Rektors styrning och ledning

Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Vingåkers kommun Marie Lindblad Jukka Törrö

Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 3 2.1. Revisionsfråga 3 2.2. Avgränsning och metod 4 3. Granskningsresultat 5 3.1. Rektors uppdrag, ansvar och förutsättningar 5 3.1.1. Uppdrag och ansvar 5 3.1.2. Förutsättningar 5 3.1.3. Kommunikation mellan nämnd och rektorer 6 3.1.4. Vår analys och bedömning 7 3.2. Rektors styrning av skolan 7 3.2.1. Organisering av skolan 7 3.2.2. Kvalitetsarbete 8 3.2.3. Pedagogiskt ledarskap 9 3.2.4. Förtroendet för rektor 10 3.2.5. Vår analys och bedömning 10 Vingåkers kommun

1. Sammanfattning och revisionell bedömning De förtroendevalda revisorerna i Vingåkers kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning av rektors styrning och ledning. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer Barn- och utbildningsnämnden genom uppdrag samt förutsättningar för varje enskild rektor att skolans verksamhet optimeras och bedrivs i enlighet med gällande styrdokument? Vår samlade revisionella bedömning är att Barn- och utbildningsnämnden säkerställer genom uppdrag för varje enskild rektor att skolans verksamhet bedrivs i enlighet med gällande styrdokument. Granskningen visar dock att nämnden inte säkerställer att det finns ett fungerande pedagogiskt ledarskap på alla skolor vilket medför att verksamheten inte optimeras. Vi baserar vår bedömning på följande iakttagelser: Vi bedömer att rektorerna har ett tydligt uppdrag och ansvar där rektorernas ansvar för pedagogiskt ledarskap framgår på ett tydligt sätt. Det finns fungerande stödstrukturer för rektorerna på förvaltningen, men rektorerna kan inte själva avgöra omfattningen av administrativt stöd på sin egen skola. Granskningen visar också att omfattningen av rektorernas administrativa arbetsuppgifter, samt i vissa fall ansvar för flera skolenheter, riskerar att medföra att det kan vara svårt att prioritera det pedagogiska ledarskapet. Vi vill uppmärksamma Barn- och utbildningsnämnden på denna problematik. Det finns goda förutsättningar för rektorerna att få löpande kompetensutveckling genom de insatser som förvaltningen tillhandahåller. Rektorerna organiserar skolan i stor utsträckning i enlighet med gällande styrdokument utifrån de förutsättningar som finns. Det är dock en brist att de granskade skolorna inte har ett tillräckligt systematiskt kvalitetsarbete där kvalitetsredovisningen används aktivt i skolans förbättringsarbete. Vi noterar också att det inte finns några arbetslagsledare på de skolor vi besökt. Arbetslagsledare skulle enligt vår bedömning kunna bidra till ett mer strukturerat pedagogiskt arbete och stärkt kommunikation mellan arbetslag och rektor. Vidare anser vi att återkoppling till berörda arbetslag från EHTmöten som rör enskilda elever behöver säkerställas, liksom rektorernas information till personalen förtydligas i allmänhet. Vingåkers kommun 1 av 11

Barn- och utbildningsnämnden behöver säkerställa att det finns ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap på alla skolor. Det varierar i vilken utsträckning som rektor genomför klassrumsbesök och deltar i pedagogiska konferenser. Positivt är att förvaltningsledningen satt fokus på rektors pedagogiska ledarskap och att kompetensutvecklingsinsatser för rektorer genomförts på området. Av granskningen framgår att nyckeltalen för tilldelning av resurser för pedagogisk personal har förändrats inför 2012, vilket innebär att mindre skolenheter inte längre kommer att få extra medel. Vi bedömer att detta riskerar att indirekt inverka på möjligheter för rektorer med ansvar för mindre skolenheter att bedriva pedagogisk verksamhet med bibehållen kvalitet. Vår bedömning är att Barn- och utbildningsnämnden behöver säkerställa att skolor ges likvärdiga förutsättningar oavsett storlek. Det finns ändamålsenliga former för kommunikation mellan nämnd och rektorer. Det är allvarligt att lärare uttrycker bristande förtroende för sin rektor, något som framför allt bottnar i avsaknaden av förväntat pedagogiskt ledarskap och stöd. Nämnden behöver uppmärksamma detta. Barn- och utbildningsnämnden följer upp lärares förtroende för rektor via medarbetarenkäter, men motsvarande frågor om rektors ledarskap bör inkluderas även i enkäter till elever och föräldrar för att följa hur de ser på rektors ledarskap. Vingåkers kommun 2 av 11

2. Inledning Aktuell debatt och forskning lyfter fram rektors betydelse för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Rapport från Skolinspektionen (2010) visar att många rektorer inte fyller sin roll, så som det är tänkt i lagstiftningen. Rektor behöver ha goda kunskaper om framförallt styrdokumenten och verksamheternas pedagogiska uppdrag men också om arbetsgivarrollen och vad det innebär att leda verksamhet i en politiskt styrd organisation. Skolans resultat är beroende av lärares professionella insatser och ansvar, vilka inte kan eller ska styras i detalj av rektor. Snarare handlar det om att som rektor skapa förutsättningar för en effektiv och kvalitativ verksamhet. Vidare att ansvara för att verksamheten ständigt utvärderas. Med andra ord ställs stora krav på rektors styrförmåga och ledarskap och på de förutsättningar för uppdraget som nämnden ger rektor. Brister i rektors styrning och ledning innebär att verksamheten inte optimerar sin förmåga. Elevers rättigheter enligt nationella och lokala styrdokument riskerar att åsidosättas - därmed också nämndens möjligheter att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla elever samt god ekonomisk hushållning. Rektor är en nyckelperson för nämnden. Studieresultaten inom grundskolans åk 9 i Vingåker skiljer sig mot genomsnittet i riket. Andelen behöriga till gymnasiet uppgick under den senaste femårsperioden till mellan ca 87-93 % vilket är något högre än riket (ca 88-89 % i riket). Under samma period har det genomsnittliga meritvärdet i Vingåker varierat mellan ca 184-193 vilket är avsevärt lägre än rikets genomsnitt (ca 207-211 i riket). 1 2.1. Revisionsfråga De förtroendevalda revisorerna i Vingåkers kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning av rektors styrning och ledning. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer Barn- och utbildningsnämnden genom uppdrag samt förutsättningar för varje enskild rektor att skolans verksamhet optimeras och bedrivs i enlighet med gällande styrdokument? Granskningen har följande kontrollmål: Har rektor ett tydligt uppdrag och ansvar som matchas av motsvarande befogenheter? 1 Skolverket jämförelsetal, (http://www.jmftal.artisan.se/) 2012-02-23. Vingåkers kommun 3 av 11

Har rektor tillräckliga kunskaper och tillräckligt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag? Finns ändamålsenliga former för kommunikation mellan nämnd och rektor? Organiserar rektor skolan utifrån gällande styrdokument, elevers behov och förutsättningar samt befintliga resurser? Säkerställer rektor ett ändamålsenligt kvalitetsarbete? Verkar rektor för att utveckla kommunikation, samverkansformer och demokratiska processer? Innebär rektors ledarskap att medarbetarna utvecklar verksamheten mot allt bättre måluppfyllelse? Följer nämnden upp om rektor har medarbetares, elevers och föräldrars förtroende? 2.2. Avgränsning och metod Granskningen avgränsas till grundskolan och Barn- och utbildningsnämnden och avser år 2011. Granskningen har genomförts genom studier av Barn- och ungdomsplan, verksamhetsplan, kvalitetsuppföljningar med flera dokument. Intervjuer har genomförts med nämndens presidium, förvaltningschefen samt rektor, lärare och elever på två av de kommunala grundskolorna. Skolorna har valts ut av de förtroendevalda revisorerna så att alla skolår är representerade och att stad och landsbygd är representerad. Vingåkers kommun 4 av 11

3. Granskningsresultat 3.1. Rektors uppdrag, ansvar och förutsättningar Har rektor ett tydligt uppdrag och ansvar som matchas av motsvarande befogenheter? Har rektor tillräckliga kunskaper och tillräckligt stöd för att utföra sitt uppdrag? Finns ändamålsenliga former för kommunikation mellan nämnd och rektor? 3.1.1. Uppdrag och ansvar De övergripande styrdokumenten för skolan i Vingåkers kommun under 2011 utgörs av nämndens Barn- och ungdomsplan 2007-2010 och Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden år 2010-2013. Nämnden har beslutat att planerna gäller även under 2011 tills att en ny nämndplan samt verksamhetsplan antagits för 2012-2014. 2 I Barn- och ungdomsplanen uttrycks en vision för skolans långsiktiga utveckling, övergripande mål om att alla elever i åk 9 ska uppnå behörighet till nationellt gymnasieprogram, samt ett antal prioriterade områden såsom lärande och värdegrund. Verksamhetsplanen innehåller direktiv till förvaltningen om verksamhet, prioriteringar och ambitionsnivå. I övrigt definieras skolans och rektors uppdrag i nationella styrdokument som skollag, förordningar, kurs- och läroplaner mm. I verksamhetsplanen framhålls i anslutning till ledareperspektivet bl a att förvaltningschefen ska arbeta för att skapa förutsättningar för rektorer att leda verksamheten. Rektorsnivån ska präglas av rektorer som kan och vill utöva ett pedagogiskt ledarskap. Vidare framhålls under förnyelseperspektivet att det krävs ett metodiskt och kontinuerligt förändringsarbete, samt att forskning och utbildning ska stödja verksamhets- och kvalitetsutvecklingen. Bland framgångsfaktorer som lyfts i anslutning till mål om hög undervisningskvalitet framhålls bl a ett tydligt, demokratiskt och kraftfullt ledarskap från rektor som framför allt riktas in på skolans kunskapsmål, utvärdering, samt höga förväntningar på elever. Från och med 2012 har nämnden ett nytt styrsystem med nämndplan och verksamhetsplan. 3 Enligt dessa siktar kommunen på att bli en av landets bästa skolkommuner och för att lyckas betonas bl a fokusområdet styrning och ledning med rektors pedagogiska ledarkap. 3.1.2. Förutsättningar Grundskolorna är sedan 1 juli 2011 organiserade med en rektor per skolenhet. En rektor kan dock vara rektor på flera skolor. Tidigare fanns det rektorsområden som 2 Barn- och utbildningsnämnden, 2010-11-24 69, 2011-05-25 53. 3 Nämndplan för Barn- och utbildningsnämnden år 2012 och planperioden 2013-2014; Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 2012. Vingåkers kommun 5 av 11

omfattade flera skolor. Av de intervjuade rektorerna är en rektor på en skola och en är rektor för två skolor. Varannan vecka träffar rektorerna och förvaltningschefen för skolledarmöten. Då diskuteras förutom aktuella frågor även pedagogiska ledningsfrågor. Rektorerna samverkar även med varandra i skolutvecklingsfrågor. Samtliga rektorer i kommunen har gått rektorsutbildningen. Kompetensutveckling för ledare sker dels genom kommunens gemensamma ledarskapsutveckling och dels genom riktade insatser mot just grundskolan. Nyligen har utbildning i coachning genomförts. Resursfördelningen till skolorna sker utifrån följande parametrar: nyckeltal för personaltäthet av pedagogisk personal viktad tilldelning av administrativt stöd Elevhälsan finansieras centralt och lokalkostnaderna påverkar inte skolornas ekonomi då intäkterna motsvarar lokalkostnaderna på respektive enhet. Kostnader för städ, skolmat och vaktmästeri hanteras av en annan förvaltning. Kostnaderna för telefoni och IT-nätverk hanteras centralt i kommunen för de skolor som ligger i tätorten. Övriga skolor får särskild ersättning för motsvarande kostnader. Vid intervjuerna framkommer att nämnden i december 2011 beslutade att förändra nyckeltalet för pedagogisk personal så att alla skolor har samma. Tidigare fick mindre skolenheter viss extra ersättning. Att beslutet kom så nära verksamhetsårets början upplever den berörda rektorn försvårar möjligheterna att kunna planera för en verksamhet i ekonomisk balans. Utöver det administrativa stöd som finns på skolenheten finns det en ekonom på 50 % för hela förvaltningen. Denna ska stödja även rektorerna. Vid intervjuerna framkommer att rektorerna haft kontakt med ekonomen vid behov. Nu framöver ska detta stöd användas mer systematiskt genom inbokade tider varje månad. När det gäller stöd i personalfrågor finns central personalenhet att tillgå. Strategiska utvecklingsfrågor hanteras av förvaltningschefen. Förvaltningschefen stödjer rektorerna i det pedagogiska ledarskapet genom medarbetarsamtal där rektorerna får skatta sig själva inom olika kompetensområden. Alla rektorer har en individuell utvecklingsplan och pedagogiskt ledarskap diskuteras på ledningsgruppen. 3.1.3. Kommunikation mellan nämnd och rektorer Nämnden förlägger sina sammanträden ute i verksamheten. På nämndens sammanträden kan rektor komma och informera om sin verksamhet. I samband med arbetet med att ta fram en ny nämndplan träffades först presidiet med rektorerna och därefter nämnden och rektorerna för dialog. Nämnden har även utsedda kontaktpolitiker för respektive skola. Vingåkers kommun 6 av 11

3.1.4. Vår analys och bedömning Vi bedömer att rektorerna har ett tydligt uppdrag och ansvar där inte minst rektorernas ansvar för pedagogiskt ledarskap lyfts fram på ett tydligt sätt. Det finns fungerande stödstrukturer för rektorerna på förvaltningen. Det är dock en brist att rektorerna inte själv kan avgöra hur mycket administrativt stöd de ska ha på sin skola, utan detta avgörs av den centrala resurstilldelningen. Vi bedömer att det finns goda förutsättningar för rektorerna att få löpande kompetensutveckling genom de insatser som förvaltningen tillhandahåller. Av granskningen framgår att nyckeltalen för tilldelning av resurser för pedagogisk personal har förändrats inför 2012, vilket innebär att mindre skolenheter inte längre kommer att få extra medel. Vi bedömer att detta riskerar att inverka negativt på möjligheter för rektorer med ansvar för mindre skolenheter att planera och bedriva pedagogisk verksamhet med bibehållen kvalitet. Vår bedömning är att Barn- och utbildningsnämnden behöver säkerställa att skolor ges likvärdiga förutsättningar oavsett storklek. Det är positivt att det finns strukturerade former för kommunikation mellan Barnoch utbildningsnämnden genom verksamhetsförlagda sammanträden, information från rektorer om den egna verksamheten, utsedda kontaktpolitiker, samt dialog i samband med framtagandet av ny nämndplan. Vår bedömning är således att formerna för kommunikation mellan nämnd och rektorer är ändamålsenliga. 3.2. Rektors styrning av skolan Organiserar rektor skolan utifrån gällande styrdokument, elevers behov och förutsättningar samt befintliga resurser? Säkerställer rektor ett ändamålsenligt kvalitetsarbete? Verkar rektor för att utveckla kommunikation, samverkansformer och demokratiska processer? Innebär rektors ledarskap att medarbetarna utvecklar verksamheten mot allt bättre måluppfyllelse? Följer nämnden upp om rektor har medarbetares, elevers och föräldrars förtroende? 3.2.1. Organisering av skolan Enligt skollagen är det rektor som ansvarar för skolans inre organisation. Båda rektorerna uppger att de har fria händer att utforma skolans inre organisation. En av rektorerna framför att hon, om hon har goda skäl, kan omfördela resurser mellan pedagogisk personal och administrativ personal. Om rektor bedömer att det behövs mer insatser från elevhälsan kan en gemensam diskussion om fördelningen Vingåkers kommun 7 av 11

av elevhälsans resurser tas mellan rektorerna. Rektorerna rår dock inte över ev. utökning av elevhälsan. Rektorerna har organiserat skolans verksamhet i arbetslag. På ingen av de intervjuade skolornas finns dock någon arbetslagsledare. På den lilla skolan finns det endast ett fåtal pedagoger. På den större skolan vill rektor införa arbetslagsledare men personalen är mycket tveksam till detta. Som skäl till tveksamheten framförs att man inte vill utföra administrativa uppgifter som rektor egentligen ska utföra. (Skolan har fått minskad ledningsresurs det senaste året.) Under läsåret har rektor, som en försöksverksamhet, haft representanter från arbetslagen som bollplank vid ett några möten. Ingen av skolorna har någon specialpedagog. Den större skolan har flera speciallärare. Dessa är numera inte knutna till något specifikt lärararbetslag utan ska arbeta flexibelt. På den mindre skolan har rektor p.g.a. minskade ekonomiska resurser tagit bort den speciallärartjänst som fanns. Efter rektors analys av kunskapsmålen för höstterminen har rektor sett till att den speciallärare som finns på rektorns andra skola även till viss del kan nyttjas av den intervjuade skolan. På båda skolorna finns elevhälsoteam, EHT. Dessa består av rektor, speciallärare, skolsköterska och kurator. EHT diskuterar elever som är behov av särskilda stödinsatser. Vid samtliga lärarintervjuer framförs kritik mot att det är bristande återkoppling från EHT-mötena till arbetslagen kring de elever som diskuterats. Detta kan medföra att ett arbetslag kontinuerligt diskuterar hur de bäst ska arbeta för att möta en elev utan att de fått återkoppling på vad EHT kom fram till rörande samma elev. På den mindre skolan uppger lärarna att kommunikationen brister och att det ännu inte finns något kalendarium för vårterminen. Tanken har varit att eftermiddagarna på onsdagar ska användas som gemensam tid i arbetslaget. Det har dock inte blivit så mycket av detta. Rektor uppger att hon detta läsår inte haft så stor möjlighet att delta i pedagogiska konferenser då det varit mycket lokaldiskussioner. Lärarna på den större skolan framför att det är svårt att få klarhet i vad som gäller på skolan och att onödig energi får läggas på att ta reda på detta. Informationen som sprids är ibland motstridig och det finns för många olika sätt att sprida informationen på. Lärarna har veckovisa arbetslagsmöten och ämnesvisa möten. Rektor deltar inte regelbundet i dessa, men kan ibland ha en punkt under mötet. Vid intervjutillfället (i mitten av februari 2012) hade rektor och arbetslagen ännu inte tillsammans diskuterat höstterminens kunskapsresultat. På båda skolorna finns arbetsplatsträffar en gång per månad. På den större skolan finns även informella morgonträffar, samt fredagsmöte på morgonen för informationsspridning till personalen. 3.2.2. Kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen genomför årligen en samlad kvalitetsredovisning för grundskolan och övriga verksamheter. Varje rektor ska lämna underlag i form av en egen kvalitetsredovisning till förvaltningen. Vingåkers kommun 8 av 11

Redovisningen omfattar verksamhetsbeskrivningar och måluppfyllelse avseende kunskapsmål i relation till kommunala och nationella mål, samt förslag till förbättringsåtgärder. Enligt förvaltningsledningen finns brister i kvalitetsuppföljningen. Det varierar t ex i vilken utsträckning som rektorer redovisar och analyserar måluppfyllelse i olika ämnen. Skolinspektionen har under 2011 riktat kritik mot att kommunen inte i tillräcklig utsträckning ser till att rektorerna följer upp skolans resultat och vidtar åtgärder samt säkerställer att utbildning och bedömning är likvärdig. 4 På de skolor vi besökt är rektorernas organisation av arbetet med kvalitetsuppföljning och -redovisning till stor del fokuserad till en avgränsad period under året. Ambitioner finns att fördela arbetet löpande under året. Enligt lärare inhämtar rektor underlag och synpunkter från personalen i samband med kvalitetsredovisningen. Det förs också viss dialog kring resultaten, men dessa kopplas inte systematiskt till förbättringsåtgärder. Det finns en genomgående uppfattning bland lärare att kvalitetsuppföljningen inte i tillräcklig omfattning används som ett redskap för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 3.2.3. Pedagogiskt ledarskap Av intervjuer framkommer att förvaltningsledningen uppmuntrar rektorer att prioritera det pedagogiska ledarskapet, t ex genom klassrumsbesök och coachande förhållningssätt. Förvaltningschefen uppger att det pedagogiska ledarskapet skiljer mellan kommunens olika rektorer. Alla har dock en likvärdig verktygslåda i form av IT-stödet P.O.D.B., kompetensutvecklingen om coachning samt fokus på lärande undervisning. Vid intervjuerna framkommer att rektorn på den mindre skolan gjort klassrumsbesök och haft återkopplingssamtal/individuella utvecklingssamtal med lärarna efteråt. Detta uppfattade lärarna som positivt. Lärarna uppger att rektor är bra på att ge feedback när man som lärare efterfrågar det. De pedagogiska frågorna hanteras i stor utsträckning kollegor emellan. Rektor utvärderar skolans resultat genom IT-stödet P.O.D.B. På den större skolan uppger rektor att den omfattande administrationen medför att det pedagogiska ledarskapet blir litet. Lärarna uppger att rektor inte gör klassrumsbesök. Lärarna i arbetslagen förlitar sig mycket till varandra rörande hur det pedagogiska arbetet ska utvecklas. Det varierar i vilken utsträckning rektorer upplever att de har förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare. Administrativa arbetsuppgifter, samt i vissa fall ansvar för flera skolenheter, inkräktar på möjligheterna att avsätta tid för strukturerat pedagogiskt ledarskap. I de fall frågor och stöd riktas till rektor upplever lärare att man sällan får adekvat stöd. Ett mer proaktivt förhållningssätt av rektor efterfrågas av lärare. 4 Beslut efter tillsyn i Vingåkers kommun, Skolinspektionen, 2011-06-21 Vingåkers kommun 9 av 11

3.2.4. Förtroendet för rektor Av intervjuer framgår att det finns bristande förtroende bland lärare för rektor, något som framför allt bottnar i avsaknaden av förväntat pedagogiskt ledarskap och stöd. Det genomförs årliga personalenkäter inom skolorna som också omfattar frågor om rektors ledarskap. Vid en skola har svarsfrekvensen varit för låg för att göra en samlad analys. Enligt personal återkopplas enkätresultat, men man upplever att det inte förs någon konstruktiv dialog kring förbättringsåtgärder. De elever vi träffat känner till rektor och vet var de ska vända sig för att få kontakt med rektor. I stort tycker eleverna att rektor borde vara med synlig på skolan. På en skola efterlyser eleverna rektors medverkan vid elevrådsmöten och regelbunden information från rektor. På en skola uppskattar eleverna att rektor tittar till i klassrummen ibland, samt informerar om nyheter på skolan. De enkäter som riktas till vårdnadshavare och elever innehåller inga specifika frågor om rektors ledarskap. 3.2.5. Vår analys och bedömning Vi bedömer att rektorerna i stor utsträckning organiserar skolan i enlighet med gällande styrdokument utifrån de förutsättningar som finns. Vi noterar att det inte finns arbetslagsledare på de skolor som vi besökt. Enligt vår mening skulle arbetslagsledare kunna bidra till ett mer strukturerat pedagogiskt arbete och stärkt kommunikation mellan arbetslag och rektor. Vi bedömer att återkoppling till berörda arbetslag från EHT-möten som rör enskilda elever behöver säkerställas, liksom rektorernas information till personalen förtydligas i allmänhet. Vidare bedömer vi det som en brist att de granskade skolorna inte har ett tillräckligt systematiskt kvalitetsarbete där kvalitetsredovisningen används aktivt i skolans förbättringsarbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en viktig grund för ett fungerande pedagogiskt ledarskap. Barn- och utbildningsnämnden behöver enligt vår bedömning säkerställa att det finns ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap på alla skolor. Det varierar i vilken utsträckning rektorerna genomför klassrumsbesök och deltar i pedagogiska konferenser. Pedagogiska diskussioner förs i första hand kollegor lärare emellan som också efterlyser ett mer aktivt förhållningssätt från rektor. Positivt är att förvaltningsledningen satt fokus på rektors pedagogiska ledarskap och att kompetensutvecklingsinsatser för rektorer genomförts på området. Det är allvarligt att granskningen visar att lärare har bristande förtroende för rektor när det gäller pedagogiskt ledarskap. Detta behöver Barn- och utbildningsnämnden uppmärksamma. Vår bedömning är att Barn- och utbildningsnämnden följer upp lärares förtroende för rektor då medarbetarenkäten innehåller frågor om rektors ledarskap, men att motsvarande frågor även bör inkluderas i enkäter till elever och föräldrar för att följa hur de ser på rektors ledarskap. Vingåkers kommun 10 av 11

Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare Vingåkers kommun 11 av 11