Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Relevanta dokument
TN 2015/ Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning oktober 2016

Uppdelningen tydliggör vilken del av verksamheten som statistiken beskriver.

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

I uppföljningsarbetet har följande kvalitetskriterier beaktats: uppfyllelse: (Inom parentes 2013/2012 års siffror)

Att åka. Skolbuss. norrkoping.se

Skrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.

Att åka. Skoltaxi. norrkoping.se

I uppföljningsarbetet har följande kvalitetskriterier beaktats: Resultat/procent av uppfyllelse: (Inom parentes 2012/2011 års siffror)

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november 2011

Att åka skolskjuts MED SKOLBUSS ELLER SKOLTAXI. norrkoping.se

Skolskjutsreglemente för Laxå Kommun

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Götene kommun

Skrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.

Skolskjuts i Karlshamns kommun

Skolskjuts i Karlshamns kommun

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

I uppföljningsarbetet har följande kvalitetskriterier beaktats: Resultat/procent av uppfyllelse: (Inom parentes 2010/2009 års siffror)

Skolskjutsbestämmelser

SKOLSKJUTS I ÖDESHÖGS KOMMUN. INFORMATION Till dig som bor utanför tätorten och har barn i förskoleklass och grundskola

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

Ansökan skolskjuts vid särskilda skäl för 4 barn boende i Ytterklintfäboda/Stenfors

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

Riktlinje för handläggning av skolskjuts, elevresor och kommunal service

Skolskjutsregler. För- och grundskolenämnden. Dokumentnamn Skolskjutsregler för- och grundskolenämnden. Fastställd Nämndsbeslut

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass

Skolskjuts inom Gällivare kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Regler för grundskole- och grundsärskoleskjutsar

Skolvägsplan. Näsviken skola

Regler för skolskjuts i Lekebergs kommun

REGLER FÖR SKOLSKJUTS ORUST KOMMUN

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006

Skolskjutsregler i Essunga kommun

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen

Skolskjuts i Linköpings kommun. Del 1. Lagstiftning, riktlinjer och regler. Del 1. gällande skolskjutsverksamheten. Version december 2018

Regler för skolskjuts i Lekebergs kommun

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun

Skolskjutsreglemente för Vindelns kommun Skolupptagningsområden och regler

Regler och riktlinjer

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun

Riktlinje för handläggning av skolskjuts, elevresor och kommunal service

Skolskjuts i Vännäs kommun Riktlinjer och policy

Skolskjutsreglemente för grundskolan samt regelverk för elevresor, gymnasieskolan.

SKOLSKJUTS I ÖDESHÖGS KOMMUN. SAMMANFATTNING Gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola, från och med

Regler och riktlinjer

SKOLSKJUTSINFORMATION

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

Riktlinjer för skolskjuts. För förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Beslutat av bildningsnämnden SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN

Skolskjutsbestämmelser

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts i Lekebergs kommun

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden , BUN 117/11)

I uppföljningsarbetet har följande kvalitetskriterier beaktats: Resultat/procent av uppfyllelse: (Inom parentes 2011/2010 års siffror)

Antaget av skolnämnden

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Reglemente för skolskjutsar. Sameskolstyrelsen

SKOLSKJUTSREGLER OCH TILLÄMPNINGAR

Bilaga 2 tabeller och öppna svar föräldrar

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Lokala föreskrifter för rätt till kostnadsfri skolskjuts

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

SKOLBARNS RESEKEDJOR

Regler för skolskjuts

Skolskjuts - grundskola

REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN

Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Angered godkänner föreliggande förslag till riktlinjer för skolskjutsar i Angered.

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Del I. Skolskjuts i Linköpings kommun. Lagstiftning, riktlinjer och regler. gällande skolskjutsverksamheten. Linköpings kommun linkoping.

Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden

SKOLSKJUTS INFORMATION OM SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN

Sunne kommuns riktlinjer för skolskjuts KS2017/793/01 Antagna av kommunstyrelsen , 243 Reviderad av kommunstyrelsen , 18

Näfsby skola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6.

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016

Skolskjutsregler. Dokumenttyp: Regler Antaget av: Samhällsbyggnadsnämnden Status: Antaget Giltighetstid: Gäller tills vidare

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

Regler för skolskjuts

Reglemente för skolskjutsar inom Söderköpings Kommun (KS 2002:182, 2007:36, 2011:51)

Tillsvidare

Regler fö r skölskjuts i Enkö pings kömmun

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan

Reglemente för grundskole- och grundsärskoleskjutsar

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Innehållsförteckning

Riktlinjer för skolskjuts i Malmö stad

Skolskjutsreglemente för Mörbylånga kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsar Mariestads kommun

Skolskjutsriktlinjer för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Nyköpings kommun

Transkript:

2015-11-18 TN-2015/0558 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning oktober 2015

SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn som reser med skolskjuts. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur väl skolskjutsen fungerar. Denna undersökning genomfördes mellan 2015-09-21 och 2015-10-18. Enkäten skickades ut till 1619 personer varav 615 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 39 procent. Årets undersökning visar att totalt 93 procent av respondenterna anser att skolskjutsen är mycket bra eller ganska bra. 59 procent av respondenterna ansåg att skolskjutsen var mycket bra vilket är en ökning med 9 procentenheter från 2013. Vid en uppdelning av svarsgrupperna visar det sig att 65 procent av respondenterna som åker upphandlad skolbuss anser att skolskjutsen är mycket bra. Detta gör att resultatet är tillbaka på en likvärdigt nivå som enkäten år 2013 efter nedgången till 53 procent år 2014. En förklaring till uppgången kan vara att de omplaneringar som gjordes till följd av nyskrivna transportörsavtal inför läsåret 2014/2015 nu har normaliserats. Av de svarande upplever 98 procent att eleverna känner sig trygga eller delvis trygga ombord skolskjutsen. 97 procent av de tillfrågade upplever att de har en trafiksäker eller delvis trafiksäker skjuts ombord på fordonet. På frågan angående om respondenterna fått tillräcklig information om sitt barns skolskjuts svarade 88 procent av respondenterna att de fått tillräcklig information om sitt barns skolskjuts. Det är en förbättring mot 2014 års undersökning där 84 procent upplevt att de fått tillräckligt med information. En förklaring till detta tros vara den förbättrade tillgängligheten till skolskjutsportalen, där föräldrarna kan få information om sitt barns skolskjuts. En ytterligare inloggningsmöjlighet har tillkommit i form av ett lösenord som tekniska kontoret ger ut till de föräldrar som önskar detta. 1

Inledning Syfte Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur väl skolskjutsen fungerar, för att ständigt kunna utvecklas genom förbättringsarbete. Avgränsningar Endast elever med grundläggande rätt till skolskjuts i anvisad kommunal skola som inte har funktionsnedsättning eller någon form av elevomsorg har blivit tillfrågade. Detta då elever som blivit beviljade skolskjuts av annan orsak än avstånd har andra förutsättningar vilket kan påverka möjligheten att uppfylla servicenivåerna. De elever som fick enkäten var registrerade i skolskjutssystemet, enligt ovan beskrivna kriterier 2015-09-17. Metod Undersökningen genomfördes mellan 2015-09-21 och 2015-10-18 digitalt via frågeverktyget Easyresearch. En inloggningskod per tillfrågad elev skapades och skickades ut via e-post till de föräldrar som registrerat en sådan på skolskjutsportalen för skolskjuts och via brev till övriga. Alla svar har avidentifierats för att behålla anonymitet. Enkätundersökningen I undersökningen för läsåret 2015/2016 blev totalt blev 1619 respondenter tillfrågade varav 26 hade angett felaktig epostadress. 615 personer svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 39 procent. Svarsfrekvensen är 11 procentenheter högre än för läsåret 2014/2015. Totalt ställdes 14 frågor i enkätundersökningen. Samtliga respondenterna svarar inte på samtliga frågor då alla frågor inte är aktuella för alla elever. Bakgrundsvariabler används för att göra varje enkät anpassad till den respondent som svarar på den. Fråga nummer 3 Vilket bolag reser ditt barn med ställs endast till de respondenter som bor i områden där det förekommer mer än ett bolag som utför upphandlad skolskjuts. Då denna fråga endast ställdes till elever i två planeringsområden kommer denna fråga inte redovisas i den här rapporten. Fråga nummer 5 och 10 har i redovisningen delats upp i flera diagram men ställdes till respondenterna som en flervalsmatrisfråga. Svararen som redovisas i rapporten delas in i tre svarsgrupper beroende på vilken typ av skolskjuts eleven nyttjar. De tre svarsgrupperna är Skolbuss, Taxi och Kollektivtrafik. De tre svarsgrupperna inkluderar följande respondenter Skolbuss De elever som åker med den upphandlade skolskjutsen och som planeras av Tekniska kontoret. Inkluderat i svarsgruppen är även de elever som utöver den upphandlade skolskjutsen ibland åker kollektivt. 2

Taxi De elever som åker med den särskilt upphandlade skolskjutsen som planeras och samordnas av Östgötatrafikens beställningscentral. Inkluderat i svarsgruppen är även de elever som utöver taxi åker med den upphandlade skolbussen eller åker kollektivt. Kollektivtrafik De elever som endast åker med via Östgötatrafikens allmänna kollektivtrafik. 3

Fråga 1 Hur ofta reser ditt barn med skolskjuts? Varje dag Några dagar i veckan Mer sällan Aldrig 4

Fråga 2 Av vilken anledning nyttjar ni inte skolskjutsen i högre grad? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Jag/vi skjutsar vårt barn till och från skolan Jag/vi anser att resan med skolskjuts tar för lång tid för vårt barn Jag/vi anser att skolskjutsen inte är trygg för vårt barn Vårt barn går inte i skola varje dag Jag/vi hämtar och/eller lämnar vårt barn på frita Vägen till/från hållplatsen känns inte trafiksäker för mitt barn Annat 5

Kommentarer på fråga 2: Endast tillfrågade som svarat Mer sällan eller Aldrig på föregående fråga har kunnat besvara fråga 2. För respondenter som svarat Aldrig är detta sista frågan i enkäten. 2015 fanns alternativet Annat bland svarsalternativen. Detta för att få med hur stor andel av respondenterna som tyckte något annat än de föreslagna alternativen. 2014 fanns det endast möjlighet att kommentera. De respondenter som valt Annat fick även ange ett eget alternativ varav de två vanligast förekommande var att bussen inte passar arbetstiderna och mitt barn cyklar till skolan. Samtliga respondenter som svarade på frågan fick möjlighet att skriva en kommentar. Kommentarerna handlar ofta om specifika anledningar till varför skjutsen inte utnyttjas som bland annat tiderna inte passar eller att resan tar för lång tid eller att gångavståndet är för långt i förhållande till sträckan eleven åker med skolskjutsen. Det förekom även kommentarer om att eleven anses för ung men att det kommer bli aktuellt med skolskjuts i framtiden. Fråga 4 Vilken är din/er övergripande bedömning av skolskjutsen? Mycket bra Ganska bra Ganska bristfällig Mycket bristfällig Kommentarer på fråga 4: I svarsgruppen Skolbuss anser 94 procent att skolskjutsen är mycket bra eller ganska bra. Detta är en ökning med två procentenheter från undersökningen läsåret 2014/2015. En möjlig orsak till den höjda övergripande bedömningen kan vara att elever som åker med den upphandlade skolbussen i bland annat Kolmården har fått bättre restider/avgångstider. Detta har bidragit till att fler elever nyttjar skolskjutsen. Det var 1

totalt 615 respondenter i undersökningen 2015/2016 varav 6 personer svarade Mycket bristfälligt på frågan. I undersökningen 2014/2015 var det totalt 419 respondenter varav 12 svarade Mycket bristfälligt. Den stora ökningen av antal svarande, tillsammans med det minskade missnöjet gör att den övergripande synen har förbättrats. I svarsgruppen Taxi anser 92 procent att skolskjutsen är mycket bra eller ganska bra. Detta är en minskning med två procentenheter från undersökningen läsåret 2014/2015. Andelen respondenter som anser att skolskjutsen är mycket bra ökade med tolv procentenheter mellan läsåret 2014/2015 och läsåret 2015/2016 för svarsgruppen Taxi. I svarsgruppen Kollektivtrafik svarar 88 procent att skolskjutsen är Mycket bra eller Ganska bra. Detta är en minskning med tre procentenheter från undersökningen läsåret 2014/2015. När det gäller kollektivtrafiken så har ett flertal bussförbindelser försämrats vilket bidrar till att missnöjet ökat bland de elever som får skolskjuts i form av busskort. Då det inleddes en ny avtalsperiod inför skolstarten 2014/2015 skedde vissa förändringar av rutter och förare som nu, efter att ha normaliserats bidragar till att respondenterna är mer nöjda. Den ökade nöjdheten i svarsgruppen Taxi kan delvis kopplas samman med att ÖstgötaTrafiken hade stora inkörningsproblem under hösten 2014, då enkäten skickades ut. Under höstterminen 2015 har trafiken fungerat bättre vilket leder till att respondenterna är mer nöjda i årets undersökning än den för läsåret 2014/2015. 2

Fråga 5 Upplever du att ditt barn lämnar hemmet före klockan 07.00? 75% 80% 85% 90% 95% 100% Nej, aldrig Ja, ibland Ja, alltid Kommentarer på fråga 5a: Resultatet visar att en något högre andel av respondenterna upplevde att eleven får lämna hemmet före klockan 07:00. Från skolskjutssystemet kan vi utläsa hur många elever i svarsgruppen Skolskjuts som har en skolskjuts som är planerad på så sätt att eleven måste lämna hemmet före 07:00. För läsåret 2015/2016 är det 28 elever som måste lämna hemmet före 07:00. Detta gör att enkäten och de planerade tiderna motsäger varandra då enkäten pekar på en ökning men de faktiska planerade tiderna pekar på en minskning. En förklaring till detta kan vara att andelen respondenter har ökat och inkluderat fler av de elever som är inplanerade att lämna hemmet före 07:00. En annan förklaring kan vara att eleven lämnar hemmet tidigare på grund utav andra orsaker till exempel förälders arbetstider eller äldre syskon som har andra resmönster. Skolskjutssystemet tar endast hänsyn till avstånd mellan hem och hållplats samt att eleven går med hastighet på 4,6 km/h. 3

Fråga 5b Har ditt barn mer än 60 minuters enkel resa inklusive gångtid när han/hon reser till respektive från skolan? 80% 82% 84% 86% 88% 90% 92% 94% 96% 98% 100% Nej, aldrig Ja, ibland Ja, alltid Kommentarer på fråga 5b: Andelen respondenter som upplever att skolskjutsen tar längre tid än 60 minuter har minskat för samtliga svarsgrupper i undersökningen för läsåret 2015/2016. Från skolskjutssystemet kan vi utläsa hur många elever i svarsgruppen Skolskjuts som har en skolskjuts som är planerad på så sätt att eleven har minst en resa som är längre än 60 minuter. För läsåret 2015/2016 är det 62 elever som har minst en resa i veckan som är längre än 60 minuter. Av dessa 62 elever är det 38 elever (61 procent) som endast har en resa i veckan som överskrider 60 minuter. De resorna som är planerade att vara längre än 60 minuter behöver inte vara så långa i praktiken. Rutterna är planerade så att samtliga elever alltid åker med bussen vilket inte alltid förekommer. Detta kan göra ett även de långa rutterna inte uppfattas som så långa som skolskjutssystemet anger. 4

Fråga 5c Upplever du att ditt barn har längre väntetid än totalt 5 timmar per vecka? Nej, aldrig Ja, ibland Ja, alltid Kommentarer på fråga 5c: I svarsgrupperna Skolbuss och Taxi har andelen respondenter som upplever en väntan som överskrider 5 timmar per vecka ökat. Samtliga respondenter i svarsgruppen Taxi har svarat att de aldrig upplever en väntan som överskrider 5 timmar per vecka. I Svarsgruppen Kollektivtrafik har andelen som alltid upplever en väntan på över fem timmar per vecka minskat med 2,4 procentenheter. Skolskjutssystemet visar att inga elever i gruppen "Skolbuss" är planerade med en längre väntetid än 5 timmar per vecka. Skolskjutssystemets resultat överensstämmer således inte med enkätsvaren. Detta kan bero på att vissa elever slutar tidigare än de ramtider som skolskjutsen är planerad utifrån. Det är då möjligt att eleven får en väntan som överskrider 5 timmar per vecka. 5

Fråga 6 Upplever du att vägen till och från hållplats är ett problem? Nej Delvis Ja Kommentarer på fråga 6: Resultatet är snarlikt med föregående läsår för de tre svarsgrupperna. Totalt är det en andelsminskning på mindre än en procentenhet som svarar Nej. Störst förändring är det för i svarsgruppen Taxi där andelen som svarar Nej minskade med 1,8 procentenheter från föregående läsår. Summeras svaren Ja och Delvis ökar denna andel för svarsgrupperna Taxi och Kollektivtrafik men minskar för Skolbuss och totalt. Tekniska kontoret har under de senaste åren arbetat aktivt med trafiksäkerhet, främst kopplat till hållplatsläget. I vissa fall har hållplatsläget flyttats något vilken kan förlänga vägen till hållplats. En längre gångväg till hållplatsen kan upplevas som mer problematisk. 6

Fråga 7 Vilka problem upplever du med ditt barns väg till och från hållplats? Tungt trafikerad väg Mörk väg Väg med dålig sikt För lång väg till hållplats Annat (2015) Kommentarer på fråga 7: Endast de som svarat delvis eller ja på fråga 6 har kunnat svara på denna fråga. Gemensamt för de tre svarsgrupperna är att Mörk väg är det problem som upplevs av störst andel respondenter. I undersökningen för läsåret 2015/2016 kunde respondenterna även välja alternativet Annat och skriva i ett eget alternativ. Detta gjordes för att se andelen respondenter som hade andra problem än de som fanns som svarsalternativ. Av dessa förekom svar som avsaknad av trottoar, hög hastighet, järnvägsövergång och bråk mellan elever. 7

Fråga 8 Upplever du hållplatsen vid hemmet/skolan som trafiksäker vid hemmet som trafiksäker? 2015 2,30 2,30 2,43 2,30 vid hemmet som trafiksäker? 2014 2,21 2,21 2,25 2,51 vid skolan som trafiksäker? 2015 2,77 2,59 2,55 2,77 vid skolan som trafiksäker? 2014 2,79 2,58 2,46 2,73 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Skolbuss Taxi Kollektivtrafik Total Tabellförklaring: Frågan redovisar ett medel där 3 motsvarar ja, 2 motsvarar delvis och 1 motsvarar nej. Medlet räknas ut för varje svarsgrupp genom att multiplicera antalet svarande per alternativ, addera summan och dividera med antalet respondenter i svarsgruppen. Kommentarer på fråga 8: För vissa svarsgrupper har resultatet minskat något men det totala resultatet har ändå ökat. Det är dock inga större skillnader från läsåret 2014/2015 så resultatet kan ses som likvärdigt. Tekniska kontoret har sedan 2013 arbetat med ett hållplatsprojekt som innebär att hållplatserna i 8 områden av kommunen ska säkerhetsbedömmas samt att det vid de hållplatser det behövs, ska sättas upp en hållplatsskylt. Under hösten 2015 inleds bedömningarna av områdena Södra och Sydvästen av de totalt 7 områdena som ingår i projektet. Projektet planeras fortsätta till och med 2017 då alla berörda skolskjutsområden ska vara genomgångna. Gällande trafiksituationen vid skolor till följd av skjutsande föräldrar så är detta ett välkänt problem. Tekniska kontorets trafikingenjörer arbetar sedan flera år tillbaka med projektet "Skolresplaner" där skolor som aktivt vill medverka kan vara med och påverka trafiksituationen vid skolan. Vid vissa skolor har även förbudsskyltar satts upp utanför skolan, och i vissa problematiska fall har även trafikpolisen medverkat. Problemet kvarstår dock vid många av kommunens skolor och kräver en större samordning mellan tekniska kontorets olika delar samt skolor och föräldrar. För svarsgruppen Kollektivtrafik uppger några att vägen från hållplatsen till skolan gör att de måste korsa vägar eller spårvagnsspår. 8

Fråga 9 Finns det personal på skolan när ditt barn stiger av vid skolan? 2015 2014 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Ja, alltid Ja, ibland Nej Kommentarer på fråga 9: Frågan ställdes till elever från förskoleklass till årskurs sex som åker skolbuss. Denna fråga har diskuterats med utbildningskontoret där det framkom att olika skolor har olika rutiner kring detta. På lågstadieskolor är det vanligare att personal möter upp eleverna. Andelen som svarar Ja, alltid har ökat med fyra procentenheter från undersökningen för läsåret 2014/2015. 9

Fråga 10a Upplever du att ditt barn har en trafiksäker skolskjuts ombord på fordonet? Ja Delvis Nej Kommentarer på fråga 10a: För svarsgruppen Skolbuss har antalet som svarat Ja ökat med 4 procentenheter från undersökningen för läsåret 2014/2015. Svarsgrupperna Taxi och Kollektivtrafik har minskat med 3 respektive 9 procentenheter under samma period. Summeras svarsalternativen Ja och Delvis för samtliga svarsgrupper blir detta 97 procent. Många har kommenterat att de är väldigt nöjda med föraren men skulle uppskatta mer disciplin och kontroll av säkerhetsbälten och bråk på bussen. Några har kommenterat att bussarna framförs i för hög hastighet och att det förekommer bråk på bussarna. 10

Axeltitel Fråga 10b Upplever du att chaufförerna har ett bra bemötande? Axeltitel Ja Delvis Nej Kommentarer på fråga 10b: Inför läsåret 2014/2015 skrevs det nya avtal med transportörer i planeringsområdena Åby/Kvillinge, Kolmården, Vikbolandet samt Sydvästen. Det blev då vissa förändringar vilket skapade visst missnöje. I år känner förarna till rutterna och eleverna bättre vilket skulle kunna bidra till att missnöjet har minskat. I svarsgruppen Skolbuss har majoriteten av de som valt att lämna kommentarer skrivit att chaufförerna är bra eller att de är nöjda med förarna. 11

Fråga 10c Upplever du/ni att ert barn känner sig trygg i skolskjutsen? Ja Delvis Nej Kommentarer på fråga 10c: För svarsgruppen Skolskjuts har andelen som svarat Ja ökat med cirka sex procentenheter. För svarsgruppen Taxi är andelen som svarat Ja ovörändrad men andelen som svarat Nej har ökat med två procentenheter. För svarsgruppen Kollektivtrafik har andelen som svarat Ja minskat med cirka fyra procentenheter och andelen som svarat Nej minskat med två procentenheter. Totalt har andelen som svara Ja ökat med fyra procentenheter. En möjlig förklaring till resultatet är att skolskjutsenkäten är utskickad tidigare än föregående läsår vilket kan göra att beläggningen på skolbussarna inte är lika stor vid tidpunkten för enkäten som läsåret 2014/2015. Detta då det fortfarande är elever som väljer att cykla till skolan eller ta sig till skolan på annat sätt. Färre elever på bussen kan leda till tryggare miljö då föraren får bättre uppsikt över vad som händer i bussen. Det minskade missnöjet tror vara en orsak till att den upplevda tryggheten ombord på skolbussen har ökat. 12

Fråga 11 Har du/ni informerat och diskuterat med ert barn om vilka ordningsregler som gäller i skolskjutsen? 2015 2014 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ja Nej Nej, jag hittar inte ordningsreglerna Kommentarer på fråga 11: Andelen som svarar Nej, jag hittar inte ordningsreglerna har minskat med 18 procentenheter. Motsvarande svarsalternativ var annorlunda formulerat i undersökningen för läsåret 2014/2015 vilket kan ha gjort att fler då valde det alternativet istället för Nej. Svarade respondenten Nej, jag hittar inte ordningsreglerna fick de genom enkäten information om var broschyren med ordningsregler gick att hitta. Det uppmanas även till att broschyren ska läsas och att respondenten bör diskutera reglerna med sitt barn. 13

Fråga 12 Har du/ni använt er av skolskjutsportalen "Min Skolskjuts" för att få information om ert barns skolskjuts? Ja Nej, jag visste inte om att den fanns Ja, men informationen var inte tillräcklig Nej, jag kunde inte logga in Kommentar på fråga 12: Andelen som svarade Ja eller Ja, men informationen var inte tillräcklig har minskat för samtliga svarsgrupper och således även totalt. En möjlig förklaring till detta är att andelen som svarat på enkätundersökningen via brevutskick har ökat med 20 procentenheter. Dessa respondenter tenderar att inte använda skolskjutsportalen i lika stor utsträckning som de respondenter som får enkäten via e-post. Detta för att skolskjutsportalen är det huvudsakliga sättet att registrera sin e-postadress. Andelen som svarar Ja av de respondenter som får enkäten via brevutskick är 42 procent jämfört med 56 procent för de som får via epost. Under perioden 1 januari till 1 november 2015 var det totalt 515 unika individer som loggade in på skolskjutsportalen. Under samma period föregående år var det 335 unika inloggningar. Detta innebär en ökning på 180 unika individer som loggat in på skolskjutsportalen. 14

Fråga 13 Upplever du/ni att ni fått tillräcklig information om ditt barns skolskjuts? Ja Nej Kommentarer på fråga 13: Totalt har andelen respondenter som upplever att de har fått tillräckligt med information ökat med 4 procentenheter från undersökningen för läsåret 2014/2015. Störst ökning står svarsgruppen Taxi för där andelen som har fått tillräckligt med information har ökat med 15 procentenheter. Detta kan vara en följd av att Östgötatrafikens beställningscentral har upprättat bättre rutiner för informationsspridning till föräldrar som hör av sig med frågor angående sitt barns skolskjuts. En förklaring till förbättringen kan vara att tekniska kontoret har ökat tillgängligheten till skolskjutsportalen där föräldrarna kan få information om sitt barns skolskjuts. Det har tillkommit en till inloggningsmöjlighet i form av ett lösenord som tekniska kontoret ger ut till föräldrar som hör av sig till oss. Ny uppdaterad infobroschyr har getts ut till de elever som åker med de upphandlade skolbussarna. 15

Fråga 14 Vilken information upplever du att du inte fått tillräckligt av? Kommentarer på fråga 14: I undersökningen för läsåret 2015/2016 fick de respondenter som svarade nej på fråga 13 en tilläggsfråga om vilken information som man inte fått tillräckligt av. Majoriteten (61,8%) svarade att de inte fått tillräckligt med information om hur skolskjutsen ser ut. Av de som svarade annat upplever majoriteten att den information som gått ut angående tider har varit bristfällig eller felaktig. Det gick även att kommentera frågan varpå respondenter angav att det bland annat saknades information angående antal personkilometer per elev, huruvida eleven får åka med andra skolbussar än anvisad och om skolskjutsen åker under lovdagar/studiedagar. 16

Slutsats Årets enkätundersökning av skolskjutsen i Norrköpings kommun visar att skolskjutsen fungerar bra. Den övergripande bedömningen visar att 94 procent upplever skjutsen som mycket eller ganska bra och 59 procent upplever att den är mycket bra. 98 procent upplever att eleverna känner sig trygga eller delvis trygga ombord skolskjutsen och 97 procent upplever att de har en trafiksäker eller delvis trafiksäker skjuts ombord på fordonet. Andelen respondenter som upplever att de fått tillräckligt med information har ökat för de elever som åker upphandlad skolskjuts eller taxi. Av de som anser att de inte fått tillräckligt med informationen önskar majoriteten mer information om hur skolskjutsen skulle se ut. Den uppleva tryggheten har ökat hos de elever som åker med skolbuss eller kollektivtrafik men har minskat för taxi och totalt sett. Förarens bemötande har dock ökat för samtliga svarsgrupper. Vetskapen om att det finns ordningsregler ombord på skolbussen har ökat men andelen som diskuterar ordningsreglerna med sitt barn har minskat. De elever som åker taxi eller kollektivtrafik hem från skolan upplever en ökning av trafiksäkerheten vid skolans hållplats medans resultatet för de som åker med skolbuss är likvärdigt med föregående läsår. Det finns däremot en ökning av upplevd trafiksäkerhet vid hållplatsen vid hemmet för de elever som åker med den upphandlade skolbussen eller med taxi vilket kan vara ett resultat av det hållplatsprojekt som tekniska kontoret arbetar med. Den upplevda trafiksäkerheten ombord på skolbussen har ökat vilket även avspeglas i att antalet som avstår skolskjuts på grund av att det anses otrygg har minskat. Det framkommer däremot en minskning av trafiksäkerhet ombord på taxibilarna och för kollektivtrafiken men upplevda trafiksäkerheten har totalt sett ökat. Fler upplever vägen till och från hållplats som ett problem och anser att den inte är trafiksäker. Andelen som svarar på grund av att vägen mellan hemmet och hållplatsen som är mörk har minskat och ersatts av anledningar som hög trafik och avsaknad av trottoar. Fler respondenter upplever att de lämnar hemmet före klockan 7 även om skolskjutssystemet pekar på en liten förbättring. För samtliga svarsgrupper är det färre som upplever att deras restid överskrider 60 minuter. Andelen som upplever en väntan på mer än 5 timmar per vecka har minskat för de som åker upphandlad skolbuss och för de som åker taxi men ökat för de som nyttjar kollektivtrafiken. Totalt sett har den upplevda väntetiden minskat. Fokusområden för skolskjutsens arbete 2016 kommer fortsatt fokusera kring hållplatsernas trafiksäkerhet samt information. Stor tyngd kommer också läggas på avtalsuppföljning för att säkerställa att vi får ut bästa möjliga skolskjuts för pengarna. 17