Karaktärsbeskrivning Arvidsjaurs kyrka Beskrivning och historik Kyrkomiljön Arvidsjaurs kyrka ligger i norra kanten av samhället, vid slutet av Storgatan som är samhällets centrum. Runt omkring kyrkan fanns tidigare bondstan, borgarstan och lappstan. Bara den sistnämnda finns kvar med ett antal kåtor och samiska härbren som även i dag används som övernattningsrum vid vissa tillfällen. Kyrkan är orienterad i NO-SV riktning. Kyrkoanläggningen Kyrkotomt kyrkogården Kyrkan är den andra på samma plats, men i Arvidsjaur är det den femte kyrkan. De tidigare låg ca en km västerut. Kyrkan omges av gräsmatta med spridda träd och buskar. Några äldre, mer påkostade gravar ligger här. Ett nätt smidesstaket avgränsar kyrkotomten från omgivningen och kyrkogården. Gångarna är grusade. Norr om kyrkan fortsätter kyrkotomten i kyrkogården. Kyrkogården är tagen i anspråk i etapper. Här finns ett sentida (1958) kapell ett stycke ifrån kyrkan. Det har ett brant sadeltak och är klätt med beige panel. På de äldsta delarna av kyrkogården, i närheten av kyrkan, överväger grusgravarna (varav många är utan ramar), medan senare delar är anlagda med gräsgravar. Kyrkogården är luftig med relativt många träd och buskar björkar kantar gångar i äldre delar och buskar och häckar markerar kvarter i de nyare delarna. Kyrkogården sträcker sig norrut längs utfarten från samhället.
Kyrkan Kyrkan invigdes 1903, arkitekt var Gustaf Hermansson (1864-1931). Församlingen hade uttryckligen önskat en kyrka lik Jokkmokks som var byggd 1888-1889, där arkitekten var Ernst Jacobsson. Kyrkan renoverades grundligt på 1950-talet. Avsikten var att elektrifiera kyrkan och man genomförde även fler åtgärder, bl a satte man igen korfönstret och ersatte det med en ny altartavla och även färgsättningen interiört förändrades. Genom att korfönstret togs bort ändrades ljusföringen och man kan förmoda att kyrkan efter det blev mörkare men också mer nyansrik i ljusskiftningen. 1974 omdisponerades kyrkorummet så till vida att en sk lillkyrka anordnades på vänster sida om koret. 1976 byttes takmaterialet från stålplåt till koppar. Kyrkan i Arvidsjaur tillhör en av de mer ovanliga träkyrkorna. Den är en treskeppig hallkyrka med brett mittskepp och smalare sidoskepp för läktarutrymmet. Fasaden är effektfull och festlig i sin rika artikulering. Kyrkan har fem entréer fyra i byggnadens hörn (torn, sakristia och östra långsida) och huvudentré mitt på sydvästsidan. Fyra av dessa entréer har öppna förstugor men sakristians entré är inbyggd. Kyrkans sockel och trappor är fint huggna i granit och fasaden täcks av stående och liggande panel med listverk. Fönstren är spetsbågiga och mycket höga, formellt indelade i två delar av ett brett listverk men de upplevs som en enhet. Emellan de två delarna av fönstren fäster läktare interiört. På långsidorna kröns fönstren av spetsgavlar till takkupor. Taket är valmat men bryts av de stora takkuporna på långsidorna och av utbyggnaden för korets altarnisch. Tornet i nordväst är försträvat och kröns av en tornhuv med fialer. Ljudluckorna är också utförda som spetsbågar. De höga fönstren med långsidornas takkupor som sträcker sig upp utanför takfallet är tongivande i fasaden. De många entréerna skär av byggnadens rektangulära grundform i hörnen och deras sadeltak sträcker sig i höjd till takfallet, vilket också bidrar till att fasaden bryts upp och ständigt varieras. Kyrkan har ett ovanligt brett, nästan kvadratiskt kyrkorum och en korsform antyds genom att byggnadens hörn är avskurna av de skråställda, insmugna entréerna i varje hörn, vilket resulterar i lite kortare sidoskepp, samtidigt som koret sträcker sig ut i en nisch längre än det öppna kyrkorummet. Koret avslutas i en rak nisch för altare och altarring. Taket är utformat som ett spegelvalv som bidrar till att kyrkorummets form centreras. Framför orgeln skjuter läktaren också fram något. Läktarna på tre sidor är djupa och bärs av kvadratiska pelare med profilerade kapitäl. Väggar och tak är klädda med mönsterlagd panel. Den varieras så att den förstärker rummets utformning, t ex avslutas fönstren uppåt av stående panel som accentuerar fönstrens höjd. Takstolen är delvis synlig och bidrar till formrikedomen i kyrkan. Hela kyrkan är målad med övervägande ljusa, dämpade kulörer och träets profiler och kulörerna medverkar till ett ljus- och skuggspel. Taket är målat ljust gråblått. Runt taklisten löper en vinröd målad bård. Pelare och pilastrar är utsmyckade och accentueras med förgyllning. Bänkarna är målade i grå färg. Golvet är ett skurgolv. Koret ligger ett steg ovanför kyrkorummet. Altartavlan är en triptyk av Ivar Hjertqvist från 1950- talet. Korset på altaret är det tidigare korset som då stod framför korfönstret. Altarringen är femkantig med genombrutet räcke av balusterdockor. Predikstolen och dopfunten är klassiskt utformade men med gotisk anstrykning, med förgyllda ornament. Altartavlan i lillkyrkan kommer från 1700-tals kyrkan. Siffertavlorna i koret ansluter till orgelfasaden i utförande med spetsbåge och fialliknande avslutningar. Orgeln är från 1954, men den gamla fasaden med drag av nygotik, av Gustaf Hermansson är bevarad. Kyrkorummet präglas av ljuset som flödar in från tre håll. Med trämaterialet och de tre läktarna påminner kyrkorummet om ett missionshus i större tappning. Rummet är luftigt tack vare de stora fönstrens ljusinsläpp och trots läktare på tre sidor bryts inte rummets enhet. Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning
Under en period från ca 1870 fram till 1930 byggdes ett flertal träkyrkor då man sökte nya former och tolkade stilidealen på ett ibland särpräglat sätt som utnyttjade träets materialegenskaper. I Arvidsjaur är utformningen av kyrkans exteriöra fasad och byggnadens uppbrutna form av den experimentiella arten. Byggnadens form tillsammans med den inre traditionella uppbyggnaden och inredningens särskilda formrikedom med inslag av nygotik och schweizervilla är ett prov på denna egenart. De stora fönstren och den luftiga volymen ger ljus och genomsikt och kyrkan visar en både kompakt och upplöst gestaltning. Bärande karaktärsdrag den öppna, glest planterade kyrkotomten som anger kyrkans sammanhang med både samhället och kyrkogården kyrkans experimentiella yttre form och fasad som består av takets uppbrutna form, förstugor och fönstrens form samt listverk och detaljer kyrkans planform av en nästan kvadratisk hallkyrka med läktare på tre sidor och ljusflöde från tre håll interiörens formrikedom av traditionella drag med nygotiska inslag och det medvetna nyttjandet av trämaterialet Källor och litteratur ATA Bebyggelsehistorisk tidskrift 1991:22 Träkyrkor i Sverige, Anders Åman, Marta Järnfeldt-Carlsson Arvidsjaurs kyrkor, Maria Flinkfeldt Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning: Jennie Sjöholm, Norrbottens museum, Jeanette Aro, Agneta Engström, Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapport: Agneta Engström
Kyrkans illusoriska sidoskepp avgränsade av fyrkantspelare. Glommersträsk kyrka - kyrkomiljön Glommersträsk kyrka ligger intill landsvägen mitt i byn, ovanför de sanka slåtterängarna kring Glommersträsken, granne med skola, sporthall och distriktssköterskemottagning. Utsikten över de flacka strandängarna är delvis skymd av låga längor med pensionärsbostäder. På andra sidan landsvägen står klockstapeln kvar vid den park som anlagts på kyrkans gamla plats. Kyrkan som inte inlemmades i församlingen förrän på 1950-talet, byggdes som bönhus av byborna 1891. Kyrkogården ligger några kilometer norrut, utan kontakt med kyrkan. Kyrkotomten Kyrkan ligger i Ö-V riktning på en terrasserad, gräsbevuxen plan med grusade gångar. Närmast torningången finns en plattlagd yta. Kyrktomten inramas av höga björkar och mot landsvägen kompletteras stenterassen av ett smidesstaket från 50-talet. Parkering för kyrkobesökarna ligger nedanför terassen, mot strandängarna. Klockstapeln från 1903 är byggd i enkel, avtrappande form med liggande, rödmålad panel och vitmålat träkors mittpå det lilla taket. Kyrkans exteriör Det enkla bönhuset omgestaltades efter Sigurd Lundmarks ritningar i samband med att kyrkan flyttades från andra sidan vägen, 1936. Det är idag en rak långhuskyrka med västtorn, och församlingshem inrymt i souterrängvåningen. Församlingshemmets stora sal byggdes med stöd från prinsessan Margaretas minnesfond och har fått sitt namn efter henne. Tornentrén byggdes ut mot väster 1999, för att ge plats för hiss och handikappanpassade toaletter mm. Tillbyggnaden har ett uppvinklat skärmtak över den glasade entrén. Kyrkans gråmålade betongsockel bryts på södra sidan av församlingshemmets kvadratiska fönster. De ribbpanelade fasaderna är gulmålade med höga och klassiskt välvda spröjsfönster. På korgaveln har funnits två separata ingångar till sakristia resp. sidoutrymme vid koret, de båda utgångarna har i sen tid förenats genom en klumpig brygga längs hela fasaden. Kyrkans sadeltak har en tegelimiterande plåttäckning, medan den korta tornspiran som är lätt utsvängd vid takfoten är täckt med slätplåt.
Kyrkans interiör Kyrkorummet präglas av det tidiga 1900-talets nyklassicism, med smalare kor två trappsteg över långhuset, sakristia i norr och en väld nisch som ger koret ljus från söder. Över rummet spänner ett tunnvalv med meterbreda, plana partier utmed långsidorna. De plana sidopartierna bärs av parställda, enkla fyrkantspelare. Pelargången ger ett illusoriskt intryck av sidoskepp. Koret som har ett lägre valv än kyrkorummet avgränsas av en triumfbåge, med krucifix och har en grönmålad fondvägg som bakgrund till Gerda Höglunds altartavla. Den halvrunda altarringen är helt sluten med spegelindelad front och dopfunten har cuppa i trä på fyrkantig sockel. Korgolvet som ligger två steg över långhuset skjuter ut kornischen och är täckt med en grå heltäckningsmatta. Rummet är dämpat och avskalat, med blanklackerat trägolv, skivklädda valv och väggar av målade treetexskivor som ger en ojämn struktur, mot en slät bröstning i avvikande färg. Färgsättningen från 1970-talet är dämpad i mättade gröna, gula och grå toner. Den sexkantiga predikstolen under ljudtak, som följt med från bönhusepoken, hänger på tvärväggen mot koret och nås från sakristian. Orgelläktaren som bärs av likadana pelare som i pelargången har ett framskjutet mittparti och en spegelindelad läktarbarriär. Både läktarbarriär och altarrundel är byggda av skivmaterial med illusorisk spegelindelning. Kyrkan har en öppen bänkinredning med raka gavlar försedda med grönmålade speglar innanför profilerat ramverk. De båda malmkronorna och pelarnas snirkliga ljusarmar är byggda för glödlampsbelysning. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Enkel landsortskyrka från det tidiga 1900-talet i traditionell miljö med skola och andra offentliga anläggningar som närmsta grannar. Det avskalade kyrkorummet i traditionell 1900-talsklassicism, präglas av skivmaterial i såväl arkitektur som inredning, och en dämpad färgskala. Bärande karaktärsdrag kyrkomiljön med klockstapel och park på den ursprungliga kyrkplatsen på andra sidan landsvägen samt kyrkotomtens enkla karaktär med gräs, grus och björkrader exteriörens enkla uttryck rummets tidstrogna utformning präglat av 1900-talets nyklassicism och avskalad enkelhet i tidens skivmaterial som också går igen i inredningen originalarmaturer Källor & litteratur ATA Nya svenska kyrkor, del III Norrland. Riksantikvarieämbetet. Stockholm 1998 Bebyggelsehistorisk tidskrift 1991. Inventeringsdatum 2005-07-13 Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Jeanette Aro & Jennie Sjöholm, Länsstyrelsen i Norrbottens län resp. Norrbottens museum Rapport: Jeanette Aro.