Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990

INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna har utförts 1912-1914, 1920, 1933 och 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 har Folk- och bostadsräkningen ägt rum vart femte år. Systematisk förteckning över yrken : systematisk förteckning över yrkesområden, yrkesgrupper, yrkesfamiljer och individualyrken med kodnummer och definitioner. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1985_yrk

Systematisk förteckning över yrken Systematisk förteckning över yrkesområden, yrkesgrupper, yrkesfamiljer och individualyrken med kodnummer och definitioner

Från trycket Februari 1990. Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för individstatistik, enheten för befolkningsstatistik Förfrågningar Leif Andersson, telefon 019-176775 ISBN 91-618-0271-9 SCB-Tfyes. Oworo 1990 W&vtrmgt PW

Innehåll Sid Inledning 4 Uppbyggnad, terminologi och definitioner 4 Principer för yrkenas inplacering 5 Systematisk förteckning över yrkesområden, yrkesgrupper, yrkesfamiljer och individualyrken 6 Alfabetiskt yrkesregister 129 Bilagor 1 Yrkesschema, 3-siffernivå, enligt FoB 85 162 2 Avvikelser mellan NYK 83 (svensk grundstandard) och yrkesschemat för FoB 85 168 3 Nyckel mellan yrkeskoder på 5-siffernivå enligt NYK 83 samt tillämpade koder i FoB 85 171

4 Inledning Yrken för den förvärvsarbetande befolkningen insamlas vart femte år i samband med folk- och bostadsräkningar (FoB). För att underlätta redovisning och jämförelser av yrkesstatistik försöker man koda yrkesuppgifterna enligt ett visst klassificeringssystem. Den standard som yrkeskoderna i FoB i allt väsentligt bygger på är Nordisk yrkesklassificering (NYK). Den bygger i sin tur på en internationell standard (International Standard Classification of Occupations, ISCO), som internationella arbetsbyrån (ILO) utarbetade redan 1958. Den svenska versionen av NYK publiceras av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Den senaste versionen av yrkesstandarden, NYK 83, innebär en avsevärd revidering i förhållande till föregående version, NYK 78, vilken låg till grund för yrkeskodningen i FoB 80. Yrkesområden har förändrats, yrkesgrupper har tillkommit och sammanslagits, yrkesfamiljer och individualyrken har fått ändrade placeringar. För att uppnå en modernare yrkesklassificering har SCB i FoB 85 valt att tillämpa NYK 83, vilket fått till följd att yrkeskoderna i FoB 80 och FoB 85 inte är direkt jämförbara. Detta problem har man löst genom att koda på så låg nivå som möjligt (i princip på 5-siffernivå). Den sista siffran i FoB 85-koden, som ofta inte utnyttjas i NYK 83, har använts för att skapa byggstenar som möjliggör unika kopplingar både till yrkeskoden enligt FoB 80s schema och till en socioekonomisk kod (SEI). Sambanden åskådliggörs i den nyckel, som återfinns i bilaga 3. Denna systematiska förteckning över yrkesområden, yrkesgrupper, yrkesfamiljer och individualyrken med kodnummer och definitioner överensstämmer till stora delar med den av AMS utgivna "Nordisk yrkesklassificering. Svensk grundstandard" (1983). Avvikelserna har beskrivits i bilaga 2. Det alfabetiska yrkesregistret i denna publikation är av översiktlig karaktär. Ett mera omfattande alfabetiskt yrkesregistcr, innehållande ca 13 000 yrkesbenämningar med yrkeskod enligt FoB 80s och FoB 85s yrkesschema samt SEI-kod, finns publicerat i serien Meddelanden i samordningsfrågor (MiS) 1989:5. Uppbyggnad, terminologi och definitioner NYK är uppbyggd enligt decimalklassifikationsprincipen, vilket gör det möjligt att sammanställa mer eller mindre detaljerad yrkesstatistik. Varje yrke har ett femsiffrigt kodnummer. Den första siffran i ett sådant kodnummer anger yrkesområde, första - andra siffran yrkesgrupp, första - tredje siffran yrkesfamilj och första - femte siffran individualyrke. Den inbördes numreringen av yrken inom yrkesfamiljerna följer inte någon enhetlig princip. Vanligen har intervall på tio (.10,.20,.30 osv) eller fem (.05,.10,.15 osv) använts. Inom flertalet yrkesfamiljer finns i sista kodnumret sifferparet.90 (andra inom respektive yrkesfamilj). Dit hör yrken som inte ansetts behöva egna kodnummer. Benämningarna för yrkesområden anger summariskt vilka yrkesverksamheter som sammanförts till visst område (t ex kommersiellt arbete, transport- och kommunikationsarbete, servicearbete). Yrkesgruppernas benämningar anger kortfattat arbetets art inom respektive yrkesgrupp (t ex

5 tekniskt arbete, vägtrafikarbete, trävaruarbete). För yrkesfamiljer används vanligen sammanfattande yrkesbenämningar eller benämningar för huvudyrken inom respektive yrkesfamilj (t ex försäljare, klasslärare, verkstadsmekaniker). För individualyrken används i huvudsak vedertagna yrkesbenämningar. Varje yrkesområde, yrkesgrupp, yrkesfamilj och individualyrke har försetts med definitioner. Definitionernas uppgift är främst att ange skillnaderna mellan olika grupper och yrken. För yrkesområde ges endast en kort karaktäristik över yrkesgruppernas verksamhetsorienterade funktioner. För yrkesgrupp ges en sammanfattning av de ingående yrkesfamiljernas definitioner och för varje yrkesfamilj anges kortfattat yrkesutövarnas uppgifter. Definitionerna för individualyrken anger kortfattat vad yrkesutövarna i allmänhet gör. Endast i undantagsfall innehåller definitionerna uppgifter om hur vederbörande arbetar och vilken utrustning som används. Uppgifter om krav på utbildning eller andra kvalifikationer förekommer inte. Definitionerna är alltså inga yrkesbeskrivningar. Principer för yrkenas inplacering Ett klassificeringssystem för yrken måste vara uppbyggt så, att ändrade arbetsmetoder och ändrat arbetsinnehåll inte medför att några yrken behöver flyttas. Detta är nödvändigt för att yrkesstatistik skall bli jämförbar över tiden. Dessutom skall samma yrke finnas bara på ett ställe i systemet, oavsett branschtillhörighet. Huvudprincipen för inplacering av yrken i NYK är att yrkesutövare med verksamhetsorienterade funktioner av likartat slag sammanförts till yrkcsfamiljer och yrkesgrupper. Detta innebär att alla som åstadkommer ett visst arbetsresultat hör till samma grupp, oavsett på vilket sätt eller med vilken utrustning de arbetar. Exempel: En sågverksarbetare som sågar stockar till plank och bräder vid ett omodernt sågverk hör till samma yrkesfamilj som den som styr sågningen från ett manöverrum i ett modernt sågverk. Denna princip har dock inte alltid kunnat tillämpas, och då har grupperingarna gjorts främst med hänsyn till likheter i arbetsinnehåll eller utbytbarhet mellan yrken. Inplacering av yrken har i allmänhet skett utan hänsyn till krav på utbildning, yrkesställning (företagare, anställd), tjänsteställning, socio-ekonomisk status (socialgrupp) eller branschtillhörighet. I princip skiljs inte mellan yrkesutövare med enkla arbetsuppgifter och dem med mera kvalificerade inom samma verksamhet. Sålunda tillhör t ex murarlärling samma individualyrke som den yrkeskunnige muraren. Person med viss utbildning, t ex legitimerad läkare som är administratör inom statlig förvaltning, tillhör yrkesgruppen samhällsadministrativt arbete (20) och inte hälso- och sjukvårdsarbete (10). Eftersom samma utbildning ofta leder fram till olika yrken finns inte några renodlade utbildningstitlar, t ex civilingenjör eller socionom, med i NYK.

6 0 Tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete Personer inom detta yrkesområde utför tekniskt och naturvetenskapligt forskningsoch tillämpningsarbete, samhällsvetenskapligt och humanistiskt arbete samt pedagogiskt, litterärt och konstnärligt arbete. Yrkesområdet omfattar följande yrkesgrupper. 00 Tekniskt arbete 01 Kemiskt och fysikaliskt arbete, laboratoriearbete 02 Biologiskt arbete 03 Pedagogiskt arbete 04 Religiöst arbete 05 Juridiskt arbete 06 Litterärt och journalistiskt arbete m m 07 Konstnärligt arbete 09 Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete 00 Tekniskt arbete Personer inom denna yrkesgrupp planerar, leder och utför projekterings-, konstruktions- och ritarbete inom olika teknikområden, svarar för produktion och teknisk utveckling m m vid produktionsenheter, utför teknisk inspektion samt kartläggnings-, kartritnings- och mätningstekniskt arbete. Hit förs såväl ingenjörer som lägre tekniker inom olika teknikområden. Konsulterande ingenjörer förs till resp individualyrken inom de olika yrkesfamiljerna. Hit förs ej laboratorieingenjörer (016), laboranter (012), skyddsingenjörer (162), försäljningsingenjörer (332), dokumentalister (091), tryckerifaktor (803) eller tekniskt utbildad personal med t ex administrativt arbete (20, 21) eller pedagogiskt arbete (03). 001 Arkitekter, ingenjörer och tekniker med byggnads- och anläggningstekniskt arbete Leder och utför projekterings- och konstruktionsarbete, svarar för produktionsledning och teknisk utveckling, planering och kontroll samt rationaliseringsarbete inom det husbyggnads- och anläggningstekniska området. Hit förs ej ingenjörer och tekniker med t ex elkrafttekniskt arbete (002), värme- och sanitetstekniskt arbete (004) eller ritbiträden (009). 001.02 Husbyggnadsarkitekt Gör upp byggnadsprojekt med hänsyn till byggnaders funktioner, estetiska krav samt till tekniska och ekonomiska förutsättningar; följer ofta konstruktions- och byggnadsarbetens utförande. 001.06 Landskapsarkitekt Utarbetar ritningar, arbetsbeskrivningar samt kostnadsberäkningar för anläggning av t ex trädgårdar, parker och kyrkogårdar; planerar fritidsområden och gör upp planer för landskapsvård vid väg- och kraftstationsbyggen m m. Kan benämnas trädgårdsarkitekt.

7 001.10 Konstruktör Leder eller utför beräknings- och konstruktionsarbete avseende husbyggen eller väg- och vattenbyggnader. Kan som beräkningsingenjör eller projekteringsingenjör vara specialiserad pä beräkningseller projekteringsarbete eller som massberäknare på att beräkna kvantiteter av t ex byggnadsmaterial och schaktmassor. Hit förs även ritningsgranskare och standardiseringsingenjör inom detta område. 001.15 Ritare Upprättar arbets- och detaljritningar till husbyggen, väg- och vattenbyggnader etc; gör materialförteckningar och utför enklare beräknings- och konstruktionsarbete. Hit förs även ritare vid arkitektkontor, stadsplanekontor och liknande. 001.20 Produktionsingenjör Svarar för produktion och teknisk utveckling i samband med byggnads- eller anläggningsverksamhet. Kan som platschef (arbetschef) svara för verksamheten vid visst arbetsställe eller vara specialiserad pä anläggningar av visst slag och benämnas t ex baningenjör, gatuchef, hamningenjör eller vägingenjör. 001.25 Arbetsledare Leder och samordnar husbyggnads- eller anläggningsarbete. Benämns inom husbyggnadsbranschen vanligen verkmästare, inom anläggningsbranschen t ex banförman, banmästare, förman, schaktmästare, verkmästare eller vågmästare. 001.30 Planeringsingenjör Planerar produktion i samband med byggnads- eller anläggningsverksamhet; fastställer tidpunkter för igångsättande och färdigställande av arbeten; ser till att maskiner och behövligt material finns tillgängligt; bevakar att arbeten fortlöper enligt uppgjorda tidplaner. 001.35 Planeringstekniker Utför vissa planeringsmoment i samband med produktionsplanering inom byggnadsoch anläggningsverksamhet. 001.40 Kontrollingenjör Svarar för kontroll av pågående byggnadseller anläggningsarbeten samt slutavsynar färdigställda projekt. Kan benämnas t ex byggnadsinspektör, byggnadskontrollant eller betongkontrollant. 001.45 Kontrolltekniker Utför vissa kontrollmoment i samband med byggnads- eller anläggningsverksamhet. 001.50 Stadsplanerare Gör upp planer och anvisningar för olika områdens användning för bebyggelse, trafikleder, grönområden m m. Kan benämnas t ex planarkitekt, stadsarkitekt eller stadsplaneingenjör. 001.60 Rationaliseringsingenjör Leder eller utför arbets- och metodstudiearbete i samband med byggnads- eller anläggningsverksamhet; utarbetar rationaliseringsförslag och tidunderlag för planering, kalkyl och ackordssättning. Kan benämnas arbetsstudieingenjör. 001.65 Rationaliseringstekniker Utför vanligen summariska arbets- och metodstudier i samband med byggnadseller anläggningsverksamhet; utarbetar ibland underlag för ackordssättning. Hit förs även ackordssättare som utför visst moment i samband med arbetsstudier. 001.80 Andra inom 001 i ingenjörsbefattningar Hit förs personer i ingenjörsbefattningar inom byggnads- och anläggningsverksamhet, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex brandskyddsingenjör som handhar förebyggande brandförsvar i samband med främst industribyggen, lantbruksingenjör som handlägger tekniska, ekonomiska och juridiska frågor i samband med torrläggning av mark samt ej specialiserad anläggningseller byggnadsingenjör. 001.95 Andra inom 001 i teknikerbefattningar Hit förs personer i teknikerbefattningar inom byggnads- och anläggningsverksamhet, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex ej specialiserad byggnadstekniker.

8 002 Ingenjörer och tekniker med elkrafttekniskt arbete Leder och utför projekterings- och konstruktionsarbete, svarar för produktionsledning och teknisk utveckling, planering och kontroll, service- och instruktionsarbete samt rationaliseringsarbete i samband med tillverkning, installation och underhåll av elkrafttekniska produkter samt montering och underhåll av ställverk, kraftledningar m m. Hit förs ej laboratorieingenjörer (016), driftingenjörer och drifttekniker vid elkrafttekniska anläggningar (861) eller ritbiträden (009). 002.10 Konstruktör Leder eller utför beräknings- och konstruktionsarbete avseende elkrafttekniska apparater, maskiner och anläggningar. Kan som beräkningsingenjör eller projekteringsingenjör vara specialiserad pä beräknings- eller proiekfenngsarbete. Hit förs även ritningsgranskare och standardiseringsingenjör inom detta omiäde. 002.1a Ritare Upprättar arbets- och detaljritningar till elkrafttekniska apparater, maskiner och anläggningar; gör materialförteckningar och utför enklare beräknings- och konstruktionsarbete. 002.20 Produktionsingenjör Svarar för produktion och teknisk utveckling i samband nied tillverkning av elkrafttekniska produkter eller elkrafttekniskt monteringsoch reparationsarbete. Den som svarar för elinstallationsarbete benämns vanligen installationsingenjör (monteringsingenjör). 002.25 Arbetsledare Leder och samordnar tillverkning av elkrafttekniska produkter eller monteringsoch reparationsarbete. Benämns vanligen verkmästare eller förman. Hit förs även tinjemästare (övermontör) vid elektriskt distributionsföretag samt etförman och elmästare vid SJ 002.30 Planeringsingenjör Planerar produktion i samband med tillverkning av elkrafttekniska produkter eller elkrafttekniskt installationsarbete; fastställer tidpunkter för igångsättande och färdigställande av arbeten; ser till att behövligt material finns tillgängligt; bevakar att arbeten fortlöper enligt uppgjorda tidplaner. 002.35 Planeringstekniker Utför vissa planeringsmoment i samband med produktionsplanering beträffande elkrafttekniska produkter. 002.40 Kontrollingenjör Svarar för produktkontroll i samband med tillverkning av elkrafttekniska produkter eller för provning och kontroll av levererade elanläggningar. Hit förs även besiktningsingenjör som från säkerhetssynpunkt besiktigar och kontrollerar elanläggningar. 002.45 Kontrolltekniker Svarar för kontroll och provning av vissa elkrafttekniska produkter. 002.50 Service- och instruktionsingenjör Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av elkrafttekniska produkter; ger anvisningar angående underhåll och reparation. 002.55 Service- och instruktionstekniker Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av vissa elkrafttekniska produkter. 002.60 Rationaliseringsingenjör Leder eller utför arbets- och metodstudiearbete i samband med tillverkning av elkrafttekniska produkter eller elkrafttekniskt installations- och reparationsarbete; utarbetar rationaliseringsförslag och tidunderlag för planering, kalkyl och ackordssättning. Kan benämnas arbetsstudieingenjör. Hit förs även beredningsingenjör som samordnar olika tekniska och ekonomiska faktorer vid konstruktion och tillverkning av elkrafttekniska produkter.

9 002.65 Rationaliseringstekniker Utför vanligen summariska arbets- och metodstudier i samband med tillverkning av elkrafttekniska produkter eller elkrafttekniskt installations- och reparationsarbete; utarbetar ibland underlag för ackordssättning. Hit förs även ackordssättare som utför vissa moment i samband med arbetsstudier. 002.90 Andra inom 002 i ingenjörsbefattningar Hit förs personer i ingenjörsbefattningar inom det elkrafttekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex elektroingenjör vid järnväg eller annat trafikföretag, elingenjör i civil befattning inom försvaret samt ej specialiserad elektroingenjör. 002.95 Andra inom 002 i teknikerbefattningar Hit förs personer i teknikerbefattningar inom det elkrafttekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex ej specialiserad elektrotekniker. 003 Ingenjörer och tekniker med elektroniskt och teletekniskt arbete Leder och utför projekterings- och konstruktionsarbete, svarar för produktionsledning och teknisk utveckling, planering och kontroll, service- och instruktionsarbete samt rationaliseringsarbete i samband med tillverkning, installation och underhåll av elektroniska och teletekniska produkter och anläggningar. Hit förs ej laboratorieingenjörer (016) eller ritbiträden (009). 003.10 Konstruktör Leder eller utför beräknings- och konstruktionsarbete avseende elektroniska och teletekniska apparater och anläggningar. Kan som beräkningsingenjör eller projekteringsingenjör vara specialiserad på beräknings- eller projekteringsarbete. Hit förs även ritningsgranskare och standardiseringsingenjör inom detta område. 003.15 Ritare Upprättar arbets- och detaljritningar till elektroniska och teletekniska apparater och anläggningar; gör materialförteckningar och utför enklare beräknings- och konstruktionsarbete. 003.20 Produktionsingenjör Svarar för produktion och teknisk utveckling i samband med tillverkning av elektroniska och teletekniska produkter eller monteringsoch reparationsarbete. Den som svarar för installationsarbete benämns vanligen installationsingenjör (monteringsingenjör). Hit förs även driftingenjör vid teleteknisk anläggning. 003.25 Arbetsledare Leder och samordnar tillverkning av elektroniska och teletekniska produkter eller monterings- och reparationsarbete. Benämns vanligen verkmästare eller förman. Hit förs även signalförman och signalmästare vid SJ samt linjemästare vid televerket. 003.30 Planeringsingenjör Planerar produktion i samband med tillverkning av elektroniska och teletekniska produkter eller monteringsarbete; fastställer tidpunkter för igångsättande och färdigställande av arbeten; ser till att behövligt material finns tillgängligt; bevakar att arbeten fortlöper enligt uppgjorda tidplaner. 003.35 Planeringstekniker Utför vissa planeringsmoment i samband med produktionsplanering beträffande elektroniska och teletekniska produkter och anläggningar. Hit förs även förplanerare vid televerket. 003.40 Kontrollingenjör Svarar för produktkontroll i samband med tillverkning av elektroniska och teletekniska produkter eller för provning och kontroll av levererade anläggningar. 003.45 Kontrolltekniker Svarar för kontroll och provning av vissa elektroniska och teletekniska produkter.

10 003.50 Service- och instruktionsingenjör Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av elektroniska och teletekniska produkter och anläggningar; ger anvisningar angående underhåll och reparation. 003.60 Rationaliseringsingenjör Leder eller utför arbets- och metodstudiearbete i samband med tillverkning av elektroniska och teletekniska produkter eller installations- och reparationsarbete; utarbetar rationaliseringsförslag och tidunderlag för planering, kalkyl och ackordssättning. Kan benämnas arbetsstudieingenjör. Hit förs även beredningsingenjör som samordnar olika tekniska och ekonomiska faktorer vid konstruktion och tillverkning av teletekniska produkter. 003.65 Rationaliseringstekniker Utför vanligen summariska arbets- och metodstudier i samband med tillverkning av elektroniska och teletekniska produkter eller installations- och reparationsarbete; utarbetar ibland underlag för ackordssättning. Hit förs även ackordssättare som utför vissa moment i samband med arbetsstudier. 003.70 Service- och instruktionstekniker Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av vissa elektroniska och teletekniska produkter. 003.90 Andra inom 003 i ingenjörsbefattningar Hit förs personer i ingenjörsbefattningar inom det elektroniska och teletekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex linjeingenjör, radioingenjör och signalingenjör inom kommunikationsväsendet, teleingenjör i civil befattning inom försvaret samt ej specialiserad ADBingenjör, elektronikingenjör eller teleingenjör. 003.95 Andra inom 0031 teknikerbefattningar Hit förs personer i teknikerbefattningar inom det elektroniska och teletekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex ej specialiserad ADB-tekniker, elektroniktekniker eller teletekniker. 004 Ingenjörer och tekniker med mekaniskt-tekniskt arbete Leder och utför projekterings- och konstruktionsarbete, svarar för produktionsledning och teknisk utveckling, planering och kontroll, service- och instruktionsarbete samt rationaliseringsarbete i samband med tillverkning, installation och underhåll av maskiner och andra metallprodukter. Hit förs även ingenjörer och tekniker vid t ex smidesverkstäder samt värme- och sanitetstekniska företag. Hit förs ej laboratorieingenjörer (016) eller ritbiträden (009). 004.10 Konstruktör Leder eller utför beräknings- och konstruktionsarbete avseende maskiner och andra metallprodukter. Kan som beräkningsingenjör eller projekteringsingenjör vara specialiserad på beräknings- eller projekteringsarbete eller som t ex verktygskonstruktör på konstruktion av vissa produkter. Hit förs även ritningsgranskare och standardiseringsingenjör inom detta område samt chargeman som är gruppledare på storvarvs konstruktionsavdelning. 004.15 Ritare Upprättar arbets- och detaljritningar till maskiner och andra metallprodukter; gör materialförteckningar och utför enklare beräknings- och konstruktionsarbete. 004.20 Produktionsingenjör Svarar för produktion och teknisk utveckling i samband med tillverkning av maskiner och andra metallprodukter eller för mekaniskt monterings- och reparationsarbete. Kan benämnas verkstadsingenjör.

11 004.25 Arbetsledare Leder och samordnar tillverkning av maskiner och andra metallprodukter eller monterings- och reparationsarbete. Benämns vanligen verkmästare eller förman. 004.30 Planeringsingenjör Planerar produktion i samband med tillverkning av maskiner och andra metallprodukter; fastställer tidpunkter för igångsättande och färdigställande av arbeten; ser till att behövligt material finns tillgängligt; bevakar att arbeten fortlöper enligt uppgjorda tidplaner. 004.35 Planeringstekniker Utför vissa planeringsmoment i samband med produktionsplanering beträffande maskiner och andra metallprodukter. 004.40 Kontrollingenjör Svarar för produktkontroll i samband med tillverkning av maskiner och andra metallprodukter eller för provning och kontroll av levererade maskiner och maskinanläggningar. Hit förs även besiktningsingenjör som ur säkerhetssynpunkt besiktigar och kontrollerar mekaniska produkter. Hit förs ej bilbesiktningsman (004.72) eller fartygsinspektör (004.80). 004.45 Kontrolltekniker Svarar för kontroll och provning av vissa maskiner eller andra metallprodukter. 004.50 Service- och instruktionsingenjör Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av maskiner och andra metallprodukter; ger anvisningar angående underhåll och reparation. 004.55 Service- och instruktionstekniker Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av vissa maskiner och andra metallprodukter. rationaliseringsförslag och tidunderlag för planering, kalkyl och ackordssättning. Kan benämnas arbetsstudieingenjör. Hit förs även beredningsingenjör som samordnar olika tekniska och ekonomiska faktorer vid konstruktion och tillverkning av maskiner och andra metallprodukter. 004.65 Rationaliseringstekniker Utför vanligen summariska arbets- och metodstudier i samband med tillverkning eller reparation av maskiner och andra metallprodukter; utarbetar ibland underlag för ackordssättning. Hit förs även ackordssättare som utför endast vissa moment i samband med arbetsstudier. 004.70 Bilinspektör Besiktigar motorfordon; kompetensprövar fordonsförare för erhållande av körkort; har tillsyn över trafikskolor. Hit förs ej trafikassistent vid trafiksäkerhetsverket (039.30). 004.72 Bilbesiktningsman Svarar för registrerings- och kontrollbesiktning av motorfordon. Kan vara stationschef eller biträdande stationschef. 004.74 Biiprovare Kontrollbesiktigar motorfordon. Hit förs även biltestare som konditionstestar fordon. 004.80 Fartygsinspektör Besiktigar fartyg med hänsyn till sjövärdighet och anordningar ombord. Hit förs även rederiinspektör som svarar för rederis egen besiktning av fartyg. 004.90 Andra inom 004 i ingenjörsbefattningar Hit förs personer i ingenjörsbefattningar inom det mekaniskt tekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex justerare av mått och vikt, maskiningenjör] civil befattning inom försvaret samt ej specialiserad maskiningenjör. 004.60 Rationaliseringsingenjör Leder eller utför arbets- och metodstudiearbete i samband med tillverkning eller reparation av maskiner och andra metallprodukter; utarbetar

12 004.95 Andra inom 004 i teknikerbefattningar Hit förs personer i teknikerbefattningar inom det mekaniskt tekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex vagnmottagare (kundmottagare) vid bilverkstad samt ej specialiserad maskintekniker. 005 Ingenjörer och tekniker med kemiskt-tekniskt arbete Svarar för produktionsledning och teknisk utveckling, planering och icke laboratoriemässig kontroll, serviceinstruktionsarbete samt rationaliseringsarbete i samband med tillverkning av kemiska och kemiskttekniska produkter (inkl glas, keramik, livsmedel, massa, papper, plast etc). Hit förs ej laboratorieingenjörer (016) eller laboranter, laboratoriebiträden (012). 005.10 Konstruktör Leder och utför beräknings- och konstruktionsarbete. 005.20 Produktionsingenjör Svarar för produktion och teknisk utveckling i samband med tillverkning av kemiska eller kemiskt betonade produkter. Kan som driftingenjör svara för drift av anläggning vid kemisk processindustri. Hit förs även bryggeriingenjör (bryggmäsfare) samt mejerikonsulent som bistår mejerier med råd angående teknisk och ekonomisk skötsel av företagen. 005.25 Arbetsledare Leder och samordnar kemiskt eller kemiskt betonat produktionsarbete. Benämns vanligen verkmästare, förman eller beroende av verksamhetsområde t ex hyttmästare, kvarnmästare, pappersmästare, salsmästare (pappersbruk) eller tegelmästare. 005.30 Planeringsingenjör Planerar produktion i samband med kemisk eller kemiskt betonad tillverkning; fastställer tidpunkter för igångsättande och färdigställande av arbeten; ser till att behövligt material finns tillgängligt; bevakar att arbeten fortlöper enligt uppgjorda tidplaner. 005.35 Planeringstekniker Utför visst eller vissa planeringsmoment i samband med produktionsplanering beträffande kemiska eller kemiskt betonade produkter. 005.40 Kontrollingenjör Svarar för icke laboratoriemässig produktkontroll i samband med framställning av kemiska eller kemiskt betonade produkter. Hit förs även sprängämnesinspektör och annan besiktningsingenjör som ur säkerhetssynpunkt kontrollerar att t ex explosiva och brandfarliga ämnen används och försvaras på betryggande sätt. 005.45 Kontrolltekniker Svarar för icke laboratoriemässig kontroll och provning av vissa kemiska eller kemiskt betonade produkter. 005.50 Service- och instruktionsingenjör Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av kemiska eller kemiskt betonade produkter. 005.55 Service- och instruktionstekniker Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av vissa kemiska eller kemiskt betonade produkter. 005.60 Rationaliseringsingenjör Leder eller utför arbets- och metodstudiearbete i samband med tillverkning av kemiska eller kemiskt betonade produkter; utarbetar rationaliseringsförslag och tidunderlag för planering, kalkyl och ackordssättning. Kan benämnas arbetsstudieingenjör. 005.65 Rationaliseringstekniker Utför vanligen summariska arbets- och metodstudier i samband med tillverkning av kemiska eller kemiskt betonade produkter; utarbetar ibland underlag för ackordssättning. Hit förs även ackordssättare som utför endast vissa moment i samband med arbetsstudier.

13 005.90 Andra inom 005 i ingenjörsbefattningar Hit förs personer i ingenjörsbefattningar inom det kemiskt-tekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj. 005.95 Andra inom 005 i teknikerbefattningar Hit förs personer i teknikerbefattningar inom det kemiskt-tekniska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj. 006 Ingenjörer och tekniker med gruvtekniskt metallurgiskt och petroleumtekniskt arbete Svarar för produktionsledning och teknisk utveckling, planering och kontroll, service- och instruktionsarbete samt rationaliseringsarbete i samband med gruv- och stenbrytning, torvtäkt etc, petroleumutvinning, framställning av metaller och legeringar samt metallgjutning. Hit förs även ingenjörer och tekniker vid t ex valsverk, tråd- och rördragerier. Hit förs ej laboratorieingenjörer (016). 006.10 Konstruktör Leder och utför beräknings- och konstruktionsarbete. 006.20 Produktionsingenjör Svarar för produktion och teknisk utveckling i samband med gruvbrytning, stenbrytning etc, stål- och metallframställning, gjutning eller annan metallurgisk produktion. Benämns beroende på verksamhetsområde t ex gjuteriingenjör, gruvingenjör, hyttingenjör eller valsverksingenjör. 006.25 Arbetsledare Leder och samordnar brytningsarbete i gruva etc eller produktionsarbete vid ståloch metallframställning, gjutning eller annan metallurgisk produktion. Benämns beroende på verksamhetsområde t ex gjutmästare, gruvfogde eller hyttmästare. 006.30 Planeringsingenjör Planerar produktion i samband med gruvbrytning, stenbrytning etc, stål- och metallframställning eller annan metallurgisk produktion; fastställer tidpunkter för igångsättande och färdigställande av arbeten; ser till att behövligt material finns tillgängligt; bevakar att arbeten fortlöper enligt uppgjorda tidplaner. 006.35 Planeringstekniker Utför visst eller vissa planeringsmoment i samband med gruv- och stenbrytning eller produktionsplanering vid stål- och metallframställning eller annan metallurgisk produktion. 006.40 Kontrollingenjör Svarar för icke laboratoriemässig produktkontroll i samband med stål- och metallframställning eller annan metallurgisk produktion. 006.45 Kontrolltekniker Svarar för icke laboratoriemässig kontroll och provning av viss eller vissa produkter i samband med stål- och metallframställning eller annan metallurgisk produktion. 006.50 Service- och instruktionsingenjör Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av malmer etc, stål eller andra metallurgiska produkter. 006.55 Service- och instruktionstekniker Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av vissa metallurgiska produkter. 006.60 Rationaliseringsingenjör Leder eller utför arbets- och metodstudiearbete i samband med gruvbrytning, stenbrytning etc, stål- och metallframställning eller annan metallurgisk produktion; utarbetar rationaliseringsförslag och tidunderlag för planering; kalkyl och ackordssättning. Kan benämnas arbetsstudieingenjör. 006.65 Rationaliseringstekniker Utför vanligen summariska arbets- och metodstudier i samband med gruvbrytning, stenbrytning etc, stål- och metallframställning eller annan metallurgisk produktion; utarbetar ibland underlag för ackordssättning. Hit förs även ackordssättare som utför endast vissa moment i samband med arbetsstudier.

14 006.70 Borrledare (petroleumutvinning) Svarar för och leder borrningsarbete i samband med petroleumutvinning. 006.75 Produktionstekniker (petroleumutvinning) Svarar för och leder produktionsarbete i samband med petroleumutvinning. 006.90 Andra inom 006 i ingenjörsbefattningar Hit förs personer i ingenjörsbefattningar inom det gruvtekniska och metallurgiska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex prospekteringsingenjör som lokaliserar malmfyndigheter och geotekniker som kan vara specialiserad på t ex prospektering eller mineralutvinning. 006.95 Andra inom 006 i teknikerbefattningar Hit förs personer i teknikerbefattningar inom det gruvtekniska och metallurgiska området, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex malmletare som gör mätningar i samband med lokalisering av malmfyndigheter. 007 Ingenjörer och tekniker inom andra tekniska verksamhetsområden Leder och utför projekterings- och konstruktionsarbete, svarar för produktionsledning och teknisk utveckling, planering och kontroll, service- och instruktionsarbete samt rationaliseringsarbete i samband med textiltillverkning, sömnad, trä- och stenbearbetning och inom andra verksamhetsområden som ej tillhör någon av yrkesfamiljerna 001-006. Hit förs ej laboratorieingenjörer (016), ritbiträden (009), dessinatörer (073), direktriser/modellkonstruktörer (715). 007.10 Konstruktör Leder eller utför beräknings- och konstruktionsarbete avseende produkter inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006. Hit förs även ritningsgranskare och standardiseringsingenjör inom hithörande områden. 007.15 Ritare Upprättar arbets- och detaljritningar till produkter inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006; gör materialförteckningar och utför enklare beräknings- och konstruktionsarbete. 007.20 Produktionsingenjör Svarar för produktion och teknisk utveckling i samband med tillverkning av produkter inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006. 007.25 Arbetsledare Leder och samordnar produktionsarbete inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006. Benämns beroende av verksamhetsområde t ex bomförman, brädgårdsfaktor, färgmästare, hyvelmästare, spinnmästare, sågfaktor eller vävmästare. 007.30 Planeringsingenjör Planerar produktion i samband med tillverkning av produkter tillhörande produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006; fastställer tidpunkter för igångsättande och färdigställande av arbeten; ser till att behövligt material finns tillgängligt; bevakar att arbeten fortlöper enligt uppgjorda tidplaner. 007.35 Planeringstekniker Utför vissa planeringsmoment i samband med produktionsplanering beträffande produkter inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006. 007.40 Kontrollingenjör Svarar för produktkontroll i samband med tillverkning av produkter tillhörande produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006.

15 007.45 Kontrolltekniker Svarar för kontroll och provning av vissa produkter inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkestamiljema 001-006. 007.50 Service- och Instruktionsingenjör Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av produkter från produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006. Hit förs även sjukhusingenjör m fl som svarar för medicinsk-teknisk utrustning på sjukhus samt medverkar vid inköp och vidareutveckling av sjukhusutrustning. 007.60 Rationaliseringsingenjör Leder eller utför arbets- och metodstudiearbete i samband med tillverkning av produkter inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006; utarbetar rationaliseringsförslag och tidunderlag för planering, kalkyl och ackordssättning. Kan benämnas arbetsstudieingenjör. Hit förs även beredningsingenjör som samordnar olika tekniska och ekonomiska faktorer vid konstruktion och tillverkning av olika produkter. 007.65 Rationaliseringstekniker Utför vanligen summariska arbets- och metodstudier i samband med tillverkning av produkter inom produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006; utarbetar ibland underlag för ackordssättning. Hit förs även ackordssättare som utför endast vissa moment i samband med arbetsstudier. 007.70 Service- och Instruktionstekniker Svarar för service- och instruktionsarbete beträffande användning av vissa produkter från produktionsområde ej hänförbart till någon av yrkesfamiljerna 001-006. Hit förs även sjukhustekniker och hörselvårdstekniker m fl som arbetar med medicinskteknisk utrustning inom vårdområdet. 007.80 Patentingenjör Handlägger frågor angående nya patent, bevakar patenträttigheter, varumärkesskydd och liknande. 007.90 Andra inom 007 i ingenjörsbefattningar Hit förs personer i ingenjörsbefattningar inom områden ej hänförbara till någon av yrkesfamiljerna 001-006, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj. 007.95 Andra inom 007 i teknikerbefattningar Hit förs personer i teknikerbefattningar inom områden ej hänförbara till någon av yrkesfamiljerna 001-006, vilka ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj. 008 Mätningsingenjörer, kartoch mätningstekniker m fl Handlägger tekniska, ekonomiska och juridiska frågor i samband med fastighetsbildning, utför mätningstekniskt arbete samt sammanställer och ritar kartor. Hit förs ej överlantmätare (201). 008.10 Geodet Utför vetenskapliga och tekniska mätningar för fastställande av geodetiska utgångsvärden. 008.15 Lantmätare Handlägger tekniska, ekonomiska och juridiska frågor i samband med fastighetsbildning och utför därmed sammanhängande planerings-, projekterings- och kartläggningsarbete. Kan som distriktslantmätare svara för verksamheten inom ett lantmäteridistrikt. 008.20 Stadsingenjör Svarar för mätnings- och kartläggningsarbete i stad eller annan tätort; utför för fastighetsbildning erforderligt planläggningsarbete. Kan benämnas mätningsman i stad. 008.25 Mätningsingenjör Mäter upp och stakar ut mark; upprättar kartor, utför ägobeskrivning samt fastighetsutredning i samband med t ex fastighetsbildning, fastighetsreglering, väg- och vattenplanering eller förvaltning av fastighetsegendom.

16 008.30 Mätningstekniker Utför mätnings- och markeringsarbete i samband med mätning och utmärkning av mark. Benämns ibland avvägare eller utsättare. Hit förs även mätningsförman. 008.35 Gruvmätare Utför mätnings- och beräkningsarbete samt upprättar kartor över gruvområden. Hit förs även gruvkarterare som biträder gruvmätare. 008.40 Skeppsmätare Mäter utrymmen ombord för att fastställa fartygs lastförmåga. 008.45 Mätbiträde Utför rutinmässigt mätningsarbete i samband med uppmätning av mark och liknande. 008.50 Kartingenjör Specificerar och sammanställer material för ekonomiska och topografiska kartor; utför ibland mätnings- och annat fältarbete. Kan benämnas kartassistent. Hit förs även kartograf vid sjöfartsstyrelsen som utför sjömätningar och sammanställer originalritningar till sjökort samt kartredaktör som vid kartförlag svarar för utarbetande och utgivning av kartor. 008.55 Kartritare Ritar kartor efter skisser, kartmanuskript och liknande. Kan vid t ex kartkontor eller lantmäterikontor utföra visst kontors- och expeditionsarbete. Kan benämnas karttekniker. 008.90 Andra inom 008 Hit förs personer som utför mätningstekniskt och karttekniskt arbete men som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex stereooperatör (stereoingenjör, stereotekniker) som huvudsakligen gör noggranna bestämningar av dimensioner och inbördes lägen hos fotograferade markområden o d med steroinstrument. 009 övriga inom 00 Hit förs personer som utför tekniskt arbete men som ej kan hänföras till andra yrkesfamiljer inom denna yrkesgrupp. t ex byggnadstekniska, maskintekniska eller elektrotekniska ritningar. 009.90 Andra inom 00 Hit förs personer som utför tekniskt arbete men som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesgrupps olika yrkesfamiljer. 01 Kemiskt och fysikaliskt arbete, laboratoriearbete Personer inom denna yrkesgrupp leder och utför kemiskt och fysikaliskt forsknings-, produktutvecklings- och kontrollarbete samt geologiskt, meteorologiskt och hydrologiskt arbete. Hit förs personer sysselsatta med såväl grundforskning, målinriktad forskning och utveckling som vanligt laboratoriearbete. Hit förs ej forskare som är universitetsoch högskollärare i kemiska och fysikaliskaämnen (031). 012 Laboranter, laboratoriebiträden Utför efter anvisningar laboratoriearbete vid kemiska och fysikaliska laboratorier samt vid andra biologiska laboratorier än sjukvårdslaboratorier. 012.90 Laborant (kem o fysikal lab) Utför rutinmässigt laboratoriearbete vid kemiskt och fysikaliskt industri- eller forskningslaboratorium; utför haltbestämningar, renhetsprov, funktions- och hållfasthetsprov m m, skriver enkla rapporter samt bereder lösningar och preparat. Kan som t ex manipulant experimentera med textila fibersammansättningar eller som massakontrollant kontrollera pappersmassa. Hit förs även laboratoriebiträde och provtagare vid kemiskt och fysikaliskt laboratorium samt laboratoriepersonal vid frökontrollaboratorium och vid provkök. 009.10 Ritbiträde överför skisser, diagram, kopplingsscheman m m till ritningar. Kan vara specialiserad på

17 013 Laboratorieassistenter (sjukvårdslab) Utför kliniskt-kemiskt, kliniskt-fysiologiskt, mikrobiologiskt, histopatologiskt och biokemiskt laboratoriearbete. Handleder studerande i vårdutbildning. 013.90 Laboratorieassistent (klin kem/fysik lab, mikrobiol och histopat lab, biokem/med kem lab) Utför laboratoriearbete vid sjukvårdslaboratorium; tar prover, tar vävnadsodling, mikroskoperar, gör analyser och bedömer resultaten. Hit förs även cytologassistent som genom mikroskopering undersöker cellprover samt laboratoriesköterska, föreståndare och assistent vid blodcentral. 014 Geologer m fl Arbetar med frågor rörande jorden och dess uppbyggnad samt utforskar fossila organismer. 014.10 Geofysiker Utför geofysiskt arbete för att klarlägga jordens fysikaliska förhållanden; tillämpar vetenskapen på t ex metoder för bedömning av omlagringar i jordskorpan. 014.20 Geolog Utför geologiskt arbete med inriktning på jordens tillblivelse, uppbyggnad och utvecklingshistoria. Kan delta i prospektering av t ex malm och andra mineralförekomster samt i grundundersökningar för byggnads- och anläggningsverksamhet. Hit förs ej geotekniker (006). 014.30 Paleontolog Utför geologiskt arbete med inriktning på djuroch växtlämningar, deras byggnad, livsbetingelser m m samt den organiska världens utvecklingshistoria. 014.90 Andra inom 014 Hit förs geologer m fl som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex geokemist som undersöker förekomsten av mineraler i t ex jordlager. 015 Meteorologer, hydrologer m fl Forskar inom de meteorologiska och hydrologiska områdena, upprättar väderprognoser samt beräknar vattenföring m m i vattendrag och sjöar. 015.10 Meteorolog Upprättar väderprognoser samt forskar och utför statistiskt arbete vid meteorologisk institution. Hit förs även militär meteorolog. 015.20 Hydrolog Beräknar vattenföring och vattenstånd, fallhöjder o d i vattendrag och sjöar, samband mellan nederbörd, avrinning och avdunstning; behandlar isfrågor samt kontrollerar vattenregleringars skötsel vid kraftverk och i vattenmagasin. 015.90 Andra inom 015 Hit förs meteorologer och hydrologer m f) som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex meteoroiogassistent som insamlar och förmedlar väderleksobservationer samt hydrologassistent som biträder vid beräkning av vattenföringsmängd i vattendrag och sjöar samt undersöker isförhållanden. Hit förs även väderobservatör. 016 Kemister, fysiker, laboratorieingenjörer (kem och fysikal lab) Leder och utför kemiskt forskningsoch produktutvecklingsarbete, svarar för laboratoriemässig kontroll av industrikemiska processer, utför experiment samt analyserar och syntetiserar kemiska föreningar och fastställer deras egenskaper. Utforskar fysikaliska företeelser och tillämpar fysikens lagar på vetenskapliga och tekniska problem. Hit förs ej fysiker-forskare vid universitet och högskolor (031). 016.10 Kemist och fysiker Forskar och leder utvecklingsarbete inom kemins och fysikens område. Kan på kemins område vara specialiserad på t ex analytisk kemi, biokemi, organisk och oorganisk kemi eller kärnkemi. Kan på fysikens område vara specialiserad på t ex temodynamik, optik och

18 spektrokopi, akustik, strömningslära, elektricitet, elektronik och magnetism, statik och dynamik, atom- och kärnfysik, strålningsfysik eller teoretisk och matematisk fysik. Kan vara t ex sjukhusfysiker. Hit förs i huvudsak forskare och laboratoriecheferinom området. 016.20 Laboratorieingenjör (kem o fysikal lab) Leder och utför utvecklings- eller produktkontrollarbete vid kemiskt och fysikaliskt laboratorium; svarar själv eller under laboratoriechef för t ex experiment-, utvecklings- eller produktkontrollarbete. Kan på kemins område vara inriktad på t ex analytisk kemi, biokemi, oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi eller kärnkemi. Kan på fysikens område vara inriktad på t ex elektricitet, elektronik och magnetism, statik och dynamik, atom- och kärnfysik eller strålningsfysik. 016.90 Andra inom 016 Hit förs kemister, fysiker och laboratorieingenjörer som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj. 019 övriga inom 01 Hit förs personer som utför kemiskt och fysikaliskt arbete men som ej kan hänföras till andra yrkesfamiljer inom denna yrkesgrupp. 019.10 Astronom Utforskar himlakroppars uppkomst, utvecklingshistoria och fysiska beskaffenhet samt beräknar deras lägen och rörelser. 019.90 Andra inom 01 Hit förs personer som utför kemiskt och fysikaliskt arbete men som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesgrupps olika yrkesfamiljer. 02 Biologiskt arbete Personer inom denna yrkesgrupp forskar och utför försök beträffande växters och levande varelsers anatomi, fysiologi och genetik samt ger råd när det gäller jordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling och fiske. Hit förs ej veterinärer (141). 021 Biologer Forskar och utför försök beträffande växters, människors och djurs anatomi och fysiologi samt olika egenskapers nedärvning, studerar sambanden mellan vattenorganismer samt läkemedels och andra ämnens verkan på organismer, studerar biologiska betingelser för fiske, samlar och klassificerar föremål för utställningar på naturvetenskapliga museer. Hit förs ej biologer som är universitetsoch högskollärare (031). 021.10 Botaniker Utför biologiskt arbete med inriktning på växters anatomi och fysiologi; gör t ex artbestämningar samt undersöker växters utbredning och levnadsbetingelser. 021.20 Zoolog Utför biologiskt arbete med inriktning på djurs anatomi och fysiologi; gör t ex artbestämningar samt undersöker djurs utbredning, levnadsbetingelser och beteenden. Hit förs även entomolog (insektsforskare). 021.30 Hydrobiolog Utför biologiskt arbete med inriktning på forskning och försök beträffande samband mellan vattenorganismer och deras miljö; undersöker vattenföroreningar och olika ingrepp som kan påverka vattenorganismers naturliga miljö. Kan som limnolog eller talassiolog vara specialiserad på sötvattensresp saltvattensområdet. 021.40 Genetiker Utför biologiskt arbete med inriktning på nedärvningens lagar hos växter eller levande varelser. Benämns ibland ärftlighetsforskare. 021.50 Fiskeribiolog Forskar och gör praktiska försök beträffande

19 biologiska betingelser för fiske och fiskevård; utreder fiskevårdsfrågor. Kan vara t ex fiskeriintendent, fiskeriinspektör eller fiskeriingenjör. Hit förs ej fiskerikonsulent vid lantbruksnämnd (022.10). 021.60 Mikrobiolog Utför biologiskt arbete med inriktning på forskning och försök rörande virus, bakterier, svampar och andra mikroorganismer samt kulturer av isolerade celler och vävnader från växter, människor och djur. Kan vara t ex bakteriolog, immunolog, mykolog eller virolog. 021.70 Farmakolog Utför biologiskt arbete med inriktning på forskning och försök rörande läkemedels och andra ämnens verkningar på olika slag av organismer. Kan som toxikolog vara specialiserad på giftiga ämnen. 021.80 Fysiolog (allmän) Utför biologiskt arbete med inriktning på forskning och försök rörande levande organismers funktioner och processer. 021.90 Andra inom 021 Hit förs biologer som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex näringsforskare (nutritionist). 022 Jordbruksrådgivare m fl Bedriver försök, ger råd och upplysningar beträffande jordbruk, trädgårdsodling och fiske samt utför vissa serviceuppgifter i samband med husdjursskötsel. 022.10 Jordbruksrådgivare Svarar för rådgivnings- och upplysningsverksamhet inom olika grenar av jordbruk. Kan som lantbrukskonsulent vara specialiserad på växtodling, husdjur, mekanisering, vattenhushållning eller jordbruksekonomi. Hit förs även fiskerikonsulent samt assistent vid lantbruksnämnd. 022.20 Kontrollassistent Kontrollerar kors mjölkavkastning genom att mäta mängd, fetthalt etc; ger råd angående utfodring och ladugårdsskötsel. Utför ibland inseminationsarbete. 022.30 Seminbiträde Utför insémination på nötkreatur, svin och tår. Ger råd i avelsfrågor samt utför dräktighetsundersökningar. Kan benämnas veterinärassistent. 022.40 Serviceassistent (svinskötsel) Utför kontroll- och servicearbete i samband med svinuppfödning. 022.90 Andra inom 022 Hit förs jordbruksrådgivare m fl som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex domänintendent som har tillsyn över utarrenderade jordbruksegendomar, betinspektör som ger råd angående betodling, renskötselkonsulent samt jordbruks- och trädgårdsforskare ej knutna till universitet och högskolor. 023 Skogsbruksrådgivare m fl Bedriver försök samt ger råd och upplysningar i skogsvårds- och jaktvårdsfrågor. Hit förs ej skogsförvaltare (404). 023.10 Skogsbruksrâdgivare Ger skogsägare råd, upplysningar och hjälp rörande skogsvård, avverkning m m. Kan vara t ex distriktsjägmästare eller skogsvårdskonsulent. 023.20 Jaktvärdsrådgivare Ger markägare, jaktvårdsföreningar etc råd och upplysningar angående viltvård och jakt m m. Kan vara jaktvårdskonsulent eller länsjaktvårdare. 023.90 Andra inom 023 Hit förs skogsbruksrådgivare m fl som ej kan hänföras till andra individualyrken inom denna yrkesfamilj, t ex länsjägmästare samt skogsbruksforskare ej knutna till universitet och högskolor. 029 övriga inom 02 Hit förs personer som utför biologiskt arbete men som ej kan hänföras till andra yrkesfamiljer inom denna yrkesgrupp. 029.90 Andra inom 02 Hit förs personer som utför biologiskt arbete men som ej kan hänföras till andra individual-