Södra Cell Mörrum Expanderar med sikte på 500000 årston Södra Cell Mörrum investerar steg för steg 700 miljoner kronor för att 2020 nå en halv miljon ton textilmassa och långfibermassa samt en passande bioprodukt. 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 2 2016
Världens tystaste flisfabrik byggs i Mörrum och tas snart i drift. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Södras verksamhet bygger på värdeskapande relationer och långsiktigt agerande, betonar Stefan Sandberg, platschef för Södra Cell Mörrum. Det gäller både i våra relationer med Södras medlemmar och ägare, liksom med våra kunder. Södra ägs av sina 50 000 medlemmar, vilka tillsammans äger ungefär 50 procent av all skog i Götaland. Det är en styrka för oss, inte bara på råvarusidan utan också för att vi kan satsa långsiktigt utan påverkan av börsens nycker. Koncernens investeringsprogram Expansion Södra innebär fullt genomfört med investeringar på över sju miljarder en sammanlagd kapacitet på 2,3 miljoner ton när det är klart år 2020. Alla investeringsbeslut är ännu inte tagna, men för närvarande finns beslutade investeringar på nästan fem miljarder, varav drygt fyra i Värö. Expansion Mörrum är en investering på 700 miljoner och sker stegvis med målet att vi år 2020 ska vara ett specialbruk som producerar 200 000 ton textilmassa, 300 000 Södra Cell Mörrum Platschef: Stefan Sandberg Vedförbrukning: 1,3 miljoner m3 fub rundved och 600 000 m3 fub sågverksflis. Produktionskapacitet: 130 000 textilmassa och 250 000 ton långfibermassa. Varumärken: Södra Black R, Södra Green T, Södra Orange och Södra Purple. Elproduktion: 297 GWh Fjärrvärme: till Karlshamns Energi 165 GWh: Tallolja för raffinering till biodiesel: 90 GWh Antal anställda: 330 Det är en styrka för oss att vi kan satsa långsiktigt utan påverkan av börsens nycker. ton blekt långfibermassa, mer energi för externleverans samt en bioprodukt, dock ännu inte bestämt vilken. Mörrums Bruk togs i drift 1962 för att ta hand om det överskott på ved som fanns i södra Sverige. Syftet var då liksom nu att medlemmarna skulle kunna få en säker avsättning och rimligt betalt för sitt virke. Fabriken bestod från början av en linje med ett batchkokeri, varför man kampanjvis tillverkade björkmassa och långfibermassa. 1972 startades linje 2 och då blev linje 1 en ren barrlinje och linje 2 ren en björkmassalinje, vilket naturligtvis ökade produktionen även på linje 1 när man slapp kampanjkörningarna. Ett nytt steg i Mörrums utveckling togs i och med beslutet att konvertera linje 1 till produktion av textilmassa baserad på björk. När processen modifierats för att klara kraven på textilmassa startade produktionen 2011 och idag är linje 1 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 2 2016 15
helt belagd med denna produktion, varför man inte längre svingar mellan pappersmassa och textilmassa. Här i Mörrum är vi inne i vår del av Expansion Södra och de första stegen togs under 2015 med ett nytt försileri och brunmassatvätt på linje 2, berättar Jan-Olof Karlsson, teknikchef i Mörrum. I sileriet har vi ersatt de gamla hålsilarna med spaltsilar och sileriet består nu av separat kvistsilning i två steg och efterföljande finsilning i tre steg samt en uppgraderad rejekthantering. Genom denna investering har vi fått högre kapacitet för avskiljning av sand och partiklar med låg densitet, exempelvis plast, men även bättre möjligheter att ta tillbaka fiberrejekt till kokeriet. Under veckorna 48 50 ifjol installerades förutom försileriet även en ny tvättutrustning före och efter syrgasblekeriet. Vi gick från vakuumfilter till tvättpressar, vilka sattes in i samma byggnad och på samma plan som tvättfiltren. Det var en komplicerad operation att först lyfta ut filtren och sedan ta in tvättpressarna. Med den nya brunmassatvätten ökar vi kapaciteten på barrmassalinjen med ungefär 30 000 årston. Tvättpressarna har gett ett bättre tvättresultat vilket bidrar till lägre kemikalieförbrukning. Leverantör av försileri och tvättpressar är GL&V. Den investering som nu pågår är en helt ny flisfabrik bestående av två separata linjer, en för flis till barrmassalinjen och en för flis till textilmassalinjen. Bygget pågår samtidigt som den gamla flisfabriken försörjer de båda linjerna med flis. Barktrummorna har samma dimensioner, nämligen en längd av 35 meter och diameter 5,5 meter. Tyvärr inträffade ett problem vid hanteringen av en av de båda barktrummorna varför flislinjerna kommer att köras igång med tre månaders mellanrum, varav den första trumman i april. Den nya flisfabriken kommer att ge bättre upptining, tvätt och barkning vilket förbättrar produktkvaliteten. Bättre barkning leder till lägre halter av betuinol och extraktivämnen i den färdiga produkten. Det miljöproblem som omgivningen upplever som störst från oss är bullernivån, säger Stefan Sandberg. Vedgården och renseriet står för en väsentlig del av bullret varför byggnaden för flisfabriken byggts med stort fokus på bullereliminering Tvättpressarna har gett ett bättre tvättresultat och lägre kemikalieförbrukning. Tillkomsten av Mörrums Bruk I södra Sverige uppstod efter andra världskriget ett överskott på vedråvara eftersom ved för bland annat eldning, träkol och gengas inte behövdes när oljeförsörjning normaliserades. Gösta Edström, Södra Skogsägarnas grundare, drev då frågan om att skogsägarna själva skulle bygga massafabriker för att ge sig själva bättre betalt för virket. År 1958 kördes därför massafabriken i Mönsterås igång med detta syfte. Men det var inte bara skogsägarna som såg möjligheter att ta tillvara vedöverskottet i syd utan även familjen Wallenberg kastade sina blickar i samma riktning. Därför uppstod en tävlan mellan de två kontrahenterna när det gällde att hitta en bra lokalisering för ett massabruk. Riktigt tillspetsat blev det när bägge ville köpa mark vid Mörrumsåns mynning, ett område där Södra Skogsägarna redan köpt angränsande mark. Det hela avgjordes under en dramatisk natt när markägaren på ett auktionsliknande sätt till slut sålde den åtråvärda marken till Södra Skogsägarna. För att inte komma på efterkälken i kampen om den sydsvenska vedråvaran köpte familjen Wallenberg mark utanför Bromölla och anlade sulfitmassafabriken i Nymölla. Men det var inte bara vid markköpet som det hela avgjordes vid målsnöret, utan också vid invigningarna. Mörrums Bruk invigdes den 24 september 1962 av HKH Prins Bertil. Två dagar senare invigdes Nymölla*, som fick nöja sig med dåvarande statsministern Tage Erlander som invigningsförrättare, som det står i Papper och massa i Skåne, Halland, Blekinge och Gotland. Inför beslutet att bygga en massafabrik i Mörrum var det lokala motståndet stort, inte minst bland bönder och fiskare. Det fanns till och med lokala trubadurer som skrev låtar med katastrofbudskap om hur det skulle bli om en massafabrik i Mörrum skulle komma till stånd. För att lugna de värsta farhågorna anordnades bussresor till Mönsterås, som startades 1958, för att visa en modern massafabrik. Opinionen lugnade så småningom ner sig och idag hörs inga protestvisor mot fabriken längre, snarare tvärtom. *Fotnot: Nymölla var ett decennium senare involverad i en annan kapplöpning, då med Husum när det gällde att vara först med att bygga en stor finpappersmaskin. 1976 lär Marcus Wallenberg den äldre ska ha beställt samma maskin som MoDo ska bygga i Husum hos Wärtsilä. Den kapplöpningen vann dock Nymölla, eftersom PM 1 startade några månader innan PM 6 i Husum. 16 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 2 2016
Miljardinvestering i Mörrum Den 16 februari fattade Södras styrelse beslut om att genomföra en miljardinvestering på massabruket i Mörrum. Den aktuella investeringen omfattar en ny indunstning och en modernisering av brunmassatvätten på dissolvinglinjen där massa för textila ändamål tillverkas. Att Södra väljer att investera i Mörrum är också viktigt för regionen. Vår anläggning i Mörrum producerar högkvalitativ massa och med unika egenskaper. Dessutom är både dissolving- och pappersmassa från förnybar råvara intressant ur ett klimatperspektiv. Allt fler börjar se vikten av att hitta material som möjliggör övergången mot ett fossilfritt samhälle, säger Stefan Sandberg. Arbetet med projektet inleds under våren 2016 och beräknas stå klart i november 2017. (Saxat ur Södras pressmeddelande) Jan-Olof Karlsson och Stefan Sandberg i samspråk framför de nya tvättpressarna. I det tomma utrymmet fanns förut vakuumfilter. Nyligen invigdes den utökade biologiska reningen för Mörrums processvatten. och bullerisolering så att den blir världens tystaste flisfabrik. Vedinmatningen är Valmets GentleFeed som ska ge en mindre bullrande hantering. Den nya anläggningen ger därför en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och en bättre närmiljö för omkringboende. Mörrum har två separata massalinjer, båda med batchkokeri. Textilmassalinjen har fyra batchkokare och långfiberlinjen sex batchkokare. Blekningen är ECF och sker med syrgasdelignifiering samt klordioxid, peroxid och komplexbildare. Kemikalieåtervinningen är gemensam och här kommer en ny gemensam och betydligt energieffektivare indunstning att byggas under 2016. För att få plats med indunstningen ska vägen vid bruket flyttas något, berättar Jan-Olof Karlsson. Två äldre indunstningsanläggningar ersätts med en och vi får en mycket bättre energibalans när den tagits i drift. Med den nya indunstningen och ökad produktion så kommer produktionen av fjärrvärme, el och tallolja att öka. I år investerar vi även i en ny brunmassatvätt på textillinjen för att öka kapaciteten på textilmassalinjen. Sammantaget innebär de båda investeringarna när de tas i drift sent 2017 att kapaciteten av långfibermassa stiger till 280 000 ton och av textilmassa till 145 000 ton. För 2017 planeras för en investering i förbättrad vattenkvalitet på textilmassalinjen. Under 2018 är planerna att åtgärda vissa flaskhalsar på textilmassalinjen samt att investera på energisidan och när hela investeringstrappan är avklarad landar kapaciteten på 200 000 ton textilmassa och 300 000 ton långfibermassa. I Mörrum tillverkas två långfiberprodukter, Södra Black R och Södra Green T, samt två textilmassaprodukter, Södra Orange och Södra Purple. Södra Orange är den högre av de två textilmassakvaliteterna och är anpassad för den s.k. Lyocellprocessen, vilken utvecklats av Europas enda stora viskosfibertillverkare Lenzing i Österrike. Förutom egen flisproduktion köps även sågverksflis som huvudsakligen används till Södra Green T som därför har goda armeringsegenskaper, hög avvattningsförmåga och ger ett rivstarkt, poröst och öppet papper med hög bulk. Inför byggandet och starten av Mörrums Bruk var farhågorna stora att Mörrumsån, havet och luften skulle påverkas mycket negativt. Miljöfrågan har därför varit aktuell från dag ett, även om miljöpåverkan från början med den tidens kända teknik var betydligt större än idag. Rening- SPCI/Svensk Papperstidning Nr 2 2016 17
en av avloppsvattnet sker idag i en kompakt Multi-Bioanläggning. Nyligen invigdes den utökade biologiska reningen för Mörrums processvatten. Utbyggnaden innebär bland annat att man byggt till ett nytt skivfilter som ett sista steg i reningsprocessen. Skivfiltret har till uppgift att som sista moment avskilja de partiklar som inte har sedimenterat. Tillsammans med det nya skivfiltret har delar av bioreningens befintliga anläggning byggts ut och kompletterats för att hantera större volymer av processvattnet inför framtida kapacitetsökning. Utbyggnaden innebär att bruket uppnår de nya miljökrav som ställs för en hållbar industri, IED. Vi investerar inte bara i hårdvaran, utan våra värdeord värdeskapande relationer och långsiktigt agerande gäller också gentemot medarbetarna, betonar Stefan Sandberg. Vi prutar inte när det gäller hälsa, arbetsmiljö och säkerhet och första punkten på våra Plus-möten handlar alltid om detta. Först därefter tar vi övriga punkter. Fjolåret var vårt bästa arbetsmiljöår hittills och de pågående projekten har hittills genomförts utan arbetsskador, vilket är mycket glädjande. Vi uppmuntrar rapportering av riskobservationer och betonar att vi alla har ett ansvar för en säker arbetsmiljö. Sjukfrånvaron låg ifjol på 2,9 procent, varav 1 procent är långtidssjukskrivningar. Våra byggstenar för att omsätta värdeorden i praktisk handling är flera. Säkerhet och måluppfyllnad, ett utvecklat samarbete för trivsel och respekt, operatörsunderhåll ger flexibilitet, kompetenskartläggning och utveckling samt 5S. Allt detta ska ge en effektiv organisation där alla trivs och har hälsan. Vi har börjat införa 5S i en del av underhållsverkstaden och att det ger resultat ser vi verkligen. Konsulten vi arbetar tillsammans med gav avdelningen betyget; Här skulle man kunna sätta ihop en Airbus. Hösten 2017 har vi infört 5S i fabrikens alla avdelningar. Endast två procent av Mörrums produktion går till svenska kunder. Resten levereras till största delen på båt via hamnarna i Karlshamn eller Halmstad. Största exportmarknaden är Italien följt av Kina och Indonesien. I stort säljs två tredjedelar inom Europa och en tredjedel i Asien. n Laxfisket i Mörrum Laxfisket i Mörrumsån har traditioner som sträcker sig tillbaka till 1200-talet. Det beskrivs första gången redan år 1231 i Valdemar II:s jordebok. Sveaskog äger och driver Mörrums Kronolaxfiske som är världsberömt för sitt lax- och öringsfiske. Den storvuxna laxen börjar stiga i april/maj och havsöringen vissa år så tidigt som i juni. För att bibehålla livskraftiga stammar av lax och öring införs i år ett tak för uttaget i Mörrumsån. Kvoten kommer att bli sex fiskar för varje enskild sportfiskare under en säsong, regeln om en fisk/dag kommer att finnas kvar och det totala uttaget i ån begränsas till 300 laxar samt 200 ej fettfeneklippta öringar. Kvoten är baserad på ett uttag om ca 10 procent av den fisk som går upp i ån för att leka. Till sist några fakta Den största spöfångade laxen i Mörrum vägde 26,72 kilo. Mer än 85 % av den fångade fisken återutsätts. Under en junihelg 1991 landades 121 laxar. I avelsfisket har det tagits en havsöring på över 18 kilo. Ordning och reda råder i underhållsverkstaden i Mörrum. Arkningsdelen av textillinjens torkmaskin. 18 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 2 2016