Arkeologisk förundersökning 2006 Gyllins trädgård Utökning av detaljplaneområde Husie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:036 Tobias Johansson
Arkeologisk förundersökning 2006 Gyllins trädgård Utökning av detaljplaneområde Husie socken i Malmö stad Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning 2006 Gyllins trädgård Utökning av detaljplaneområde Husie socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:036 Författare: Tobias Johansson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Översikt MK 355 med inmätta schakt och anläggningar. Tryck: Elanders Berlings AB ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2007
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 6 Syfte 6 Metod 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningsresultat 9 Utvärdering 10 Projektorganisation och kvalitetssäkring 11 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 13 Årets rapporter 14
Gyllins trädgård Figur 1. Malmö stad med Gyllins trädgård markerat med rött. Undersökningsområdet MK 355 markerat med blått. Skala 1: 120 000. Kartunderlag: Malmö stadsbyggnadskontor. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036
Sammanfattning Med anledning av Fastighetskontorets, Malmö stad, planer på markexploatering för bostäder m.m. inom Gyllins trädgård, Husie socken, Malmö stad har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk förundersökning. Förundersökningen genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-40840). Den övergripande målsättningen med den arkeologiska förundersökningen var att få fram ett underlag för att kunna bedöma de framkomna lämningarnas närmare utbredning, art, datering och informationspotential. Syftet var även att se om lämningarna kan relateras till resultat framkomna på angränsande områden, bland annat det samprojekt mellan Riksantikvarieämbetet UV Syd och Malmö Kulturmiljö (MK337) vilket bedrevs parallellt med undersökningen av den nu aktuella förundersökningen. Den arkeologiska förundersökningen planerades enligt beslutet utföras inom en yta på ca 15 000 m 2, men delar av området bestod av storväxta trädridåer vilka inte var tillgängliga. Förundersökningen genomfördes således inom ett något mindre område, vilket uppgick till ca 12 000 m 2. Totalt togs åtta schakt upp med en sammanlagd yta på 800 m 2. Totalt mättes 13 möjliga anläggningar in. Dessa utgjordes främst av stolphål och mindre gropar. Den övergripande målsättningen med förundersökningen har uppnåtts. En bedömning av lämningarnas utbredning och informationspotential har gjorts. Lämningarna bedöms utgöra yttersta utkanten av de boplatslämningar tidigare påträffade vid undersökningar av angränsade områden. Lämningarnas informationspotential bedöms inte vara tillräcklig för att man skall kunna arbeta vidare med frågeställningar formulerade i Genomförandeplan Arkeologisk slutundersökning inom Gyllins Trädgårdar. Inledning Med anledning av Fastighetskontorets, Malmö stad planer på markexploatering inom Gyllins trädgård, Husie socken Malmö kommun, har Malmö kulturmiljö genomfört en arkeologisk förundersökning (figur 1). Förundersökningen genomfördes enligt beslut från Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-40840). Undersökningsområdet ligger inom det detaljplanerade området för Gyllins trädgård och utgör en utökning av den detaljplanen. Totalt omfattar hela Gyllins trädgård ca 60 hektar och har av fastighetskontoret delats in i sex utbyggnadsetapper Etapp 0, 1, 2, 3 Skola/idrott samt Naturpark (figur 2). Etapp 0, vilken omfattar ca 1 hektar blev inte föremål arkeologisk utredning eftersom det inom närliggande undersökningsytor endast påträffats moderna lämningar. Etapp Skola/idrott, ca 7 hektar, har varit föremål för arkeologisk utredning, för- och slutundersökning med undantag för smärre partier i norr (Serlander, Lindell & Sjöstrand under utgivning). Etapperna 1 (ca 10 hektar), 2 (ca 8 hektar), och 3 (ca 10 hektar), där det skall byggas bostäder har samtliga varit föremål för arkeologisk utredning och arkeologisk förundersökning (MK 190, 297)( Etapp 1, 3 samt del av 2). Parallellt med förundersökningen för den utökade detaljplanen pågick en större slutundersökning inom Etapp 1 och 3 vilken omfattade ca 100 000 m 2. Den slutundersökningen bedrevs som ett samarbetsprojekt mellan Malmö Kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet UV-Syd (MK 337). Undersökningsområdet för den utökade detaljplanen omfattade en yta på ca. 15 000 m 2 inom vilken det planeras byggnation av parkering och förskola. Området utgör norra hörnet av den planerade utbyggnadsetappen Naturpark (ca 24 hektar). Idag består området av delvis trädbeväxt ängsmark. Området kan karakteriseras som övervägande flackt utan klart urskiljande förhöjningar. Området stiger dock svagt mot norr där den högsta punkten ligger på 16 m.öh. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 5
Undersökningen genomfördes under perioden 060918 060922 och leddes av platschef Tobias Johansson, vidare medverkade även antikvarie Emma Carnhede. Syftet med den arkeologiska förundersökningen samt de relevanta metoder som använts redovisas i kapitel Syfte och metoder. Det arkeologiska materialet redovisas därefter i kapitel Undersökningsresultat. I kapitel Utvärdering utvärderas det arkeologiska källmaterialets vetenskapliga potential i förhållande till frågeställningarna i undersökningsplanen samt de metoder med vilket det togs fram. I rapportens avslutande kapitel redovisas projektets organisation och kvalitetssäkring. 1 2 3 Naturpark Skola 0 Figur 2. Undersökningsområdet (blå elips) inlagt på flygfoto från 2004 med samtliga etapperna markerade. Det skrafferade området markerar den del av det ursprungliga undersökningsområdet som omfattas av skyddet för Tornhögs fornlämningsområde. Blå linje markerar Risebergabäckens nuvarande sträckning. Skala 1:10 000. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. Syfte och metod Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa fornlämningens utbredning, karaktär och datering. Ett annat syfte var även att utröna om dessa lämningar kunde relateras till de resultat som framkommit på angränsade ytor. Dels genom arkeologiska utredningar och en förundersökning av Gyllins Trädgård (Brink & Johansson 2004, 2005 & 2006) och dels genom det samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet UV Syd och Malmö Kulturmiljö (MK 337) som bedrevs parallellt med förundersökningen av det utökade detaljplaneområdet. Målet var att fastställa om lämningarna hade potential att besvara de frågeställningar som arbetats fram gemensamt av UV Syd och Malmö Kulturmiljö för MK 337 (Genomförandeplan Arkeologisk slutundersökning inom Gyllins Trädgårdar), frågeställningar vilka bland annat kan kopplas till prioriterade teman i det vetenskapliga programmet för Malmö Kulturmiljö (Rudebeck m.fl. 2001). 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036
Metod Undersökningen inleddes med matjordsavbaning i form av sökschakt, dessa placerades på ett varierande avstånd av 15 30 meter. Anledningen till de varierade avstånden var att man tog hänsyn till rådande växtlighet, främst i form av ungbjörk. Matjorden avlägsnades i syfte att få fram under mark dolda fornlämningar. Vid platser där det framkom potentiella lämningar gjordes mindre utvidgningar främst för att fånga upp eventuella byggnader men även för att avgränsa fornlämningen. Påträffade anläggningar samt schaktbegränsningar har mätts in med hjälp av totalstation, anläggningar klassificerades så långt det var möjligt vid inmätningstillfället. Ett urval av de konstruktioner och anläggningar som togs fram genom matjordsavbaning undersöktes helt eller delvis för att fastställa deras karaktär, datering och informationspotential. Sektioner dokumenterades i skala 1:20. Konstruktioner, anläggningar och fynd registrerades i Intrasis. Topografi och fornlämningsmiljö Gyllins trädgård (kallas ibland även Gyllins trädgårdar) har fått sitt namn efter den period från tidigt 1900-tal fram till 1970-talet då området nyttjades av handelsträdgården Knut Gyllins Rosdriveri, med bl.a. rosodlingar. Dessa var under 1930-talet en av de största i sitt slag i Sverige (Agri 1932 s. 31). I dag utgörs större delen av undersökningsområdet av ängsmark och odlad mark (grönsaksodling) med inslag av bl.a. lövträdsbestånd i form av äppelträd, ek, alm, ask m.m. Området innehåller en variationsrik blandning av både planterade och vilda växter, ett resultat av områdets användning som handelsträdgård. De delar som berördes av förundersökningen utgörs i huvudsak av odlad mark, men det finns även trädridåer och ett mindre skogsparti. Området kan generellt sägas ha ett stort natur- och kulturmiljövärde där inte minst de närliggande fasta fornlämningarna i form av bronsåldershögar utgör ett viktigt inslag. Enligt den topografiska zonindelning som upprättades i samband med projektet Öresundsförbindelsen, ligger området i skiljet mellan zon II, kustnära inlandet och zon III, det yttre backlandskapet samt zon IV, Segeåområdet som delvis motsvarar zon II (Björhem 1997). Risebergabäcken, vilken avgränsar området i sydväst, kan ses som gräns mellan dessa landskapszoner. Mot bäcken i den västra delen av området finns bl.a. de lägsta höjderna på omkring 13 m ö.h. De centrala delarna av undersökningsområdet upplevs av ögat som tämligen plana med mindre platåer och höjdstråk. I den östra delen av området återfinns mer dramatiska skillnader i topografin med höjder på upp till 25 m ö.h. strax utanför undersökningsområdet. Den underliggande jordarten inom undersökningsytan består till största delen av silt och sandinblandad moränlera, vilken i vissa delar övergår i siltinblandad sand. Äldre kartmaterial, bland annat Storskifteskartan från 1773, visar på en vägsträckning som går genom Östra Skrävlinge by. Denna fortsätter sedan diagonalt genom undersökningsområdets västra delar och norrut mot Toftanäs industriområde (figur 3). Vägen genom undersökningsområdet anses vara en del av ett vägnät som sammanband viktiga centralbygder under järnåldern, bl.a. den skånska sydkusten med centralplatsen i Stora Uppåkra (Sköld 1963). Sannolikt är det så att vägen varit i bruk redan under förhistorisk tid, vilket placeringen av gravhögar och andra begravningsplatser tyder på. Det finns indikationer på att vägsträckningen kan vara så gammal som senneolitikum bronsålder (Eriksson & Samuelsson 2001; Samuelsson 2001). Vägen är speciell såtillvida att den anses vara arkeologiskt belagd. Rester av denna väg, den s.k. Bronsåldersvägen, framkom vid undersökningarna inför anläggandet av Toftanäs industriområde, strax norr om undersökningsområdet, och sågs som en hålväg, stundtals förstärkt med sten (Persson 1998:67). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 7
I undersökningsområdets direkta närhet finns det två fasta fornlämningar vilka fortfarande är synliga ovan mark. På de markerade höjderna väster och öster om området ligger två gravhögar (figur 3). Det är Tornhög i väst (RAÄ Husie 9:1) och Frillinge hög i öst (RAÄ Södra Sallerup 1:1). Ingen av högarna har undersökts arkeologiskt, däremot har båda varit föremål för en florainventering år 2000 (Gustafsson 2000). Ursprungligen skall ytterligare en hög försedd med en stendyss ha funnits strax söder om Tornhög (RAÄ Husie 9:2). Denna är emellertid sedan länge förstörd (Bruzelius 1864; Sandén 1995 s. 47 f.). Fornlämningsmiljön (figur 3) omkring området består utöver högarna av inventerade stenåldersboplatser i norr, vilka har uppvisat måttliga mängder av slagen flinta vid ytbesiktning (RAÄ Husie 51:1, 52:1, 66:1). Stora delar av dessa boplatser har kommit att undersökas arkeologiskt i samband med markexploatering, bland annat under arbetsnamnet Riseberga öst (MHM 8278 & 12515) (Samuelsson 1995, Eliasson 1996). Här har det påträffats lämningar från flera faser från mesolitikum yngre järnålder. I direkt anslutning till den norra delen av undersökningsområdet har det genomförts arkeologiska insatser i samband med anläggandet av Sallerupsvägens förlängning (MHM 7519 & 7634). Här har det framkommit boplatslämningar i form av gropar, härdar, lager, stolphål och grophus (Assarsson 1991; Assarsson muntlig uppgift). Med början 1987 utfördes nordost om området arkeologiska undersökningar i samband med anläggandet av Toftanäs industriområde (MHM 7070). Här framkom bland annat bebyggelselämningar och gravar från neolitikum samt omfattande gårdsstrukturer från äldre järnålder. Anläggningskategorier som påträffades och undersöktes var gropar, stolphål, brunnar, gravar, härdar, kulturlager och rester efter vägar (se ovan) (Persson 1998). Väster om området återfinns en inventerad stenåldersboplats, belägen kring Tornhög, där det har framkommit rikligt med slagen flinta (RAÄ Husie 54:1). Inom eller i nära anslutning till Tornhögsområdet har bl.a. en liten flintskära samt ett fragment från en fyrsidigt slipad flintyxa påträffats (lösfynd i privat ägo som bedömdes i januari 2006). Ett 100-tal meter söder därom ligger Östra Skrävlinge medeltida bytomt (RAÄ Husie 21:1). Denna har varit föremål för ett flertal arkeologiska insatser genom åren, 1984 85 (MHM 6767), 1989 91 (MHM 7312), 2001 03 (MK 2, 34, 50, 80 och 124). Söder om bytomten har det även utförts undersökningar vid platsen för Wannagården mellan åren 1989-91 (MHM 7312), där det framkommit kulturlager och stolphålsområden daterade till vikingatid eller tidig medeltid samt högmedeltid och senmedeltid (Thörn 1989, Serlander, Lindell & Sjöstrand under utgivning). Till detta tillkommer även undersökningar söder om Klågerupsvägen, direkt öster om Risebergabäcken med arbetsnamnet Kvarnby station etapp 1 & 2 (MHM 6735). Här påträffades dock inget utöver moderna nedgrävningar (Thörn 1984a & b). Inom bytomten och dess direkta närområde har det påträffats tydliga kulturlager och byggnadsrester, vilka sett till dateringsunderlaget visar på en bebyggelsekontinuitet från omkring 1000-talet fram till 1600 1700-talen (Serlander, Lindell & Sjöstrand under utgivning). I anslutning till områdets östra och sydöstra begränsning finns ett antal inventerade stenåldersboplatser (RAÄ Husie 20:1, RAÄ Södra Sallerup 79:1 2). Delar av dessa har undersökts arkeologiskt, dels i samband med en mindre schaktövervakning 1986 (dragning av gasledning, MHM 6926) och dels vid undersökningen kallad Kvarnbyrondellen 1988 (MHM 7144). Vid den mindre schaktdragningen framkom en grop med keramik och ben som preliminärt har daterats till bronsålder (Thörn 1987). Vid den större undersökningen framkom boplatslämningar i form av bland annat gropar, lager, kokgropar, härdar och stolphål. Minst två stolpbyggda långhus och två grophus har konstaterats. Dateringsunderlaget visar på aktiviteter inom boplatsen under intervallet yngre bronsålder äldre järnålder (Thörn & Rudebeck 1988). Väster och söder om Kvarnbyrondellen har det framkommit neolitiska lämningar; dels vid Hörlanders 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036
väg (MK 132) och dels vid undersökningar av Kv. Sjöhästen (MHM 7359, RAÄ Södra Sallerup 84:1), där bosättningsfaser från senneolitikum yngre järnålder urskiljts (Thörn 1991). H u s ie 51:1 MHM 7070 M H M 8 2 7 8 & 1 2 5 1 5 Husie 52:1 M H M 7 6 3 4 Husie 66:1 H u s i e 9 : 1-2 MK 355 MHM7519 MHM6926 M H M 6 7 6 7 M H M 7 3 1 2 M K 2 & 3 4 M K 5 0 & 8 0 M K 1 2 4 H u sie 54 : 1 Hu s i e 21 : 1 Husie 20:1 S ö d r a Sallerup 1:1 Södra Sallerup 79:1 Södra Sallerup 79:2 MHM7144 MK 132 Södra Sallerup 84:1 M H M 7 3 1 2 MHM6735 MHM7359 Figur 3. Gyllins trädgård (grå bakgrund) med omgivande fornlämningsmiljö. Omnämnda fornlämningar och undersökningar har markerats. En hypotetisk sträckning för den s.k. Bronsåldersvägen är markerad med röda linjer (efter Eriksson & Samuelsson 2001). Det aktuella undersökningsområdet MK 355 är markerat med blå elips. Skala 1: 20 000. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. Undersökningsresultat Sammanlagt åtta sökschakt (figur 4) grävdes inom undersökningsområdet, huvudsakligen i närmast nordsydlig riktning. Den sammanlagda undersökningsytan beräknas till 800 m 2. På tre av schakten gjordes mindre utvidgningar för att man lättare skulle kunna avgränsa fornlämningen och identifiera eventuella strukturer. I schakten påträffades totalt 13 potentiella lämningar, dessa mättes in med totalstation och klassificerades utifrån form i plan, främst utgjordes de av gropar och stolphål. Ett mindre antal undersöktes sedan helt eller delvis. Ett antal stolphål vilka inledningsvis tolkades vara en potentiell struktur i schakt sju (figur 4) kunde direkt avfärdas efter undersökning. I norra delen av schakt sju framkom även en till formen oregelbunden mörk färgning (A432). Anläggningen, vilken tolkas som ett mindre system av gropar, Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 9
uppvisade även en oregelbunden form i sektion. I anläggningen påträffades ett mindre antal keramikskärvor. Dessa har inte kunnat bestämmas närmare än till förhistorisk tid. I den södra delen av schakt fem (figur 4) vid kanten av undersökningsområdet framkom en större anläggning (A328). Det gjordes en utvidgning runt anläggningen för att försöka avgränsa den, detta var dock inte möjligt eftersom större delen av den fortsatte utanför områdesbegränsningen. Anläggningen har undersökts översiktligt genom att en provruta grävdes i den. Fyllningen var starkt humös och till viss del torvig, vilket kan antyda att den har en våtmarksrelaterad bildningsprocess. Det går inte att utesluta att det kan finnas förhistoriska brunnsanläggningar under det översta lagret. I ytan påträffades ett mindre antal flintavslag av neolitisk karaktär. I de centrala delarna av schakt 1 (figur 4) undersöktes en mindre grop med tydligt skålad nedgrävningsform (A209). Det framkom inte några fynd i anläggningens ljusa fyllning. 1 2 3 4 5 A209 6 7 8 A432 A328 Figur 4. Översikt MK355 med schaktbegränsningar och beskrivna anläggningar markerade. Skala 1:1 000 Utvärdering I detta kapitel utvärderas det arkeologiska källmaterialets vetenskapliga potential i förhållande till frågeställningar i undersökningsplanen samt de metoder med vilket de togs fram. Matjordsavbaningen löpte tillfredsställande och placeringen av sökschakten kan anses ge en representativ bild av undersökningsområdets fornlämningsmiljö. En bedömning av lämningarnas utbredning och informationspotential har gjorts. Lämningarna bedöms utgöra yttersta utkanten av de boplatslämningar tidigare påträffade vid undersökningar av angränsade områden. Lämningarnas informationspotential bedöms inte vara tillräcklig för att man skall kunna arbeta vidare med frågeställningar formulerade i Genomförandeplan Arkeologisk slutundersökning inom Gyllins Trädgårdar. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036
Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska förundersökningen inom Gyllins trädgård, den del som omfattades av den utökade detaljplanen har bedrivits inom enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten är Per Sarnäs. Petter Linde är ansvarig för digital utrustning och upprättandet av Intrasis-projekt. Peter Skoglund (Fil.dr.) var projektledare och ansvarar för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Nils Björhem (Fil.dr) och Elisabeth Rudebeck (Fil.dr). I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Malmö Kulturmiljö använder sig av projektplaneringssystem från Collaborate (PPS). Systemet innebär att en löpande månatlig kontroll av projektets ekonomiska status görs. I publicerings- och förmedlingsarbetet deltar Enheten för Kommunikation vid Malmö Kulturmiljö. Platschef Tobias Johansson svarade för att genomförandebeskrivningen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, samt var ansvarig för arbetsplatsen. Referenser Agri, Janne. 1932. Oxie härad. Beskrivning och kalender. Lund. Eriksson, Marja, & Samuelsson, Bengt-Åke. 2000. Vägar. I Björhem, Nils. (red.). Föresundsförbindelsen. På väg mot det förflutna. Stadsantikvariska avdelningen, Kultur Malmö. Malmö. Persson, Jan. 1998. Toftanäs järnåldersbygd från tiden för Kristi födelse. Centrala platser centrala frågor: samhällsstrukturen under järnålder. Uppåkrastudier 1. Red. Larson, L. Acta Archaeologica Lundensia series 8, No. 28. Lund. Rudebeck, Elisabeth.; Ödman, Chatarina.; Samuelsson, Bengt-Åke. & Högberg, Anders. (red.). Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö. Den arkeologiska verksamheten. Malmö Kulturmiljö. Serlander, Daniel, Lindell, Maria & Sjöstrand, Ulrika. Under utgivning. Östra Skrävlinge bytomt, Husie 172:44. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö. Sköld, Per Edvin 1963. En väg och en bygd i gammal tid. Ale 1963:2. Lund. Opublicerat material Assarsson, Håkan. 1991. Rapport rörande arkeologisk utredning av Sallerupsvägens förlängning. MHM 7519. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Björhem, Nils. 1997. Öresundsförbindelsen. Förslag till zonindelning av landskapet utmed Yttre ringvägen. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Brink, Kristian & Johansson, Tobias. 2004. Gyllins trädgårdar. Etapp 2 och del av etapp 1. Rapport över arkeologisk utredning 2004. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Brink, Kristian & Johansson, Tobias. 2005. Gyllins trädgårdar. Etapp 3 och del av etapp 1. Rapport över arkeologisk utredning 2005. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Brink, Kristian & Johansson, Tobias. 2006. Arkeologisk förundersökning. Gyllins trädgård. Område A, B, D, E samt del av område C. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för arkeologi Rapport 2006:005. Malmö Kulturmiljö. Bruzelius, Nils Gustaf. 1864. Antiquarisk beskrifning om Oxie och Wemmenhögs Härad. Manuskript i ATA. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 11
Eliasson, Laila. 1996. Rapport rörande arkeologisk förundersökning av Riseberga öst, södra delen. MHM 8278. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Genomförandeplan Arkeologisk slutundersökning inom Gyllins Trädgårdar område A, D & E, del Husie RAÄ 66:1, Malmö stad, Malmö kommun. Undersökningsplan för arkeologisk slutundersökning Gyllins trädgårdar Husie socken, Malmö stad, Skåne län. Malmö Kulturmiljö 2006. Gustafsson, Mats. 2000. Vegetation och flora på bronsåldershögar i Malmö kommun. Stadsantikvariska avdelningen. Kultur Malmö. Samuelsson, Bengt-Åke. 1995. Rapport rörande arkeologisk utredning av Riseberga öst, södra delen. MHM 8278. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Sandén, Ulf. 1995. Bevare oss väl. En studie av megalitgravarnas bevaringsgrad på Söderslätt. A study of the preservation status of megalithic tombs in the Söderslätt plain. LUARCThörn, Aprilla. 1991. Rapport rörande arkeologisk slutundersökning i KV. Sjöhästen. MHM 7359. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Thörn, Aprilla & Rudebeck, Elisabeth. 1988. Rapport rörande arkeologisk slutundersökning vid Kvarnbyrondellen. MHM 7144. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Thörn, Raimond. 1984a. Rapport rörande arkeologisk provgrävning. Kvarnby station. MHM 6735. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Thörn, Raimond. 1984b. Rapport rörande arkeologisk provgrävning. Kvarnby station etapp II. MHM 6735. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Thörn, Raimond. 1987. Rapport rörande arkeologisk schaktningsövervakning Kvarnby-Tullstorp-Sunnanå. MHM 6926. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Thörn, Raimond. 1989. Wannagården, Östra Skrävlinge by, Husie sn. Förundersökning hösten 1989. MHM 7312. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Muntliga uppgifter Assarson, Håkan. Antikvarie. Malmö Kulturmiljö. Kartmaterial Fastighetskartan, Malmö 2C:23. Lantmäteriverket Kartmaterial från Malmö Stadsbyggnadskontor. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-40840-06 Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö 2006-3092-731 Inventarienummer:... Mk 355 Arkivnummer:...S05:93 Län:...Skåne Kommun:... Malmö Socken:...Husie Fastighet:... Husie 172:144 m.fl. Ekonomiska kartans blad:...malmö 2C:23 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:...6165,9 Y koordinat:...1329,1 M ö.h.:... 16 Fältarbetstid:...060918-060922 Antal arbetsdagar:...4 Antal arkeologtimmar:... 33 Antal maskintimmar:... 24 Exploateringsyta:... 15 000 m 2 Undersökningsområde:... 12 000 m 2 Undersökt yta:... 800 m 2 Platschef:... Tobias Johansson Personal:... Emma Carnhede Uppdragsgivare:...Fastighetskontoret, Malmö stad Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:036 13
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2007:001 Anna Andreasson Trädgårdsarkeologisk undersökning 2006. Lusthuskullen på Katrinetorp. Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:002 Bo Friman Arkeologisk förundersökning 2006. Undersökning av stolphålskonstruktion. Bunkeflostrand 1:94 ½. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:003 Karin Lövgren Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Tygelsjö kyrka. Inför anläggande av nytt åskledarsystem för Tygelsjö kyrka. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:004 Joakim Frejd Mätningsuppdrag 2006. Malmöhus slott, borggården. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:005 Petra Lundström & Daniel Serlander Kompletterande arkeologisk slutundersökning 2005. Läplantering vid Ohlsgård. Undersökning av en urnegrav samt delar av gård 15 i Fosie by, RAÄ 95. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:006 Per Jansson Arkeologisk förundersökning 2006. Transportväg Lindängelund Kompletterande förundersökning inför anläggandet av transportväg. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:007 Johan Ingwald Kv. Sågen 3 4. Undersökning av vallgrav och lämningar efter en bro inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:008 Olle Heimer och Jenny Persson Arkeologisk förundersökning 2006. Lockarps bytomt. Lockarp 31:1. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:009 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för bredband. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1995 96. Baltzarsgatan/Djäknegatan. Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:011 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1996. Västergatan/Lilla Bruksgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av Fjärrvärmenätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:012 Anna Carlberg-Kriig & Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Landbygatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:013 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2004. Jöns Filsgatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:014 Patric Ifverson Arkeologisk förundersökning 2006. Dösemarken. Fastigheten Limhamn 155:355. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan. Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:016 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Södra Förstadsgatan, Storgatan, Kaptensgatan m.fl. Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:017 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Stadens entré. Dokumentation i samband med byggnation. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:018 Katja Tuominen & Helene Koch Arkeologisk slutundersökning 1999. Svågertorps industriområde. Delområde M, N, O, Q & R. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:019 Hanna Dahlström & Therese Nilsson (med bidrag av Torbjörn Brorsson) Arkeologisk slutundersökning 2006. Sulegården Hyllie bytomt. En senmedeltida och tidigmodern gård inom RAÄ Hyllie 20:1. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Arkeologi Rapport 2007:020 Nils Björhem Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområdet Vintrie. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:021 Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman & Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk förundersökning 2006. Bunkeflostrand 15:1. Palissadanläggning från mellanneolitikum. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:022 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Falsterbo 9:82. Nybyggnation inom fastighet Falsterbo 9:82, RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:023 Per Jansson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Elkabel längs Naffentorpsvägen. Nedgrävning av elkabel från Lillgrund. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:024 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Norregatan och Norregränd. Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002. Kv. Gyllenstjärna 27. Dokumentation i samband med markexploatering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:026 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Residensets källare. Dokumentation i samband med sänkning av golv. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:027 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Gråbrödersgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för fjärrvärme. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:029 Fredrik Grehn Arkeologisk slutundersökning 2006. Nummersjuvägen. Inför byggandet av villaområde. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:030 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning 2004. Hyllie 4:2 & 4:3. Etapp 1 delområde A. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:031 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområde Glostorp. Utredning inför anläggande av tågserviceområde m.m. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:032 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Nya väg 101. Utredning inför utbyggnad av väg 101, södra delen. Glostorps socken i Malmö stad, Arrie socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 Per Jansson Arkeologisk slutundersökning 2006. Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:034 Jan Kockum & Jenny Persson Arkeologisk slutundersökning 2000 2001. Hyllie IP undersökning med anledning av anläggande av idrottsplats m.m. på Hyllie medeltida bytomt, Hyllie 155:91 och 156:8. Hyllie socken i Malomö stad. Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:035 Mona Olsson Arkeologisk slutundersökning 2005. Härdområde från äldre järnålder inom Käglinge 5:24. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:036 Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning 2006. Gyllins trädgård Utökning av detaljplaneområde. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:028 Olle Heimer Arkeologisk utredning 2006. Citytunneln delprojekt järnväg. Arkeologisk utredning vid Lockarps by inom område 1, 2, 4 och 5. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län.