Stockamöllan avloppsreningsverk

Stockamöllan avloppsreningsverk Årsrapport 2014

2

Grunddel Anläggningsnummer: Årsrapport för år: 2014 Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Stockamöllan avloppsreningsverk Michael Kjellberg, Platschef Direktnummer: 040-635 06 09 Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Stockamöllan Fastighetsbeteckning: Gunnaröd 1:5 Huvudbransch: 90.001-2 Utsläppspunktens koordinater X 6203045, Y 141556 Tillsynsmyndighet: Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: 222000-2378 Gatuadress: Box 191 Postnummer: 201 21 Ort: MALMÖ Telefonnummer växel: 040-635 00 00 Faktureringsadress: 733 VA SYD, Box 233, 201 22 Malmö + referensnr 3

4

Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 10 Lokalisering... 10 Reningsprocessen... 10 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 10 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 11 EGENKONTROLL... 11 Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad... 11 REVAQ... 11 ISO 17025... 12 ISO 14001 och ISO 9001... 12 Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD... 12 Central krisledning... 13 Kontrollprogram... 13 Periodisk undersökning... 13 Utsläppskontroll och driftkontroll... 13 Funktion hos mätutrustning... 14 Kontroll av utloppsledningar... 14 Drift- och underhållsystem... 14 Riskvärdering... 14 GÄLLANDE BESLUT... 15 TILLSTÅNDSBESLUT... 15 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET... 15 ÖVRIGA BESLUT... 15 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 15 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP. MILJÖBALKEN... 16 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 18 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 18 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 18 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 18 BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET... 18 UTSLÄPPSVÄRDEN... 19 UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN... 21 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 21 LUKT... 22 ENERGI... 22 5

FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 23 HANTERING AV AVFALL... 23 HANTERING AV FARLIGT AVFALL... 23 ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 24 UNDERHÅLLSARBETE... 24 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER... 24 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 24 UNDERSKRIFT... 24 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 25 6

Inledning Denna rapport utgör Årsrapport för Stockamöllan avloppsreningsverk avseende 2014. Avloppsreningsverket ligger i Stockamöllan och är ett av nio kommunala avloppsreningsverk i Eslövs kommun. 7

Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i Sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation 8

VA SYD genomförde en organisationsöversyn den 1 december 2014. Det huvudsakliga syftet med förändringarna är att stärka det strategiska arbetet och få ett större fokus på ekonomistyrning. I samband med detta har även inrättats en vice förbundsdirektör. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet innefattar Stockamöllan tätort och framgår av figur 2. Figur 2. Verksamhetsområde för Stockamöllans avloppsreningsverk. Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem. På nätet finns ingen bräddpunkt eller pumpstation. Ett fåtal fastighetsägare har anslutit sig till ledningsnätet med så kallade LTA stationer. 9

Anläggningsbeskrivning Lokalisering Stockamöllans avloppsreningsverk är beläget på fastigheten Gunnaröd 1:5 i den norra utkanten av samhället. Recipienten för avloppsreningsverket är Rönne å. Reningsprocessen Verket behandlar avloppsvatten enligt SBR-metoden (satsvis rening). Ett översiktligt processflödesschema redovisas i bilaga 1. Avloppsvattnet leds med självfall till verkets galler. Via verkets inloppspumpstation leds vattnet till en bufferttank och därefter vidare antingen till bassäng 1 eller 2. I bassängerna finns en viss mängd aktivt slam. Först sker luftning för reduktion av BOD och sedan kemisk fällning för reduktion av fosfor och slutligen en sedimentering. Det renade vattnet passerar två poleringsdammar innan det leds till recipienten. Överskottslamuttag sker via pumpning till slamlagret. Möjligheter till bräddning och förbiledning Vid extrema förhållanden finns möjlighet till förbiledning till dammarna, före galler. Vattnet passerar då ordinarie flödesmätning och provtagning. Kemikaliehantering Järnklorid används som PIX 111 fällningskemikalie. Kemikalien lagras i en invallad tank med maximal lagringskapacitet på 2,5 m 3. Mottagning externslam Externslam tas inte omhand på anläggningen. Tillståndsgiven belastning Avloppsreningsverket är dimensionerat för 430 personekvivalenter. Energi och gasanvändning Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värme för att värma upp lokalerna. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa VA SYD är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001:2004. Lagar har inventerats och följts upp, rutiner har gåtts igenom och en kartläggning av avdelningarnas yttre miljöpåverkan har lett fram till en rad miljöaspekter. Dessa aspekter har prioriterats och miljömål samt handlingsplaner för åtgärder har tagits fram för att ytterligare förebygga störningar på den yttre miljön. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgör framförallt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Rönne å. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter av råvaror och slam kan också förekomma. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. 10

Verksamhetsförändringar under året Inga verksamhetförändringar av vikt har förekommit under året. Egenkontroll Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001: 2008, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO 27 000 serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt och finns tillgängliga på VA SYDs intranät. Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, Kommunikation, Diarie & arkiv samt Juridik. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge, Klagshamn, Källby, Sjölunda och Södra Sandby ARV är REVAQ-certifierade sedan 2008/2009. REVAQ-arbetet styrs av Regler för Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ återvunnen växtnäring. Under 2014 har utgåva 2.2.2 gällt. Certifieringsreglerna fastställs av en styrgrupp med representanter från de REVAQ-certifierade reningsverken, berörda producenter, användare och andra aktörer. Regelrevideringar tas regelbundet fram av en regelkommitté och samtidigt skärps kraven för att uppnå en bättre kvalitet på utgående vatten och slam. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en högre kvalitet och ständig förbättring. Näringsämnen återförs från stad till land för att sluta kretsloppen av näringsämnen. Det är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som kontrollerar att kraven uppfylls. De tittar på rutinerna kring analyser, provtagning, arbetet mot anslutna 11

verksamheters utsläpp och hantering av produkten. De kontrollerar också att det finns ett pågående arbete för ständiga förbättringar, innan de utfärdar certifikatet. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett strukturerat arbete mot ständiga förbättringar där uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna. Kontroll och förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som ska behandlas i VA SYDs avloppsreningsverk är viktig och kräver stora arbetsinsatser. Målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverken och förbättra kvaliteten på slam och utgående vatten. Syftet är att både det avloppsvatten som leds till reningsverk och det dagvatten som leds direkt till recipient ska vara av bra kvalitet. Detta är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i juni 2014. ISO 17025 Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under 2014. Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla laboratorierna inom VA SYD. ISO 14001 och ISO 9001 VA SYD är sedan 2013 miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004 och 2014 genomgick vi även en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2008. Ett led i miljö- och kvalitetsledningsarbetet är att förbättra verksamheten på alla plan och detta görs genom årlig kontroll av instruktioner, rutiner, mål och policys. De nya kvalitets- och miljöstandarderna utkommer till sommaren 2015 och under hösten påbörjas arbetet med att införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö- och kvalitetsledningssystemet till ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015. Ett nytt intranät har implementerats och hjälper oss att säkerställa dokumenthantering samt uppföljning av mål och handlingsplaner. Vi har också påbörjat arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem som ska behandla och styra upp avvikelser från verksamheten, interna revisioner, skyddsronder, felanmälan i våra byggnader, förbättringsförslag samt reklamationer. I varje avvikelse görs en mindre riskbedömning också. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person 12

(vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. Central krisledning VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har tre större krisövningar genomförts samt fem kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av 2014. Kontrollprogram Beslut om upphävande fattades av tillsynsmyndigheten 1996-06-12. From 1996-07-01 och tillsvidare skall verksamheten kontrollera enligt följande: COD CR BOD 7 Tot-P Tot-N O 2 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Periodisk undersökning Någon periodisk undersökning har inte genomförts under 2014. Utsläppskontroll och driftkontroll För verkets driftskontroll används VA SYDs laboratorium. Laboratoriet är ackrediterat för dessa analyser. Driftpersonal som tar ut proverna har gått föreskriven kurs i provtagning. Sammanställning av analyser på inkommande vatten samt totala årsutsläpp och övriga resultat av utsläppskontrollen sammanfattas i tabell 1 och 3. 13

Funktion hos mätutrustning Mätutrustningar viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Kontroll av utloppsledningar Utloppsledningarna har inte kontrollerats under 2014. Drift- och underhållsystem För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. Riskvärdering Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. En kartläggning över vilka riskbedömningsmetoder VA SYD använder sig av har genomförts under året. Syftet med kartläggningen var att se vilka bedömningar som skulle kunna genomföras med en gemensam mall. Resultatet blev en ny rutin och ny mall som innefattar även en handlingsplan kopplad till riskbedömningen. Denna metod utgår från de krav arbetsmiljöverket ställer på oss och analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) där man i kombination med händelsernas sannolikhet och konsekvenser vägs mot varandra. Samtliga riskers relevans och aktualitet värderas och resultatet sammanställs i riskmatriser. De risker som efter utvärderingen visar sig vara mest allvarliga utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. 14

Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1996-06-12 Miljö och hälsoskyddsnämnden i Eslöv Tillsyn av reningsanläggning 2002-02-28 Kommunstyrelsen Anmälan om befintlig verksamhet och ändring av avloppsreningsverk enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), SNI kod 90.001-2 på fastigheten Gunnaröd 1:5, Stockamöllans avloppsreningsverk, Eslövs kommun. Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut 14/00491 2014-03-24 2014-05-28 VA SYD Årsrapporter 2013 VA SYD svarar på anteckningar förda vid genomgången av miljörapporter 2013 för Eslövs Kommun. 2014-05-16 Anteckningar angående genomgång av miljörapporter för verksamhetsåret 2013. Kommentarer på miljörapporterna som inkom för 2013 och anteckningar från tillsynsmötet 2014-04-22, avseende de yttre avloppsreningsverken i Eslövs kommun. 14/01527 2014-08-26 Månadsrapport Ellinge yttre verk/utsläppsrapport 14/00680 2014-09-23 2014-10-07 2014-11-03 Tillsynsbesök VA SYD svarar.. VA SYD skickar svar på minnesanteckningar förda vid tillsynsbesök den 23 september 2014 på Yttre verk, Eslöv. 2014-10-06 Minnesanteckningar från tillsynsbesök 2014-09-23. Övriga beslut Inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen som varit specifika för denna anläggning har fattats under året. Uppfyllande av gällande villkor Enligt Miljö och Samhällsbyggnadsnämndens beslut från 1996-06-12 är Eslövs kommun förelagda följande villkor : Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års- och medelhaltsreduktion för BOD7 och tot-p med respektive resthalter på högst 15 och 0,5 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Halterna BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten underskrider med god marginal 15

värdena i beslutet. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 3,9 respektive 0,10 mg/l. De högsta halterna som uppmättes under året var 28 mg/l för BOD 7 och 0,28 mg/l för fosfor. Se vidare under rubriken Utsläppsvärden. Syrgasmättnaden klarade inte uppsatta krav på 60 %. Årsmedelvärdet var 50 %. Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning är att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Ellinge avloppsreningsverk är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. På dagtid finns personal alltid tillgänglig. För de mindre verken sker tillsyn tre gånger i veckan. Dock skickas larm ut ifall det händer något. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner för anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift- och underhållssystem. Genom egenkontroll och genom att utöva regelbunden tillsyn vid anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker invallat. Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verktyget. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalien har ansetts vara den bästa kemikalien ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. 16

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis genom att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.ex. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Lokaliseringsprincipen Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det togs i bruk 1960. Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. 17

Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande vattenmängd och dess kvalitet framgår av tabell 1. Tabell 1. Inkommande flöde samt inkommande belastning på anläggningen Inkommande flöde: 62 755 m 3 avloppsvatten/år, 171 m 3 /dygn Parameter Inkommande halter (mg/l) Total inkommande belastning (ton/år) Antal prov och provtyp Medelvärde BOD 7 25dp 92 5,8 P-tot 25dp 2,1 0,13 En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 2. Renvattenproduktionen bedöms som rimlig, ca 152 l/pers*dygn. Som framgår är andelen tillskottsvatten ca 74 %. Tabell 2. Vattenbalans för Stockamöllans avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Renvattenförbrukning 16 526 Dagvatten 0 Tillskottsvatten 46 229 Total mängd inkommande vatten 62 755 Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning Verkets kapacitet uppgår till motsvarande 430 pe. Baserat på 70 g BOD/ pe*d uppgår belastningen till motsvarande 226 pe. Det var ca 290 personer anslutna 2014-12-31. Bräddning och förbiledning på verket Under 2014 har ingen bräddning skett. 18

Utsläppsvärden För verkets drift- och utsläppskontroll avseende näringsämnen har VA SYDs ackrediterade laboratorium använts. Provtagning utförs endast av personal som har gått kurs för provtagare. Uppmätta halter samt beräknade mängder framgår av tabell 3. Tabell 3. Utgående halter och mängder från anläggningen Parameter Utgående halter, prov-ut (mg/l) Utgående mängder Antal prov och provtyp Medel-värde Totalt Enhet Flöde 62 755 m 3 /år BOD 7 26 dp 3,9 0,25 ton/år COD-Cr 26 dp 27 1,7 ton/år P-tot 26 vp 0,10 0,006 ton/år N-tot 24 dp 12 0,8 ton/år TOC Beräknad med faktorn COD/3,4 7,9 0,5 ton/år För BOD 7 gäller 15 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 3 visar årsmedelvärden för BOD 7. Figur 3. Årsmedelvärden BOD 7 i utgående vatten från anläggningen. 19

Månadsmedelvärden för BOD har vid varje provtagningstillfälle varit lägre än gällande riktvärde vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis. Figur 4. Månadsmedelvärden BOD 7 i utgående vatten från anläggningen. För Tot-P gäller 0.5 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 5 visar årsmedelvärden för totalfosfor. Figur 5. Årsmedelvärden totalfosfor i utgående vatten. Månadsmedelvärden för totalfosfor har vid varje provtagningstillfälle varit lägre än gällande riktvärde vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis. 20

Figur 6. Månadsmedelvärden totalfosfor i utgående vatten. Undersökning av recipientförhållanden Recipient till Stockamöllan avloppsreningsverk är Rönne å som mynnar ut i Skälderviken, Öresund. Sträckan mellan Forsmöllan och åns utlopp i havet, samt vissa biflöden skyddas av EU:s fisk- och musselvattendirektiv och är viktiga reproduktionsområden för bl. a. öring och lax. Även tjockskalig målarmussla återfinns i delar av avrinningsområdet. Rönne å hade en otillfredsställande ekologisk status 2009 och målet är god ekologisk status 2027. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) var god 2009. Den otillfredsställande ekologiska statusen orsakas främst av övergödning samt fysiska förändringar. En samordnad recipientkontroll sker i Rönne å inom ramen för Rönneåns vattenråd. Under 2014 har Ekologgruppen i Landskrona ansvarat för kontrollen som består av fysikaliska och kemiska parametrar, metaller, fisk och bottenfauna. I kontrollprogrammet finns ett flertal provpunkter i Rönne å och dess avrinningsområde, varav en är belägen strax uppströms reningsverket. Det finns däremot ingen provpunkt direkt nedströms reningsverket. Årsrapport för recipientkontrollen 2014 färdigställs under våren 2015. VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. Vi är aktiva i Kävlingeåns vattenråd, Höjeå vattenråd, Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har även organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Slammängderna uppgick till ca 34 m 3. Enligt rutin transporteras slammet till Ellinge för behandling där det ingår i analyser och hantering med övrigt slam vid verket. Analyser av slammet tas ut i enlighet med SNFS 1998:4. 21

Tabell 4. Analys av råslam där årsmedelvärde utgörs av ett prov per leverans till Ellinge ARV Parameter Årsmedelvärde 2014 (mg/kg TS) Kvicksilver 0,27 Koppar 130 Zink 400 Bly 11 Kadmium 0,59 Krom 15 Nickel 11 Silver 1,1 4-nonylfenol 5,0 PCB 0,01 PAH 0,2 Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under 2014. Energi Elförbrukningen uppgick till 49 MWh under året. Det är 6 MWh mer jämfört med 2013. Figur 7 visar årsflöden och elförbrukning. 22

Figur 7. Energiförbrukning och flöde 2004 till 2014 Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används järnkloridlösning PIX 111. Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt 8,4 ton. Hantering av avfall Mängden rens mäts inte. Renset tvättas och hanteras som brännbart avfall i vanlig tunna. Tömning sker var 14:e dag. Hantering av farligt avfall Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinge avloppsreningsverks miljörapport. 23

Förteckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Processflödesschema Rådata 25

Processflödesschema BILAGA 1

BILAGA 2 STOCKAMÖLLAN Dimensionerande anslutning 430 pe. Aktuell belastning: 226 pe 291 fysiska personer In In Ut Ut In In Ut Ut In In Ut Ut Ut Ut Ut Ut Ut Total- Q BOD 7 BOD 7 BOD 7 BOD 7 COD COD COD COD Total-P Total-P N Susp Susp O 2 Månad m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg % jan-14 12 179 187 2277 4,8 58,5 329 4007 26 317 4,3 52,4 0,04 0,49 8 97 3,4 41,2 58 feb-14 11 413 19 217 2,7 30,8 62 708 19 217 0,3 3,4 0,0 0,46 9 103 1,6 18,8 47 mar-14 4 427 46 204 2,4 10,6 101 447 23 102 1,2 5,3 0,05 0,22 9 40 1,6 7,2 79 apr-14 3 520 52 183 4,3 15,1 177 623 29 102 1,4 4,9 0,06 0,21 11 39 2,9 10,1 89 maj-14 2 915 41 120 9,8 28,6 98 286 31 90 1,1 3,2 0,10 0,29 11 32 1,8 5,4 72 jun-14 1 141 146 167 2,4 2,7 375 428 27 31 2,5 2,9 0,13 0,15 13 15 2,0 2,2 62 jul-14 1 493 80 119 5,3 7,9 152 227 19 28 1,9 2,8 0,23 0,34 15 22 6,6 9,9 23 aug-14 2 281 76 173 3,1 7,1 308 703 32 73 2 4,6 0,22 0,50 16 36 1,9 4,4 31 sep-14 5 559 100 556 3 16,7 210 1167 31 172 2,6 14,5 0,16 0,89 18 100 2,0 11,1 17 okt-14 5 087 162 824 3 15,3 403 2050 30 153 3,8 19,3 0,15 0,76 15 76 2,0 10,2 23 nov-14 3 828 180 689 3 11,5 330 1263 30 115 2,2 8,4 0,10 0,38 13 50 2,0 7,7 27 dec-14 8 912 92 820 3 26,7 472 4206 30 267 2,5 22,3 0,07 0,62 16 143 3,2 28,8 50 Summa 62 755 Viktat ÅMV 92 3,9 227 27 2,1 0,10 12 2,4 50 ÅMV=årsmedelvärde Halter under 2014 Mängder under 2014 Reduktion Förbrukningar 2014 Q 62 755 m 3 In Ut In Ut Viktad BOD 7 92 3,9 mg/l BOD 7 5773 245 kg/år 95,8 % Elförbrukning 49 364 kwh Viktad COD 227 27 mg/l COD 14245 1694 kg/år 88,1 % Gallerrens tömning var 14:dag Viktad Total-P 2,1 0,10 mg/l Total-P 132 6,3 kg/år 95,2 % PIX 111 förbrukning 8,4 ton Viktad Total-N 12,0 mg/l Total-N 753 kg/år Slam till Ellinge arv 34 m3 Viktad SUSP 2,4 mg/l Susp 151 kg/år

28

Foto: Hans Nilsson Bilaga 2