fortsätter i nordöst utanför den tidigare avgränsningen. Boplatsen bedöms inom undersökningsområdet vara tämligen ostörd och ha ett högt vetenskapligt värde. 4
Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000. 5
Inledning Undersökningen En arkeologisk förundersökning har utförts inom del av fornlämning Katrineholm 9:1 inför byggnation av dagvattenledning för fastigheten Nävertorp 5:1 m.fl., Katrineholms socken och kommun. För att säkerställa i vilken omfattning som fornlämningen skulle komma att beröras av den planerade byggnationen beslutade Länsstyrelsen i Södermanlands län att en arkeologisk förundersökning skulle utföras av den sedan tidigare kända fornlämningen Katrineholm 9:1. Uppdraget tilldelades Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) av Länsstyrelsen i Södermanlands län (2011-11-24, dnr 431-04199-2011). Uppdragsgivare var Sörmland Vatten och Avfall AB. Förundersökningen utfördes 2011-12-05 2011-12-15. Projektledare var Michel Guinard och övrig fältpersonal utgjordes av Roger Wikell och Lena Sundin. Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Boplatsen ligger på Katrineholmsåsens flacka sydsluttning, ca 55 meter över havet. Undersökningsområdet ligger i skogsmark som i norr angränsar till industriområdet Karossen. Flera av de närliggande fornlämningarna kan härledas till tidigneolitikum, d.v.s. TRB-kultur. Ca 700 meter nordväst om Luvsjöboplatsen ligger den kända boplatsen Mogetorp (Katrineholm 1:1) som, tillsammans med Östra Vrå, undersöktes av Sten Florin med början på 1930-talet (Florin 1938, 1958). Publikationerna om dessa lokaler är de första som tar upp trattbägarfynd i Mälardalen, detta under beteckningen Vråkulturen. Ungefär 300 meter sydväst om Mogetorp ligger ytterligare en TRB-lokal, Nävertorp (Katrineholm 39). Denna undersöktes år 2007 av UV Mitt. Boplatsen dateras till ca 3800-3400 f. Kr d.v.s. den senare delen av tidigneolitikum (Edenmo et al 2007). Väster om Mogetorp (ca 300 m) ligger ytterligare en känd boplats, Dammstugan (Östra Vingåker 15:1-2). Boplatsen har fynd från både mesolitikum och neolitikum. Vid en mindre provundersökning 1991 påträffades en mindre lokal av TRB-typ sydväst om Mogetorplokalen, Ö Vingåker 81:1 (figur 2). I övrigt finns enstaka fyndplatser som indikerar närvaro under större delen av stenåldern (t ex Katrineholm 24:1 och Ö Vingåker 16:1). 6
Figur 2. Registrerade fornlämningar och fyndplatser i det undersökta områdets närhet. Skala 1:10 000 Tidigare undersökningar Den nu aktuella lokalen, RAÄ 9 Luvsjöboplatsen, påträffades vid en utredning 1982. Vid provundersökningen framkom trattbägarkeramik, brända ben, avslag av slipad flinta samt bearbetad kvarts (Olsson & Åkerlund 1983). Boplatsen bedömdes vara ca 180 x 115 meter stor. Begränsningen av boplatsen bedömdes vara osäker i NÖ och i söder. 7
Undersökningen Syfte, metod och genomförande Syftet med förundersökningen var att klargöra om det finns lämningar efter fornlämning Katrineholm 9:1 inom exploateringsområdet då begränsningen av fornlämningen bedömts som osäker i NÖ och S (Olsson & Åkerlund 1983). Sammanlagt undersöktes 1/3 av det berörda undersökningsområdet. Inledningsvis dokumenterades skador i plan med digital inmätning. För att kunna avgränsa fornlämningens utbredning inom exploateringsytan grävdes provrutor (0,5 x 0,5 m stora) samt maskingrävda sökschakt där grävmaskin med planskopa och rototilt användes. Schakten grävdes varsamt ned till den fyndförande nivån under bär- och grästorvlager och avbaningen följdes av handrensning av ytan. Därefter banades elva schakt ned till förmodad anläggningsnivå. Delområdet utanför industritomten Området utanför industritomten bestod av skogbevuxen sandmark (figur 3). För att kunna göra en bedömning av fornlämningens utbredning handgrävdes 19 st provrutor (0,5 x 0,5 m stora) inom exploateringsytan. Detta i syfte att undersöka fyndspridningen i området som låg utanför industritomten. Rutorna placerades i två linjer med ca 10 meters avstånd mellan varje ruta. Materialet torrsållades med 4 mm:s maskstorlek. Därefter avbanades ca 30 % av ytan. I schakten grävdes sedan rutor i mer sammanhängande ytor i syfte att undersöka fyndfrekvens samt olika typer av aktivitetsytor. Sammanlagt grävdes 114 rutor i området. Rutorna grävdes till den nivå där fynden avtog eller till motsvarande nivå vid fyndtomma rutor. Materialet vattensållades med 4 mm:s maskstorlek. Fynden samlades in och enstaka jordprover togs in för flotering. 8
Figur 3. Delområdet utanför industritomten. Foto mot NV. Michel Guinard, SAU Delområdet inne på industritomten Exploateringsområdet innanför industritomten bestod av ett utfyllt bärlager som utgjordes av en blandning av sand, grus och större stenar och uppgick till ett djup av ca 0,3-1,5 m. Ca 30 % av de hårdgjorda markytorna, som direkt berördes av ledningsschaktet, avbanades med grävmaskin. Sex schakt togs upp, ca 5 x 3 m stora (figur 4). I schakten grävdes sedan fem provrutor i syfte att undersöka förekomsten av fynd som kan knytas till den registrerade stenåldersboplatsen. Materialet torrsållades med 4 mm:s maskstorlek. 9
Figur 4. Delområdet inne på industritomten. Foto mot SV. Lena Sundin, SAU Dokumentation Schakt, rutor, lösfynd, prover och störningar, dvs i detta fall markskador, mättes in i plan med RTK-GPS. Därefter överfördes och registrerades inmätt dokumentation i Intrasis för att sedan bearbetas i GIS-programmen ArcView och ArcMap. Fotografering (översiktsbilder, detaljbilder samt arbetsbilder) utfördes digitalt. Fynden rengjordes och registrerades under fältarbetstiden. 10
Undersökningsresultat Schakt Schakt utanför industritomten Totalt grävdes 11 schakt utanför industritomten varav fem djupschaktades (se figur 5). Schaktbredden varierade mellan ca 2-10 meter. Den totala schaktade arean uppgick till 616 m 2. Schakt 250 drogs längs med stängslet som avgränsade industritomten. Större delen av undergrunden bestod av gulbrun sand, i SÖ med kraftiga inslag av järnutfällningar. I NV påträffades emellertid delar av ett våtmarkslager med brungrå urlakad sand. Figur 5. Schakt mot bakgrund av fastighetskartan. Skala 1:1000. 11
Längst ned i SÖ tangerades en recent störning med omrört material. Troligtvis kan störningen kopplas till byggandet av den befintliga parkeringen strax utanför exploateringsytan. Den SÖ delen av schakt 250 förlängdes och djupschaktades senare (schakt 585). Upptagning av övriga schakt utanför industriområdet försvårades något av sly och skogbevuxen mark. Avbaning utfördes därför på de platser där det var möjligt utan att förstöra större träd efter önskemål från uppdragsgivaren. De mindre schakten visade en liknande bild av området som schakt 250. Undergrunden bestod mestandels av gulbrun sand och i NV återfanns våtmarkslagret med vit-gulgrå urlakad sand samt ett område med grå siltig lera (schakt 272 och 367). Det sistnämnda området djupschaktades senare (schakt 614). I området utanför industritomten var ca 600 m 2 fyndförande och fornlämningen fortsätter in på industriområdet (se spridningsbilder i figur 7, 9-10). Sammanlagt grävdes 114 rutor varav 64 var fyndförande. En del av den fyndförande ytan bestod av ett våtmarkslager (figur 5). Möjligen kan det vara del av en offermosse, liknande t.ex. Skogsmossenlokalen där det hittades rituellt deponerade trattbägare, malstenar och yxor (Hallgren et al 1997). Den del av fornlämningen som föreliggande undersökning omfattade tycks tillhöra ett ytterområde av boplatsen. Inga anläggningar eller indikationer på anläggningar påträffades, inte heller några säkra skärvstenar som i sig kan signalera anläggningar. Även om relativt rikligt med fynd påträffades var det också relativt fragmenterat och det fyndförande lagret är tämligen tunt, ca 10 cm. Det intressanta är framförallt kontexten, att fynden kom i anslutning till den gamla våtmarken. Schakt inne på industritomten Totalt grävdes sex schakt innanför industritomten och samtliga djupschaktades (se figur 5). Schaktbredden varierade mellan 3-5 m. Den totala schaktade arean uppgick till ca 75 m 2. Exploateringsytan längst i norr prioriterades bort då inget av antikvariskt intresse hittats inom ytan i övrigt. Området bestod av hårdgjorda ytor ett påfört bärlager som utgjordes av en blandning av sand, grus och större stenar och uppgick till ett djup av ca 0,3-1,5 m. Under bärlagret påträffades orörd gulbrun sand (se figur 6). De rutor som grävdes innanför industritomten var fyndtomma. Detta beror troligen på att fornlämningen inte fortsätter inom denna del av undersökningsområdet. 12
Figur 6. Hårdgjord markyta. Foto mot NNV. Lena Sundin. SAU Fynd Föremål av sten En malsten (underliggare), en slipsten och ett bryne i sandsten, ett fragment av en yxa i grönsten (tunnackig?) och tre stycken knackstenar tillvaratogs vid undersökningen (fig 10). Malstenen är en så kallad sadelformad malsten som är vanlig på TRB-boplatser medan slipstenen är av en mer allmän typ. Grönstensyxor och fragment av yxor är vanliga fynd på denna typ av boplatser. Slagen sten Stenmaterialet är ganska begränsat men får ändå anses typiskt för en tidigneolitisk (TRB) inlandsboplats. Sammanlagt tillvaratogs 44 stycken slagen sten (figur 7), med en sammanlagd vikt på 453,7 gram (fig 7). Av dessa står en möjlig bergartskärna för magringsmaterial för 404,3 g. Det övriga materialet är alltså mycket fragmenterat med en genomsnittsvikt på ca 1,1 gram. Material av flinta (17), kvarts (14), grönsten (2), porfyr (5), sandsten (2) samt ospecificerad bergart (3) tillvaratogs. Flintan är mycket fragmentarisk och härrör troligen från uppskärpning av tunnackiga alt. spetsnackiga flintyxor. Cirka 35 % av avslagen är brända. Bränd flinta är ett vanligt inslag på tidigneolitiska TRB-boplatser. Kvartsen består till övervägande del av splitter samt ett fåtal avslagsfragment. 13
Porfyren kan möjligen härröras från trasiga/sönderslagna knackstenar. Två av knackstenarna som påträffades var i röd porfyr, varav en av dem var ett fragment. Knackstenar i porfyr och särskilt i röd porfyr är vanliga på stenåldersboplatser i regionen (Ahlbäck et al 2007). Övriga stenkategorier är för små för att någon slutsats ska kunna dras. Figur 7. Spridningsbild över fynd av slagen sten. Skala 1:700 14
Keramik Sammanlagt tillvaratogs 523 bitar keramik (fig 9) som tillsammans vägde 763,3 gram. Keramiken är typiskt tidigneolitisk trattbägarkeramik. Godset är magrat med relativt grova bergartskorn, kärluppbyggnad med N-teknik och fin ytbehandling. Keramiken är mycket fragmenterad (1,4 g i medelvikt/skärva) och ofta spjälkad. Den är mycket sparsamt dekorerad (<1%) med snöre, gropar samt kamstämpel (fig 8). Tre mynningsbitar finns i materialet som visar ett det är tunt gods i mynningen. Typmässigt påminner keramiken om den på den närliggande Mogetorpboplatsen som företrädelsevis har dekor vid mynningen. Däremot liknar den inte den på den intilliggande Nävertorpboplatsen som har mer yttäckande dekor (Edenmo et al 2008). Figur 8. Keramik med kamstämpel till vänster, snörornerad mynningsbit till höger. Foto: Lena Sundin, SAU. Ben Två fragment av brända ben hittades i R411. Benen gick inte att artbestämma (muntl. Emma Sjöling, SAU). 15
16 Figur 9. Spridningsbild över fynd av keramik. Skala 1:500
Figur 10. Spridningsbild över övriga fynd. Skala 1:700 Analyser Makrofossil Två jordprover, tagna i anslutning till malstenen (fig 10), togs in för makrofossilanalys. Analysen utfördes av Anneli Ekblom, Geark (se bilaga 5). Båda proverna innehöll mycket sparsamt med förkolnat material. Förutom träkol påträffades inga fossila fröer eller andra växterester. Ett fåtal obrända fröer påträffades, dessa bedöms vara recenta. Ett träkolsfragment (förmodligen en gren) plockades ut för eventuell datering. 17
Datering Inga prover skickades vidare för 14 C-datering. Visserligen påträffades enstaka brända hasselnötsskal som ofta ses som lämpliga ur dateringssynpunkt, detta på grund av dess låga egenålder. Dock påträffades även obrända relativt färska nötskal. Närvaron av hassel i närheten gör det problematiskt att använda sig av nötskal för datering. Inte heller träkolsfragmentet från makrofossilprovet användes för datering. Det är mycket osäkert att datera kol som inte härrör från en konstaterad anläggning. I detta fall togs makrofossilprovet i anslutning till malstenen och syftet var att påträffa eventuella fröer eller sädeskorn. Det tillvaratagna fyndmaterialet daterar platsen till tidigneolitikum, d.v.s ca 4000-3300 f.kr. 18
Slutkommentar Vid förundersökningen kunde konstateras att boplatsens utbredning i nordöst fortsätter utanför den tidigare avgränsningen (fig 11). Inom ett ca 600 m 2 stort område påträffades bl. a. fynd av keramik, slagen sten, en malsten, en slipsten samt enstaka brända ben. Fynden fortsätter in på industriområdet i NÖ, framförallt i anslutning till en äldre våtmark. De fragmenterade och relativt sparsamma fynden, samt det faktum att inga indikationer på anläggningar påträffades, antyder att undersökningsområdet ligger i utkanten av Katrineholm 9:1. Fornlämningen bedöms vara tämligen ostörd inom undersökningsområdet och ha ett högt vetenskapligt värde. Figur 11. Föreslagen ny utbredning av Katrineholm 9:1. Skala 1:1000 19
Referenser Ahlbäck, M., & Isaksson, M., 2007. Riksväg 73. Slutundersökningar, RAÄ 661, 663, 664, 665 och 666, Ösmo sn, Södermanland. Rapporter från Arkeologikonsult AB 2007:2037. Edenmo, R., Graner, G., Larsson, H. & Lindholm, P. 2008. En välordnad stenåldersboplats vid Nävertorp. Södermanland, Katrineholms stad, Nävertorp 5:1, RAÄ 39. Arkeologisk undersökning. UV Mitt rapport 2008:27. Stockholm. Florin, S., 1938. Vråkulturen. En översikt över de senaste årens undersökningar av sörmländska jordbrukarboplatser från äldre neolitisk tid. I: Åberg, N.(red.). Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg. Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, Stockholm. Florin, S. 1958. Vråkulturen stenåldersboplatserna vid Mogetorp, Östra Vrå och Brokvarn. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 42, Stockholm. Hallgren, F., Djerw, U., af Geijerstam, M., Steineke, M. 1997. Skogsmossen, an Early Neolithic settlement site, and sacrificial fen, in the northern borderland of the Funnel-beaker Culture. Tor 29:49-111. Olsson, E., & Åkerlund, A. 1983 Luvsjöområdet. Nyfunnen Vråboplats. Fornlämning 9, Katrineholms stad, fornlämning 15, Östra Vingåkers socken, Södermanland. Provundersökning 1982. UV Rapport 1983:4. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Arkiv och databaser FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet 20
Bilagor Bilaga 1 Schakttabell Schakt Storlek (m) Area (m 2 ) Beskrivning Notering Grävda rutor X Y 250 101,91x3,19 267,46 Gulbrun sand. I NV delen brungrå urlakad sand, delvis brunsvartfläckig. I SÖ delen rikligt med järnutfällningar. _ R375-R381, R399-407, R413- R449, R467-473, R483-489, R507-521, R543-549, R558-580 6540128,10 566930,90 272 4x2,22 7,52 Grå siltig lera 6540145,54 566892,50 276 3,3x2,39 7,53 Vit-gulgrå urlakad sand Våtmarkslager R491, R493, R495, R497, R531, 6540141,22 566900,22 R533 282 4,5x2,75 12,52 Vit-gulgrå urlakad sand Våtmarkslager R523, R525, R527, R529, R632, R634 6540133,40 566911,00 289 4,11x2,99 12,25 Gulbrun sand _ R391, R393, R395, R397 6540127,93 566918,35 293 3,86x2,51 10,54 Gulbrun sand _ R383, R385, R387, R389, R409, 6540124,95 566925,94 R411 299 4,67x2,40 12,04 Gulbrun sand _ R475, R477, R479, R481 6540118,97 566935,95 304 4,53x3,03 13,19 Gulbrun sand _ R499, R501, R503, R505 6540109,64 566947,40 309 4,75x3 13,10 Gulbrun sand _ R535, R537, R539, R541 6540106,10 566955,83 315 3,63x1,98 7,20 Gulbrun sand _ R556 6540096,78 566968,20 333 5,09x3,66 17,80 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat R356 6540210,80 566928,31
Schakt Storlek (m) Area (m 2 ) Beskrivning Notering Grävda rutor X Y 337 4,37x2,86 11,65 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat R363 6540199,68 566919,85 341 5,82x3,28 16,72 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat 345 4,70x2,86 12,83 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat R361 6540187,31 566909,97 R357, R359 6540174,56 566898,97 349 2,27x1,39 3,07 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat 353 4,80x2,99 13,40 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat _ 6540163,41 566889,78 _ 6540160,58 566888,07 367 7,63x2,35 17,38 Grå siltig lera R583 6540149,92 566885,49 551 3,63x2,24 8,77 Gulbrun sand Djupschaktat _ 6540096,78 566968,22 585 36,98x2,25 94,50 Gulbrun sand, rikligt med järnutfällningar. I SÖ delen omrört material - recent störning Djupschaktat _ 6540107,99 566963,78 598 6,31x5,76 27,34 Gulbrun sand Djupschaktat _ 6540109,69 566947,10 602 4,79x2,95 13,67 Gulbrun sand Djupschaktat _ 6540106,19 566955,75 614 9,78x9,0 91,30 Grå siltig lera Djupschaktat _ 6540149,69 566889,04
Bilaga 2 Ruttabell Ruta X Y m ö h 200 6540109,88 566959,99 48,26 202 6540114,88 566951,55 48,32 204 6540119,84 566942,82 48,54 206 6540124,97 566934,88 48,64 208 6540118,81 566936,23 48,66 210 6540113,37 566944,60 48,50 212 6540101,66 566961,43 48,45 228 6540124,31 566927,48 48,82 230 6540131,09 566926,28 48,82 232 6540136,02 566918,21 48,77 234 6540141,21 566909,65 48,58 236 6540146,40 566901,13 48,70 238 6540151,70 566892,68 48,75 240 6540134,34 566911,37 48,88 242 6540129,48 566919,20 48,85 244 6540107,02 566953,00 48,14 246 6540139,37 566902,78 48,68 248 6540144,46 566893,85 48,90 357 6540175,25 566898,97 49,12 359 6540175,11 566900,49 49,22 361 6540186,12 566909,40 49,23 363 6540199,95 566919,85 49,24 365 6540211,04 566929,07 49,99 375 6540134,13 566921,76 48,83 377 6540134,55 566922,01 48,90 379 6540133,85 566922,22 48,80 381 6540134,26 566922,49 48,79 383 6540124,81 566926,10 48,71 385 6540125,12 566925,70 48,78 387 6540125,58 566925,94 48,76 389 6540125,25 566926,40 48,70 391 6540127,76 566918,99 48,68 393 6540127,89 566918,52 48,74 395 6540128,38 566918,68 48,75 397 6540128,24 566919,17 48,67 399 6540133,49 566921,90 48,74 401 6540133,63 566921,51 48,72 403 6540133,93 566921,09 48,76 405 6540134,37 566921,30 48,79 407 6540134,80 566921,54 48,88 409 6540124,60 566926,55 48,62 Ruta X Y m ö h 411 6540125,03 566926,78 48,60 413 6540134,16 566920,62 48,75 415 6540134,65 566920,82 48,78 417 6540135,13 566921,07 48,86 419 6540140,78 566909,39 48,50 421 6540141,03 566908,98 48,51 423 6540141,43 566909,26 48,50 425 6540141,17 566909,68 48,46 427 6540128,96 566928,68 48,56 429 6540128,71 566929,08 48,61 431 6540129,34 566928,92 48,52 433 6540129,11 566929,29 48,51 435 6540138,61 566912,88 48,47 437 6540138,32 566913,35 48,48 439 6540139,04 566913,15 48,42 441 6540138,79 566913,58 48,39 443 6540144,42 566903,95 48,54 445 6540144,07 566904,37 48,53 447 6540144,82 566904,26 48,56 449 6540144,47 566904,67 48,47 467 6540123,68 566938,20 48,56 469 6540124,13 566938,44 48,53 471 6540123,46 566938,64 48,48 473 6540123,90 566938,88 48,51 475 6540119,33 566935,52 48,50 477 6540119,04 566935,92 48,51 479 6540119,58 566935,71 48,52 481 6540119,38 566936,18 48,49 483 6540118,62 566946,05 48,35 485 6540119,02 566946,32 48,32 487 6540118,35 566946,49 48,34 489 6540118,76 566946,74 48,32 491 6540139,82 566899,41 48,75 493 6540139,44 566899,83 48,64 495 6540139,86 566900,11 48,66 497 6540140,22 566899,69 48,72 499 6540109,89 566946,67 48,22 501 6540109,63 566947,08 48,23 503 6540110,31 566946,95 48,26 505 6540110,03 566947,38 48,26 507 6540114,65 566952,97 48,18 23
Ruta X Y m ö h 509 6540114,30 566953,40 48,06 511 6540115,05 566953,25 48,21 513 6540114,77 566953,72 48,01 515 6540108,74 566962,04 48,18 517 6540109,20 566962,28 48,20 519 6540108,50 566962,47 48,24 521 6540108,89 566962,71 48,17 523 6540134,18 566911,50 48,73 525 6540134,62 566911,69 48,69 527 6540134,43 566912,16 48,70 529 6540133,93 566911,99 48,65 531 6540140,63 566899,97 48,64 533 6540140,29 566900,37 48,53 535 6540105,73 566954,52 48,19 541 6540106,14 566954,86 48,02 543 6540129,27 566928,24 48,58 545 6540129,70 566928,48 48,56 547 6540128,44 566929,50 48,49 549 6540128,86 566929,78 48,63 556 6540096,17 566967,19 47,89 Ruta X Y m ö h 558 6540119,17 566945,15 48,35 560 6540119,62 566945,44 48,36 562 6540118,86 566945,60 48,31 564 6540119,26 566945,85 48,30 566 6540130,09 566928,76 48,60 568 6540129,84 566929,19 48,60 570 6540129,61 566929,60 48,62 572 6540129,31 566930,02 48,63 574 6540148,76 566898,01 48,60 576 6540148,39 566898,42 48,50 578 6540149,14 566898,27 48,60 580 6540148,82 566898,71 48,53 583 6540148,73 566884,90 48,81 632 6540135,09 566911,91 48,62 634 6540134,94 566912,32 48,68 537 6540106,00 566954,10 51,19 539 6540106,39 566954,38 50,45 24
Bilaga 3 Fyndlista keramik Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Ruta 1 Keramik Kärl 2,2 3 _ 383 4 Keramik Kärl 1,7 2 _ 399 6 Keramik Kärl 9,7 5 _ 397 7 Keramik Kärl 11,2 5 _ 391 8 Keramik Kärl 14,6 10 _ 393 9 Keramik Kärl 25,4 15 _ 395 11 Keramik Kärl 4,1 7 _ 389 13 Keramik Kärl 1,7 2 Snörornerad, mynning 375 16 Keramik Kärl 40,3 16 _ 439 20 Keramik Kärl 50,7 27 _ 572 21 Keramik Kärl 5,3 5 _ 437 23 Keramik Kärl 27,8 16 _ 431 25 Keramik Kärl 38,7 33 Gropornering (1) 421 26 Keramik Kärl 8,2 6 _ 547 27 Keramik Kärl 28,3 10 _ 435 28 Keramik Kärl 16,8 13 _ 497 29 Keramik Kärl 20,5 10 _ 427 30 Keramik Kärl 2,4 5 _ 568 31 Keramik Kärl 24,1 23 _ 433 32 Keramik Kärl 39,5 23 _ 549 34 Keramik Kärl 1,5 2 _ 560 35 Keramik Kärl 0,3 1 _ 558 36 Keramik Kärl 0,8 1 _ 441 37 Keramik Kärl 1,9 1 _ 578 39 Keramik Kärl 1,7 3 _ 493 40 Keramik Kärl 12,5 11 _ 543 42 Keramik Kärl 3,3 7 _ 576 44 Keramik Kärl 4,2 10 _ 533 46 Keramik Kärl 8,8 9 _ 531 47 Keramik Kärl 1,9 4 _ 564 48 Keramik Kärl 18,2 11 _ 429 49 Keramik Kärl 1,5 1 _ 449 51 Keramik Kärl 6 2 _ 447 53 Keramik Kärl 10,2 8 _ 580 55 Keramik Kärl 10,2 18 _ 419 56 Keramik Kärl 1 1 _ 445 57 Keramik Kärl 2,2 2 _ 409 58 Keramik Kärl 14 24 _ 411 61 Keramik Kärl 19,3 20 _ 495 62 Keramik Kärl 2,8 2 _ 477 66 Keramik Kärl 7 3 _ 562 25
Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Ruta 67 Keramik Kärl 2,1 1 _ 632 68 Keramik Kärl 4,9 4 _ 401 70 Keramik Kärl 26,3 16 Mynning 423 71 Keramik Kärl 20,2 3 _ 485 73 Keramik Kärl 2,8 2 _ 405 74 Keramik Kärl 34,1 15 Kamstämpel 566 75 Keramik Kärl 37,4 25 Mynning (1) 545 76 Keramik Kärl 15,5 4 _ 403 77 Keramik Kärl 0,2 1 _ 483 82 Keramik Kärl 12,9 6 _ 529 83 Keramik Kärl 0,9 2 _ 413 84 Keramik Kärl 2,1 2 _ 491 89 Keramik Kärl 0,8 1 _ 473 92 Keramik Kärl 13,1 3 _ 475 93 Keramik Kärl 5,8 7 _ 572 94 Keramik Kärl 13,6 13 _ 570 96 Keramik Kärl 23,8 12 _ 208 99 Keramik Kärl 19,1 11 _ 234 100 Keramik Kärl 13,1 7 _ 246 101 Keramik Kärl 9,6 9 _ 242 102 Keramik Kärl 1,5 1 _ 248 103 Keramik Kärl 1 1 _ 379 26
Bilaga 4 Fyndlista sten Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 24 Bergart Övrigt 404,3 1 Kärna till magring av keramik? _ 632 54 Bergart Avslag 1 1 419 79 Bergart Avslagsfragment 0,1 1 545 104 Bergart Malsten 0 1 429 19 Bergart Slipsten 816 1 576 2 Flinta Avslagsfragment 0,2 2 383 10 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja 387 14 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 389 17 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja 443 22 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 431 45 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja 533 59 Flinta Avslag 0,1 1 409 60 Flinta Avslagsfragment 0,3 3 _ Ja 411 78 Flinta Avslagsfragment 0,4 3 483 80 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 568 88 Flinta Avslag 0,3 1 423 95 Flinta Avslag 0,4 1 570 5 Grönsten Yxa 24,7 1 Yxfragment _ 397 90 Grönsten Avslag 2,3 2 475 18 Grönsten Föremål 394,1 1 Knacksten _ 578 15 Kvarts Splitter 0,1 1 389 43 Kvarts Avslagsfragment 1,6 8 578 72 Kvarts Avslagsfragment 0,3 1 485 85 Kvarts Avslagsfragment 0,6 1 574 91 Kvarts Avslagsfragment 0,3 1 475 97 Kvarts Avslag 2 1 208 98 Kvarts Avslagsfragment 4,3 1 228 33 Porfyr Avslagsfragment 0,6 1 560 38 Porfyr Avslagsfragment 1,1 1 493 50 Porfyr Avslagsfragment 1 1 449 69 Porfyr Avslag 0,5 1 403 87 Porfyr Avslag 2 1 423 52 Porfyr Bearbetat 17,3 1 Knackstensfragment _ 447 64 Porfyr Föremål 133,6 1 Knacksten _ 419 3 Sandsten Avslagsfragment 1,1 1 383 86 Sandsten Avslag 3,5 1 574 63 Sandsten Bryne 350,5 1 Lösfynd 27
Bilaga 4 Fyndlista övrigt Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Ruta 12 Bränd Bränd lera 5,1 1 _ 397 lera 41 Organiskt material Hasselnötsskal 0,2 2 _ 543 81 Bränt ben Oidentifierat 0,1 2 _ 411 28
Bilaga 5 Fynd Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 1 Keramik Kärl 2,2 3 383 2 Flinta Avslagsfragment 0,2 2 383 3 Sandsten Avslagsfragment 1,1 1 383 4 Keramik Kärl 1,7 2 399 5 Grönsten Yxa 24,7 1 Yxfragment _ 397 6 Keramik Kärl 9,7 5 397 7 Keramik Kärl 11,2 5 391 8 Keramik Kärl 14,6 10 393 9 Keramik Kärl 25,4 15 395 10 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja 387 11 Keramik Kärl 4,1 7 389 12 Bränd lera Bränd lera 5,1 1 397 13 Keramik Kärl 1,7 2 Snörornerad, mynning _ 375 14 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 389 15 Kvarts Splitter 0,1 1 389 16 Keramik Kärl 40,3 16 439 17 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja 443 18 Grönsten Föremål 394,1 1 Knacksten _ 578 19 Bergart Slipsten 816 1 576 20 Keramik Kärl 50,7 27 572 21 Keramik Kärl 5,3 5 437 22 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 431 23 Keramik Kärl 27,8 16 431 24 Bergart Övrigt 404,3 Kärna till magring 1 av keramik? _ 632 25 Keramik Kärl 38,7 33 Gropornering (1) _ 421 26 Keramik Kärl 8,2 6 547 27 Keramik Kärl 28,3 10 435 28 Keramik Kärl 16,8 13 497 29 Keramik Kärl 20,5 10 427 30 Keramik Kärl 2,4 5 568 31 Keramik Kärl 24,1 23 433 32 Keramik Kärl 39,5 23 549 33 Porfyr Avslagsfragment 0,6 1 560 34 Keramik Kärl 1,5 2 560 35 Keramik Kärl 0,3 1 558 36 Keramik Kärl 0,8 1 441 29
Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 37 Keramik Kärl 1,9 1 578 38 Porfyr Avslagsfragment 1,1 1 493 39 Keramik Kärl 1,7 3 493 40 Keramik Kärl 12,5 11 543 41 Organiskt Hasselnötsskal 0,2 2 543 material 42 Keramik Kärl 3,3 7 576 43 Kvarts Avslagsfragment 1,6 8 578 44 Keramik Kärl 4,2 10 533 45 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja 533 46 Keramik Kärl 8,8 9 531 47 Keramik Kärl 1,9 4 564 48 Keramik Kärl 18,2 11 429 49 Keramik Kärl 1,5 1 449 50 Porfyr Avslagsfragment 1 1 449 51 Keramik Kärl 6 2 447 52 Porfyr Bearbetat 17,3 1 Knackstensfragment _ 447 53 Keramik Kärl 10,2 8 580 54 Bergart Avslag 1 1 419 55 Keramik Kärl 10,2 18 419 56 Keramik Kärl 1 1 445 57 Keramik Kärl 2,2 2 409 58 Keramik Kärl 14 24 411 59 Flinta Avslag 0,1 1 409 60 Flinta Avslagsfragment 0,3 3 _ Ja 411 61 Keramik Kärl 19,3 20 495 62 Keramik Kärl 2,8 2 477 63 Sandsten Bryne 350,5 1 Lösfynd 64 Porfyr Föremål 133,6 1 Knacksten _ 419 66 Keramik Kärl 7 3 562 67 Keramik Kärl 2,1 1 632 68 Keramik Kärl 4,9 4 401 69 Porfyr Avslag 0,5 1 403 70 Keramik Kärl 26,3 16 Mynning _ 423 71 Keramik Kärl 20,2 3 485 72 Kvarts Avslagsfragment 0,3 1 485 73 Keramik Kärl 2,8 2 405 74 Keramik Kärl 34,1 15 Kamstämpel _ 566 75 Keramik Kärl 37,4 25 Mynning (1) _ 545 76 Keramik Kärl 15,5 4 403 30
Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 77 Keramik Kärl 0,2 1 483 78 Flinta Avslagsfragment 0,4 3 483 79 Bergart Avslagsfragment 0,1 1 545 80 Flinta Avslagsfragment 0,1 1 568 81 Bränt ben Oidentifierat 0,1 2 411 82 Keramik Kärl 12,9 6 529 83 Keramik Kärl 0,9 2 413 84 Keramik Kärl 2,1 2 491 85 Kvarts Avslagsfragment 0,6 1 574 86 Sandsten Avslag 3,5 1 574 87 Porfyr Avslag 2 1 423 88 Flinta Avslag 0,3 1 423 89 Keramik Kärl 0,8 1 473 90 Grönsten Avslag 2,3 2 475 91 Kvarts Avslagsfragment 0,3 1 475 92 Keramik Kärl 13,1 3 475 93 Keramik Kärl 5,8 7 572 94 Keramik Kärl 13,6 13 570 95 Flinta Avslag 0,4 1 570 96 Keramik Kärl 23,8 12 208 97 Kvarts Avslag 2 1 208 98 Kvarts Avslagsfragment 4,3 1 228 99 Keramik Kärl 19,1 11 234 100 Keramik Kärl 13,1 7 246 101 Keramik Kärl 9,6 9 242 102 Keramik Kärl 1,5 1 248 103 Keramik Kärl 1 1 379 104 Bergart Malsten 0 1 429 31
Bilaga 6 Makrofossil Anneli Ekblom Gotlandsresan 3 757 54 Uppsala E mail: anneli.ekblom@arkeologi.uu.se Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys GEARK Rapporter 24 MAKROFOSSILANALYS-KATRINEHOLM 9:1 På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på två stycken jordprover. Både prover innehöll mycket sparsamt med förkolnat material. Förutom träkol påträffades inga fossila fröer eller andra växterester. Ett fåtal obrända fröer påträffades, dessa bedöms vara recenta. Ett träkolsfragment (förmodligen en gren) plockades ut för eventuell datering. Anl vol kol Starr (modern) Hallon (modern) R429 Id 465 1150 x(x) 2 R427 Id 466 1150 x(x) 1 Utplockat träkol för ev. datering Preparering och metodik En provmängd på c. 1 liter togs och preparerades. Jordproverna vattenmättades och volymbestämdes innan preparering. Preparering gjordes genom en kombination av slamning och flotering. Materialet sattes i rörelse i en 10 liters hink under det att vatten tillsattes. Principen för denna preparering är att rörelsen får det organiska materialet att lägga sig på ytan av lösningen medan det minerogena sjunker till botten. Lösningen hälls sedan av successivt och sållas genom ett såll med 0,25 mm maskvidd. Denna process upprepas flera gånger tills inget organiskt material längre kan observeras. Proverna analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. På Uppdrag av SAU: Anneli Ekblom/GEARK Uppsala 2012.03.12 32