Prognos Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011

Prognos Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011

2 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 6 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...12 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...14 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...16 YRKESBAROMETER...17 Prognos: Utgåva december För ytterligare information om prognosen för Stockholms län: Ansvarig utredare: Fredrik Ribbing, telefon 010-487 51 15 Presskontakt: Michael Westman, telefon 010-487 08 58 En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på webbsidan arbetsformedlingen.se/prognoser Där finns också prognoser för övriga län.

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 3 Sammanfattning Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt och Sverige har under hösten varit inne i en period av väldigt god tillväxt. En stor del av landets starka tillväxt har skett i Stockholms län. 2011 väntas tillväxten fortsätta även om utvecklingen dämpas något. Den stora andelen tjänsteföretag är kännetecknande för länet. Näringsgrenen privata tjänster har haft en stark utveckling de senaste åren och denna trend väntas fortsätta 2011. Framförallt i branschen information och kommunikation förväntar sig företagen stora ökningar av efterfrågan. Även byggverksamheten hör till de näringsgrenar i länet som väntas ha en stark tillväxt under 2011. Arbetsgivarnas behov av arbetskraft har ökat under. Antalet lediga jobb som anmälts till Arbetsförmedlingen i länet har ökat med 28 procent till och med oktober i år, jämfört med samma period 2009. Under har även antalet varsel minskat kraftigt. Företagens kapacitetsutnyttjande har ökat något. 62 procent av företagen anger nu att de kan öka sin produktion med högst 10 procent innan de behöver rekrytera. Antalet sysselsatta fortsätter öka under 2011 En lågkonjunktur av historiska mått drabbade Sverige och stora delar av världen. Sysselsättningen i Stockholms län fortsatte ändå att växa under i princip hela perioden. Arbetsförmedlingen bedömer nu att sysselsättningen i länet kommer att öka med 25 000 personer under och med ytterligare 20 000 fram till fjärde kvartalet 2011. Uppgången är bred även om vissa näringsgrenar överväger. Starkast sysselsättningsutveckling under 2011 väntas komma i byggbranschen. Näringsgrenen information och kommunikation kommer också ha god sysselsättningstillväxt, men där finns större risk att bristen på arbetskraft slår i bromsen under 2011. Finansiell verksamhet och företagstjänster står för en fjärdedel av alla sysselsatta i länet. Procentuellt sett kommer inte ökningen vara så stor men det innebär ändå många arbetstillfällen i regionen. Offentliga verksamheter väntas inte få samma tydliga sysselsättningsökning. De privata utförarna ser dock betydligt ljusare på framtiden än de offentliga. Sysselsättningen ökar inom förskolan samtidigt som den väntas minska något i gymnasieskolan och äldreomsorgen. Arbetslösheten minskar under 2011 Arbetslösheten i Stockholms län har ökat sedan oktober 2008. Under tredje kvartalet var i genomsnitt 69 500 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen utan arbete, antingen inskrivna som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Det innebär en ökning med 10 300, eller drygt 17 procent, jämfört med samma kvartal 2009. En av de främsta anledningarna till att arbetslösheten ökat trots en positiv utveckling av sysselsättningen är att arbetskraften har ökat i länet. Under 2011 väntas arbetskraften fortsätta öka, men i svagare takt än under. Arbetslösheten har börjat vända men ligger fortfarande på en hög nivå för att vara Stockholms län. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen utan arbete, antingen inskrivna som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, kommer att minska under 2011. Huvuddelen av minskningen väntas vara en minskning av antalet inskrivna som arbetslösa under första halvåret. Fjärde kvartalet 2011 väntas antalet inskrivna utan arbete uppgå till 63 600 personer. Utmaningar för aktörerna på länets arbetsmarknad Stigande bristsituation i vissa yrken, vilket kan få tillväxten i hela branscher att stanna av. Ökade krav på kompetensöverföring i samband med generationsväxlingen. Risk att fler fastnar i långa arbetslöshetstider och i värsta fall slås ut från arbetsmarknaden. En betydande del av arbetskraften är utrikesfödda och har inte svenska som modersmål. Fortfarande saknar många arbetssökande gymnasieutbildning samtidigt som arbetstillfällen som inte kräver mer än förgymnasial utbildning försvinner.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt, men det finns nu många tecken på att tillväxten kommer att dämpas framöver. Bakom ligger problem för USA att få igång sin ekonomi. Dock har de positiva tecknen dominerat under de senaste månaderna. Europa brottas med stora ekonomiska problem och utvecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framåt. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp världstillväxten. Sverige går mycket starkt och i år hamnar BNP-tillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och BNP beräknas växa med knappt 4 procent. En stor del av tillväxten väntas ske i Stockholm, där sysselsättningsutvecklingen varit relativt stark även under lågkonjunkturen. Under hösten har arbetsförmedlingarna i Stockholms län intervjuat närmare 2 100 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet. Höstens undersökning visar tydliga tecken på att efterfrågan nu är på en hög nivå. Utvecklingen under det senaste året har varit positiv och många företag förväntar sig att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka ytterligare under det kommande året. Störst framtidstro uttrycker företagen inom industrin och inom privata tjänster. Av de företag som inte förväntar sig någon ökad efterfrågan framöver är det betydligt fler som förväntar sig en oförändrad efterfrågan än en minskande. Inom de offentligt finansierade tjänsterna är de offentliga utförarna betydligt mer negativa än de privata. Efterfrågan hos de offentliga verksamheterna har minskat det senaste året. Framöver väntas en fortsatt svag utveckling. Andelen verksamheter som förväntar sig en minskande efterfrågan har dock avtagit det senaste året och över hälften av verksamheterna förväntar sig en oförändrad efterfrågan under de kommande sex samt sex till tolv månaderna. Tabell 1: Nettotal Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk 21 20 12 21 40 35 47 47 41 Byggnadsverksamhet 5 4 44 16 54 34 34 59 52 Industri -6 9 36 26 48 56 46 56 59 Privata tjänster 5 27 42 37 50 51 52 59 56 Totalt, privata näringslivet 6 23 40 34 49 48 49 57 54 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Arbetsgivarnas behov av arbetskraft har ökat under. Till och med oktober i år har 127 800 lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet. Det är 27 700 eller 28 procent fler än under motsvarande period i fjol. Flest lediga platser har anmälts inom finansiell verksamhet och företagstjänster, som också är den bransch som sysselsätter flest i länet. Av samtliga nyanmälda platser i landet under perioden januari till oktober fanns närmare 30 procent i Stockholms län. Arbetsförmedlingens marknadsandel av de lediga platserna varierar bland annat med. med konjunkturen och är nu kring 30 procent. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober. Säsongs- och trendrensade värden 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 5 Kapacitetsutnyttjande i företagen En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är kapacitetsutnyttjandet, det vill säga hur mycket produktionen bedöms kunna öka utan att företaget behöver anställa mer personal. Sedan vårens undersökning har det endast skett mindre förändringar av kapacitetsutnyttjandet. I undersökningen anger 23 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att andelen har minskat marginellt sedan i våras, då den var 25 procent. Störst är kapacitetsutnyttjandet inom byggnadsverksamhet, där 33 procent av företagen anger att de inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera. Det är dock en stor andel av företagen, 39 procent, som endast kan öka sin produktion med 1-10 procent utan att behöva anställa mer personal. Motsvarande andel i våras var 34 procent. Därmed har andelen företag som kan öka sin produktion med upp till tio procent ökat med 3 procent sedan vårens undersökning. Drygt 20 procent av företagen kan utöka sin produktion med mer än 20 procent innan de behöver rekrytera, motsvarande andel i våras var något högre. Företagens svar tyder sammanfattningsvis på att utnyttjandet av kapacitet ökat något sedan våren, trots att andelen företag som inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera har minskat. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 13 38 13 19 19 Byggnadsverksamhet 33 38 16 8 5 Industri 20 35 19 12 14 Privata tjänster 20 39 18 13 11 Totalt 23 39 16 11 10 Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen (i procent) som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent, osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Andelen privata arbetsgivare som anger att de har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har ökat jämfört med vårens undersökning. Nu uppger 22 procent av arbetsgivarna att de stött på brist, mot 19 procent i våras. Störst brist finns inom offentliga tjänster, där 33 procent av arbetsgivarna haft svårigheter vid rekrytering, och inom bygg där motsvarande andel är 29 procent. Även inom industrin och privata tjänster ses en viss ökning av antalet företag som upplever svårigheter att rekrytera, jämfört med vårens undersökning. Inom offentliga tjänster är bristen störst inom barnomsorgen där 73 procent av verksamheterna upplevt brist. Det rör sig då om brist på förskollärare. Inom privata tjänster återfinns den största bristen inom information och kommunikation där 42 procent av arbetsgivarna upplevt brist. Bristen gäller där främst olika typer av ITpersonal med utbildning och erfarenhet. I höstens undersökning var det endast åtta procent av arbetsgivarna som angav att de avstått från rekrytering eftersom de inte hittat någon lämplig kandidat, så kallad dold brist. Inom byggverksamhet samt information och kommunikation är den dolda bristen något större än genomsnittet, 18 respektive 14 procent. Tabell 3: Andel arbetsgivare (i procent) som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk 5 33 0 Byggnadsverksamhet 21 26 29 Industri 17 16 19 Privata tjänster 14 18 21 Offentliga tjänster 37 27 33 Totalt 16 19 22 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 Varsel Antalet personer som varslats om uppsägning på Stockholms arbetsmarknad började öka kraftigt i juli 2008 och under 2009 varslades 23 700 personer i länet. Under har antalet varsel minskat och fram till och med oktober har närmare 9 300 personer varslats om uppsägning. Antalet varsel har varit fler under denna lågkonjunktur än under den som rådde i början av 2000-talet, men ändå betydligt färre än under lågkonjunkturen i början av 1990- talet. År 1992 varslades över 40 000 personer. Långtifrån alla varsel leder till uppsägningar och ännu färre leder till arbetslöshet. I sämre tider är det en större andel av de varslade som också blir uppsagda. Sysselsättningen i länet Näringsgrenar och yrken Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2001 16 290 2002 20 863 2003 19 835 2004 15 987 2005 13 793 2006 9 644 2007 7 226 2008 17 104 2009 23 709 (t.o.m. oktober) 9 254 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i Stockholms län har enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) ökat sedan fjärde kvartalet 2005, med undantag av en svag minskning (0,1 procent) tredje kvartalet 2009. Ökningen under 2009 var dock relativt måttlig, drygt 4 000 personer, motsvarande 0,4 procent som årsgenomsnitt jämfört med 2008. I övriga storstadslän och landet som helhet minskade sysselsättningen under 2009. Jämförelsevis har alltså lågkonjunkturen inte påverkat Stockholms sysselsättning i någon större omfattning. Utvecklingen under har varit betydligt starkare än under 2009. Under tredje kvartalet var antalet sysselsatta i Stockholms län 1 050 200, en ökning med 2,3 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Vi bedömer att antalet kommer att öka med 25 000 från fjärde kvartalet 2009 till fjärde kvartalet. Sysselsättningen bedöms fortsätta öka även under 2011 om än i något måttligare takt än under. Arbetsförmedlingens prognos för utveckling av sysselsättningen inom olika näringsgrenar framgår av tabell 5 tillhöger. Utvecklingen skiljer sig mellan de privata arbetsgivarna och de offentliga verksamheterna. Den näringsgren som väntas få starkast utveckling av sysselsättningen under 2011 är byggnadsverksamheten. Dessutom väntas en stark ökning inom information och kommunikation, som är en delbransch inom privata tjänster. Inom offentliga tjänster framkommer skillnader mellan privata och offentliga utförare. Sysselsättningen väntas minska inom de offentligt utförda tjänsterna. De privata utförarna har däremot betydligt mer positiva förväntningar om utvecklingen. I tabell 5 över sysselsättningsutvecklingen nedan ingår såväl offentligt som privat utförda offentligt finansierade tjänster. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden, jämförelse med fjärde kvartalet året innan Kvartal 4 Kvartal 4 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt +25 000 +20 000

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 7 Jord- och skogsbruk Näringsgrenen jord- och skogsbruk 1 innefattar utöver arbete med jordbruks- och skogsmark även uppfödning och skötsel av djur. Sedan 2003 har näringsgrenen haft en svag uppgång i länet. Merparten av arbetsgivarna i vår undersökning har under det senaste halvåret haft en oförändrad efterfrågan. Även under det kommande året väntas efterfrågan i stort sett bli oförändrad. I höstens undersökning finns indikationer om brist på skogsmaskinförare. Bedömningen av näringsgrenen är dock mycket osäker. Anledningen är att den står för mindre än 0,5 procent av länets sysselsättning och därmed blir svårbedömd i förhållande till de större näringsgrenarna. 1 Huvudgrupp 01-03 i SNI 2007. 2 Huvudgrupp 41-43 i SNI 2007 3 Andelen arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster ökat minus andelen som bedömer att efterfrågan minskat (se tabell 1). 4 Sveriges Byggindustrier, Byggkonjunkturen, nr3. Byggnadsverksamhet Näringsgrenen 2 omfattar nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad och reparationer. Såväl anläggnings- som byggnadsarbete räknas hit. Sysselsättningen har åter börjat öka efter lågkonjunkturen. Under tredje kvartalet arbetade enligt AKU 58 000 personer i Stockholms län med byggnadsverksamhet. Det är närmare 20 procent av alla sysselsatta inom näringsgrenen, sett till hela landet, men bara drygt 5 procent av länets totala sysselsättning. Enligt Arbetsförmedlingens undersökning har situationen förbättrats kraftigt från och med våren. Det syns tydligt i utvecklingen av arbetsgivarnas bedömning av efterfrågan sex månader bakåt. Sedan i våras har nettotalet 3 stigit från 4 till 44. Den framåtblickande bedömningen sjönk något under hösten. Det är en normal säsongseffekt och utvecklingen väntas bli stark även under 2011. Anläggningsverksamheten fortsätter med flera stora infrastrukturprojekt i Stockholms län. Mindre projekt inom ROT-sektorn har hållit uppe efterfrågan under lågkonjunkturen. Nu väntas efterfrågan i landet stärkas av att mängden nyproduktion av bostäder ökar under 2011. 4 Till de större byggprojekt som re- dan pågår i Stockholms län läggs under 2011 även bygget av Nya Karolinska Solna. Till och med våren svarade Stockholms byggarbetsställen att kapacitetsutnyttjandet var förhållandevis lågt, men nu i höstens undersökning angav 57 procent att de kunde öka sin produktion med högst 5 procent innan de måste anställa fler. Det är fortfarande en bit från toppnoteringen på 75 procent hösten 2007, men samtidigt en kraftig ökning från de 46 procent som svarat så i våras. I vår undersökning är det också den näringsgren som signalerar minst lediga resurser. I samband med uppgången återkommer också frågan om brist på arbetskraft. Hösten angav 29 procent av de intervjuade arbetsställena att de upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar det senaste halvåret. Det är en tydlig ökning sedan ett år tillbaka. Situationen riskerar att bli extra allvarlig i den här konjunkturuppgången eftersom pensionsavgångarna kommer att vara stora de närmsta åren. Det finns redan signaler om stora problem vid rekrytering av erfarna ingenjörer till arbetsledande befattningar. Bristtalen ökar samtidigt som det är fortsatt svårt för nyutbildade att få lärlingsplatser. Arbetsförmedlingen har i samarbete med andra aktörer satsat på att bredda utbildningarna för ett flertal byggyrken. Det är tänkt att skapa möjlighet till fler lärlingsplatser genom att arbetslösa bygglärlingar utbildas inom bland annat plattsättning och golvläggning. Industri I näringsgrenen industri 5 ingår verksamheter som tillverkningsindustri, energi- och vattenförsörjning, mineralutvinning samt återvinning och avfallshantering. Under tredje kvartalet var 58 000 personer i Stockholms län sysselsatta inom industrin, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Det är cirka 10 procent av alla sysselsatta inom industrin, sett till hela landet, men liksom byggnadsverksamheten bara drygt 5 procent av länets totala sysselsättning. Så även om näringsgrenen inte är avgörande för länet är den väsentlig för landets industriella verksamhet. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har industrin i länet återhämtat sig efter en nedgång vid förra årsskiftet. Andelen företag som ser en förbättrad marknadsutveckling de närmaste sex månaderna har ökat från 24 procent våren 2009 till 59 procent 5 Huvudgrupp 05-33 och 35-39 i SNI 2007.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 hösten. Samtidigt har andelen som ser en försämrad utveckling minskat från 30 till 3 procent under samma period. Med andra ord har nettotalet ökat från -6 till 56 sedan bottennivån våren 2009. Även den ökning av sysselsättningen som skymtats under hösten väntas fortsätta under delar av 2011. Bilden får stöd i Handelskammarens barometer för tredje kvartalet. 6 Återhämtningen för tillverkningsindustrin kom dock något senare i Stockholms län än i resten av landet. Hotet mot uppgången är snarare den globala konjunkturen än svårigheten att få tag på rätt personal. Osäkerhet om de ekonomiska problemen hos många länder kan komma att verka dämpande på återhämtningen och Sveriges exporttillväxt. Än så länge går många viktiga exportländer i närområdet bra, men det finns en viss risk för att utvecklingen framöver kommer att dämpas. För tillverkningsindustrin i Stockholms län är det extra betydelsefullt eftersom de främsta branscherna, telekom- och läkemedelsindustrin, är exportinriktade. Kapacitetsutnyttjandet är fortfarande lågt efter krisen. I höstens intervjuundersökning svarar 45 procent att de kan öka sin produktion med mer än 10 procent utan att anställa fler. Samtidigt kan 20 procent av arbetsställena inte öka sin produktion alls innan de behöver anställa. Det kan dock jämföras med högkonjunkturen våren 2007 då andelen som inte kunde öka sin produktion alls var 36 procent. I höstens undersökning är det måttliga 19 procent av arbetsställena som upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen erfar en trend mot högre kompetenskrav inom de typiska industriyrkena på grund av allt större inslag av automatisering och programmering. Privata tjänster Privata tjänster är den näringsgren som har flest sysselsatta i länet, 621 000 eller 60 procent av samtliga sysselsatta i länet under tredje kvartalet enligt AKU. Näringsgrenen har sammantaget haft en stark utveckling de senaste åren och denna trend väntas fortsätta. Handeln har utvecklats starkt Branschen handel 7 inkluderar detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon. Under tredje kvartalet var enligt AKU närmare 135 000 personer i länet sysselsatta inom handeln. Det motsvarar 13 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningen i branschen har ökat något under det senaste året men bedöms bli oförändrad under 2011. Handeln i Stockholm har stärkts under och tillväxten i branschen är hög. Handeln påverkas starkt av hushållens stärkta ekonomi som ökar den privata konsumtionen. Mer än hälften av arbetsgivarna inom handeln uppger att efterfrågan ökat det senaste halvåret. De mindre arbetsställena är betydligt mer positiva än de stora. Arbetsgivarna inom handeln har positiva förväntningar på efterfrågeutvecklingen det kommande året, med nettotal på 55 för de kommande 6 månaderna och 61 för de kommande 6-12 månaderna. Sysselsättningen i branschen väntas dock, efter en ökning under, bli så gott som oförändrad under 2011. Förklaringen till detta är främst att tim- och deltidsanställningar är vanligt inom handeln och att det därmed finns utrymme för arbetstidsökning för befintliga anställda. Bristen på arbetskraft inom handeln har ökat något det senaste halvåret och 17 procent av arbetsgivarna säger sig ha upplevt brist. Bristen gäller främst företagssäljare samt motorfordonsmekaniker och -reparatörer. Transportbranschen ökar Branschen transport 8 inkluderar passageraroch godstransporter, post- och budverksamhet samt drift av terminal, lager och godshantering. Drygt 51 000 personer jobbade enligt AKU inom transportbranschen i Stockholms län tredje kvartalet. Under 2011 väntas sysselsättningen inom transportbranschen öka. Transportbranschen i Stockholms län utvecklas ständigt och blir allt starkare i regionen. Branschen är starkt konjunkturberoende och känner av konjunkturförändringar tidigt. En stor del av den svenska exporten transporteras via Arlanda, som också är Sveriges största flygplats. Under har efterfrågan på flygresor ökat. Antalet passagerare från Bromma Flygplats ökade med sju procent och 6 Stockholms Handelskammare, Stockholmsbarometern, 3:dje kvartalet. 7 Huvudgrupp 45-47 i SNI 2007 8 Huvudgrupp 49-53 i SNI 2007

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 9 från Arlanda med elva procent i oktober jämfört med samma månad i fjol. 9 Stockholms Hamnar redovisar också en positiv utveckling. Både gods- och passagerartrafik har ökat. Godsvolymerna har under perioden januari till augusti i år ökat med 18 procent jämfört med samma period i fjol. 10 Utvecklingen inom transportbranschen har under det senaste halvåret varit positiv, med ett nettotal på 47, vilket kan jämföras med 11 i vårens undersökning. Företagen har också en tilltagande positiv förväntan på framtiden. Bristen på arbetskraft har ökat något det senaste halvåret och 21 procent av arbetsgivarna uppger nu att de upplevt brist. Bristen gäller främst olika typer av chaufförer. Hotell och restaurangbranschen positiv Branschen hotell och restaurang 11 innefattar hotellverksamhet samt annan form av tillfällig logi, restaurang-, catering- och barverksamhet. Under tredje kvartalet var enligt AKU närmare 46 000 personer i Stockholms län sysselsatta inom hotell och restaurang. Utvecklingen av sysselsättningen i branschen har varit gynnsam det senaste året och bedöms fortsätta öka under 2011. Stockholms höga representation av multinationella företag och centrala betydelse för branscher som finans och informations- och kommunikationsteknik (ICT) har gynnat besöksnäringen under många år. Efterfrågan på hotellrum har ökat kraftigt under. Antalet hotellrum i Stockholm fortsätter att öka i takt med att många nya hotell etableras. Hittills verkar det ökande utbudet ha mötts av en ökande efterfrågan. Den internationella kryssningstrafiken till Stockholm påverkar hotell- och restaurangmarknaden. Under har drygt 410 000 kryssningspassagerare besökt Stockholm. 12 Även restaurangerna har haft ett bra år under, efter förra årets svaga utveckling. Den positiva utvecklingen inom besöksnäringen ger även effekter på restaurangerna. Beräkningar från Stockholm Visitors Board visar att turisterna spende- 9 Swedavia, Tio procent fler flög i oktober. 101105 10 Stockholms Hamnar, Fortsatt uppgång i Stockholms Hamnar. 100928. 11 Huvudgrupp 55-56 i SNI 2007 12 Stockholms Hamnar, Ännu en lyckad kryssningssäsong avslutas., 100916 rar drygt en fjärdedel av sin budget på restaurangbesök. 13 Den ökande privata konsumtionen ger också positiva effekter för restaurangnäringen. Närmare 60 procent av arbetsgivarna inom hotell och restaurang uppger att efterfrågan på deras tjänster har ökat de senaste sex månaderna. Mest positiv har utvecklingen varit för hotellverksamheten. Förväntningarna för de kommande sex månaderna är något svagare, men fortsatt positiva då närmare hälften av företagen väntar sig en ökande efterfrågan. På ett års sikt väntas efterfrågan öka ytterligare, mer än hälften av företagen väntar sig en ökning. 28 procent av arbetsgivarna inom hotell och restaurang anger att de upplevt arbetskraftsbrist under de senaste sex månaderna. Främst är det kockar som det är brist på. Information och kommunikation länets starkaste bransch Information och kommunikation 14 innefattar telekommunikation, dataprogrammering och datakonsultverksamhet, informationstjänster, förlagsverksamhet samt film-, video- och TV-programverksamhet. Under tredje kvartalet var enligt AKU 80 000 personer i länet sysselsatta inom information och kommunikation. Sysselsättningen i branschen har ökat under och bedöms fortsätta öka under 2011. Inom databranschen i Stockholms län förväntas en fortsatt stark tillväxt under det kommande året. I Stockholm finns ett av Europas största kluster inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) med drygt 600 IKT-företag som sysselsätter cirka 22 000 personer inom trådlös teknik och tjänster, bredband samt mobila applikationer och tjänster. 15 Flertalet av de stora IKT-företagen har valt att förlägga sina skandinaviska huvudkontor till Stockholmsregionen och koncentrationen av internationella företag skapar goda förutsättningar för nya företag att etablera sig i länet. Vår undersökning visar att arbetsgivarna inom information och kommunikation är mest optimistiska om efterfrågeutvecklingen. Närmare 70 procent av företagen uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat de senaste sex månaderna. Företagen har även mycket positiva förväntningar på 13 Stockholm Visitors Board, Besöksnäringen i Stockholm 2009. 14 Huvudgrupp 58-63 i SNI 2007 15 Stockholm IT Region, Därför Stockholm,.

10 Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 den framtida efterfrågeutvecklingen och drygt 70 procent förväntar sig ökande efterfrågan under det kommande året. Inte ett enda företag i undersökningen förväntar sig minskad efterfrågan under de kommande sex till tolv månaderna. Mest positiva är företagen inom dataprogrammering och datakonsultverksamhet. Det är inom information och kommunikation som den största arbetskraftsbristen finns och 42 procent av företagen uppger att de upplevt brist under det senaste halvåret. Företagen efterfrågar främst olika typer av systemutvecklare och programmerare med högskoleutbildning och erfarenhet. Finansiell verksamhet och företagstjänster sysselsätter flest i länet Inom branschen finansiell verksamhet och företagstjänster 16 återfinns bank-, finans-, och försäkringsverksamhet. Dessutom ingår diverse företagstjänster såsom fastighets- och uthyrningsverksamhet samt verksamheter inom bland annat ekonomi, teknik och juridik. Under tredje kvartalet var enligt AKU 247 000 personer i länet sysselsatta inom finansiell verksamhet och företagstjänster, vilket gör det till den näringsgren som sysselsätter flest personer, 24 procent av samtliga sysselsatta i länet. Sysselsättningens utveckling i branschen har varit oförändrad det senaste året men under 2011 bedömer vi att den kommer att öka. Bank- och finanssektorn i Stockholms län sysselsatte år 2009 cirka 51 000 personer i 4 250 företag. 17 I Stockholm finns fyra av de sex största nordiska bankernas huvudkontor och många internationella finansiella koncerner har sina nordiska eller nordeuropeiska huvudkontor här. Dessutom har många stora industriföretag sina huvudkontor i länet. Tillgången på kvalificerad arbetskraft har stor betydelse för länets konkurrenskraft. Bemanningsföretagen har utvecklats starkt under. Under tredje kvartalet stod Stockholms län för 32 procent av landets totala omsättning inom bemanningsbranschen. Uthyrningstjänsterna står för den största delen, 87 procent av beman- ningsföretagens omsättning under tredje kvartalet 2009. 18 Efterfrågan på tjänster inom finansiell verksamhet och företagstjänster har ökat under det senaste halvåret och branschen uppvisar ett nettotal på 39. Branschens förväntningar för de kommande sex månaderna är fortsatt positiva med nettotal på 54, för det kommande halvåret och 56 för de kommande 6-12 månaderna. Mest positiva är företagen inom reklam och marknadsundersökning samt olika typer av konsultverksamhet. Under det senaste halvåret har 21 procent av företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster upplevt arbetskraftsbrist vid rekryteringar. Störst brist är det på systemerare och programmerare, redovisningsekonomer samt olika typer av civilingenjörer. Personliga och kulturella tjänster Till personliga och kulturella tjänster 19 hör kultur, nöjen, intresseorganisationer, skönhetsvård och sport. Under tredje kvartalet var enligt AKU 62 000 personer i länet sysselsatta inom personliga och kulturella tjänster. Sysselsättningen i branschen har ökat något under och bedöms fortsätta öka svagt under 2011. Liksom handeln påverkas denna bransch starkt av hushållens konsumtion. Konjunkturinstitutet förutspår en ökande privat konsumtion under 2011. 20 Branschen påverkas även av besöksnäringens utveckling. Besöksnäringen har utvecklats positivt under året och beräkningar från Stockholm Visitors Board visar att turisterna spenderar cirka fem procent av sin budget på olika typer av upplevelser. 21 Drygt hälften av företagen i vår undersökning uppger att efterfrågan inom personliga och kulturella tjänster har varit oförändrad under det senaste halvåret. De är mer optimistiska om den närmaste framtiden med ett nettotal på 38 för det kommande halvåret och 41 för de kommande 6-12 månaderna. Endast tre procent av företagen väntar sig en minskande efterfrågan det kommande året. Av arbetsgivarna i vår undersökning anger 14 procent att de upplevt brist på arbetskraft och det går inte att urskilja några utmärkande bristyrken. 16 Huvudgrupp 64-66, 68-75, 77-82 i SNI 2007 17 Stockholm Business Region, Fakta om företagandet i Stockholm 2009. 18 Bemanningsföretagen och HUI, Bemanningsföretagens utveckling tredje kvartalet 19 Huvudgrupp 90-99 i SNI 2007 20 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget September 21 Stockholm Visitors Board, Besöksnäringen i Stockholm 2009.

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 11 Offentliga tjänster Offentlig verksamhet 22 innefattar offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Enligt AKU var närmare 307 000 personer sysselsatta i offentlig verksamhet under tredje kvartalet. Det motsvarar knappt 30 procent av samtliga sysselsatta i länet. Antalet har ökat med närmare 13 000 personer, eller 4 procent, jämfört med motsvarande kvartal år 2009. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har samtidigt antalet offentligt anställda senaste året minskat med drygt 3 procent. Bra ekonomi men 2011 blir värre Landets kommuner och landsting har redovisat starka resultat för början av året och för helåret säger SKL att kommunsektorn går mot exceptionellt bra sammantaget resultat i år. 23 Förklaringen är både en ökning av statsbidragen och fler inkomsttagare, det vill säga mer skatteintäkter, än befarat. Det gäller i stor utsträckning även för Stockholms län. Redan 2011 väntas det bli kärvare tider. Risken är att den förbättrade konjunkturen inte räcker till för att täcka konsekvenserna av minskat statligt konjunkturstöd tillsammans med prisökningar på de resurser som krävs. Demografiska effekter En indikation på relationen mellan intäkter och kostnader för den offentliga sektorn kan man få genom att titta på försörjningsbördan. 24 Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar försörjer i år varje sysselsatt i Stockholms län i snitt 2,10 personer. Även om sysselsättningen ökar väntas befolkningen stiga snabbare så att försörjningsbördan också ökar något framöver. Stockholm är och förblir ändå det län som har den lägsta försörjningsbördan i landet. Eftersom de höga födelsetalen håller i sig väntas det även fortsättningsvis finnas ett stort behov av nya förskolor. Det råder stor brist på förskollärare sedan en lång tid tillbaka och bristen kommer att fortsätta även 2011. Bristen på förskollärare löser många kommuner med att internutbilda erfarna barnskötare. Under de gångna åren med små årskullar i grundskolan uppstod aldrig den övertalighet som befarades. Nu har antalet elever i grundskoleålder passerat sin lägsta punkt och återigen börjat öka. Efterfrågan väntas öka framöver, fast inte nämnvärt under 2011. I gymnasieskolan minskar nu elevunderlaget, samtidigt implementeras under 2011 den nya gymnasieskolan. Det indikerar viss risk för övertalighet, i synnerhet för lärare med inriktning mot ämnen som inte får lika stort utrymme i fortsättningen. Äldreomsorgen står inför ökade behov på sikt när de stora årskullar som nu nått pensionsåldern blir äldre. Men för tillfället minskar den mest vårdnadskrävande gruppen, personer som är äldre än 85 år. Privat och offentlig huvudman 25 Inom näringsgrenen offentliga tjänster är det en stor skillnad på utvecklingen för offentligt och privat utförda tjänster i Stockholms län. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten har exempelvis offentliga utbildningsanordnare svarat att utvecklingen av efterfrågan på deras tjänster de senaste sex månaderna varit negativ, med ett nettotal på -7. Samtidigt har privata arbetsställen med inriktning mot utbildning till övervägande del sett en positiv utveckling, deras motsvarande nettotal är 45. På samma sätt har offentligt driven vård och omsorg ett nettotal på -19 jämfört med motsvarande privata aktörer där nettotalet är 18. Av de offentliga verksamheterna anger 66 procent att efterfrågan varit oförändrad de senaste sex månaderna. Motsvarande andel bland de privata utförarna är drygt 50 procent. Grupperna är inte helt jämförbara eftersom privata arbetsställen med inriktning mot vård eller utbildning kan ha andra typer av verksamheter, exempelvis räknas även utbildningsverksamhet som riktar sig enbart till företag hit. De privata utförarna tenderar att vara optimistiska i sina bedömningar. Den positiva trenden är ändå tydlig. En del av nedgången för offentligt drivna verksamheter i Stockholms län beror på att verksamheten övergått i privat ägo. Som framgår av SCB:s statistik är det troligt att den offentligt finansierade sektorn i Stockholms län sett en viss uppgång senaste året. 22 Huvudgrupp 84-88 i SNI 2007. 23 Sveriges Kommuner och Landsting. MakroNytt 3/, s.10. 24 Försörjningsbördan beräknas som en kvot mellan den totala befolkningen och antalet förvärvsarbetande 25 I Arbetsförmedlingens undersökning har de offentligt drivna verksamheterna en egen enkät, vilket innebär att svaren från dessa inte kan räknas ihop med svaren från de privata utförarna.

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 12 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften väntas öka Arbetskraften definieras här som antalet sysselsatta tillsammans med summan av antalet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Utbudet av arbetskraft påverkas främst av befolknings- och sysselsättningsutveckling men även av antalet studerande, pensionsavgångar samt befolkningens ohälsa. Antalet personer i arbetskraften i länet har ökat med 16 procent eller 137 000 personer mellan åren 1995 och enligt Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen. Vi bedömer att utbudet av arbetskraft ökar under varefter ökningstakten mattas av under 2011. Befolkningen i yrkesverksam ålder ökar i länet Under 2009 ökade länets befolkning med 38 000 personer, vilket är den största antalsmässiga befolkningsökningen någonsin. Det innebär att Stockholms län stod för 45 procent av den totala befolkningsökningen i Sverige. Under 2009 passerade länets folkmängd tvåmiljonssträcket och den 31 december 2009 uppgick folkmängden till 2 019 000 personer. Av dessa var 1 231 000 i arbetsför ålder (20-64 år), vilket motsvarar 61 procent av länets totala befolkning. Under 2009 flyttade 41 800 personer ut från länet samtidigt som antalet inflyttningar uppgick till 66 400, vilket innebär att flyttningsnettot (inflyttningar minus utflyttningar) blev 24 600 personer. Flyttningsnettot för 2009 var därmed högre än år 2008 då det uppgick till 19 600 personer. Av de inflyttade kom 36 300 personer från övriga Sverige och 30 100 från utlandet. Folkökningen i länet innefattade även ett födelseöverskott. Under 2009 föddes 28 600 barn, vilket gav ett födelseöverskott på 13 400 personer. Samtliga länets kommuner ökade sin folkmängd. Den största ökningen stod Stockholms stad för med 19 300 personer. Den procentuellt största ökningen skedde i Sundbyberg, Nacka och Solna. 26 Antalet personer i arbetsför ålder (16-64 år) i länet beräknas enligt befolkningsprognos från Regionplanekontoret öka under 26 Regionplanekontoret Stockholms Läns Landsting, Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län. Befolkningsprognos -2019, :4 och 2011. 27 Ökningstakten avtar dock under 2011, vilket gör att ökningen av arbetskraften dämpas under året. Enligt Regionplanekontorets prognos väntas befolkningen i Stockholms län öka med i genomsnitt 27 500 personer per år fram till år 2019. Det innebär att befolkningen i Stockholms län beräknas uppgå till 2 300 000 personer år 2019. Födelsenettot bedöms utgöra 52 procent av ökningen. Antalet personer i arbetsför ålder ökar stadigt i länet och väntas fortsätta öka. Som andel av länets totala befolkning väntas dock gruppen minska något, från 61 procent år 2009 till 59 procent 2019. 28 Försörjningsbördan beräknas under uppgå till 2,10. 29 Tillskottet från invandringen väntas minska fram till 2019, från 2009 års ökning på 30 100 personer till en ökning med 23 000 personer 2019. Under samma period väntas utvandringen från länet öka vilket innebär att invandringsnettot minskar med 69 procent. 30 Stor pendling till och från länet De boende i Stockholms län har tillgång till en stor arbetsmarknad genom en omfattande pendling inom Mälardalen. Inpendlingen till länet har ökat de senaste åren och 2008 pendlade 93 500 personer boende utanför Stockholms län till en arbetsplats i länet. Det innebär en ökning med drygt 3000 personer eller närmare fyra procent jämfört med året innan. Under 2008 pendlade 32 500 personer boende i Stockholms län till en arbetsplats i ett annat län, vilket innebär att det inte skett någon markant förändring jämfört med året innan. Merparten av dem som bor i länet arbetar även här, 960 800 personer år 2008. 31 27 Regionplanekontoret Stockholms Läns Landsting, Årsstatistik, kap. 3 Befolkningsprognoser 28 Regionplanekontoret Stockholms Läns Landsting, Stockholms Län Huvudrapport Befolkningsprognos - 2019, :8 29 Arbetsförmedlingen, Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv, Ura :5. Försörjningsbördan beräknas som en kvot mellan den totala befolkningen och antalet förvärvsarbetande 30 Regionplanekontoret Stockholms Läns Landsting, Stockholms Län Huvudrapport Befolkningsprognos - 2019, :8 31 SCB

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 13 Ökat antal sökande till högskolan Antalet personer i studier påverkar arbetskraftsutbudet. Den osäkra arbetsmarknaden medförde under 2009 ett starkt ökat söktryck på universitet och högskolor, enligt Högskoleverket ökade antalet helårsstudenter i Sverige under 2009 med sex procent. Merparten av dem som är bosatta i Stockholm året innan de börjar studera påbörjar sedan sina studier på en högskola eller ett universitet i länet. I Stockholms län finns 21 högskolor och universitet. I Stockholms län ökade antalet sökande till höstterminens kurser marginellt jämfört med 2009 samtidigt som antalet antagna minskade marginellt. Antalet studenter är således fortsatt på en hög nivå. Under höstterminen 2008 deltog 74 200 personer folkbokförda i länet i högskoleutbildning, vilket innebär en ökning med drygt en procent jämfört med året innan. 32 Antalet examina från länets universitet och högskolor ökade med 11 procent mellan 2008 och 2009. 33 I Stockholms län påbörjar många ungdomar högskolestudier. Vid en jämförelse mellan länen av andelen personer som under 2008 blev 21 år och som påbörjat högskoleutbildning senast vid denna ålder hade Stockholms län den näst högsta andelen i riket, 36 procent. Den högsta andelen hade Uppsala län med 38 procent. Sett till andelen personer som under 2008 blev 24 år och som påbörjat högskoleutbildning senast vid denna ålder är skillnaderna mellan länen mindre och Stockholm hade den tredje högsta andelen, 47 procent. 34 De tillfälliga satsningar på utbildning som regeringen aviserade inför fortsätter även under 2011. Satsningarna innebär en tillfällig ökning av antalet platser inom högskolan, komvux, yrkesvux, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Under läsåret 2008/2009 var antalet elever på komvux i Stockholms län 38 200, vilket innebär en ökning med 800 elever, eller 2 procent, jämfört med läsåret innan. 35 Minskat antal personer med sjukersättning Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Stockholms län har sedan 2005 haft det lägsta ohälsotalet 36 i Sverige. Ohälsotalet uppgick i oktober till 25,20. Motsvarande för landet som helhet var 29,98. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning i länet uppgick i september till 137 100. Inflödet av nya sjukfall minskade kraftigt under 2009 och Försäkringskassans bedömning är att minskningen kommer att fortsätta. 37 Från och med den 1 januari trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. De nya reglerna innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade erbjuds arbetsträning och andra insatser som kan leda vidare ut i arbetslivet. Detta innebär att arbetskraftsutbudet ökar av personer som inte har deltagit i arbetskraften under en längre tid. På grund av dessa ändrade regler för långtidssjukskrivna har det blivit ett kraftigt inflöde till arbetskraften från Försäkringskassan under. Eftersom den nya sjukförsäkringslagen infördes i början av har utflödet från sjukförsäkringen till arbetskraften varit stort under året. Under 2011 väntas detta utflöde bli drygt hälften så stort som under. 32 SCB, Befolkningens utbildning 33 Högskoleverket, Statistik om högskolan 34 Högskoleverket. Statistisk Analys /2 Stora regionala skillnader i påbörjade högskolestudier bland ungdomar. 35 Skolverket, Antal elever i komvux folkbokförda i kommunen. Läsåret 2007/2008 samt 2008/2009 36 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. 37 Försäkringskassan. Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015. 101027

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 14 Arbetslöshet och programinsatser Situationen fram till kvartal fyra 2011 Arbetslösheten har börjat vända men ligger fortfarande på en hög nivå för att vara Stockholms län. Konjunkturnedgångens konsekvenser i ökad arbetslöshet märktes senare i Stockholms län än övriga riket. Under tredje kvartalet var i genomsnitt 69 500 inskrivna på Arbetsförmedlingen utan arbete, antingen inskrivna som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Det är en ökning med 10 300, eller drygt 17 procent, jämfört med samma kvartal 2009. Det är visserligen en stor ökning jämfört med andra län men till stor del beror det på att en ökning skedde i övriga landet redan innan tredje kvartalet 2009. I Stockholms län har den största ökningen under senaste året drabbat kvinnor. Yrken där majoriteten av de sysselsatta är kvinnor ligger traditionellt sent i konjunkturcykeln. För ett år sedan hade männen redan nått sin höga nivå, men nu är kvinnorna ikapp. Under tredje kvartalet i år var männen fler i gruppen 18-24 år, medan kvinnorna var fler i gruppen 35-44 år. Skillnaden mellan olika åldersgrupper tog sammantaget ut varandra, så totalt för gruppen 16-64 år var 34 900 män och 34 600 kvinnor. Vår bedömning är att antalet inskrivna som saknar arbete landar på 67 800 under sista kvartalet och runt 63 600 för samma kvartal nästa år. Det innebär en ökning av den sammanlagda gruppen inskrivna arbetslösa och deltagare i program med knappt 9 procent mellan fjärde kvartalet 2009 och fjärde kvartalet och en minskning med drygt 6 procent mellan fjärde kvartalen och 2011. Huvuddelen av förbättringen väntas komma som en minskning av antalet inskrivna arbetslösa under första halvåret. Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, jämförelse med fjärde kvartalet året innan 2009 kv 4 62 400 Arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd Antal Diff. % kv 4 67 800 8,6 2011 kv 4 63 600-6,2 Relativt få personer i program med aktivitetsstöd. Ett utmärkande drag för Stockholms län är att det är relativt få som är i program med aktivitetsstöd. Tredje kvartalet var det bara 1,7 procent av befolkningen 16-64 år. Andelen är drygt 1 procentenhet mindre än i landet som helhet. Eftersom befolkningen är stor rör det sig dock om stora antal. Antalet arbetslösa som befinner sig i program med aktivitetsstöd uppgick tredje kvartalet till 22 100, en ökning med 7 500 personer eller 52 procent jämfört med motsvarande period 2009. Bedömningen är att antalet personer i Jobb- och utvecklingsgarantin, det vill säga de som varit inskrivna mer än ett år, fortsätter öka även 2011. Den förbättrade arbetsmarknaden gör visserligen att fler kan komma till arbete, men det påverkar i första hand de som har lättast att få jobb. Det som vänder utvecklingen av antalet personer i program med aktivitetsstöd väntas snarare vara ett minskat inflöde av unga till jobbgaranti för ungdomar. Färre personer har subventionerat arbete Antalet personer med subventionerat arbete har ökat svagt senaste året. Under tredje kvartalet hade i genomsnitt 9 500 personer ett arbete med ekonomiskt stöd, en ökning med 400 personer jämfört med samma tid i fjol. En stor andel av de sökande som har ett subventionerat arbete är deltagare i Arbetsförmedlingens särskilda insatser för funktionshindrade. Under tredje kvartalet deltog 8 400 personer i sådana insatser, av dessa hade 5 500 lönebidragsanställning. Personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har ofta svårt att hävda sig i konkurrensen mot personer med full arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska stödinsatser blir därför mycket viktiga för möjligheten att få en varaktig sysselsättning. Antalet inskrivna arbetssökande och programdeltagare med funktionshinder på Arbetsförmedlingen i Stockholms län har under de senaste åren ökat och uppgick under tredje kvartalet till 10 300 personer. Detta motsvarar en ökning med 2 200 personer eller 27 procent jämfört med samma period i fjol.

Arbetsmarknadsutsikter för Stockholms län 2011 15 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andelen personer (i procent) som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Oktober 2009 och för länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa ej av totalen Utbildningsbakgrund Män Unga - 24 år Äldre 55- år Kvinnor Funktionshindrade Utlandsfödda Långtidsarbetslösa Grundskola Gymnasium Högskola Länet i fjol 48 52 15 14 14 45 27 26 39 35 Länet 50 50 15 14 15 48 30 27 38 35 Riket 47 53 24 15 15 31 29 27 50 24 En ögonblicksbild av arbetslöshetens struktur En hög nivå men jämfört med andra län ligger Stockholm bra till Uppsala och Stockholms län har landets lägsta andel inskrivna utan arbete. I slutet av oktober var andelen i Stockholms län något högre än i Uppsala län, 5,2 procent av befolkningen 16-64 år. I landet var motsvarande andel 6,7 procent, i Västra Götalands län 6,6 procent och i Skåne län 7,1 procent. Den starka arbetsmarknaden får konsekvenser inte bara på arbetslöshetens struktur utan även på flödet till och från arbetslöshet. Det finns en förhållandevis hög rörlighet på arbetsmarknaden i Stockholms län vilket både ger större konkurrens om attraktiva jobb och fler jobböppningar för nytillträdande på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms län är för tillfället hög men samtidigt utan konkurrens den lägsta i landet. I slutet av oktober var 5,9 procent av befolkningen 18-24 år inskrivna som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Närmast efter ligger Uppsala där motsvarande andel var 7,3. I landet som helhet var motsvarande andel 11,2 procent. Det har varit ett stort inflöde av unga personer till arbetsmarknaden under lågkonjunkturen, eftersom de största årskullarna som föddes i början av 90-talet avslutat sin gymnasieutbildning de senaste åren. Det som talar till ungdomars fördel nu är att det brukar vara de som snabbast kommer till arbete i en konjunkturuppgång. De senaste månadernas nedgång i arbetslösheten tycks följa det mönstret. I både AKU och Arbetsförmedlingens statistik är det återigen personer 18-24 år som har den procentuellt sett största nedgången. Skillnader mellan olika kommuner i länet Andelen inskrivna utan arbete, antingen arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd skiljer sig stort mellan kommunerna i Stockholms län. I slutet av oktober varierade det mellan 2,2 och 9,6 procent av befolkningen 16-64 år. De kommuner i länet som hade den högsta andelen inskrivna utan arbete var Södertälje (9,6 %) och Botkyrka (7,7 %). Det var också de enda kommunerna i länet som hade en högre andel än i landet som helhet. De kommuner som hade den lägsta andelen inskrivna utan arbete var Danderyd (2,2 %) och Ekerö (2,5 %). Skillnader i nivån på arbetslösheten mellan kommuner sammanfaller i stor utsträckning med skillnader i arbetslöshetens struktur. En kommun där en hög andel av de arbetslösa har kort utbildning och/eller är utrikes födda har också en hög andel av befolkningen som är inskrivna på Arbetsförmedlingen antingen som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Omvänt tenderar kommuner med en låg andel utrikesfödda och/eller stor andel personer med högskoleutbildning att ha en låg andel personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen utan arbete. Dessvärre säger denna överensstämmelse ingenting om vad som är orsak och verkan. Utmärkande för arbetslöshetens struktur i Stockholms län i sin helhet är att det är både det län som har den högsta andelen med högskoleutbildning (35 %) och det län som har den högsta andelen utrikes födda (48 %) av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen utan arbete. Detta mönster följer strukturen i befolkningen. Stockholms län har även högst andel utrikes födda och högutbildade i befolkningen.