Musikstaden Leipzig Uppsala kammarorkester Dirigent: eivind aadland solist: maria verbaite, piano TORSDAG 19 april 2012
Program Ethel Mary Smyth Ouvertyr till The Boatswain s Mate 8 1858-1944 Edvard Grieg Pianokonsert a-moll op 16 29 1843-1907 Allegro molto moderato Adagio Allegro moderato molto e marcato PAUS Robert Schumann Symfoni nr 1 B-dur op 38 Vårsymfonin 34 1810-1856 Andante un poco maestoso - Allegro molto vivace Larghetto Scherzo: Molto vivace - Trio I-II Allegro animato e grazioso Ethel Mary Smyth (porträtt av John Singer Sargent)
Musikstaden Leipzig Staden Leipzig, belägen i Sachsen i Tyskland, har genom historien haft ett mycket rikt musikliv. Under 1700-talet var såväl J. S. Bach som Telemann verksamma där, och 1781 grundades Gewandhausorkestern, döpt efter konsertsalen som byggdes samma år i tyghuset ( Gewandhaus ). Orkestern blev redan tidigt betydelsefull, bland annat var Mozart där med ett program som innehöll hans egen musik. Glansperioden anses dock vara då Felix Mendelssohn ledde orkestern (1835-1847). Han breddade repertoaren, dirigerade all musik (tidigare hade konsertmästaren lett instrumentalmusiken) och började med dirigentpinne för bättre precision. Dessutom hade han stöd från Robert Schumann, som arbetade som musikskriftställare. 1843 grundade Mendelssohn musikkonservatoriet i Leipzig som fick en ställning som ett av Europas främsta. Det har fostrat en mängd kända musiker och tonsättare sedan dess, och finns kvar än idag. Staden Leipzig är också känd för sin musikförlagsverksamhet (Breitkopf & Härtel) och sin musikforskning (Hugo Riemann). Ethel Mary Smyth växte upp i en militärfamilj, och som många andra viktorianska unga kvinnor, fick hon sin utbildning hemma och sedan på internatskola. Först vid 17 års ålder började hennes musikaliska utbildning, och redan två år senare reste hon till Leipzig för att studera vid konservatoriet, trots att fadern ansåg att kvinnor inte skulle arbeta med musik professionellt. Men Smyth var missnöjd med konservatoriet och hoppade av redan efter ett år för att istället ta privatlektioner för Heinrich von Herzogenberg. Och genom honom kom Smyth in i den musikaliska kretsen kring Johannes Brahms och Clara Schumann. Under Leipzig-vistelsen kom Smyth även i kontakt med Dvorák, Grieg och Tjakovskij. Smyth hade återvänt till England när hennes fyrsatsiga orkesterverk Serenade uruppfördes i Crystal Palace 1890 och mottog positiva recensioner. Men det var opera som Smyth framför allt kom att satsa på. Smyths andra opera, Der Wald, hade urpremiär i Berlin 1902, innan den sattes upp på Covent Garden tre månader senare. Året därpå spelades den på Metropolitan, och gick då till historien som första opera av en kvinnlig tonsättare som satts upp på den ärorika New York-scenen. Det som Smyth i övrigt har uppmärksammats för är hennes deltagande i Suffragettrörelsen. Från 1910 ägnade hon två år åt deras kamp. Hennes viktigaste del i arbetet var kanske att hon komponerade March of the Women som hon tillägnade rörelsen, en sång som användes vid möten, på gatorna och till och med i fängelsen. Efter deltagandet i Suffragettrörelsen reste hon till Egypten 1913, där hon komponerade sin fjärde opera, The Boatswain s Mate (fullbordad 1914). Enaktsoperan komponerades till eget libretto efter en novell av W. W. Jacobs, och här syns Smyths identifikation med feminismen. I operan, som har beskrivits som en humoristisk kamp mellan könen, överlistar hjältinnan (en värdshusvärdinna) en friare. Han försöker vinna hennes hjärta genom att iscensätta ett falskt rån som han ska rädda henne ifrån. Men hon genomskådar planen och hämnas genom att skrämma och förlöjliga honom. Operan hade urpremiär 1916 och kom att bli den mest spelade av hennes sex operor. Den feministiska anknytningen finns redan i ouvertyren där Smyth återanvänt den pampiga March of the Women och dessutom en annan Smyth-sång för Suffragettrörelsen. Edvard Grieg fick sin första formella musikutbildning vid konservatoriet i Leipzig 1858-62. Han studerade sedan vidare i Köpenhamn för Niels W. Gade, som tidigare varit verksam i Leipzig, bland annat som efterträdare till
Mendelssohn på dirigentposten för Gewandhausorkestern. Griegs Pianokonsert a-moll komponerades 1868. Sommaren tillbringade Grieg med fru, dotter och kollegor i danska Søllerød, och Grieg hade stor arbetslust. Resultatet blev pianokonserten, men även om kompositionsarbetet gick snabbt, tog orkestreringen sådan tid att konserten inte stod klar förrän i april 1869. Pianokonserten uruppfördes i Köpenhamn och blev Griegs stora internationella genombrott. Griegs pianokonsert består av de klassiska tre konsertsatserna: snabb-långsam-snabb. Första satsen inleds med en pukvirvel, följd av solopiano, som genom ett fallande motiv snabbt tar sig ned genom oktaverna. En central del av satsen är den utskrivna solokadensen, som följs av en coda där bland annat pianots inledningsmotiv återkommer och avslutar satsen. Redan i första satsen förekommer rytmer från den norska dansen halling, vilket stärker den nordiska prägeln som konserten ofta sägs ha. Andra satsen står genom sin lugna, poetiska karaktär i skarp kontrast mot yttersatserna. I sista satsens drar dansrytmerna, de tomma kvinterna och den stillaliggande bastonen (bordunen) återigen tankarna till norsk folkmusik. Tempot är friskt, och inte förrän en soloflöjt presenterar sidotemat ger Grieg lyssnaren lite lugn och ro. Konserten avslutas med sidotemat i fortissimo, där Grieg låter den i A-dur och a-moll vanliga ledtonen giss bytas ut mot g. Detta ska Franz Liszt, vid ett tillfälle i Rom då Liszt spelade igenom konserten direkt från bladet, ha uppfattat som typiskt svenskt (!). En influens som ofta nämns i samband med konserten är Robert Schumanns pianokonsert, som Grieg hörde i Leipzig med Clara Schumann som solist. Efter avbrutna juridikstudier började Robert Schumann studera piano i Leipzig för Friedrich Wieck, vars dotter Clara han senare kom att gifta sig med. Men även pianistkarriären avbröts, en handskada gjorde att Schumann istället fick satsa på komposition och musikskriftställeri. Symfoni nr 1 komponerades på endast fyra dagar i januari 1841 och instrumenterades på mindre än en månad. I februari skrev tonsättaren i sin dagbok: Symfonin har berett mig många lyckliga stunder. Ofta har jag varit tacksam mot den gode ande som lärt mig fullborda ett så stort verk så lätt, på så kort tid. Våridén kom från Schumann själv, uttalanden vittnar om att symfonin skrevs i längtan efter våren, och alla satserna hade ursprungligen titlar varav flera med anknytning till våren. Men han uttryckte tydligt att det inte var programmusik: Jag ville inte skildra och måla. Schumann var snarare ute efter att antyda en stämning än att bygga upp en handling, även om tonsättaren t.ex. menade att symfonins majestätiska inledning i horn och trumpeter skulle klinga som från ovan, som ett rop till uppvaknande. Efter inledningen sticker första satsen iväg likt en frisk vårvind. Den sprittande, raska förstasatsen följs av ett Larghetto där ett lyriskt tema är bärande i hela satsen. Efter en nästan stillastående avslutning går andrasatsen över direkt i tredje satsens Scherzo. Där skapar Schumanns lek med betoningar och kromatik en spännande jakt som dock gör avbrott för två olika triodelar, av vilka framför allt den första står i kontrast till scherzo-temat. Sista satsen ska enligt angivelsen i partituret spelas raskt, livfullt och graciöst, och det är framför allt det graciösa som är karaktäristiskt för finalen. Trots alla snabba toner i det tämligen höga tempot är stämningen mer tillbakahållen än den frenetiska förstasatsen. I ett brev till en dirigent som skulle uppföra verket skrev Schumann: Om sista satsen vill jag säga er, att jag tänker mig den som ett avsked till våren, och att jag därför önskar att den inte spelas alltför frivolt. Per-Henning Olsson
Eivind Aadland, dirigent Norske dirigenten Eivind Aadland är efter sju framgångsrika säsonger som chefsdirigent för Trondheims Symfoniorkester en av Norges mest renommerade dirigenter. Hans arbete med de skandinaviska orkestrarna är omfattande och inkluderar regelbundna gästspel hos bl.a. filharmonikerna i Oslo och Bergen, Stavanger Symfoniorkester och inte minst våra svenska orkestrar. Eivind Aadlands framgångrika musikerkarriär bottnar i violinspel. Under många år var han konsertmästare i Bergens Filharmoniska Orkester och studerade för Yehudi Menuhin. Dirigentbanan påbörjades efter uppmuntran och rekommendationer av dirigenten Mariss Jansons. Aadland har hunnit arbeta med många väletablerade orkestrar i Europa, Asien och Australien och har spelat in flertalet skivor med särskilt fokus på norsk och svensk repertoar. Maria Verbaite, piano Uppsalapianisten Maria Verbaite är i unga år redan en erfaren och uppmärksammad konsertpianist med solistengagemang runt om i Europa och även i USA. Idag är hon bosatt i London och har tilldelats ett fyra år långt stipendium från Royal Academy of Music för att studera för Christopher Elton. Maria är elev till den svenske pianisten Janos Solyom och studerade mellan 2006-2011 vid Sibelius Akademin i Helsingfors. Maria har vunnit och utmärkt sig i många internationella pianotävlingar, erhållit flera stora stipendier och representerade 2008 Sverige i tävlingen Eurovision Young Musicians Competition i Wien. Ikväll får vi höra Maria spela musik som hon själv älskar. Griegs pianokonsert är ett av de absolut vackraste musikstycken jag någonsin har hört. Varje gång jag hör eller spelar den så blir jag alldeles varm inuti, säger Maria. Visst känns det nervöst då och då när jag tänker att det här stycket är så känt och att många i publiken har hört det så många gånger att de redan har skaffat sig en egen uppfattning om hur det ska låta. Men all den här oron försvinner så fort jag sätter mig vid pianot och börjar spela konserten. Då glömmer jag bort allt omkring mig och låter mig uppslukas av musikens skönhet istället.
Uppsala Kammarorkester Violin 1 Bernt Lysell, konsertmästare Nils-Erik Sparf Klara Hellgren Katarina Edvardsson Anders Inge Dag Alin Anders Lagerqvist Violin 2 Jeffrey Lee Gabriele Freese Hanna Boström Catharina Ericsson Christina Gustavsson Hamberg Staffan Ebbersten Viola Susanne Magnusson Ardel Erik Ring Lars-Gunnar Bodin Jörgen Sandlund Violoncell Erik Wahlgren Louise Agnani Sara Wijk Gunnar Jönsson Kontrabas Barbro Lennstam Mattias Normell Flöjt Kristina Eriksson Gabriella Lundgren Oboe Kenneth Boman Jenny Hülphers Klarinett Lena Jonhäll Jan-Erik Alm Fagott Sven Aarflot Marie Torphammar Horn Fredrik Dickfelt Lennart Stevensson Thomas Lindgren Britt Crafoord Trumpet Bengt Fagerström Paul Hägglöf Trombon Birgitta Lagerstedt Sally Allkins Nicholas Eastop Pukor Christer Ferngren Slagverk Magnus Einarsson Musik i Upplands kommande konserter 21-29 april, Konsertkarusellen, turné i Uppsala län, se www.miu.se Sydamerikanskt Uppsala Kammarsolister 28 april, 16.00 Uppsala Konsert & Kongress, Caféet Carte Blanche Trio X och hemliga gäster, fri entré! 10 maj 19.00 Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen Säsongsfinal: Brahms dubbelkonsert Uppsala Kammarorkester, dirigent Paul Mägi Solister: Bernt Lysell, violin och Erik Wahlgren, cello Vill du ha kontinuerlig konsertinformation från Musik i Uppland? Anmäl din e-postadress till info@miu.se. Musik i Uppland, Box 3106, 750 03 Uppsala Tel. 018-17 19 20, info@miu.se, www.miu.se Musikchef: Göran Kåver 018-17 19 33 Orkesterchef: Mona Gunnarsson 018-17 19 36 Orkesterassistent, abonnemangsfrågor: Jens Norberg 018-17 19 24 www.miu.se