SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN FINSPÅNGS KOMMUN Våren 2008

FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN FINSPÅNGS KOMMUN Våren 2008

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning...1 SCB:s analysmodell med NKI...2 Resultat...5 Inför eget arbete med materialet...14 Om undersökningen...15 Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A...22 Diagram 2A. Prioriteringsmatris A...23 Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...24 Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg...27 Tabell 2A.1 4 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 28 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B...31 Diagram 2B. Prioriteringsmatris B...32 Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...33 Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg...35 Tabell 2B.1 7 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 36 Bilaga Frågeblankett

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) erbjöd för första gången under våren 2008 Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen. Denna undersökning kommer framöver att genomföras årligen, varje vår. Sammanlagt deltog 23 kommuner i årets undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på www.foretagenochkommunen.scb.se. Denna rapport avser företagarundersökningen i Finspångs kommun våren 2008. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning under tiden 14 februari 9 april. Urvalet bestod av 500 företag och svarsandelen blev 45 procent i Finspångs kommun. Undersökningen består av två delar: A. Företagarna om regionens företagsmiljö B. Företagarna om kommunens service åt företagen Jämförelser med resultat från samtliga kommuner avser de 23 kommuner som var med i årets undersökning. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. A. Företagarna i Finspångs kommun om regionens företagsmiljö Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Finspångs kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 46. Genomsnittet för de 23 kommunerna i vårens undersökning blev 45. För Finspångs kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Regionens attraktivitet, Kommunikationer, Inställning till företagande och Samhällsservice, boende m.m. som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index. B. Företagarna om Finspångs kommuns service åt företagen Det sammanfattande betygsindexet Företagsservice-Index (FSI) för hur företagen bedömer Finspångs kommuns service åt företagen blev 36. Genomsnittet för samtliga kommuner i vårens undersökningsomgång blev 39. För Finspångs kommun är det enligt modellanalysen främst en förbättring av betygsindex för faktorn Service som kan höja helhetsbetyget Företagsservice-Index. 1

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhetsbetyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor (indikatorer) som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg 1 4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Företagen betygsätter alltså de olika enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är företagen med respektive faktor. En faktor med betygsindex under 40 innebär att företagen gett ett klart underkänt betygsindex för det som den faktorn mäter. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (23,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (eller i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. 2

SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte skulle vara viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att företagens betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Företagens sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan 3

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. I t.ex. undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd. Felmarginaler Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan tabeller och diagram. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på modellberäkningar. Vad gäller indexvärdena beaktar felmarginalerna även den osäkerhet som beror på att det inte är samtliga företag i kommunen som har tillfrågats, utan endast ett urval av dem. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2 så innebär det att det sanna värdet ligger i intervallet 53 57 med 95 procents säkerhet. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett som är 53 57 och ett som är 57 61, anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. 4

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Resultat Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på: En modellstrukturbild (Diagram 1 A B) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A B) En tabell (Tabell 1 A B) I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. A. Företagarna i Finspångs kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI) Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Finspångs kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Kompetensförsörjning (fråga A1:1 4) Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1 10) Regionens attraktivitet (fråga A3:1 5) Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1 6) Finansiellt stöd (fråga A5:1 2) Kommunikationer (fråga A6:1 5) Inställning till företagande (fråga A7:1 2) Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1 3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9), vilken ligger till grund för indexet Framtiden. Helhetsbetyget FMI för hur företagen i Finspångs kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 46, vilket motsvarar betyget 5,1 på den tiogradiga skalan. FMI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 45. FMI för Finspångs kommun är inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittet för de 23 kommunerna. 5

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Av företagen i Finspångs kommun ger 13 procent ett högt betyg på förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8 10 på fråga A9), medan 35 procent ger ett lågt betyg (betyg 1 4 på frågan). I Finspångs kommun blev medelindex för de sju faktorerna (frågeområdena ovan) 48. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för Finspångs kommun. Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Finspångs kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FMI 46 ±2 Framtiden 45 ±2 Samhällsservice, Boende m.m. 55 ±1 Finansiellt stöd 55 ±2 Inställning till företagande 49 ±2 Regionens attraktivitet 47 ±2 Kontaktytor och rådgivning 46 ±2 Kommunikationer 45 ±2 Kompetensförsörjning 42 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i årets undersökning har Finspångs kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Regionens attraktivitet samt Kontaktytor och rådgivning. För faktorn Kompetensförsörjning är det frågan om möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens som har fått lägst betyg av företagen. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 4,4 och 53 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Även frågan om mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag under faktorn Kontaktytor och rådgivning har fått ett lågt medelbetyg, 4,1. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om Räddningstjänstens brandskydd. under faktorn Samhällsservice, boende m.m. Medelbetyget för denna fråga blev 6,9 och 40 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 6

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Finspångs kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FMI Framtiden Finspång Samtliga Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m. Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än 1 500 företag) har Finspångs kommun fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorn Kommunikationer och statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorn Regionens attraktivitet. Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Finspång 0-1 499 1 500 - kommuner FMI 45 46 45 46 Framtiden 46 48 47 45 Kompetensförsörjning 42 46 43 42 Samhällsservice, boende m.m. 55 55 55 55 Regionens attraktivitet 50 55 52 47 Kontaktytor och rådgivning 47 51 49 46 Finansiellt stöd 56 57 56 55 Kommunikationer 42 49 44 45 Inställning till företagande 50 48 49 49 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 221 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Finspångs kommun är det framförallt faktorerna Regionens attraktivitet och Kommunikationer som bör uppmärksammas. Faktorerna har fått relativt låga betygsindex och har relativt hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FMI för Finspångs kommun. Även förbättringar av betygsindex för faktorerna Inställning till företagande och Samhällsservice, boende m.m. förväntas ha en påverkan på helhetsbetyget FMI. 7

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) Prioriteringsmatris för Finspångs kommun. Våren 2008 Betygsindex Finspång 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 50 40 Fin. stöd Samhälls. Inställn. Kontakt. Kommunik. Kompetens Attrakt. 30 20 III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Kompetensförsörjning Faktorn Kompetensförsörjning har fått betygsindexet 42, vilket är det lägsta betygsindexet bland alla faktorer, samt effektmåttet 0,2. Medelbetygen för faktorns delfrågor varierar mellan 4,4 och 5,1. För delfrågan om möjligheten för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens har 53 procent av företagen gett ett lågt betyg. Samhällsservice, boende m.m. Faktorn Samhällsservice, boende m.m. har fått betygsindexet 55, vilket ligger över medel. Faktorns effektmått är 0,7 och förväntas ha en viss påverkan på en förbättring av helhetsbetyget FMI. Medelbetygen för faktorns delfrågor ligger mellan 4,9 och 6,9. Regionens attraktivitet Regionens attraktivitet är den faktor som fått högst effektmått och är den faktor som främst bör prioriteras för att höja helhetsbetyget FMI för Finspångs kommun. Faktorn har fått ett betygsindex på 47 och ett effektmått på 1,6. Delfrågornas medelbetyg varierar mellan 4,5 och 6,1. 8

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Mest negativa är företagen till utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder, där 52 procent gett ett underkänt betyg. Kontaktytor och rådgivning Faktorn Kontaktytor och rådgivning har fått ett betygsindex på 46. Faktorn har ett effektmått på 0,0, vilket innebär att faktorn i dagsläget inte har någon påverkan på en förbättring av helhetsbetyget FMI. 56 procent av företagen har satt ett lågt betyg på delfrågan om mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag. Finansiellt stöd Denna faktor har fått ett betygsindex på 55 och ett effektmått på 0,3. Medelbetygen för faktorns två delfrågor är 5,8 respektive 6,0. Kommunikationer Faktorn Kommunikationer har fått betygsindex 45 och effektmåttet 0,7. Faktorn är en av de faktorer som enligt analysen bör prioriteras för att höja helhetsbetyget FMI. Den delfråga som har fått lägst medelbetyg, 3,6, är möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt). 62 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan. Inställning till företagande Inställning till företagande har fått betygsindexet 49 och effektmåttet 1,4. För delfrågan om hur media i regionen beskriver företagen har 32 procent gett ett lågt betyg. Analysen visar att en förbättring av denna faktor förväntas ha en relativt stor påverkan på en förbättring av helhetsbetyget FMI. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2A:1 4 redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 9

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 B. Företagarna om Finspångs kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI) Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Finspångs kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling (fråga B10:1-4) (fråga B11:1-6) (fråga B12:1-5) (fråga B13:1-6) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor (frågorna B14:1 3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Finspångs kommuns service åt företagen blev 36, vilket motsvarar betyget 4,2 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 39. FSI för Finspångs kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för samtliga 23 kommuner. I Finspångs kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (frågeområdena ovan) 38. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Finspångs kommun. Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Finspångs kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FSI 36 ±2 Tillståndsgivning 44 ±2 Inställning till företagande 42 ±3 Service 37 ±2 Upphandling 28 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen har Finspångs kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Service och Upphandling. För faktorn Upphandling är det frågorna om kommunens kompetens för upphandlingar samt stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet som av företagen har fått lägst betyg. Dessa frågor har fått ett medelbetyg på 3,3 och hela 71 respektive 70 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågorna (betyg 1 4). Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om personalens bemötande under faktorn Tillståndsgivning. Medelbetyget för denna fråga blev 5,6 och 28 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 10

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Finspångs kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FSI Finspång Samtliga Inställning till företagandet Service Tillståndsgivning Upphandling 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än 1 500 företag) har Finspångs kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Service och Upphandling. Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Finspång 0-1 499 1 500 - kommuner FSI 39 38 39 36 Inställning till företagande 43 41 43 42 Service 40 39 40 37 Tillståndsgivning 44 40 43 44 Upphandling 32 34 33 28 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 221 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Finspångs kommun är det framförallt faktorn Service som bör uppmärksammas. Den faktorn har fått relativt lågt betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Finspångs kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Inställning till företagande förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FSI. 11

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) Prioriteringsmatris för Finspångs kommun. Våren 2008 Betygsindex 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 50 40 Tillstånd Inställning Service 30 20 III. Lägre prioritet Upphandling II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Inställning till företagande Faktorn Inställning till företagande förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FSI. Faktorn har fått ett betygsindex på 42 och ett effektmått på 1,6. Medelbetygen för faktorns delfrågor varierar mellan 4,5 och 5,0. 50 procent av företagen har gett delfrågan om hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter ett lågt betyg. Service Service är den faktor som bör prioriteras för att höja helhetsbetyget FSI för Finspångs kommun. Faktorn har fått betygsindexet 37 och effektmåttet 2,1, vilket är det högsta effektmåttet bland faktorerna i modellen. De delfrågor som fått lägst medelbetyg, 4,0, är att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda och hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling. 12

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Tillståndsgivning Faktorn Tillståndsgivning är den som fått högst betygsindex i modellen, 44. Medelbetygen för delfrågorna ligger mellan 4,4 och 5,6. Den delfråga som fått högst medelbetyg, 5,6, är personalens bemötande. 28 procent av företagen har gett ett högt betyg på denna fråga. Upphandling Faktorn Upphandling är den faktor som fått det lägsta betygsindexet, 28, och det lägsta effektmåttet, 0,5. Samtliga delfrågor har fått relativt låga medelbetyg. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2B:1 7 redovisas FSI och de olika faktorerna efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 13

Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2008 Inför eget arbete med materialet Starta med modellstrukturbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått. Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effektmått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygsindex. Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på indikatorerna (frågorna), för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se Tabell 1). Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4 5 indexenheter av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående information om det som företagen ser som brister i kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem. Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. 14

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Om undersökningen Allmänt Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två frågeblocken (A och B). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av företagen som är a eller missa med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun. Vid SCB har Lars-Gunnar Strand varit projektledare och Fredrik Hult ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört modellberäkningarna. Anita Olsson-Malmberg, Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Johan Wilén. Undersökningens omfattning Urval För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort. En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger 300 000 kronor. För företag startade år 2006 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen. I kommuner med färre än 1 500 företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med 1 500 till 3 000 företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än 3 000 företag drogs ett urval på 1 000 företag (se tabell C). Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga strata fördelades urvalet proportionellt med hänsyn till antalet företag i respektive stratum. Följande strata har använts: Företag med mer än 25 anställda Företag med 5-25 anställda Företag med 1-4 anställda 15

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som har en omsättning på minst 300 tkr Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som är företagarens huvudsysselsättning Företag med 0 anställda som startats år 2006 eller senare Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning. Datainsamlingen Metod Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 14 februari 2008 och avbröts den 9 april. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 23 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 43 procent av nettourvalet. Viktning av svaren För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att den viktade andelen företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen. Partiellt bortfall och ingen åsikt Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet Ingen åsikt relativt stor för flera av frågorna (se tabell 1 A B). Modellernas förklaringsgrad Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,58 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 58 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö. Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens service åt företagen. 16

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell C. Urval per kommun. Våren 2008 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel Arjeplog 240 4 236 98 42 Bjurholm 167 6 161 84 52 Finspång 500 11 489 221 45 Gotland 1000 11 989 478 48 Karlskrona 800 16 784 300 38 Kinda 500 13 487 210 43 Kramfors 500 18 482 229 48 Linköping 1000 19 981 398 41 Mjölby 500 15 485 215 44 Motala 800 16 784 337 43 Norrköping 1000 19 981 379 39 Robertsfors 373 16 357 175 49 Sandviken 500 7 493 170 34 Sollefteå 500 14 486 222 46 Storuman 412 15 397 198 50 Sundsvall 1000 26 974 391 40 Svalöv 500 12 488 205 42 Tanum 500 12 488 218 45 Umeå 1000 33 967 386 40 Uppvidinge 500 14 486 218 45 Vindeln 330 7 323 153 47 Vännäs 343 6 337 157 47 Östsam 1000 12 988 477 48 Totalt 13 965 322 13643 5 919 43 17

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. Våren 2008 Stratum efter antal anställda Kommun >25 5-25 1-4 0, AB 0, gamla 0, nya Totalt Arjeplog Bruttourval 4 30 79 15 88 24 240 Antal i kommunen 4 30 79 15 88 24 240 Bjurholm Bruttourval 0 17 51 7 75 17 167 Antal i kommunen 0 17 51 7 75 17 167 Finspång Bruttourval 26 78 156 18 144 78 500 Antal i kommunen 26 128 255 29 235 127 800 Gotland Bruttourval 75 101 268 35 363 158 1000 Antal i kommunen 75 420 1124 147 1521 664 3951 Karlskrona Bruttourval 85 102 227 30 210 146 800 Antal i kommunen 85 371 825 111 763 533 2688 Kinda Bruttourval 9 50 169 19 190 63 500 Antal i kommunen 9 64 216 24 243 80 636 Kramfors Bruttourval 31 58 159 19 160 73 500 Antal i kommunen 31 128 351 42 352 161 1065 Linköping Bruttourval 273 122 243 45 160 157 1000 Antal i kommunen 273 1000 1997 370 1315 1295 6250 Mjölby Bruttourval 38 67 159 20 135 81 500 Antal i kommunen 38 185 440 56 373 223 1315 Motala Bruttourval 56 113 273 35 200 123 800 Antal i kommunen 56 272 659 85 482 297 1851 Norrköping Bruttourval 269 119 253 37 174 148 1000 Antal i kommunen 269 915 1938 282 1331 1136 5871 Robertsfors Bruttourval 4 55 117 8 148 41 373 Antal i kommunen 4 55 117 8 148 41 373 Sandviken Bruttourval 51 78 128 19 136 88 500 Antal i kommunen 51 226 373 55 397 255 1357 Sollefteå Bruttourval 20 63 164 13 161 79 500 Antal i kommunen 20 141 369 30 361 177 1098 Storuman Bruttourval 9 58 161 16 120 48 412 Antal i kommunen 9 58 161 16 120 48 412 Sundsvall Bruttourval 221 132 280 42 176 149 1000 Antal i kommunen 221 759 1612 239 1013 859 4703 Svalöv Bruttourval 11 43 128 22 199 97 500 Antal i kommunen 11 70 207 36 323 157 804 Tanum Bruttourval 15 53 144 24 201 63 500 Antal i kommunen 15 103 278 47 389 121 953 Umeå Bruttourval 207 125 290 51 150 177 1000 Antal i kommunen 207 726 1684 296 873 1030 4816 Uppvidinge Bruttourval 26 85 136 18 172 63 500 Antal i kommunen 26 101 162 21 205 77 592 Vindeln Bruttourval 7 42 118 10 121 32 330 Antal i kommunen 7 42 118 10 121 32 330 Vännäs Bruttourval 8 41 101 12 133 48 343 Antal i kommunen 8 41 101 12 133 48 343 Östsam Bruttourval 69 98 323 43 331 136 1000 Antal i kommunen 69 342 1129 152 1158 474 3324 Totalt Bruttourval 1 514 1 730 4 127 558 3 947 2 089 13 965 Antal i kommunen 1 514 6 194 14 246 2 090 12 019 7 876 43 939 18

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. Våren 2008 Antal anställda Total Kommun 0 1-4 5-25 26 eller fler Arjeplog 34 49 47 75 42 Bjurholm 52 58 38 0 52 Finspång 41 46 49 69 45 Gotland 44 49 58 61 48 Karlskrona 38 38 34 45 38 Kinda 40 41 62 78 43 Kramfors 45 50 45 60 48 Linköping 35 42 40 47 41 Mjölby 44 42 48 45 44 Motala 39 42 49 62 43 Norrköping 35 40 50 37 39 Robertsfors 47 48 58 75 49 Sandviken 28 38 47 35 34 Sollefteå 46 40 52 60 46 Storuman 48 49 55 56 50 Sundsvall 37 39 35 50 40 Svalöv 39 48 42 64 42 Tanum 41 49 51 60 45 Umeå 37 37 45 45 40 Uppvidinge 40 44 55 65 45 Vindeln 46 50 43 71 47 Vännäs 43 49 63 25 47 Östsam 46 48 48 68 48 Totalt 41 44 48 49 43 19

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram TABELLER OCH DIAGRAM 20

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 21

Diagram 1A Modellstrukturbild Finspång Fråga Faktor Effektmått Kompetensförsörjning Våren 2008 1:1-4 Framtiden 42 ±2 0,2 Samhällsservice, Boende m.m. Företagsmiljö-Index (FMI) 2:1-10 Företagarna om regionens 55 ±1 0,7 45 företagsmiljö 3:1-5 Regionens attraktivitet 3,5 ± 2 Frågeblock 1-9 47 ±2 1,6 * FMI 4:1-6 Kontaktytor och rådgivning ±0,4 Fråga: 9 Antal svarande 221 46 ±2 0,0 46 ± 2 Andel svarande (%) 45 5:1-2 Finansiellt stöd Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Medelindex 48 55 ±2 0,3 Fråga Medeleffekt 0,7 6:1-5 Kommunikationer 8:1-3 0,0-0,8 22 45 ±2 0,7 0,1-1,3 7:1-2 Inställning till företagande 1,0-2,2 49 ±2 1,4 0,0-0,6 * Värdet 1,6 innebär att om 0,0-0,9 betygsindexet för faktorn Regionens attraktivitet 0,1-1,3 ökar med 5 enheter från 47 till 52 då 0,7-2,1 förväntas helhetsbetyget eller FMI öka med 1,6 enheter från 46 till 47,6. 2008-04-25 562

Diagram 2A Prioriteringsmatris Finspång Finspång Våren 2008 Företagsmiljö-Index (FMI) Företagarna om regionens företagsmiljö Frågeblock 1-9 FMI 46 Framtiden 45 Antal svarande 221 42 Andel svarande (%) 45 58 Medelindex 48 Medeleffekt 0,7 Faktor Betygsindex Effekt Kompetensförsörjning 42 0,2 Samhällsservice, boende m.m. 55 0,7 Regionens attraktivitet 47 1,6 Kontaktytor och rådgivning 46 0,0 Finansiellt stöd 55 0,3 Kommunikationer 45 0,7 Inställning till företagande 49 1,4 Betygsindex 90 80 70 50 60 50 40 30 20 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Kontakt. Fin. stöd Kompetens Samhälls. Inställn. Kommunik. Attrakt. III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 562 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 23

Tabell 1 A. Företagarna om regionens företagsmiljö, våren 2008. Finspång Antal svarande: 221 Andel svarande (%): 45 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FMI (Företagsmiljö-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Finspång Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Finspång Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 562 Ingen åsikt Andel "ej svar" FMI, HELHETEN 46 45 37 53 Fr 8:1 Hur är du med de regionala förutsättningarna för företagandet i sin helhet? 5,3 5,3 4,6 6,0 29 57 14 100 0 5 Fr 8:2 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagen dina förväntningar? 5,1 5,1 4,5 5,9 32 57 11 100 0 5 Fr 8:3 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företag. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen? 5,0 4,8 4,0 5,7 36 56 8 100 0 5 FRAMTIDEN 45 47 39 57 Fr 9 Hur är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren? 5,1 5,2 4,5 6,1 35 52 13 100 17 1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur är du med regionen vad gäller 42 43 32 56 Fr 1:1...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens? 4,4 4,7 3,8 5,7 53 38 9 100 38 1 Fr 1:2 universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag? 4,6 5,0 3,8 6,5 53 29 17 100 48 1 Fr 1:3 annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag? 5,1 5,1 4,1 6,1 41 43 16 100 43 1 Fr 1:4 tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal? 4,8 4,7 3,9 5,8 47 38 15 100 46 1 24

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Finspång Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Finspång Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 562 Ingen åsikt Andel "ej svar" SAMHÄLLSSERVICE, BOENDE M.M. Hur är du med regionen vad gäller 55 55 48 65 Fr 2:1 barnomsorgen? 6,5 6,5 6,0 7,6 14 47 39 100 32 1 Fr 2:2 grundskolan? 6,3 6,2 5,5 7,1 20 47 33 100 24 1 Fr 2:3 gymnasieskolan? 6,4 6,2 5,3 7,2 15 52 33 100 30 1 Fr 2:4 tillgången på bostäder? 6,5 5,9 4,6 7,0 16 52 32 100 19 1 Fr 2:5 hur trygg och säker boendemiljön är? 6,7 6,9 6,0 8,3 14 50 37 100 13 1 Fr 2:6 företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse? 4,9 5,2 4,4 6,6 45 41 14 100 18 1 Fr 2:7 Räddningstjänstens brandskydd? 6,9 7,0 6,2 7,7 9 51 40 100 22 1 Fr 2:8 tillgången till Försäkringskassans service? 5,1 4,7 3,3 5,3 39 44 16 100 37 1 Fr 2:9 tillgången till Arbetsförmedlingens service? 4,9 5,1 4,4 7,1 43 41 16 100 38 1 Fr 2:10 det kommersiella utbudet? 5,1 5,6 4,5 7,1 37 49 14 100 22 2 REGIONENS ATTRAKTIVITET Hur är du med regionen vad gäller 47 52 43 63 Fr 3:1 den allmäna bilden av regionen som attraktiv för företagen? 5,3 5,4 4,5 6,6 33 54 13 100 15 1 Fr 3:2 den allmäna bilden av regionen som en plats att bo och leva på? 6,1 6,6 5,6 7,3 23 49 28 100 5 1 Fr 3:3 utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder? 4,5 5,2 3,9 6,5 52 35 13 100 24 1 Fr 3:4 tillgången till lämpliga företagslokaler? 5,0 5,3 3,9 6,2 44 38 18 100 24 2 Fr 3:5 utbudet av attraktiva lokaler/platser för konferenser eller andra företagsarrangemang? 5,2 6,0 4,9 7,1 38 41 20 100 24 2 KONTAKTYTOR OCH RÅDGIVNING Hur är du med regionen vad gäller 46 49 41 56 Fr 4:1 möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar? 5,8 5,9 5,3 6,7 23 54 23 100 22 1 Fr 4:2 kontakter som ditt företag behöver med universitet, högskola och forskning? 5,1 5,4 4,5 6,3 37 48 15 100 55 1 Fr 4:3 kontakter som ditt företag behöver med andra skolor? 5,1 5,3 4,7 6,2 35 55 10 100 57 1 Fr 4:4 tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi? 5,6 5,9 5,0 6,6 29 48 22 100 23 1 Fr 4:5 offentliga organisationers företagsrådgivning? 5,0 5,0 4,3 5,8 45 38 17 100 38 1 Fr 4:6 mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag? 4,1 4,5 3,5 5,4 56 33 11 100 29 1 25

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Finspång Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Finspång Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 562 Ingen åsikt Andel "ej svar" FINANSIELLT STÖD Hur är du med regionen vad gäller 55 56 48 67 Fr 5:1 bankernas kunskap om de lokala företagens villkor? 6,0 6,1 5,4 7,4 26 42 31 100 24 1 Fr 5:2 tillgången till nödvändigt kapital? 5,8 6,0 5,2 6,7 28 42 29 100 29 2 KOMMUNIKATIONER Hur är du med regionen vad gäller 45 44 28 61 Fr 6:1 möjligheterna till resor/transporter via vägnätet? 6,3 5,6 3,6 7,4 18 48 33 100 5 1 Fr 6:2 möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt)? 3,6 4,2 2,1 7,0 62 29 9 100 27 1 Fr 6:3 möjligheterna till resor/transporter med flyg? 4,7 5,2 3,1 7,8 42 47 11 100 22 1 Fr 6:4 möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken? 4,1 3,7 1,8 5,8 55 33 11 100 32 1 Fr 6:5 kvaliteten på datakommunikationen? 6,0 6,0 4,9 7,4 26 42 32 100 16 2 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med regionen vad gäller 49 49 41 59 Fr 7:1 hur allmänheten i regionen ser på företagande? 5,6 5,6 4,6 6,6 27 56 17 100 19 1 Fr 7:2 hur media i regionen beskriver företagen? 5,3 5,3 4,6 6,0 32 53 16 100 20 3 26

Diagram 3A Andel som givit högt respektive lågt betyg Finspång Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 7:1 Fr 7:2-100 0 100 Lågt Högt 27

Tabell 2A:1 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Uppgift saknas Mindre än 1 år 1-5 år 6-15 år 16 år eller längre FMI 61 41 47 45 46 Framtiden 57 41 48 44 45 Kompetensförsörjning 41 42 38 44 42 Samhällsservice, Boende m.m. 62 55 55 52 55 Regionens attraktivitet 50 44 48 48 47 Kontaktytor och rådgivning 45 44 45 48 46 Finansiellt stöd 53 50 58 56 55 Kommunikationer 47 45 44 45 45 Inställning till företagande 57 47 48 50 49 ANTAL SVARANDE 21 52 47 101 0 221 Tabell 2A:2 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas I kommunens centralort FMI 48 49 43 46 Framtiden 47 52 42 45 Kompetensförsörjning 41 52 41 42 Samhällsservice, Boende m.m. 54 59 54 55 Regionens attraktivitet 47 55 46 47 Kontaktytor och rådgivning 48 45 44 46 Finansiellt stöd 59 47 53 55 Kommunikationer 50 48 41 45 Inställning till företagande 48 54 49 49 ANTAL SVARANDE 97 16 105 3 221 28

Tabell 2A:3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Helt eller huvudsakligen inom kommunen Främst inom kommunen men även i kringliggande kommuner Främst i andra delar av Sverige I Sverige, men delvis utomlands Främst utomlands FMI 46 44 51 40 56 46 Framtiden 45 44 51 42 51 45 Kompetensförsörjning 39 41 45 43 47 42 Samhällsservice, Boende m.m. 55 54 57 50 60 55 Regionens attraktivitet 48 47 50 44 48 47 Kontaktytor och rådgivning 46 45 50 46 46 46 Finansiellt stöd 57 56 54 47 49 55 Kommunikationer 47 44 45 45 51 45 Inställning till företagande 48 49 52 44 55 49 ANTAL SVARANDE 46 92 46 24 12 1 221 Uppgift saknas Samtliga Tabell 2A:4 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal anställda Antal anställda Samtliga 0 1-4 5-25 26 eller fler FMI 45 45 48 57 46 Framtiden 44 44 48 58 45 Kompetensförsörjning 43 39 41 52 42 Samhällsservice, boende m.m. 57 50 55 63 55 Regionens attraktivitet 48 45 48 57 47 Kontaktytor och rådgivning 47 43 45 58 46 Finansiellt stöd 53 54 59 62 55 Kommunikationer 45 44 47 58 45 Inställning till företagande 49 47 55 58 49 ANTAL SVARANDE 95 70 38 18 221 29

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram B. Företagarna om kommunens service åt företagen (Företagsservice-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 30

Diagram 1B Modellstrukturbild Finspång Fråga Faktor Effektmått Inställning till företagande Våren 2008 10:1-4 Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat FSI 42 ±3 1,6 Service Företagsservice-Index (FSI) 11:1-6 Företagarna om kommunens 37 ±2 2,1 * 36 ± 2. service åt företagen 12:1-5 Tillståndsgivning 1,0-2,3 Frågeblock 10-14 44 ±2 0,6 Fråga 1,5-2,7 13:1-6 Upphandling 14:1-3 0,1-1,1 Antal svarande 221 28 ±2 0,5 0,0-1,0 Andel svarande (%) 45 Medelindex 38 Medeleffekt 1,2 31 2008-04-30 * Värdet 2,1 innebär att om betygsindexet för faktorn Service ökar med 5 enheter från 37 till 42 då förväntas helhetsbetyget eller FSI öka med 2,1 enheter från till 2,1. 562

Diagram 2B Prioriteringsmatris Betygsindex Finspång Våren 2008 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Företagsservice-Index (FSI) Företagarna om kommunens service åt företagen Frågeblock 10-14 80 70 FSI 36 60 Antal svarande 221 40 Andel svarande (%) 45 28 Medelindex 38 50 Medeleffekt 1,2 50 Faktor Betygsindex Effekt Inställning till företagande 42 1,6 Service 37 2,1 Tillståndsgivning 44 0,6 Upphandling 28 0,5 40 30 20 Tillstånd Upphandling Inställning Service III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 562 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 32

Tabell 1 B. Företagarna om kommunens service åt företagen, våren 2008. Finspång Antal svarande: 221 Andel svarande (%): 45 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Kommunens service åt företagen". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FSI (Företagsservice-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Finspång Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Finspång Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 562 Ingen åsikt Andel "ej svar" FSI, HELHETEN 36 39 27 50 Fr 14:1 Hur är du med kommunens service åt företagen i sin helhet? 4,4 4,6 3,6 5,6 51 41 7 100 0 6 Fr 14:2 Hur väl uppfyller kommunens service åt företagen dina förväntningar? 4,3 4,5 3,5 5,4 54 38 8 100 0 6 Fr 14:3 Föreställ dig en kommun med perfekt service åt företagen. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer servicen åt företagen i din kommun? 4,2 4,4 3,3 5,5 54 41 5 100 0 6 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med kommunen vad gäller 42 43 26 57 Fr 10:1 kommunledningens syn på företagande? 5,0 5,1 3,7 6,5 43 39 18 100 26 0 Fr 10:2 hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter? 4,6 4,8 3,3 6,0 50 38 11 100 30 0 Fr 10:3 att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling? 4,5 4,6 3,0 5,9 49 40 11 100 32 0 Fr 10:4 hur kommunens personal ser på företagande? 4,7 4,7 3,4 6,1 48 37 15 100 32 0 SERVICE Hur är du med kommunen vad gäller 37 40 26 52 Fr 11:1 hur användbar kommunens service till företagen är för ditt företag? 4,3 4,5 3,7 5,5 52 40 8 100 30 0 Fr 11:2 att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda? 4,0 4,4 3,1 5,6 63 27 10 100 35 0 Fr 11:3 stöd till företagarnätverk? 4,1 4,4 3,2 5,6 59 33 8 100 40 0 Fr 11:4 marknadsföring av kommunen/regionen? 4,5 4,7 3,2 6,0 52 37 11 100 28 0 Fr 11:5 hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling? 4,0 4,3 3,0 5,3 58 36 6 100 34 0 Fr 11:6 möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman? 4,6 5,2 4,4 6,7 51 33 17 100 33 0 33

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Finspång Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Finspång Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 562 Ingen åsikt Andel "ej svar" TILLSTÅNDSGIVNING Hur är du med kommunen vad gäller 44 43 35 51 Fr 12:1 information om vilka tillstånd som behövs för en verksamhet? 4,9 4,8 4,3 5,8 42 42 16 100 35 0 Fr 12:2 stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen? 4,8 4,8 4,1 5,7 46 37 17 100 47 0 Fr 12:3 personalens bemötande? 5,6 5,6 4,9 6,5 31 40 28 100 38 1 Fr 12:4 information om ett ärendes gång? 4,8 4,7 4,0 5,4 44 38 17 100 47 0 Fr 12:5 tiden det tar för beslut i ett ärende? 4,4 4,3 3,2 5,5 53 29 18 100 46 1 UPPHANDLING Hur är du med kommunen vad gäller 28 33 24 43 Fr 13:1 kommunens kompetens för upphandlingar? 3,3 4,0 3,0 5,1 71 26 3 100 45 0 Fr 13:2 information om kommande upphandlingar? 3,4 3,8 3,0 4,5 71 23 6 100 45 0 Fr 13:3 stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet? 3,3 3,7 3,0 4,7 70 26 4 100 51 0 Fr 13:4 möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling? 3,4 3,8 3,2 5,1 66 29 6 100 51 0 Fr 13:5 vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar? 3,8 4,4 3,6 5,6 61 31 8 100 58 0 Fr 13:6 hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas? 3,4 3,9 3,2 5,2 70 26 4 100 53 0 34