2009-11-22. Sundsvalls Stadshus Kv Stadshuset 1, Stora torget. Konsekvensanalys och vårdprogram 2009 Arbetshandling 2009-11-22

2009-11-22 Sundsvalls Stadshus Kv Stadshuset 1, Stora torget Konsekvensanalys och vårdprogram 2009 Arbetshandling 2009-11-22

sid 1 2009-12-03 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Program för förändring 1986... 3 Stenstadens riksintressanta miljö... 4 Nuläge... 5 Skadegenomgång och miljöanalys... 5 Hyresintäkter... 5 Investering... 6 Konsekvenser... 6 Alternativ 0 - Ingen ombyggnad... 6 Alternativ 1 - Ombyggnad... 7 Stadshuset 1868 och 1889-91 en beskrivning... 8 Beskrivning av originalutförande 1889-91... 9 Exteriört... 9 Interiört... 11 Skyddsföreskrifter... 13 Detaljerad beskrivning av Stadshuset... 13 Exteriör... 14 Norra fasaden... 14 Beskrivning av nuvarande utformning 2009... 14 Östra fasaden... 17 Södra fasaden... 20 Västra fasaden... 23 Takytorna... 26 Entrévestibul... 29 Norra korridoren, från Centralgatan (öster) till Torggatan (väster)... 32 Vestibul i öster... 37 Vestibul i väster... 39 Kontorsrum mot norr, östra delen, från huvudentréns hissrum rum tillhöriga Drätselkammaren (ekonomi)... 42 Kontorsrum mot norr, västra delen från huvudentrén - detektivrum, byggnadsvårdsnämnd, stadsfiskal och poliskommissarie... 45 Rum i söder, östra delen, mot östra innergården... 48 Rum i söder, västra delen, mot västra innergården... 51 Stadshusrestaurangen... 53 Kontorsrum i öster mot Centralgatan, fd Fattigvården... 60 Kontorsrum i väster mot Torggatan, Pengar i Sverige, fd Överkonstapel, poliskåren och kommissarie... 62 Arresten, Finka, celler och förvaring av tjuvgods (1889-91)... 65 Östra innergården... 67 Västra innergården... 70

sid 2 2009-12-03 Interiör - Plan 1 trappa... 73 Centrala hallen, vestibul... 73 Plan 1 tr Norra korridoren från Centralgatan till Torggatan... 76 Plan 1 tr Vestibul i öster... 79 Plan 1 tr Vestibul i väster... 81 Kontorsrum mot norr, östra sidan, fd hälsovårdsnämnden och kommittérum... 83 Konferensrum mot norr, västra sidan, fd borgmästarekontor, conferensrum och sessionsrum för rådhusrätten... 86 Plan 1 tr Stadsfullmäktigesalen... 89 Plan 1 tr Västra korridoren söder om västra vestibulen... 91 Plan 1 tr Västra korridoren, rum mot väster, fd rådmanskontor och förmak... 93 Plan 1 tr Västra korridoren, rum i söder... 96 Plan 1 tr Lilla matsalen samt serveringskök i sydöst, fd Matsal och festrum... 99 Plan 1 tr Festrum i söder, väster om stadshussalongen... 102 Plan 1 tr Stadshussalongen, fd Sal med läktare... 105 Interiör vindsvåningen... 110 Vindsvåning med kontorsrum och lägenheter... 110 Bilaga 1. Ritningar... 118

sid 3 2009-12-03 Inledning År 2006 genomförde ADL Creativa AB på uppdrag av Fastighets AB Norrporten; Håkan Ruda, en antikvarisk förundersökning och en konsekvensbeskrivning av Stadshusets kulturmiljö, inför en planerad ombyggnad av Stadshusets bottenplan till galleria. ADL Creativa AB har nu på uppdrag av Stadshuset i Sundsvall AB genomfört en komplettering av konsekvensbeskrivningen från 2006. Den omfattar exteriören, bottenplan, plan 1 trappa, vindsplan. En konsekvensbeskrivning informerar om vilka kulturhistoriska värden som bör beaktas vid restaurering eller ombyggnad. Det omfattar både kunskap om byggnadens historiska bakgrund såväl som en beskrivning av befintlig yta och form, liksom dagens förutsättningar. Tanken är också att den ska fungera som ett levande dokument under en ev. ombyggnad där nya rön dokumenteras. Arbetet omfattar i denna version även en analys av vilka konsekvenser en ombyggnad får för Stadshuset och dess kulturhistoriska värden presenterade i alternativ 0 och 1. Utredningen tar också fasta på att beskrivningen kan utgöra underlag för en kommande hantverksutbildning om en ombyggnad kommer till stånd och detta arbete är därför en start för ett vårdprogram. Bakgrund Sundsvalls stadshus är ett av stenstadens centrala byggnadsverk. Det är idag 35 år sedan kommunen övergav fastigheten för att flytta sin administrativa verksamhet till Sundsvalls gamla sjukhus på Norrmalm. Strax innan flytten byggnadsminnesförklarades fastigheten. Skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt i interiören: vestibulen i bottenvåningen, trapphuset samt i plan 1 trappa, korridorer med tillhörande vestibuler från övre hallen till sessionssalen i väster resp. stadsfullmäktigesalen i öster; stadshussalongen (festivitetssalen), intilliggande festrum i sydväst, stadsfullmäktigesalen, samt fd matsalen i sydöst. Dessa får inte byggas om eller bli föremål för sådana förändringar, som medför ingrepp i ursprunglig fast inredning och utsmyckningar. Allt sedan dess har stadshuset haft svårt att fylla ytorna med verksamhet. Den här konsekvensbeskrivningen är, som inledningsvis sagts, genomförd i två etapper. År 2006 genomförde ADL Creativa AB på uppdrag av Fastighets AB Norrporten; Håkan Ruda, en antikvarisk förundersökning och en konsekvensbeskrivning av Stadshusets kulturmiljö, inför en planerad ombyggnad av Stadshusets plan 1, bottenplan, till galleria. Här dokumenterades befintligt skick och noterades kulturhistoriska värden enligt en mall som godkändes av länsstyrelsen. Detta inför ett förväntat köp av fastigheten från dåvarande ägaren Sundsvalls kommun. Idéerna inför en ombyggnad utgick då från ett galleriakoncept och arbetet fokuserade i stort sett på interiören i bottenplanet, de delar av Stadshuset som inte skyddas i byggnadsminnet. Under en längre tid hade bottenplanet inte underhållits i samma utsträckning som övriga delar av Stadshuset. Som en följd av detta befann sig vissa delar av interiören i mycket dåligt skick. Ombyggnad till galleria blev aldrig genomförd, istället gjordes en överenskommelse mellan Sundsvalls kommun och Norrporten om att överföra fastigheten till ett nytt, gemensamt ägt bolag, där kommunen är minoritetsägare. Detta gjordes 2007. Därefter har det nya bolaget, Stadshuset i Sundsvall AB, försökt skapa förutsättningar för ett nytt innehåll i stadshuset. Flera förslag har kommit upp och flera idélösningar i separata utrymmen har skisserats. Men helheten har saknats och efterfrågats av både kommun och länsstyrelse. Parallellt har också frågan om en utvidgad hantverksutbildning vid den förväntade ombyggnaden/restaureringen diskuterats med arbetsmarknadens parter såväl som med respektive myndighet. Samtliga har ställt sig positiva till en sådan utbildning. Tiden går och konjunkturutvecklingen visar ännu inga snabba lösningar i vare sig användningsområde eller ombyggnadsmöjligheter. Program för förändring 1986 Idéerna kring ombyggnad av stadshuset är egentligen inte något nytt. Sundsvalls kommun flyttade ut ur stadshuset 1975. Behovet av underhåll var stort. Under första hälften av 1980-talet restaurerades exteriören. Hela södra fasaden putslagades. Samtidigt öppnades ett par blindfönster, liksom en

sid 4 2009-12-03 igensatt ingång. Även övriga fasader putslagades i olika omfattning. Hela byggnaden målades om med en ljust gulrosa KC-färg av märket Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset sågs över och målades engelskt röda med linoljefärg. Två fönsterglas med etsade motiv i stadshussalongen hade spruckit och ersattes med nya kopior. Ett fönster i tingssalens på plan 1 trappa norra vägg, öppnades åter upp. Det gamla plåttaket ersattes med ett nytt, vilket innebar falsade skivor i galvaniserad plåt, samt grå målning. Taket höjdes också för luftning och kylning. Dessutom tilläggsisolerades delar av vinden. Skulpturgrupperna av Carl Johan Dyfverman renoverades och målades om med vit linoljefärg. En av de största insatserna, som förändrat stadshusets utseende under 1900-talet, tillkom via en större utredning och följande förslag på ombyggnad/renovering 1986. Dåvarande Husbyggnadskontoret utarbetade på uppdrag av Fastighetsnämndens arbetsutskott ett förslag till ombyggnad och framtida användning av stadshuset. I arbetet hade Henrik Bergh von Linde - i ett senare skede Per Ahnborg, VBB, Åke Ahlinder, Herolfs Ing Byrå, Nils Nyman, Sten Olssons Ing Byrå, i ett senare skede ersatt av Tore Söderholm, Hugo Theorells ingeniörsbyrå, Åke Karlsson, Sundsvalls Eltekniska Ing Byrå, Gerhard Rystedt, Gery Byggkonsult och Rolf Billberg, Bygganalys deltagit. Vidare hade stadsarkitekt Bengt Bygdén, Stadsbyggnadskontoret, länsantikvarie Bengt Häger, länsstyrelsens planeringsavdelning, museichef Astrid Linder-Rissén och 1:e intendent Barbro Björk, Sundsvalls museum, samt Husbyggnadskontorets chef Arne Esping och planeringsingenjör Nils Bergström, Husbyggnadskontoret, medverkat. Den framtida användningen berördes. Man ansåg att stadshusets särprägel med samlings- och festlokaler aldrig kunde återskapas i ett nytt hus och framhöll att de slitna lokalerna var mycket eftertraktade. En satsning på dagkonferenser borde genomföras, men detta krävde ett modernt kök för lunch- och middagsservering. Man fastslog också att det var nödvändigt att förränta investeringen i ett nytt kök genom att finna hyresgäster, som i likhet med konferensverksamhet kunde bära lokalkostnaderna på ett tillfredsställande sätt. De tilltänkta verksamheterna skulle komma att kräva inte bara kontorslokaler utan även lokaler för konferenser, kurser och utställningar. Möjligheter fanns också att skapa övernattningsrum om så önskades. Förslaget menade att det med hänsyn till stadshusets stora kulturhistoriska värde var angeläget att den invändiga restaureringen skulle ske varsamt. Nya installationer, tillägg och ändringar skulle dock accepteras från kulturhistoriskt håll eftersom det var en förutsättning för byggnadens överlevnad. Programförslaget förespråkade vissa nya lösningar. Inglasade gårdar var en av dessa. Den östra gården skulle då användas som serveringslokal med ca 90 bordsplatser, den västra avsågs användas som utställningslokal. Genom överglasningen tänktes bakgårdskaraktären förvandlas till en attraktiv inre miljö. En annan var att stadshuset skulle få en huvudingång med reception där även handikappanpassningen krävde en nyinstallerad hiss. Vidare ansåg man att ett nytt serveringskök skulle inrymmas i våningen 1 trappa, rakt ovanför det ursprungliga restaurangköket, som också skulle återskapas i anslutning till den nya stadshusrestaurangen. Centralgatans portik skulle nyttjas som varuintag för restaurangen. Genom en överenskommelse med de antikvariska myndigheterna föreslogs att det sk 1950-talsrummet i söder strax intill stadshussalongen skulle offras för serveringsköket. 1950-talsrummet ansågs tillhöra en senare tids tillägg med främmande karaktär för huset som helhet. Stadshusrestaurangen blev ett bärande tema i programförslaget och man underströk de olika nyttjandemöjligheterna för denna etablering med sommarservering utomhus vid parken Hedern, för stora sällskap i stadshussalongen, banketter i stadsfullmäktigesalen mm. Men även kontorsutrymmenas- och konferenslokalernas möjliga placering diskuterades. En eventuell utbyggnad i vindsvåningen skymtade också. Under perioden 1988-1992 genomfördes två etapper av denna projektering, men de omfattade bara valda utrymmen av stadshuset, bl a inte bottenvåningen förutom restaurangen i söder. Och den tredje etappen utfördes aldrig. Stenstadens riksintressanta miljö Länsstyrelsen i Västernorrland, tillsammans med Sundsvalls kommun, påbörjade i januari 1999 kommunikationsprojektet Sundsvalls stenstad kulturarv med kommersiella förtecken. Huvuduppgiften var att ta vara på det intresse och engagemang som fanns hos fastighetsägare,

sid 5 2009-12-03 hyresgäster och allmänhet i Sundsvall, men också att skapa förutsättningar för delaktighet och ansvarskännande. Förståelsen för att långsiktigheten i bevarandet av stenstaden just låg i utvecklingen av den kommersiella verksamheten var utbredd. Länsstyrelsen konstaterade i sin rapport från projektet att den kommersiella verksamheten faktiskt är en del av kulturarvet och ett av de övergripande målen var att skapa bättre förutsättningar för att använda den unika miljöns attraktionskraft för kommersiell utveckling av staden och regionen. 2000-talet har sett ett flertal ombyggnader i stenstaden, däribland hotell Knaust, Hirschska huset och gallerian In. Erfarenheterna från de nämnda ombyggnaderna i Sundsvall är goda. Alla är framträdande exempel på hur den kommersiella näringen ger förutsättningar för fortsatt liv för byggnaderna och där hyresintäkterna är avgörande för ett långsiktigt underhåll. Att fortsätta i denna riktning kändes naturlig år 2006 då Norrporten planerade en galleriaombyggnad av Stadshusets bottenplan. Nuläge Efter den stora restaureringen/ombyggnaden 1988-92 har underhållet begränsats till ommålning av fönster under 1990-talet och en utbyggnad av en veranda för restaurangen 1996. Interiören har därför en varierad grad av teknisk status, bl a befinner sig stora delar av bottenvåningen i ett bedrövligt skick där troligen inte något gjorts sedan 1950-talet, liksom vindsvåningen med hörnlägenheterna i förfall. Ytorna är i stort behov av upprustning oavsett framtida innehåll. Det är idag också tydligt att även exteriören bär allt tydligare spår av eftersatt underhåll. Moderna funktionskrav utifrån myndighetsföreskrifter påverkar också möjligheterna till bibehållande av planlösning och teknisk standard, exempelvis utrymningsföreskrifter vid brand i ett så stort rum som stadshussalongen och arbetsmiljöregler. Skadegenomgång och miljöanalys Vid en analys av skadorna exteriört på tak och fasadytor 2006 utförd av plåtkonsult Hans-Erik Olsson, Sundsvall, gjordes en kostnadsuppskattning vad arbetsinsatserna för fasader och tak skulle uppgå till. De är att betrakta som budgetkostnader, idag troligtvis högre eftersom inget underhåll genomförts. En försiktig uppskattning rör sig om 12 miljoner kronor. Detta rör enbart exteriöra arbeten. År 2008 utfördes en miljöanalys av Gunnar Flodin, Elbeco, Halvar Halvarsson, Sweco FFNS, och Lars Agås, Miljö- o Inneklimat, där man bl a fann skadad rörisolering i källarplan, ett flertal elinstallationer i dåligt skick där framför allt utbredningen av bly, liksom kvicksilver, är mycket hög, främst i källare och lägenheter; och höga magnetfält uppmättes vid inkommande fjärrvärme. Här rekommenderas bl a att på kort sikt genomföra utbyte av elledningar och utbyggnad av ventilation i de utrymmen som saknar sådan, vilka bl a utgörs av hela västra delen av byggnaden. En grov uppskattning av kostnaderna för två nya ventilationsaggregat uppgår till ca 2, 5 miljoner kronor och utbyte av el till ytterligare omkring 1 miljon kronor. Hyresintäkter Hyresintäkterna för stadshuset släpar efter och påverkar möjligheterna till underhållsinsatser och renoveringar. Dagens hyressituation bygger på en äldre överenskommelse mellan tidigare fastighetsägare och hyresgästen som driver restaurang och konferensverksamhet. De hyr 2800 kvm av stadshusets knappt 4000 kvm uthyrbara yta. I det ingår restauranglokalen i bottenvåningen och i stort sett hela plan 1 tr. Däremot inte centrala entrén och trapphallen. För de hyrda ytorna betalar de motsvarande lagerhyra, ca 400 kr/kvm. Normala hyreskostnader för kontor i centrala Sundsvall rör sig på nivåer mellan 950-1500 kr/kvm; motsvarande för butiker uppgår till 1500-3500 kr/kvm. I bottenvåningen återstår ca 700 kvm som mer eller mindre är helt tomma lokaler. I vindsvåningen fanns förr fyra lägenheter, men dessa är idag inte brukbara.

sid 6 2009-12-03 Konferens- och restaurangverksamheten drivs i tämligen besvärliga lokaler, över stora ytor och är personalintensiv. Personalkostnadernas höga nivå gör att hyresnivån hittills varit svår att höja, verksamheten kan då mer eller mindre försvinna. Självfallet måste hyresintäkterna höjas för att möjliggöra en långsiktighet i fastigheten. Strax efter den stora restaureringen/ombyggnaden 1988-92 fungerade det, men inte ens normalt underhåll kan idag hanteras med dessa intäkter. Det ser vi också i stadshusets tilltagande förfall. Detta hotar även långsiktigt kulturhistoriska värden. Den ekonomiska situationen förvärras också av tillkommande myndighetskrav i takt med att samhället förändras, bland annat brandkrav. Dessa krav innebär installation av sprinklers, larm, tillsyn av befintliga dörrar med täthetskrav och utrymningsbehör mm, samt nya utrymningsvägar. Eftersom dessa krav ställs utifrån ett modernt samhälles funktionalitet borde också förståelsen för en förnyelse av stadshusets verksamhet och möjligheterna till ombyggnad öka. Nuvarande hyresavtal måste sägas upp senast februari 2010. Vid avtalsskrivande för nästa period är ett femårigt avtal att vänta. Både fastighetsägare och hyresgäst har självfallet ett avgörande intresse av att veta vad som kommer att ske och vad som är möjligt att genomföra. Investering En försiktig kalkyl för att renovera och bygga om stadshuset med de moderna krav som ställs idag uppgår försiktigtvis till omkring 50-70 miljoner kronor. Detta inkluderar dock även en ombyggnad av den tidigare föga inredda vindsvåningen. Men arbetet omfattar även utbredda restaureringsinsatser. Fasad- och takytor, liksom interiörer omfattas av särskilda insatser som fördyrar investeringarna. Därför förväntas kostnaderna stiga ytterligare. I dessa konjunkturkänsliga tider är en investering av sådana proportioner svåra att föreställa sig. Ännu har inte heller några realistiska hyresgäster visat sig. Fastighetsägaren har visserligen ett gyllene tillfälle att återskapa delar av den ursprungliga interiören, och samtidigt utveckla nya årsringar, men först måste ett nytt innehåll som kan bära kostnaderna attraheras. Konsekvenser Alternativ 0 - Ingen ombyggnad Stadshusets planlösning är i detta alternativ i viss mån intakt, men dess struktur med många små och ytmässigt besvärliga rum svarar mot en äldre tids behov, inte mot behoven i dagens samhälle. Detta konstaterades f ö redan i utredningen 1986. Oavsett verksamhet är infrastrukturen alltför ålderstigen. Både el, data och värme är undermålig. Utöver en alltför dålig infrastruktur är ytskikten i stort behov av renovering. I vissa delar av huset är det ett direkt förfall som pågått under många år. De nya myndighetskraven avseende brand påverkar generellt sett stadshusets befintliga verksamheter, exempelvis verksamheten i stadshussalongen, som idag är den del av huset som har bäst förutsättningar för stora grupper, konsertevenemang etc, men även övriga konferensutrymmen. Kraven påverkar möjligheten att bibehålla verksamheterna utan ombyggnad. Med bibehållen planlösning saknas attraktivitet för både offentliga verksamheter och kontorslösningar. Idag är lokaltillgången stor i stenstan, varför hyresnivåerna sjunker. Med en ålderdomlig infrastruktur kan inte ett attraktivt alternativ erbjudas via stadshuset. De som söker lokaler efterfrågar naturligt en ombyggnad som anpassar ytor och teknik till åtminstone likvärdig standard som finns på annat håll i stenstan. Detta gäller även i en högkonjunktur då priserna stiger. Om ingen ombyggnad sker bibehålls planlösningen och det exteriöra utseendet intakt. De insatser som genomfördes exteriört under 1980-talet kräver snart ett omfattande underhåll. De interiöra restaureringsinsatserna av fr a ytskikten 1988-92 håller många år än, men i övriga utrymmen fortsätter förfallet. Så länge fastigheten saknar hyresintäkter är det svårt att se några större insatser för underhåll, vare sig utvändigt eller invändigt. Till detta kommer att byggnaden mestadels står tom och

sid 7 2009-12-03 öde och saknar attraktionskraft. Det påverkar miljön kring torget och får negativa effekter på andra verksamheter. Förutsättningarna att vidmakthålla kulturhistoriska värden minskar därför avsevärt. Alternativ 1 - Ombyggnad En ombyggnad, som vi inte sett något bärande förslag av ännu, innebär en stor investering som över längre tid ska generera hyresintäkter. Det bidrar generellt sett till att vidmakthålla de kulturhistoriska värdena. Konsekvenserna av en ombyggnad kan främst ses i vissa begränsade åtgärder exteriört, där vi idag vet att en ombyggnad av huvudentrén är avgörande för flödet till stadshuset, samt mer utbrett interiört, främst i bottenvåningen, men även i vindsvåningen. Detta påverkar stadshusets form, planlösning och utseende. Ombyggnadsalternativet förändrar alltså till viss del utseendet, men är långsiktigt viktigt för kontinuerligt underhåll och möjlighet till bevarande av de kulturhistoriska värdenas för både husets- och centrala stadens attraktivitet. En ombyggnad ska inte bara ses i ljuset av förändring utan också som ett medel att tillföra nya värden. Här handlar det om kvalitativa komplement som skapar attraktivitet och möjliggör verksamhet avpassad för 2000-talet. Redan Andreas Bugges funktionellt inriktade förändring av stadshuset 1889 med centraliserad huvudentré och radikalt förbättrad kommunikation via ett nytt korridorsystem i hela huset, är ett tydligt sätt att anpassa byggnaden för tidens behov. Kontorsutformningen i stadshusets båda plan är repetetiv till sin karaktär beträffande detaljutformningen. Dessa utrymmen uppvisar också flera tidigare förändringsinsatser för de olika verksamheterna under 1900-talet. När inte lokalerna längre kunde uppfylla behoven flyttade sedan både polismyndighet och kommunens andra administrativa enheter ut ur stadshuset. Stadshuset tillhör riksintresset Sundsvalls stenstad. Och utgör en av dess mest intressanta byggnader, som bidrar till den historiska miljöns helhet. Att stadshuset under 35 år mer eller mindre stått tomt är dock förödande för stadens centrala liv. Flödet av människor kring Stora torget hämmas av att den södra sidan vid torget inte erbjuder något, där är oftast slutet och stängt. Dessutom börjar det utvändiga förfallet skapa olust i miljön. Om inte torget som samlings- och mötesplats stärks riskerar även andra verksamheter att drabbas. Målet måste vara att stadens centrum ska vara attraktivt och ge besökaren en upplevelse av rang. Det var också något som både kommunen och länsstyrelsen tog fasta på i sitt arbete med det ovan refererade stenstadsprojektet. Idéer som väckts att göra stadshuset till Sundsvalls mötesplats stämmer väl överens med de idéer som fördes fram av Sundsvalls kommun under 1980-talet. Den strukturen var på rätt väg, men genomfördes inte i sin helhet. Byggnadens kulturhistoriska värden har långsiktigt större förutsättningar att tas till vara i detta alternativ. Detta torde innebära, att möjligheterna till förändring borde vara goda, och att alternativ 1 därför är att föredra.

sid 8 2009-12-03 Stadshuset 1868 och 1889-91 en beskrivning Stadshuset i Sundsvall stod färdigt 1868, efter ritningar av arkitekten Birger Oppman. Oppman ritade ett stadshus i två våningar samt en attikvåning i flyglar och mittparti. Den långsträckta horisontaliteten vilken präglade fasaden, bröts av dessa attikor, och över alltihop reste sig centralt ett öppet klocktorn. Stadshuset var en byggnad helt i linje med tidens institutionsideal. Vid den stora stadsbranden 1888 stod grunden och yttermurarna kvar, men hela taket var avbränt, liksom ytterfönster, dörrar och alla andra trädetaljer. Birger Oppmans byggnad 1868. Andreas Bugges byggnad 1900.

sid 9 2009-12-03 Beskrivning av originalutförande 1889-91 Exteriört Den norske arkitekten Andreas Bugge fick uppdraget att rita om det brunna stadshuset, vars yttermurar i rödbränt tegel ändå stod kvar. Symmetri präglade 1860-talets volym, något som än starkare präglade Bugges omdaning 1889-91. Volymen utgörs av en två våningar hög byggnad med ett markerat mittparti, som reser sig en våning högre, liksom de två flygelbyggnaderna med samma höjd. Fasaden har en sockel i granit och en slätputsad fasad, i bottenvåningen med kraftfull rusticerad puts, och i den övre med en enklare rits i putsen, båda imiterande murad sten. De partier som i vindsvåningen skjuter upp är helt släta. Bugge reducerade rejält 1860-talets pregnanta medeltidsinspirerade klassicism. Lisener och takfotens konsolfris försvann, fönsteromfattningarnas listverk likaså, samtliga fönster förändrades, de stora spröjsade glasen försvann och fick en estetiskt enklare inramning med annan spröjsplacering. Men i huvudfasaden bestod 18 fönsteraxlar i bottenplanet och 21 i övre planet med rundbågformiga avslut. I den förhöjda attikvåningen blev fönstren starkt förenklade med två stora glasytor, en i vardera luften, och de utformades dessutom utan sina bågformer. I flyglarna mot torget blev de bredare och delas av mittpost. Det avbrunna klocktornet reducerades till en visserligen plattare, men mycket längre konstruktion med överljus av säteritaksmodell. Dubbla skulpturgrupper av C J Dyfverman, tillkom centralt både mot norr och söder. De är utförda i zink och representerar byggnadens viktigaste funktioner: musik, dans och poesi (societetshusets stadshussalong), samt stadsstyre, rättsskipning och ordningsmakt (rådhusrätten och rättsväsendet). Ursprungligen fanns här tre entréer mot torget. Två fanns i de lägre länkande delarna, men genom att ta bort dessa gav Bugge stadshuset en mer dominerande huvudentré, med ett skärmtak belagt med falsad kopparplåt uppburet med 6 st konstrikt utformade smideskonsoler över samtliga tre dubbeldörrar i ek. På ömse sidor skjuter kraftiga risaliter ut för att ytterligare förstärka den centrala betydelsen. Detta gjorde Bugge för att skapa den vederbörligt pampiga inramning det offentliga livet krävde vid intåget till den ytterst påkostade stadshussalongen 1 trappa upp. Bugge menade själv att den centrala trappuppgången skulle ge vestibulen ett imposantare utseende och inte vilseleda besökare, som tidigare varit fallet med tre entréer. Trapphallen i både botten- och övervåning byggdes också ut för detta ändamål. Huvudvåningen och det centrala entrémotivet förstärks av två vapensköldar på ömse sidor om en i mittfönstret inmonterad klocka. Vapensköldarna i gips visar stadens och landskapets vapen. Båda inmålade i fasadfärgen. Huvudentréns tre, smala utåtgående pardörrar i ek, är indelade med tre fyllningar per blad där den nedre är dekorerad med en ålderdomlig geometrisk figur i form av två kvadrater som förskjutits i förhållande till varandra så att åtta stjärnuddar bildas och den övre försedd med glas. Över samtliga dörrpar finns ett överljus med halvcirkelformad båge. Denna utformning återfinns också i övriga ytterdörrar mot sidogatorna. Mellan dem finns två anslagstavlor i kalksten. Mellan bottenplanet och övre planet löper ett listverk som avgränsar de indragna ytorna under fönstren så att de tillsammans med fönsterplaceringarna liksom kryper in i muren och förstärker muren form. Även takfoten är kraftfullt markerad och avdelar zonen mellan huvudvåningen och de övre attikadelarna, var huvudmotiv med korta framskjutna pilastrar skapar rytmen mellan samtliga fönsterhål. Uppenbarligen höjde Bugge det allra översta släta partiet så att stadshuset skulle uppfattas högre. Det var inte till det bättre rent utseendemässigt sett. I flygelvolymerna markeras taket dessutom med snäckformer i samtliga hörn.

sid 10 2009-12-03 Stadshusets huvudfasader, 1889. Stadshusets sidofasader, 1889.

sid 11 2009-12-03 Interiört Bugge fortsatte de radikalt funktionella förändringarna interiört. Kommunikationen med den centralt betonade huvudentrén fortsatte på insidan där han lade ut ett korridorsystem i den ursprungliga U- formade byggnaden där även sidoentréer mot gatorna skapade tillgänglighet runt kvarteret för hela byggnaden. Korridorerna fick i görligaste mån ljus från fönster mot gårdarna och lösningen var i högsta grad modern och mer funktionellt inriktad än Oppmans äldre rumsfilsystem. De södra delarna nåddes med inkörsportar från Central- respektive Torggatorna, vilka bands samman med en genomfart tvärs över kvarteret. Större delen av den ursprungliga byggnadens bottenvåning reserverades för stadens förvaltningar, exempelvis drätselkammaren, stadsingenjören, stadsfiskalen och fattigvårdsstyrelsen, som vuxit ur sina begränsade lokaler före branden. Stadsfullmäktige erhöll en ny sammanträdessal på östra sidan i övre våningen där tidigare hotellets övernattningsrum funnits. Samtidigt hade också rådhusrätten vuxit och dess expansion kom till synes på den motsatta sidan i övre våningen med sju rum i fil utmed hela Torggatans fasad. Dessutom nyskapades också en lägenhet i attikvåningen i kvarterets samtliga fyra hörn. Stadshuset omstöptes för att motsvara 1890-talets krav på en offentlig byggnad där den kommunala förvaltningen vuxit till en självklar institution. Den största förändringen i stadshuset, förutom att stadshotellet helt försvann, utgjordes av det särskiljande av stad och stat i det övre planet. Stadsfullmäktigesalen förlades i öster och rådhusrättens tingssalar i väster. En annan viktig förändring var den nya solennitetssalen en trappa upp. Genom att bygga ut med en ny volym på gården mot söder skapade Bugge nya lokaler i bottenvåningen för polisen, bl. a. celler och förvaringsrum för tjuvgods. Dessutom tillkom en centralt placerad entré mot söder till den nya stadshusrestaurangen med separat matsal och kök i öster, samt en restaurang i väster där tidigare infarterna till gården funnits innan branden. I anslutning till restaurangen förlades en biljardsalong och ett spelrum i den befintliga byggnadens sydvästra del. En trappa upp inrymdes den nya salongen med läktare, fyra festrum, samt en mindre matsal i sydöstra hörnet, till största delen i den nya volymen. Stadshuset erhöll en interiör med betoning på festivitas, där knappast något sparades in på den omgivande dyrbara och konstfulla inredningen. För stadshusets interiörmåleri hämtade man upp den mest kända dekorationsfirman, Carl Grabows ateljé, från Stockholm; för dess påkostade möblering beställdes inte bara möbler utan även belysning och armaturer från kungliga hovleverantören Josef Leja i Stockholm, och det dekorativa, bemålade fönsterglaset i bl a trapphallens tak, inköptes från Stockholms glasmåleri. Mycket av detta kan ännu spåras i de lagskyddade utrymmena.

sid 12 2009-12-03 Stadshusets bottenplan, 1889. Stadshuset, plan 1 trappa, 1889.

sid 13 2009-12-03 Skyddsföreskrifter Stadshuset är sedan 1975-06-25 förklarat som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt i interiören: vestibulen i bottenvåningen, trapphuset samt i plan 1 trappa, korridorer med tillhörande vestibuler från övre hallen till sessionssalen i väster resp. stadsfullmäktigesalen i öster; stadshussalongen (festivitetssalen), intilliggande festrum i sydväst, stadsfullmäktigesalen, samt fd matsalen i sydöst. Dessa får inte ombyggas eller bli föremål för sådana förändringar, som medför ingrepp i ursprunglig fast inredning och utsmyckningar. Stadshuset har sedan 1992 drivits av en operatör, som ansvarar för restaurang och konferensverksamhet i lokalerna. Sundsvalls kommun upphandlade ny operatör under hösten 2004. Därefter har förhandlingar förts om försäljning av fastigheten och ombyggnad till galleria. Försäljningen genomfördes 2007, men numera är tankarna på en ombyggnad till handelsgalleria skrinnlagda. Detaljerad beskrivning av Stadshuset Beskrivningen av stadshusets exteriör och interiörer presenteras i tabellform. Den är uppställd för att fylla flera funktioner och utarbetad tillsammans med länsstyrelsen 2006. Då den nu kompletterats har den också förändrats en smula eftersom förutsättningarna idag är annorlunda jämfört med 2006. Benämningarna på utrymmen i stadshuset följer 1889 års planritningar, ibland kompletterat med vissa senare benämningar. Tabellformen är upplagd enligt följande: Beskrivning av nuvarande utformning 2006/2009 Beskrivning av hur Stadshusets exteriör ser ut och hur dess våningsplan används idag och vilken status miljöerna har. Ny verksamhet i Stadshuset Beskrivning av planerade förändringar var aktuell i samband med shoppinggallerians utformning och dess konsekvenser för Stadshusets kulturmiljö. Gallerian är inte aktuell längre, men väl andra verksamheter som medför förändringar. Oavsett vilka, får kolumnen redovisa de nya planerade verksamheternas utformning och dess konsekvenser för Stadshusets kulturmiljö. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta En beskrivning av de kvalitéer som är värda att beakta vid en ombyggnad/restaurering. Det är i synnerhet viktigt att vid ombyggnaderna accentuera delar av 1890-talets plan som med åren förändrats, detta gäller främst vestibulerna i nordost och nordväst, vilka knöt ihop stråken av korridorer. Här bör man med varsamhet beakta de många originaldetaljer som ännu finns kvar, såsom fönster, bröstnings- och fönstersmygpanel på insidan och utanför de lagskyddade utrymmena, framför allt kommunikationsstråken, de många enkeldörrarna med fyllningar, stengolven, dekormålade ytor, äldre dörrtrycken och säkerhetsdörrar. De ombyggnader som kan bli föremål för genomförande bör utföras med reversibilitet. Att bygga reversibelt innebär att bygga på ett sådant sätt att den ursprungliga utformningen går att återställa oavsett om vi talar om ny inredning, byte av inredning eller ny rumsindelning. De äldre föremålen bör i största möjliga utsträckning sparas eller återanvändas i huset. Nya installationer bör ta hänsyn till de äldre kommunikationssambanden, takhöjder, materialomgivning. I möjligaste mån bör styrfunktioner för nya installationer som ventilation, värme/kyla, larm och dyl. placeras i tomma utrymmen som finns i källare/vindsplanen. Vid ombyggnad bör nya gestaltningar och inredningar ge ett tydligt gränssnitt mot det äldre befintliga. Låt vår tid ge sitt avtryck, men gör inte avkall på kvalitet och följ gärna den befintliga materialstrukturen i byggnaden. Detaljutformning Beskriver kortfattat materialstatus för att underlätta framtida planering vid förändringar och en eventuell hantverksutbildning. Detta kan också lämpligen kompletteras när ev ombyggnadsprojekt är genomförda. Man får då ett övergripande dokument av Stadshusets utformning.

sid 14 2009-12-03 Exteriör Norra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning 2009 Än idag är symmetri fasadens främsta kännetecken. 1890-talets stadshusfasad har inte förändrats i strukturen, endast färgsättningen har justerats. Fasaden är ljust gulbeige i tonen, alla fönster mörkt engelskt röda. Snäckformerna, liksom det tidigare lanternintaket är vitmålade, skulpturgrupperna sedan 2008 i naturzink. Mellan skulpturerna i den centrala volymen har den målade texten Stadshus i grått tillkommit under tidigt 2000-tal. Yttertaket i falsad plåt är gråmålat. Ny verksamhet - Ny verksamhet kräver en tydligare entrélösning, varför idéer kring utformning redan har skisserats. De innebär en större utanpåliggande volym som bibehåller den befintliga lösningen innanför. -I vindsplanet planeras en ombyggnad för kontor om hyresgäster kan kontrakteras, vilket också innebär vissa takförändringar. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta -Strukturen i fasadens och taklandskapets symmetri skall beaktas. - Nya tillägg görs reversibla och med en utformning som tar hänsyn till den befintliga miljön. - Bugges förenklade utformning 1889-91 skapade renare ytor, men i viss mån sämre proportionering. Dagens huvudentré med det centrala fasadmotivet är resultatet av Bugges förenkling och proportionering. De drastiska förändringarna visade att tiden inte var främmande för radikala grepp. Det kan vara ett ledmotiv vid ev framtida förändringar. -Ev. ljusinsläpp kan främst placeras mot gårdarna samt sidogatorna. Takfallet mot Stora Torget torde klara en komplettering i begränsad omfattning, förslagsvis med vindskupor som specialutformas i 1890-talets anda. Detaljutformning -Slätputs med ornamentering, listverk och annan putsprofilering, svagt gulrosa bemålning med kalkcementfärg Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset målade i engelskt rött med linoljefärg. Allt genomfört under 1980-talets första år. Aktivan är en kalkcementfärg som bör ersättas av kalkfärg alternativt Keim silikatfärg. Det innebär i så fall bortblästring av färgen. Troligen har putslagningarna under olika renoveringar utförts med olika grader av kc-bruk, varför även borttagning av dessa i så fall blir nödvändiga om kalkfärg ska användas. Fönster rengöres och ommålas med linoljefärg.

sid 15 2009-12-03 Bilden ovan visar Stadshusets framsida mot norr och entrén mot Stora torget. Undre bilden huvudentrén med dess tre pardörrar.

sid 16 2009-12-03 Foto t.v. Den centrala entrédörren Foto t.h. En av de två anslagstavlorna vid huvudentrén. Foto t.v. En av fyllningarna med de två inskrivna kvadraterna i en cirkel. Foto t.h. Handtag i original i en av huvudentréns pardörrar Foto t.v. De två vapensköldarna på mittpartiet i övre planet. Foto t.h. En av de två skulpturgrupperna på mittpartiets krön.

sid 17 2009-12-03 Östra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning 2009 De tydliga huvudfasaderna mot norr och söder binds samman av fasaderna mot öster (Centralgatan) och väster(torggatan), bägge i 2 våningar. Körportar mot de två gårdarna sluts av grindar i svart smidesjärn, infarten från öster är dock igenbyggd sedan länge. På väggen flankerar ljusglober från 1980-talet. Norr om denna finns en entré med en pardörr i ek, utformad på likartat vis som mot norra sidan. I bottenplanet är de tre fönstren söder om gårdsinfarten ombyggda. De är reducerade och den nedre fjärdedelen igensatt med tegel och puts. Dessutom är två fönster i övre planet ovan dem helt borttagna med slätputsade blinderingar indragna i muren. Fasaden är ljust gulbeige i tonen, alla fönster mörkt engelskt röda. Yttertaket i falsad plåt är gråmålat. Ny verksamhet -I vindsplanet planeras en ombyggnad för kontor om hyresgäster kan kontrakteras, vilket också innebär vissa takförändringar. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta - Fasaden mot Centralgatan tål mer förändringar än huvudfasaderna mot norr och söder. - Nya tillägg görs reversibla och med en utformning som tar hänsyn till den befintliga miljön. - Bugges förenklade utformning 1889-91 skapade renare ytor, men i viss mån sämre proportionering. De drastiska förändringarna visade att tiden inte var främmande för radikala grepp. Det kan vara ett ledmotiv vid ev framtida förändringar. -Ev. ljusinsläpp kan främst placeras mot gårdarna samt sidogatorna. Detaljutformning -Slätputs med ornamentering, listverk och annan putsprofilering, svagt gulrosa bemålning med kalkcementfärg Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset målade i engelskt rött med linoljefärg. Allt genomfört under 1980-talets första år. Aktivan är en kalkcementfärg som bör ersättas av kalkfärg alternativt Keim silikatfärg. Det innebär i så fall bortblästring av färgen. Troligen har putslagningarna under olika renoveringar utförts med olika grader av kc-bruk, varför även borttagning av dessa i så fall blir nödvändiga om kalkfärg ska användas. Fönster rengöres och ommålas med linoljefärg.

sid 18 2009-12-03 Foto t.v. Vy från SÖ mot fasaden utmed Centralgatan Foto t.h. Norra sidoentrén mot Centralgatan Östra fasaden följer stadshusets fasadmotiv. Här är dock en gårdsinfart markerad och de tre fönstren söder om denna ombyggda. Dessutom är två fönster i övre planet ovan dem helt borttagna med slätputsade blinderingar indragna i muren.

sid 19 2009-12-03 Vy från nordöst utmed Centralgatan och östra fasaden. Sockel i granit löper runt hela stadshuset. De flesta källarfönsterhålen är igensatta med plåtar el. dyl.