Foto: Caroline Bernander, Länsstyrelsen Utvecklas hållbart? - Regionala hållbarhetsindikatorer - Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 621 85 VISBY Strandgatan 1 och 2 498-29 21 498-21 72 89 lansstyrelsen@i.lst.se Hemsida www.i.lst.se
Innehållsförteckning Förord 3 Hälsa 1 4 Medellivslängd 5 Självupplevt hälsotillstånd 5 Barns välbefinnande 5 Rökning 6 Alkoholkonsumtion 6 Övervikt 6 Motionsvanor 7 Trafikolyckor 7 Hållbar konsumtion och produktion 1 8 Energieffektivitet 9 Miljöbilar 9 Ekologiskt jordbruk 9 Sysselsatta i miljöföretag 1 Ekonomisk utveckling 1 11 Sysselsättningsgrad 12 Tillväxt 12 Arbetslöshet 12 Humankapital 13 Företagsklimat 13 Social sammanhållning 1 14 Ekonomisk utsatthet 15 Demografisk försörjningsbörda 15 Regional befolkningsförändring 15 Ungdomsarbetslöshet 16 Sjukfrånvaro 16 Fertilitet 16 Föräldraledighet 17 Jämställdhet, löner 17 Jämställdhet, chefer 17 Valdeltagande 18 Grundkrav i skolan 18 Miljö och klimat 1 19 Koldioxidutsläpp från hushållen 2 Luftkvalitet 2 Trafikbuller 2 Radon 21 Biodiversitet 21 1 Förutom indikatorblocken Hälsa, Hållbar konsumtion och produktion, Ekonomisk utveckling, Social sammanhållning och Miljö och klimat finns det i den nationella skrivelsen ett block som heter Global utveckling. Detta block innehåller fyra indikatorer varav en huvudindikator, Bistånd. I övrigt ingår följande indikatorer i blocket: Koldioxidutsläpp i i- och u-länderna, Handel med fattiga länder och Fattigdom i u-länder. På regional nivå saknar blocket relevans och har därför utlämnats i detta faktablad. 2
Förord Hållbar utveckling är ett centralt begrepp i vår verksamhetsidé liksom i den nationella politiken. Detta innebär att vi strävar efter att alltid beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser av den verksamhet vi bedriver och de beslut vi fattar i ett längre tidsperspektiv. Vi tar aktivt ställning i olika frågeställningar, även i de situationer då det finns tydliga målkonflikter. I Länsstyrelsens arbete och strävan att uppnå det hållbara samhället finns det inga standardsvar, varje beslut omgärdas av sina unika förutsättningar och därmed ser Länsstyrelsen integrering av helheten och långsiktigheten som nyckeln till ett framgångsrikt arbete. Länsstyrelsen har formulerat följande verksamhetsidé: Vår verksamhet bidrar till långsiktig hållbarhet. Vi bidrar till vården av de gotländska värdena och till en väl fungerande arbetsmarknad. Vi fokuserar på människan, naturen och kulturen. Vi utför med samordnad kraft vårt uppdrag på ett demokratiskt, rättssäkert och effektivt sätt. Som vägledning för Länsstyrelsens arbete med att bidra till ett långsiktigt hållbart finns den nationella skrivelsen Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (25/6:126). I skrivelsen presenteras 87 indikatorer för hållbar utveckling varav tolv valts ut som huvudindikatorer. I den här foldern återfinns regional statistik för dessa indikatorer i mån av att indikatorn bedömts som relevant på regional nivå samt att statistik funnits tillgänglig. Sammanlagt återfinns 33 regionala hållbarhetsindikatorer, varav sju huvudindikatorer, i foldern. Länsstyrelsens förhoppning är att foldern skall bidra till en samlad och övergripande lägesbeskrivning av den regionala hållbarhetsstatusen. Foldern vänder sig till statliga myndigheter som finns representerade på, s kommun samt övriga aktörer med intresse för det regionala hållbarhetsarbetet. Framtagandet har skett av medarbetare inom ramen för det traineeprogram som Länsstyrelsen genomfört under 26. Marianne Samuelsson Landshövding 3
Foto: Caroline Bernander, Länsstyrelsen Hälsa Inom indikatorblocket hälsa finns det på det nationella planet tolv indikatorer varav två huvudindikatorer, Medellivslängd och Våld. På den regionala nivån har statistik för åtta indikatorer varit möjlig att, eller bedömts som relevant, att ta fram. För följande indikatorer saknas eller är regional statistik irrelevant: Våld, Astma, Psykosocial arbetsmiljö och Fysisk arbetsmiljö. 4
Medellivslängd Definition: Förväntad medellivslängd vid födseln. Enligt den nationella skrivelsen skall indikatorn även ange antalet hälsosamma levnadsår, någon sådan regional statistik har ej gått att finna. Värdena i diagrammet är genomsnittliga och avser åren 1999 till 23. Antal år 83 82 81 8 79 78 77 76 75 74 Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Självupplevt hälsotillstånd Definition: Andel som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra. I den nationella statistiken anger man andelen som upplever sitt hälsotillstånd som gott eller dåligt istället för som här andelen som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra. 72 7 68 66 64 62 6 58 Kvinnor Män Kvinnor Män Statistiken ovan avser år 25 och personer mellan 18 och 84 år. Källa: s kommuns Folkhälsorapport 25 Barns välbefinnande Definition: Andel skolungdomar som trivs mycket bra med livet i stort sett just nu. Statistiken avser år 24 och flickor och pojkar mellan 12 och 17 år. Statistik för riket saknas. 82 8 78 76 74 72 7 68 66 64 Flickor Pojkar Källa: s kommuns Barn och ungdomars hälsa på 24 5
Rökning Definition: Andel av befolkningen som röker dagligen. Statistiken avser år 25 och personer mellan 18 och 84 år. Källa: s kommuns Folkhälsorapport 25 25 2 15 1 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Alkoholkonsumtion Definition: Andel med riskabel alkoholkonsumtion i olika grupper. I den nationella strategin definierar man indikatorn på följande sätt: Alkoholkonsumtion per invånare 15 år och äldre mätt som liter 1-procentig alkohol per person. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kvinnor Män Kvinnor Män Statistiken avser år 25 och kvinnor och män mellan 18 och 84 år. Källa: s kommuns Folkhälsorapport 25 Övervikt Definition: Andel överviktiga eller feta. Statistiken avser år 25 och personer mellan 18 och 84 år. Källa: s kommuns Folkhälsorapport 25 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Kvinnor Män 6
Motionsvanor Definition: Andel fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag på måttligt ansträngande nivå. På nationell nivå anger man istället för andel kvinnor och män som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag på måttligt ansträngande nivå kvinnors och mäns motionsvanor på fritiden. 64 62 6 58 56 54 52 5 Kvinnor Män Kvinnor Män Statistiken ovan avser år 25 och kvinnor och män mellan 18 och 84 år. Källa: s kommuns Folkhälsorapport 25 Trafikolyckor Definition: Antal dödade och svårt skadade i trafikolyckor. 2 23 24 25 Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Vägverket Antal, st 15 1 5 Dödade Svårt skadade Dödade Svårt skadade (genomsnitt per län) 7
Foto: Jonas Löfstedt, Länsstyrelsen Hållbar konsumtion och produktion För Hållbar konsumtion och produktion finns det nationellt 18 indikatorer varav två huvudindikatorer, Energieffektivitet och Investeringar. Regionalt har statistik för fem indikatorer varit möjlig, eller bedömts som relevant, att ta fram. För följande indikatorer saknas eller är regional statistik irrelevant: Investeringar, Varutransporter/BNP, Energitillförsel, Energipriser, Bränsleförbrukning för personbilar, Kollektivtrafik, Kärnavfall, Hushållsavfall, Industriavfall, Miljöledningssystem, Grön offentlig upphandling, Investeringar i miljöskydd och Miljöexport. 8
Energieffektivitet 2 Definition: Energitillförsel per BNP, Wh/SEK uppdelat per energibärare. Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Wh/SEK 4 35 3 25 2 15 1 5 22 23 24 22 23 24 Miljöbilar Definition: Andel bilar i miljöklass I, II och III. Miljöklass 1 Miljöklass 2 Miljöklass 3 Övriga miljöbilar Övriga (icke miljöbilar) 12 Av diagrammet ovan framgår det förutom andelen bilar i miljöklass I, II och III andelen övriga miljöbilar och övriga bilar. Statistiken avser personbilar i trafik. 1 8 6 4 2 23 24 25 23 24 25 Ekologiskt jordbruk Definition: Andel ekologiskt odlad mark, areal betesmark och slåtteräng. Ekologiskt odlad mark Statistiken avser andel av total areal. 2 15 1 5 Källa: KRAV och Länsstyrelsen 23 24 25 2 Med energieffektivitet avses den mängd energi (Wh) som åtgår för att bygga upp värdet av en krona (SEK). Av diagrammet framgår energieffektiviteten i olika samhällssektorer. 9
Betesmark Med betesmark avses i diagrammet betesmark, skogsbete och alvarbete. Statistik för riket saknas. Källa: Länsstyrelsen Areal (ha) 35 3 25 2 15 1 5 23 24 25 Slåtteräng Statistik för riket saknas. 23 24 25 Källa: Länsstyrelsen Areal (ha) 37 36 35 34 33 32 31 3 29 Sysselsatta i miljöföretag 3 Definition: Andel sysselsatta i miljöföretag. 3,5 Statistiken avser andel sysselsatta i miljöföretag av totalt antal sysselsatta. Könsuppdelad statistik saknas. 3 2,5 2 1,5 1,5 22 23 24 22 23 24 3 Miljöföretag avses arbetsställen med verksamhet som producerar/tillhandahåller varor och tjänster inom områdena utsläppsbehandling, renare teknologier och produkter samt resurshantering. 1
Foto: Kicki Scheller, Länsstyrelsen Ekonomisk utveckling För att beskriva den ekonomiska utvecklingen finns det nationellt tretton indikatorer varav tre huvudindikatorer, Sysselsättningsgrad, Offentlig skuld och Tillväxt. För den regionala utvecklingen har statistik för sex indikatorer varit möjlig, eller bedömts som relevant, att ta fram. För följande indikatorer saknas eller är regional statistik irrelevant: Offentlig skuld, Inflation, Reallöner, Arbetstimmar per person, FoU, Innovationer och Vidareutbildning. 11
Sysselsättningsgrad Definition: Andel yrkesaktiva av total befolkning i åldrarna 2-64 år. Sysselsättningsgrad (%) 8 78 76 74 72 7 68 22 23 24 Kvinnor Män Kvinnor Män Tillväxt Definition: Bruttoregionprodukten 4 (BRP) per sysselsatt. 7 22 23 24 På det nationella planet återger man denna indikator som Bruttonationalinkomsten 5 (BNI) per invånare och årlig tillväxttakt. Tkr/sysselsatt 6 5 4 3 2 1 Arbetslöshet Definition: Andel arbetslösa och i program av befolkningen. Istället för att jämföra andelen arbetslösa av arbetskraften, som görs på det nationella planet, presenteras här andelen arbetslösa och i program som en andel av befolkningen. Statistiken avser den del av befolkningen som är mellan 16 och 64 år. Arbetslösa (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 23 24 25 Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 4 Bruttoregionalprodukt är värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. 5 Bruttonationalinkomst utgörs av summan av Bruttonationalprodukt (BNP) och nettofaktorinkomster från utlandet. Nettofaktorinkomster består av nettot av löner, aktieutdelningar, räntor och arrenden, patent m.m. som passerar gränserna. Exempelvis aktieutdelning till boende utanför Sverige och räntor på statsskulden på de medel som är upplånade i utlandet. 12
Humankapital Definition: Andel av befolkningen (2-74 år) med eftergymnasial utbildning. 4 3 2 1 23 24 25 Kvinnor Män Kvinnor Män Företagsklimat Definition: Andel nyföretagare. I den nationella skrivelsen definieras indikatorn Företagsklimat som antalet anställda i små och medelstora företag samt antal nystartade företag. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Statistiken avser andel av befolkningen som är mellan 16 och 64 år. 13
Foto: Caroline Bernander, Länsstyrelsen Social sammanhållning Inom blocket Social sammanhållning finns det nationellt 25 indikatorer varav två huvudindikatorer, Ekonomisk utsatthet och Demografisk försörjningsbörda. Regionalt har statistik för elva indikatorer varit möjlig, eller bedömts som relevant, att ta fram. För följande indikatorer saknas eller är regional statistik irrelevant: Inkomstfördelning, Ekonomiskt utsatta barn, Ekonomisk kris, Utrikes födda i ekonomisk kris, Långtidsarbetslöshet, Utrikes födda sysselsättning, Funktionshindrade sysselsättning, Utrikes födda valdeltagande, Förtroende för medier, Trygghet i skolan, Trångboddhet, Ensamhet, Kulturkonsumtion och Dator och bredband. 14
Ekonomisk utsatthet Definition: Andel av befolkningen med disponibel inkomst under 6 % av medianinkomsten. Könsuppdelad statistik saknas. 14 12 1 8 6 4 2 22 23 24 Demografisk försörjningsbörda 6 Definition: Äldre, barn och unga i förhållande till befolkningen 2-64 år. Försörjningsbörda (st) 75 74 73 72 71 7 69 68 67 22 23 24 Regional befolkningsförändring Definition: Befolkningsförändring i länen. 23 24 25 Befolkningsförändring (%),6,4,2 -,2 -,4 -,6 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 6 Försörjningsbördan beräknas genom att dividera antalet personer i åldrarna -19 samt 65 år och äldre med antalet personer i yrkesför ålder (2-64 år) och sedan multiplicera kvoten med 1. 15
Ungdomsarbetslöshet Definition: Andel av ungdomar som är arbetslösa och i program. 15 23 24 25 Med ungdomar och andel avses i diagrammet kvinnor och män mellan 18 och 24 år respektive andel av befolkningsgruppen. I den nationella skrivelsen definieras ungdomsarbetslöshet som andel av ungdomar som är arbetslösa. 1 5 Könsuppdelad statistik saknas. Källa: Länsstyrelsen Sjukfrånvaro Definition: Andel helårsekvivalenter i åldrarna 2-64 år som uppbär sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. Med helårsekvivalenter och 12 andel avses det antal individer 11,8 som skulle kunna försörjas 11,6 under ett helt år med full 11,4 ersättning respektive andel av befolkningsgruppen. Den nationella definitionen för indikatorn är sjukskrivningar och aktivitetsersättning. Könsuppdelad statistik saknas. 12,8 12,6 12,4 12,2 22 23 24 Fertilitet Definition: Antal barn en kvinna skulle få under sin livstid om dagens fruktsamhetsnivå skulle bestå i alla åldrar. Antal (st) 1,8 1,75 1,7 1,65 1,6 1,55 1,5 1,45 1,4 22 23 24 16
Föräldraledighet Definition: Uttag av föräldraledighet och tillfällig föräldraledighet. 1 Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Källa: Länsstyrelsen och SCB Födelning (%) 8 6 4 2 Kvinnor Män Kvinnor Män Jämställdhet, löner Definition: Lönegap mellan män och kvinnor. 3 Kvinnor Män Källa: Länsstyrelsen och SCB Medelinkomst (kr) 25 2 15 1 5 Jämställdhet, chefer Definition: Andel kvinnor och män i ledande positioner. Statistik för riket saknas. Källa: Länsstyrelsen och SCB 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Chefer i näringslivet Chefer i offentlig sektor 17
Valdeltagande Definition: Andel av röstberättigade som röstat i riksdagsval. Statistiken i diagrammet grundar sig på en urvalsundersökning och utgör därmed en skattning. 1 8 6 4 2 Kvinnor Män Kvinnor Män Grundkrav i skolan Definition: Andelen av eleverna i årskurs nio med slutbetyg som ger gymnasiebehörighet samt andel av elever som inte fått slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år. Andelen av eleverna i årskurs nio med slutbetyg som ger gymnasiebehörighet 7 Den nationella definitionen på indikatorn är: Andel av eleverna i årskurs nio med slutbetyg som inte ger gymnasiebehörighet. Könsuppdelad statistik saknas. 94 92 9 88 86 84 23 24 25 Källa: Skolverket Andel av elever som inte fått slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år 8 Den nationella definitionen på indikatorn är: Andelen av eleverna i årskurs nio som inte fått slutbetyg. Könsuppdelad statistik saknas. 88 86 84 82 8 78 76 74 23 24 25 Källa: Skolverket 7 För att vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. 8 Exklusive Individuella programmet. 18
Foto: Ilse Vuijsters, Länsstyrelsen Miljö och klimat Inom indikatorblocket Miljö och klimat finns det nationellt 15 indikatorer varav två huvudindikatorer, Växthusgaser och Farliga ämnen. Regionalt har statistik för sju indikatorer varit möjlig, eller bedömts som relevant, att ta fram. För följande indikatorer saknas eller är regional statistik irrelevant: Växthusgaser, Farliga ämnen, Farliga kemikalier mängd, Temperaturförändring, Miljöskatter och Närhet till naturen. 19
Koldioxidutsläpp från hushållen Definition: Utsläpp av CO 2 från hushållen mätt i kg per invånare. 22 23 24 Statistiken visar utsläppen av koldioxid i kg per invånare. Den nationella indikatorn visar istället den sammanlagda mängden i tusentals ton. Kg/invånare 8 6 4 2 Statistik för riket saknas. Luftkvalitet Definition: Halter av kvävedioxid och svaveldioxid. Statistiken avser s län. De värden som anges för kvävedioxidhalten är årsmedelvärden i bakgrundsluft i länets tätorter. Svaveldioxidhalterna är medelvärden för vinterhalvåret i bakgrundsluft i länets tätorter. Mikrogram/m3 1 8 6 4 2 Kvävedioxidhalt 23 24 25 Svaveldioxidhalt Den nationella definitionen på indikatorn är: Halt av kvävedioxid, svaveldioxid och andra partiklar i luft och marknära ozon. Statistik för riket saknas. Källa: Miljömålsportalen Trafikbuller Definition: Andel av befolkningen som är besvärad av trafikbuller. Med andel avses ovan andel av befolkningsgruppen 19-81 år. Definitionen av besvärad är: Personer som minst en gång per vecka under en tremånadersperiod kände sig besvärade av trafikbuller i eller i närheten av sin bostad. 14 12 1 8 6 4 2 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Källa: Miljömålsportalen 2
Radon Definition: Andel radonmätta flerbostadshus med förhöjda halter. Källa: Miljömålsportalen 3 25 2 15 1 5 2 Bq/m3 4 Bq/m3 2 Bq/m3 4 Bq/m3 Biodiversitet Definition: Antal hotade och utrotade arter. Enligt den nya rödlistan klassificeras arter i endera av kategorierna: Kunskapsbrist, Försvunnen, Akut 3 2 1 hotad, Starkt hotad, Sårbar och Sårbara Starkt hotade Akut hotade Utrotade Missgynnad. De rödlistade arter som är kategoriserade som Akut hotade, Starkt hotade eller Sårbara benämns hotade. Statistik för riket saknas. Antal (st) 4 2 25 Källa: Länsstyrelsen 21
UTGIVARE: Länsstyrelsen i s län, 621 85 VISBY TEL: 498-29 21 E-POST: lansstyrelsen@i.lst.se TEXT: Länsstyrelsen, deltagare i Länsstyrelsens traineeprogram 26 REDAKTÖR: Länsstyrelsen, Jonas Löfstedt FORM OCH PRODUKTION: Länsstyrelsen, Jonas Löfstedt Skriften finns endast tillgänglig i Pdf-format på Länsstyrelsens hemsida www.i.lst.se. Önskas utskrift kontakta Länsstyrelsen. 22