- Får ej åberopas Kommentarer och användningsområden till skriften: Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson och Anders Busse Nielsen
- Får ej åberopas Författare: Johan Östberg, Tim Delshammar, Ann-Mari Fransson och Anders Busse Nielsen Område Landskapsutveckling, LTJ fakulteten Box 66 230 53 Alnarp Omslagsbild: Johan Östberg Illustrationer: Hanna Fors, Område landskapsutveckling vid LTJ fakulteten i Alnarp
Förord Dessa kommentarer är gjorda som ett förtydligande till skriften Förslag till standardiserad trädinformation för träd i urban miljö. Denna manual är utformad inom ramen för Fortlöpande miljöanalys, program Bebyggd miljö, vid SLU. Arbetet har också finansierats av Partnerskap Alnarp. SKL (Sveriges kommuner och landsting). Malmö stad, Gatukontoret. Svenska Bostäder. E-planta ekonomiska förening. Jönköpings kommun. Svenska kyrkans Arbetsgivareorganisation. Jönköpings kyrkogårdsförvaltning. Malmö kyrkogårdsförvaltning. Kyrkogårdsförvaltningen i Nacka. Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Umeå kommun. Göteborgs stad, park- och naturförvaltningen. Vi hoppas att manualen ska kunna fungera som ett hjälpmedel för utförare, förvaltningar och beställare. Vi hoppas även att den i förlängningen ska kunna ligga till grund för en nationell träddatabas och därmed ge möjlighet till kommunikation mellan olika personer och organisationer som på olika sätt arbetar med träd och trädvårdsfrågor. Vi vill även tacka samtliga deltagare i Delphi-studien som gjort det möjligt att rangordna de många parametrarna. Till sist vill vi rikta ett stort tack till Hanna Fors för sitt arbete med att göra illustrationer till många av parametrarna i manualen. Johan Östberg 1
Innehåll Inledning... 9 Manualens disposition... 10 Förslag till trädinformationsparametrar... 11 1 Beskrivande inventeringsparametrar... 11 1.1 Art och typ... 11 1.1.1 Löv-, eller barrträd... 11 1.1.2 Trädart, vetenskapligt... 11 1.1.3 Trädart, svenskt... 11 1.1.4 Trädets kön... 11 1.2 Ålder... 11 1.2.1 Åldersfas/Åldersklass... 11 1.2.2 Planteringsår... 11 1.2.3 Beräknad livslängd... 12 1.3 Storlek... 12 1.3.1 Storlek efter klasser... 12 1.3.2 Trädets höjd... 12 1.3.3 Stamdiameter 1,3 meters höjd... 12 1.3.4 Stamomkrets 1,3 meters höjd... 12 1.3.5 Stamdiameter 1 meters höjd... 13 1.3.6 Stamomkrets 1 meter... 13 1.3.7 Mätmetod för stamdiameter/stamomkrets... 13 1.3.8 Antal stammar... 13 1.3.9 Stamhöjd... 13 1.3.10 Frihöjd under kronan (lägst hängande gren)... 14 1.3.11 Kronhöjd (lägsta gren till toppskott)... 14 1.3.12 Krondiameter... 14 1.3.13 Kronvolym... 14 1.3.14 Andel av kronan som saknas... 14 1.3.15 Fritext gällande trädets storlek... 14 1.4 Trädets position... 14 1.4.1 Koordinater... 14 1.4.2 Gatuadress... 15 2
1.4.3 Placering inom fastighet... 15 1.4.4 Gatu- eller parkträd... 15 1.4.5 Typ av plantering... 15 1.4.6 Funktion på platsen... 15 1.4.7 Planteringsplatsens vädersträck... 15 1.4.8 Markanvändning (Naturvårdsverket)... 15 1.4.9 Marktäckning runt trädets stam... 15 1.4.10 Marktäckning under trädets krona... 16 1.4.11 Typ av växtbädd... 16 1.4.12 Markskydd runt trädet... 16 1.4.13 Stamskydd... 16 1.4.14 Storlek på planteringsplats... 16 1.4.15 Ljusexponering... 16 1.4.16 Tillgänglig jordvolym... 16 1.4.17 Jordart... 16 1.4.18 Infiltrationsbrunn för luft... 17 1.4.19 Lutning under trädets krona... 17 1.4.20 Saltning på platsen... 17 1.4.21 Planteringsplats med kanter... 17 1.4.22 Avstånd till närmsta hus... 17 1.4.23 Avstånd till närmsta byggnad/objekt... 17 1.4.24 Infrastruktur nära trädet... 17 1.4.25 Konflikter med infrastruktur... 17 1.4.26 Aktiva gravar under trädets krona... 17 1.4.27 Fritext gällande trädets position... 18 2 Vitalitet och säkerhet... 19 2.1 Vitalitet... 19 2.1.1 Vitalitet... 19 2.1.2 Skottillväxt... 19 2.1.3 Bladtäthet och bladstorlek... 19 2.1.4 Fritext gällande trädets vitalitet... 19 2.2 Skador... 20 2.2.1 Skadeklass... 20 3
2.2.2 Skadeklass, utförlig... 20 2.2.3 Mekaniska skador... 20 2.2.4 Störing på platsen... 20 2.2.5 Mängd dieback... 20 2.2.6 Risk för skador på grund av markgaller... 20 2.2.7 Stamskydd... 21 2.2.8 Fritext gällande trädets skador... 21 2.3 Sjukdomar och skadegörare... 21 2.3.1 Sjukdomar och skadegörare... 21 2.3.2 Sjukdomar och skadegörare i närheten av trädet... 21 2.3.3 Svamp... 21 2.3.4 Svamp, utförlig... 22 2.3.5 Fritext gällande trädets sjukdomar och skadegörare... 22 2.4 Risk och säkerhet... 22 2.4.1 Risk för personskada eller materiella skador... 22 2.4.2 Vikt/storlek av träd eller träddel som riskerar falla... 22 2.4.3 Fritext gällande trädets risk och säkerhet... 22 3 Trädets värden... 23 3.1 Biologiskt värde... 23 3.1.1 Hålstadium (Naturvårdsverket)... 23 3.1.2 Karaktärsdrag (Naturvårdsverket)... 23 3.1.3 Mulmvolym (Naturvårdsverket) (mulm = död ved, löv, gamla fågelbon osv).. 23 3.1.4 Mängd död ved... 23 3.1.5 Fritext gällande trädets biologiska värden... 23 3.2 Estetik värde... 23 3.2.1 Estetiskt värde... 23 3.2.2 Karaktärsträd... 24 3.2.3 Artens tillämpning på platsen... 24 3.2.4 Miljöförhöjande egenskaper... 24 3.2.5 Trädets arkitektoniska lämplighet... 24 3.2.6 Synlighet... 24 3.2.7 Fritext gällande trädets estetik... 25 3.3 Kulturhistoriskt värde... 25 4
3.3.1 Kulturhistoriskt värde... 25 3.3.2 Trädets geografiska kulturhistoriska värde... 25 3.3.3 Ursprungligt i anläggningen... 25 3.3.4 Klon från äldre individ... 25 3.3.5 Fritext gällande trädets kulturhistoriska värde... 26 3.4 Bevarandevärde... 26 3.4.1 Bevarandevärde... 26 3.4.2 Framtidsträd... 26 3.4.3 Skyddsvärde (Naturvårdsverket)... 26 3.4.4 Lagstadgat skydd... 26 3.4.5 Fritext gällande trädets bevarandevärde... 26 4 Åtgärds- och skötselbehov... 28 4.1 Skötsel... 28 4.1.1 Skötselkategori... 28 4.1.2 Skötselprogram... 28 4.1.3 Beskärning... 28 4.1.4 Gödslingsprogram för trädet... 28 4.1.5 Bevattningsprogram för trädet... 28 4.1.6 Skötselutförare... 28 4.1.7 Tidigare skötsel... 28 4.1.8 Fritext gällande trädets skötsel... 29 4.2 Behov och tidsfaktor för skötsel och åtgärder... 29 4.2.1 Behov av skydd... 29 4.2.2 Behov av ny växtbädd... 29 4.2.3 Åtgärdsförslag... 29 4.2.4 Åtgärdsbehov, tid... 29 4.2.5 Åtgärdsbehov, tid (Naturvårdsverket)... 30 4.2.6 Beräknad kostnad för åtgärder... 30 4.2.7 Fritext gällande tidsfaktor för skötsel och åtgärder... 30 5 Databasteknisk information... 31 5.1 Identifikation och lokal... 31 5.1.1 Träd ID... 31 5.1.2 Förvaltare/Ägare... 31 5
5.1.3 Lokalnamn... 31 5.1.4 Typ av område... 31 5.1.5 Vägtyp... 31 5.1.6 Avstånd från träd till biltrafik... 31 5.1.7 Trafikintensitet... 32 5.2 Fritext gällande identifikation och lokal... 32 5.3 Inventeringsinformation... 32 5.3.1 Datum för beslut av inventering... 32 5.3.2 Syfte med inventeringen... 32 5.3.3 Syfte med inventeringen (Naturvårdsverket)... 32 5.3.4 Registreringsdatum... 32 5.3.5 Registrerat av... 33 5.3.6 Första inventeringsdatum... 33 5.3.7 Person som genomförde första inventeringen... 33 5.3.8 Senaste inventeringsdatum... 33 5.3.9 Person som genomförde senaste inventeringen... 33 5.3.10 Yrkestitel på personen som genomfört den senaste inventeringen... 33 5.3.11 Datum för nästa inplanerade inventering... 33 5.3.12 Uppdateringsdatum i databasen... 34 5.3.13 Uppdaterat i databasen av... 34 5.3.14 Typ av inventering... 34 5.3.15 Fritext gällande inventeringsinformation... 34 5.4 Nedtagning... 34 5.4.1 Datum för nedtagning... 34 5.4.2 Anledning till nedtagning... 34 5.4.3 Kontroll av ålder vid nedtagning... 35 6 Dokumentation av hantering... 36 6.1 Nyplantering... 36 6.1.1 Planteringsdatum... 36 6.1.2 Planteringsperiod... 36 6.1.3 Kostnad för trädet... 36 6.1.4 Plantskola... 36 6.1.5 Planteringsstorlek stam... 36 6
6.1.6 Produktionsmetod... 37 6.1.7 Entreprenör för plantering... 37 6.1.8 Växtbädd vid nyplantering... 37 6.1.9 Marktäckning vid nyplantering... 37 6.1.10 Bevattning under etableringsskedet... 37 6.1.11 Kontroll av bevattning under etableringsskedet... 37 6.1.12 Kontroll av trädstöd... 37 6.1.13 Etableringsbeskärning... 38 6.1.14 Fritext gällande nyplantering... 38 7 Bilaga 1. Användningsområden... 39 7.1 Inventeringen som ett kommunikationsmedel och forskningsunderlag... 39 7.1.1 Bidra till forskning nationellt och internationellt... 39 7.1.2 Följa utvecklingen av vegetationsskador på infrastruktur... 39 7.1.3 Utbyte av erfarenheter mellan trädförvaltare... 39 7.1.4 Kartläggning av växternas klimattålighet... 40 7.2 Inventeringen som arbetsinstrument inom förvaltningen... 40 7.2.1 Säkerhetsarbete... 40 7.2.2 Skadebild... 41 7.2.3 Vandalisering... 41 7.2.4 Faktureringsunderlag... 41 7.2.5 Beskärningsskador... 42 7.2.6 Följa entreprenörernas arbete... 42 7.3 Inventeringen som ett planeringsunderlag inom förvaltningen... 43 7.3.1 Strategier för att öka antalet trädarter... 43 7.3.2 Utvärdera om antalet trädarter ökar... 43 7.3.3 Utvärdera bevattningsinsatser... 44 7.3.4 Skadebild för olika trädarter... 44 7.3.5 Undvika konflikter med infrastruktur... 45 7.3.6 Åldersfördelningskurvor... 45 7.3.7 Biologiskt värde... 45 7.3.8 Dagvattenhantering... 46 7.3.9 Statusbedömningar av enskilda gator och hela beståndet... 46 7.3.10 Planerat underhåll... 46 7
7.3.11 Utvärdering av nya arter/erfarenhetsdatabas... 47 7.4 Inventeringen som ett instrument för kommunikation med beslutsfattare... 48 7.4.1 Värderingar av trädbeståndet, i-tree... 48 7.4.2 Partikelfiltrering, var finns de viktiga träden?... 48 7.4.3 Koldioxidreduktion... 49 7.5 Inventeringen som underlag för att kommunicera med allmänheten... 49 7.5.1 Visa träden för allmänheten... 49 7.5.2 Visa på antalet träd... 50 7.5.3 Visa på hur mycket som planteras och hur mycket som tas ned... 50 7.5.4 Kommunikation med invånarna... 50 7.5.5 3D-bild över stadens trädbestånd... 51 8
Inledning För att förtydliga hur parametrarna i den färdiga manualen är uppbyggda samt vilka tankar och bedömningar som ligger till grund för hur parametrarna är uppbyggda har denna skrift tillkommit. Tanken är att detta ska fungera som ett ytterligare hjälpmedel då det råder osäkerhet kring någon parameter i manualen. Denna skrift kan även hjälpa till att inspirera förvaltningar ytterligare gällande valet av parametrar. Skriften innehåller även förslag på olika typer av användningsområden för trädinformationsmanualen. Dessa användningsområden finns som Bilaga 1. Användningsområden. Målet med dessa är att fungera som inspiration när förvaltningarna väljer att genomföra en inventering och informationsinhämtning. Tanken med användningsområdena är främst att begränsa antalet parametrar som samlas in, men även fungera som inspiration för redan genomförda informationsinhämtningar. 9
Manualens disposition Manualen består av tre rubriknivåer där den översta är den översta rubriken visar övergripande vilket slag av parametrar som återfinns. Dessa huvudrubriker är: Beskrivande inventeringsparametrar Vitalitet och säkerhet Trädets värden Åtgärds- och skötselbehov Databasteknisk information Dokumentation av hantering Sedan följer underrubriker för de specifika inventeringsområdena och tredje nivån är alltid själva parametern tillsammans med en kort beskrivning och hur parametern ska inrapporteras. Den första parametern under varje rubrik är så övergripande som möjligt och sedan ökar parametrarnas detaljnivå tills den sista parametern som är förslag på ytterligare information i form av ett fritextfält. Målsättningen har varit att göra det så enkelt som möjligt att hitta i manualen och även få en överblick över vilka parametrar som finns inom en viss rubrik och huvudrubrik. 10
Förslag till trädinformationsparametrar 1 Beskrivande inventeringsparametrar 1.1 Art och typ Parametern är av grundläggande karaktär, men har delats i fyra olika parameter som på olika sätt ger information om trädets art. 1.1.1 Löv-, eller barrträd Parametern förekommer i olika modeller och ger där en övergripande bild av trädpopulationen. Det är bland annat vanligt att detta går att få fram genom grundkartor. 1.1.2 Trädart, vetenskapligt Trädets vetenskapliga namn är internationellt gångbart och en viktig del att kunna urskilja olika arter och sorter då dessa inte alltid har ett svenskt namn. 1.1.3 Trädart, svenskt För många personer som kommer i kontakt med databaser ger inte det vetenskapliga namnet någon direkt information, vilket det svenska däremot ger. 1.1.4 Trädets kön Parametern förekommer i vissa databaser och kan där användas för att informera om eventuella problematiska fruktsättningar, såsom för tempelträd, Ginkgo biloba. Tanken är inte att denna uppgift ska läggas in för samtliga träd utan endast för de där det har någon betydelse. 1.2 Ålder Åldersparametern har delats i tre olika delar som på olika nivåer ger information om trädets ålder. 1.2.1 Åldersfas/Åldersklass Denna klassificering förekommer i vissa inventeringsprotokoll och är där menad att ge en övergripande vild över trädbeståndets åldersfördelning. 1.2.2 Planteringsår För denna parameter valdes mellan att skriva trädets ålder eller planteringsåret. Då planteringsåret är konstant till skillnad mot ett träds ålder, och att det inte kräver någon årlig uppdatering valdes planteringsåret istället för trädets ålder. Om det inte går att hitta planteringsåret dokumenterat går det att använda följande metoder: Utgå ifrån byggnationen av området där trädet är planterat. Ta reda på när vissa arter och sorter planterats och använda detta som en möjlig utgångspunkt. Trädets omkrets i brösthöjd (cm) och sedan dela detta värde med 2,5. Modellen baseras på att en ek i naturlig miljö växer cirka 2,5 cm i omkrets per år. Modellen bör därför endast ses som en indikation på hur gammalt trädet kan vara. 11
Rekommendationen är att använda samliga metoder i kombination för att på så sätt kunna få fram en rimlig ålder på trädet. Tänk på att det är bättre att skriva en kvalificerad gissning av åldern än att låta fältet vara tomt Parametern är vanligt förekommande och ger för många förvaltningar viktig information om trädens åldersfördelning. 1.2.3 Beräknad livslängd Vid många exploateringar är det viktigt att kunna ta del av information om hur länge olika träd beräknas kunna stå kvar. Parametern ger även information om hur eventuella återplanteringar bör göras tidsmässigt. 1.3 Storlek Då storleksparametern är komplex och går att beskriva på många olika sätt har denna kategori har delats upp i 15 olika parametrar. 1.3.1 Storlek efter klasser Den mest övergripande parametern gällande klasser är att dela upp storleken i fyra olika storleksklasser. Dessa klasser används bland annat i olika riskmodeller och ger en övergripande bild över trädens storlek. 1.3.2 Trädets höjd En vanlig storleksparameter i bland annat riskmodeller är trädets höjd, denna parameter används där som hjälp när säkerhetszoner räknas ut. Höjden kan även ge information kring hur skötsel ska utföras, samt ger en god bild av hur trädet relaterar till byggnader runtomkring. Anledningen till att trädet mäts från stambas till toppskott är att detta är den totala höjd som befinner sig ovan mark. Om ett annat mått hade valts, exempelvis stambas till översta gren hade detta kunnat leda till tolkningsproblem kring vad som räknas som en gren. 1.3.3 Stamdiameter 1,3 meters höjd Stamdiameter/stamomkrets är en mycket viktig parameter gällande tillväxt och biomassaberäkningar. Då det finns ett flertal olika sätt att mäta diameter/stamomkrets valdes den metod som rekommenderas från det internationella arbetet som görs i USA. Genom att använda deras metod blir det möjligt att jämföra resultaten internationellt, precis som det blir mellan Svenska förvaltningar då de använder denna manual. För att minska risken att ett träds stamdiameter/stamomkrets övervärderas har parametern valts att delas upp i klasser om 5-centimeter. Detta minskar förhoppningsvis även risken för att fel mått anges. 1.3.4 Stamomkrets 1,3 meters höjd Stamdiameter/stamomkrets är en mycket viktig parameter gällande tillväxt och biomassaberäkningar. Då det finns ett flertal olika sätt att mäta diameter/stamomkrets valdes den metod som rekommenderas från det internationella arbetet som görs i USA. Genom att använda 12
deras metod blir det möjligt att jämföra resultaten internationellt, precis som det blir mellan Svenska förvaltningar då de använder denna manual. För att minska risken att ett träds stamdiameter/stamomkrets övervärderas har parametern valts att delas upp i klasser om 5-centimeter. Detta minskar förhoppningsvis även risken för att fel mått anges. 1.3.5 Stamdiameter 1 meters höjd Stamdiameter/stamomkrets är en mycket viktig parameter gällande tillväxt och biomassaberäkningar. Då det finns ett flertal olika sätt att mäta diameter/stamomkrets valdes den metod som rekommenderas från det internationella arbetet som görs i USA. Genom att använda deras metod blir det möjligt att jämföra resultaten internationellt, precis som det blir mellan Svenska förvaltningar då de använder denna manual. För att minska risken att ett träds stamdiameter/stamomkrets övervärderas har parametern valts att delas upp i klasser om 5-centimeter. Detta minskar förhoppningsvis även risken för att fel mått anges. 1.3.6 Stamomkrets 1 meter Stamdiameter/stamomkrets är en mycket viktig parameter gällande tillväxt och biomassaberäkningar. Då det finns ett flertal olika sätt att mäta diameter/stamomkrets valdes den metod som rekommenderas från det internationella arbetet som görs i USA. Genom att använda deras metod blir det möjligt att jämföra resultaten internationellt, precis som det blir mellan Svenska förvaltningar då de använder denna manual. För att minska risken att ett träds stamdiameter/stamomkrets övervärderas har parametern valts att delas upp i klasser om 5-centimeter. Detta minskar förhoppningsvis även risken för att fel mått anges. 1.3.7 Mätmetod för stamdiameter/stamomkrets Olika metoder för att mäta ett träds stamdiameter/stamomkrets kan ge olika resultat. Genom att ange mätningsmetoden går det därmed att förklara avvikelser och även följa vilken mätmetod som är vanligast. 1.3.8 Antal stammar Ett träds form påverkar inte bara dess utseende, utan även hur många stammar trädet har. Då vissa träd kan ha ett mycket stort antal stammar har endast de stammar som har en diameter på mer än 2,5 cm vid 1,3 meters höjd. Denna gräns har satts efter den internationella standard som just nu utarbetas i USA. Anledningen till att stammen ska utgå ifrån stambasen är att det annars är en gren. 1.3.9 Stamhöjd Trädets stamhöjd är satt från stambasen till den första grenen som tillhör kronan för att på så sätt få ett korrekt värde över hur stor kronan egentligen är. Om definitionen istället hade varit från den första grenen hade kronorna kunnat övervärderas betydligt då det funnits en lågt sittande gren på stammen. Denna definition gör att en gran troligen har en mycket kort stam och att största delen av trädet räknas som kronan. 13
1.3.10 Frihöjd under kronan (lägst hängande gren) Då många förvaltningar har krav på sig att hålla viss frihöjd under trädens kronor har denna parameter definierats utifrån ett tillgänglighetsperspektiv där frihöjden räknas från marknivå upp till den lägst hängande grenen. 1.3.11 Kronhöjd (lägsta gren till toppskott) Olika rekommendationer rekommenderar olika förhållanden mellan stamhöjd och kronhöjd, denna parameter definierar kronans höjd och gör det därmed möjligt att jämföra denna med exempelvis stamhöjden. 1.3.12 Krondiameter Parametern är relativt vanlig i olika inventeringsmanualen och ger möjlighet att se kronutbredningen vid exempelvis nyexploatering och vid vägmiljö. Krondiametern har definierats som ett snittvärde av kronans utbredning. Denna definition tar därmed inte hänsyn till om kronan är osymmetrisk utan redovisas som ett helt symetriskt mått. Denna definition har valts då den är mycket enkel och snabb att redovisa, vilket den inte skulle vara om trädinventeraren var tvungen att mäta in osymmetriska kronor. 1.3.13 Kronvolym Uppgifter om kronvolymen är relativt ovanlig, men förekommer i de beräkningar som finns för bland annat partikelupptag. Då det inte finns något färdigt sätt att räkna ut kronvolymen och då det mycket påverkas av trädets form har ingen färdig uträkning rekommenderats. Detta bör däremot läggas in om en modell hittas/utvecklas. 1.3.14 Andel av kronan som saknas Många äldre träd har någon typ av skada och en av dessa kan vara att delar av kronan saknas. Denna uppgift ger därmed en bild över hur stor del av det specifika trädets krona som saknas räknas från ett tvärsnitt genom trädets krona. Definitionen är tagen från den internationella standarden och därmed ska den även anges i 5-procentsintervall. 1.3.15 Fritext gällande trädets storlek Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets storlek som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 1.4 Trädets position Grupperingen av trädets position är gjort efter dels den faktiska positionen för trädet, men även den växtplats trädets befinner sig i. 1.4.1 Koordinater Koordinater är den mest exakta positionsangivelsen som även blir mer och mer allmänt tillgänglig. Det finns ett flertal olika koordinatsystem som används och det bör därför noteras vilket system som väljs för förvaltningen. Det rekommenderade koordinatsystemet är det som används av Trädportalen 14
som drivs av Artdatabanken. Genom att använda detta system går det att lägga in träddatabasen i deras portal utan att behöva konvertera det till ett annat koordinatsystem. 1.4.2 Gatuadress Att använda adresser som positionsangivelser är även det ett populärt sätt att ange trädets position. Denna parameter ger användaren snabbt en bild över var trädet befinner sig och gör det även möjligt att hitta samtliga träd på en viss gata. Parametern har definierats efter enkelhet för trädinventeraren och bygger därmed på i vilken ordning träden kommer på gatan. 1.4.3 Placering inom fastighet Om trädet befinner sig på en fastighet kan det vara bra att veta var på denna som trädet återfinns för att på så sätt kunna hitta tillbaka till det då koordinater saknas. Definitionen har tagits direkt från en befintlig manual där en relativt enkel metod har används. 1.4.4 Gatu- eller parkträd Ur både skötsel och faktureringssynpunkt kan det vara bra att hålla reda på vilka träd som återfinns i gatu- respektive parkmiljö. Då olika förvaltningar och manualer har olika definitioner har det valts att definiera dessa olika typer utefter ett skötselperspektiv istället för att sätta ett visst avstånd från gatorna. På detta sätt finns det mer flexibilitet exempelvis när träden växer och då kan kräva skötsel som inte tidigare krävdes. 1.4.5 Typ av plantering Parametern har setts som ett steg i bevarandet av viktiga träd, men även medvetandegöra att vissa träd kan vara skyddade såsom alléer. Exemplen som angetts har kommit ifrån personer som arbetat med kulturhistoriskt intressanta trädplanteringar. 1.4.6 Funktion på platsen Denna parameter har efterfrågats då vissa träd kan ha ett stort funktionellt värde då det bland annat kan vara insynsskyddade eller skapa lä på blåsiga platser. 1.4.7 Planteringsplatsens vädersträck Parametern kan ge en förklaring till trädets utveckling beroende på klimatiska påverkningar som beror på vädersträck. Informationen kan även vara vägledande vid nyplanteringar. Då informationen anges som fritext går det att ge mer detaljerade uppgifter kring vädersträcket. 1.4.8 Markanvändning (Naturvårdsverket) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket. 1.4.9 Marktäckning runt trädets stam I flera manualer finns uppgifter om vilken växtplats trädet befinner sig på. Växtplatsen kan däremot variera runt både stam, under krona och runt trädet. Information om marktäckning runt trädet stam har delats upp i ett stort antal olika valmöjligheter för att fånga upp så många möjliga marktäckningar som möjligt, men det finns självklart möjlighet att lägga till fler då inmatningen är enligt fritext. 15
1.4.10 Marktäckning under trädets krona I flera manualer finns uppgifter om vilken växtplats trädet befinner sig på. Växtplatsen kan däremot variera runt både stam, under krona och runt trädet. Information om marktäckning under trädets krona stam har delats upp i ett stort antal olika valmöjligheter för att fånga upp så många möjliga marktäckningar som möjligt, men det finns självklart möjlighet att lägga till fler då inmatningen är enligt fritext. 1.4.11 Typ av växtbädd Information om vilken typ av växtbädd som trädet står i har ansetts viktigt då det både går att följa träds utveckling beroende på växtbädd, men det har även betydelse vid nyplanteringar då detta måste beaktas vid dessa tillfällen. 1.4.12 Markskydd runt trädet Genom att ta in information om vilket markskydd som används går det att göra kontroller av de träd som har ett markskydd som kräver regelbunden tillsyn. Som exempel har tre olika typer av marktäckningar använts, men genom fritextfältet går det att lägga till fler om det finns behov av detta. 1.4.13 Stamskydd Genom att ta in information om trädet har stamskydd går det att göra kontroller av de träd som har detta och därmed kräver regelbunden tillsyn. Endast en Ja/Nej inmatning har valts för denna parameter. 1.4.14 Storlek på planteringsplats Information om den permeabla ytan under trädets krona kan ge viktig information kring trädets utveckling beroende på just detta, det kan även synkliggöra eventuella brister på förvaltningen när det gäller just den permeabla ytan. Anledningen till att just ordet permeabla har valts är att det finns många olika typer av ytor som släpper igenom luft och vatten, bland annat permeabel asfalt som riskerar att falla bort om parametern endast beskrivits som öppen yta. Anges enligt: Antal kvadratmeter 1.4.15 Ljusexponering Parametern gällande ljusexponering är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen. 1.4.16 Tillgänglig jordvolym Informationen om den tillgängliga jordvolymen är en viktig del i förståelsen för olika träds utveckling i den urbana miljön. Tyvärr är informationen troligen svår att få tag i, men vid nyplanteringar bör detta gå att gå tag på, detsamma gäller för träd i parkmiljö som ofta har mer eller mindre obegränsad mängd jord. 1.4.17 Jordart Vid analyser kring jordarts- och ph förhållanden på en specifik växtplats kan denna information samlas i denna parameter, vilket senare kan användas både vid återplanteringar, men även som förståelse för trädets utveckling. Då både jordart och ph ska kunna läggas in i denna parameter har ett fritextfält valts. 16
1.4.18 Infiltrationsbrunn för luft Information om trädet har en infiltrationsbrunn för luft kan användas till ett flertal olika saker, exempelvis för driftkostnader och underlag för entreprenör drift/underhåll. Inmatningen har valts till endast Ja/Nej då detta ger tillräckligt med information för dessa användningsområden. 1.4.19 Lutning under trädets krona Parametern gällande markens lutning under trädets krona är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen. 1.4.20 Saltning på platsen Information om det förekommer saltning på trädets växtplats möjliggör uppföljning av trädets utveckling beroende på saltningen. Uppgiften gör det även möjligt att få ett underlag på hur många träd som berörs av saltningen. Inmatningen har valts till endast Ja/Nej då detta ger tillräckligt med information för dessa användningsområden. 1.4.21 Planteringsplats med kanter Uppgiften kan användas för att jämföra utvecklingen av träd med eller utan upphöjda kanter. Det blir även möjligt at sätta in speciellt skydd för de träd som saknar dessa kanter då saltning genomförs. Inmatningen har valts till endast Ja/Nej då detta ger tillräckligt med information för dessa användningsområden. 1.4.22 Avstånd till närmsta hus Parametern gällande avstånd till närmsta hus är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen. 1.4.23 Avstånd till närmsta byggnad/objekt Parametern gällande avstånd till närmsta byggnad/objekt är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen. 1.4.24 Infrastruktur nära trädet Konflikter mellan träd och infrastruktur kan bli både problematiska och kostsamma. Genom denna parameter blir det möjligt att påvisa eventuella framtida konflikter med exempelvis kollektivtrafik. Som exempel har valts både underjordisk och ovanjordisk infrastruktur då träd kan påverka både de synliga och osynliga delarna av infrastrukturen. 1.4.25 Konflikter med infrastruktur Om information om redan uppkomna konflikter mellan träd och infrastruktur registreras möjliggör detta en planering av skötseln, samt gör det möjligt att följa om vissa trädarter skapar mer konflikter än andra. Trots det relativt stora antalet förslag på inmatningar finns det med stor säkerhet andra konfliktsituationer som kan uppstå, av denna anledning har ett fritextfält valts. 1.4.26 Aktiva gravar under trädets krona Grävning under trädets krona skapar ofta skador på trädets rotsystem, vilket gör det viktigt att samla information kring vilka träd som har aktiva gravar under kronan för att på så sätt hindra att skador uppkommer. 17
1.4.27 Fritext gällande trädets position Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets position som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 18
2 Vitalitet och säkerhet Vitalitet och säkerhets har delats upp i fyra delstycken som på olika sätt ger en bild över vilken kondition trädet befinner sig i, samt om det finns risk för skador på person eller egendom. Delstyckena kommer i den ordning som de bör beaktas för att till sist kunna göra en bedömning kring om trädet utgör någon risk. 2.1 Vitalitet Vitalitetsdelen har delats upp i fyra olika parametrar som på olika nivåer ger information om trädets vitalitet. 2.1.1 Vitalitet Vitalitetsbegreppet är en av de parametrar som varit mer komplicerad att beskriva då det finns ett flertal olika uppfattningar kring vad som innefattas i begreppet vitalitet. Den definition som valts är trädets förmåga att hantera stress, vilket därmed gör det möjligt för ett träd att ha skador, men trots det befinna sig i den högsta vitalitetsklassen. Vidare har vitalitetsbedömningen valts att göras genom ljusgenomsläppligheten i trädets krona som kommer från en tysk manual (Roloff, 2001). Det bör emellertid påpekas att denna metod inte är lämplig för alla trädslag då exempelvis tempelträd, Ginkgo biloba, aldrig skulle kunna komma upp i vitalitet 1. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. 2.1.2 Skottillväxt Under arbetets gång har det inkommit önskemål från flera källor att ta in information kring trädets skottillväxt. Den metod som valts är att mäta denna tillväxt på minst tre skott på olika platser runt om i kronan, exempelvis i sol, skugga och mitt i kronan. Mätningen görs endast för årets tillväxt, alternativt förra årets tillväxt om inventeringen genomförs under vintern eller våren. Denna definition kring hur skottillväxten mäts kommer inte ifrån någon standard utan är endast ett förslag, vilket kan komma att ändras om förslag på befintlig modell inkommer. Inmatningen har valts till centimeter då detta bör vara det enklaste sättet att lägga in denna typ av information. 2.1.3 Bladtäthet och bladstorlek En mer beskrivande parameter som valts att göras helt i fritext är frågan om bladtäthet och bladstorlek. Denna parameter har även den efterfrågats i sin helhet eller delar av den, exempelvis bladstorlek. 2.1.4 Fritext gällande trädets vitalitet Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets vitalitet som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 19
2.2 Skador Skadorna har delats upp i åtta olika parametrar med både ökad detaljnivå och information om risker frö framtida skador. 2.2.1 Skadeklass Skadeklassen är menad som en summerande klass i likhet med vitaliteten för att på ett överskådligt sätt ge en bild över hur allvarligt skadat trädet är. För att undvika att små skador utan betydelse läggs in har parametern beskrivits som att skadan ska påverkar trädet på lång sikt. Som vägledning har även procentsatser lagts in i beskrivningarna, men dessa ska endast ses som en vägledning då det finns mindre skador som trots detta bör räknas som mycket allvarliga, exempelvis på grund av svår röta innanför skadan. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. 2.2.2 Skadeklass, utförlig För en ökad detaljbeskrivning av skadeklassen har en utförligare parameter beskrivits där rotskador/rothalsskador, stamskador och kronskador är beskrivna var för sig. För att undvika att små skador utan betydelse läggs in har parametern beskrivits som att skadan ska påverkar trädet på lång sikt. Som vägledning har även procentsatser lagts in i beskrivningarna, men dessa ska endast ses som en vägledning då det finns mindre skador som trots detta bör räknas som mycket allvarliga, exempelvis på grund av svår röta innanför skadan. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. Denna klassning görs då för vardera rotskador/rothalsskador, stamskador och kronskador. 2.2.3 Mekaniska skador Beskrivningen av vilken typ av mekanisk skada som har skadat trädet ger information som kan användas för framtida åtgärder för att minska risken för att denna typ av skada uppstår igen. Som exempel har tre olika typer av mekaniska skador valts, men även för denna parameter har fritext valts då det troligen finns många andra typer av mekaniska skador som är värda att registreras. 2.2.4 Störing på platsen Olika typer av störningar kring trädet kan påverka dess framtida vitalitet och/eller säkerhet, vilket därmed gör de viktiga att följa. Fem olika typer av störningar finns som exempel som alla på olika sätt kan påverka trädet negativt. Då ett fritextfält valts går det att lägga till ytterligare störningar. 2.2.5 Mängd dieback Parametern gällande mängd dieback är direkt kopierad från den internationella trädinventeringsmanualen. 2.2.6 Risk för skador på grund av markgaller Det finns ett flertal olika installationer kring träden som potentiellt kan skada dem om inte installationerna besiktigas regelbundet. För att kunna hålla reda på dessa ger denna parameter information om risken för skador på trädet på grund av markgaller. 20
Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. 2.2.7 Stamskydd Som en förebyggande åtgärd för att minska risken för skador på trädet anger denna parameter om stamskyddet är i behov av reparation eller borttagning. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. 2.2.8 Fritext gällande trädets skador Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets skador som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 2.3 Sjukdomar och skadegörare Sjukdomar och skadegörare har delats upp i fem olika parametrar. 2.3.1 Sjukdomar och skadegörare Sjukdomar och skadegörare som angripit vissa träd är något som många förvaltningar följer för att dels kunna ta bort sjuka träd, men även undvika att plantera trädarter/sorter som drabbats av sjukdomar i närheten av drabbade träd. Om fler förvaltningar registrerar denna information möjliggörs även ett nationellt informationsutbyte kring sjukdomar och skadegörares utbredning. Som exempel har sex olika sjukdomar med olika nivåer av allvarlighet tagits som exempel, men då det hela tiden dyker upp nya sjukdomar har parameterns inmatning valts till fritext. 2.3.2 Sjukdomar och skadegörare i närheten av trädet Sjukdomar och skadegörare som riskerar att drabba det specifika trädet är något som kan hjälpa förvaltningar att se hur stora delar av trädbeståndet som är hotat av en viss sjukdom. Som exempel har sex olika sjukdomar med olika nivåer av allvarlighet tagits som exempel, men då det hela tiden dyker upp nya sjukdomar har parameterns inmatning valts till fritext. 2.3.3 Svamp Informationen om svamp förekommer på marken eller på trädet bör användas för att senare kunna artbestämma dem om de misstänks utgöra en fara. Anledningen till att denna mer grundläggande parameter finns med är att många har svårt att säkert avgöra vad det är för typ av svamp vid inventeringstillfället. Genom att registrera förekomsten a svampar kan expertis sedan inkallas för att granska dessa träd och då förhoppningsvis ange vilken svamp det rör sig om. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. 21
2.3.4 Svamp, utförlig Om trädet har någon typ av svamp är det viktigt att veta vilken sorts svamp det rör sig om för att därmed kunna göra en korrekt åtgärd. Sju olika svampar har lagts in som exempel, både med svenskt och vetenskapligt namn. Då trädet kan drabbas av både fler sorters svampar och även flera olika sorters svampar samtidigt har en fritextinmatning valts. 2.3.5 Fritext gällande trädets sjukdomar och skadegörare Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets sjukdomar och skadegörare som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 2.4 Risk och säkerhet Risk och säkerhets har delats upp i tre olika parametrar. 2.4.1 Risk för personskada eller materiella skador Riskbedömningar av träd ett mycket svårt och kräver expertis för att göras på ett korrekt sätt. Exemplen i för denna parameter ska därför endast ses som vägledande då det exempelvis kan finnas träd med stora skador och svampangrepp som fortfarande kan räknas som riskfria på grund av bland annat dess placering eller stabilitet i den kvarvarande veden. Det viktigaste att följa för denna parameter är de rekommenderade tidsperioderna som angetts för de två högsta riskklasserna (tre och fyra), genom att använda dessa som utgångspunkt för då riskklassen fastställs kan förvaltningen planera insatserna på ett effektivt sätt. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. 2.4.2 Vikt/storlek av träd eller träddel som riskerar falla Som ytterligare förtydligande av den risk som kan finnas förknippad med ett träd använder ett flertal riskmanualer vikten av den del av trädet som riskerar att falla som en indikation på hur stor skada som potentiellt kan uppstå. Som inmatning har valts kilogram då detta bör vara en korrekt enhet för denna uppgift. 2.4.3 Fritext gällande trädets risk och säkerhet Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets risk och säkerhet som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Exemplen är i många fall mycket långa, vilket beror på att de är kopierade från den internationella manualen. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 22
3 Trädets värden Trädets värden är en sammanställning över de olika mjuka värden som är förknippade med ett träd. De ekonomiska värdena har uteslutits då dessa bygger på färdiga modeller, vilka inte kan sammanställas i denna manual utan läsaren hänvisas istället till den manual som den anser bäst överrensstämmer med dennas behov. De fyra värden som finns beskrivna här är: Biologiskt värde, Estetiskt värde, Kulturhistoriskt värde och Bevarandevärde. 3.1 Biologiskt värde Det biologiska värdet har delats upp i fem olika parametrar varav tre är direkt hämtade från Naturvårdsverket. 3.1.1 Hålstadium (Naturvårdsverket) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket. 3.1.2 Karaktärsdrag (Naturvårdsverket) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket. 3.1.3 Mulmvolym (Naturvårdsverket) (mulm = död ved, löv, gamla fågelbon osv) Parametern är direkt kopierad från Naturvårdsverkets skrift om trädinventering. Informationen har därmed ansett som speciellt intressant av naturvårdsverket. 3.1.4 Mängd död ved Död ved har en stor betydelse för ett träds biologiska värde och kan därför registreras under denna parameter som en procentsats. Uppgiften är mycket svår att ange på en exakt nivå utan blir troligen endast en uppskattning. Inmatningen har trots detta valts att göra i procent i 5-procentsintervall då detta är standard på övriga parametrar som bygger på procent. Ange den procentuella mängden död ved av trädets totala mängd ved. 3.1.5 Fritext gällande trädets biologiska värden Under Delphi-studien, och i Naturvårdsverkets publikationer, framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring biologiska värden som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 3.2 Estetik värde Det estetiska värdet består av sju olika parametrar som på olika sätt belyser det estetiska värdet. 3.2.1 Estetiskt värde Det estetiska värdet har efterfrågats från olika intressenter, men det är samtidigt något som är otroligt subjektivt, vad är egentligen ett estetiskt värde? Då vi för denna parameter inte har kunnat gå in i detalj kring bedömningskriterier har vi valt att låta inventerarens egna subjektiva värderingar 23
har stort inflytande för denna parameter. Tanken är emellertid att parametern ska använda för att identifiera speciellt skyddsvärda träd, vilket bör vara det som trädinventeraren grundar sin bedömning på. Som standard för parametrar med olika klasser har fyra olika klasser valts där 1 är den hösta klassen och 4 den lägsta. 3.2.2 Karaktärsträd Frågan om karaktärsträd finns med i framför allt trädvärderingsmanualer där dessa träd då får ett högre värde på grund av dess inverkan på platsen. Bedömningskriterierna är direkt hämtade från värderingsmanualer vilket visar den betydelse dessa har haft för denna parameter. Valet att ha denna parameter helt som fritext är för att det kan behövas mer utförliga inmatningar kring varför det specifika trädet är ett karaktärsträd. Parametern bör även inte användas i så stor utsträckning, vilket gör det merarbete det är förknippat med att skriva längre förklaringar till relativt lite i sammanhanget. 3.2.3 Artens tillämpning på platsen En del av ett träds estetiska värde är det lämplighet på platsen. Ett vackert träd kan, om det är felplacerat, förlora stora delar att sitt estetiska värde endast på grund att det inte passar på platsen. Trädet kan vara direkt olämpligt beroende på felaktisk jordtyp eller klimatmässighet. Detsamma gäller självklart för det motsatta där ett perfekt utvalt träd bör få en hög poängsättning. Vi har valt att kopiera parametern från värderingsmetoden VAT03 tillsammans med dess poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta. 3.2.4 Miljöförhöjande egenskaper Utöver de rent visuellt estetiska värdena som ett träd kan ha finns det även andra värden som bör tas med i bedömningen, dessa kan bland annat gälla biologiskt värde, bullerreduktion och lä. Trädet kan även ha negativa miljöegenskaper såsom oönskad skugga och allergiproblem. Dessa olika miljöegenskaper är samlade i denna parameter som ingår i VAT03 Då parametern är hämtad från värderingsmetoden VAT03 är poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta. 3.2.5 Trädets arkitektoniska lämplighet Även denna parameter är hämtad från VAT03 och är till för at ge en bild över trädets arkitektoniska egenskaper. I denna parameter värderas om trädet har betydelse för exempelvis optisk ledning, står i en allé eller hur det rent arkitektoniskt påverkar miljön trädet står i. Då parametern är hämtad från värderingsmetoden VAT03 är poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta. 3.2.6 Synlighet Detta är den sista parametern som är hämtad från VAT03 och är visar vilken synlighet trädet har. Tanken är då att om ett träd ses av många människor kommer det att ha ett högre värde än om det exempelvis står på en bakgata där färre människor kan se det. 24
Då parametern är hämtad från värderingsmetoden VAT03 är poängsättning från 1-5 där 5 är det högsta. 3.2.7 Fritext gällande trädets estetik Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets estetik som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 3.3 Kulturhistoriskt värde Det kulturhistoriska värdet är uppdelat i 5 olika parameter med olika nivå av detaljrikedom. Förhoppningen är att dessa olika parametrar som behandlar det kulturhistoriska värdet ska kunna hjälpa till att förhindra oavsiktlig borttagning av betydelsefulla träd. 3.3.1 Kulturhistoriskt värde Denna första parameter är den mer övergripande parametern som vi själva har skapat. Tanken från vår sida är att träd i urban miljö alltid har ett kulturhistoriskt värde, men att det sedan går att öka på detta värde beroende på var och varför trädet är planterat. Parametern kan därför vara till användning för de förvaltningar som endast önskar ha ett övergripande värde för trädets kulturhistoriska värde. 3.3.2 Trädets geografiska kulturhistoriska värde Ett träd kan ha ett stort kulturhistoriskt värde lokalt på grund av att exempelvis en lokalt känd person har planterat trädet, men det kan även vara av regionalt eller till och med riksintresse. Denna bedömning kan ytterligare underlätta att skydda viktiga träd, men även användas för information för exempelvis turister. Som standard i manualen anges värdet på en skala från 1 till 4 där 1 är det högsta värdet. 3.3.3 Ursprungligt i anläggningen Träd som har bedömts vara ursprungliga i exempelvis en park kan ge en viktig bild av hur parken sett ut vid anläggningsskedet. Genom att registrera dessa kan förvaltaren ha en bättre kunskap kring vilka trädarter som ska planteras vid en eventuell återplantering. Informationen går exempelvis även att använda för att göra historiska beskrivningar kring parken. Vi har valt att endast ange detta med ett ja/nej alternativ då ansågs tillräckligt för denna parameter. j 3.3.4 Klon från äldre individ I vissa anläggningar har man valt att använda sig av olika typer av kloning för att på så sätt säkerställa att det används samma genetiska material i anläggningen. Genom att ange detta går det dels att spåra dessa individer, men även se vilken metod som använts. Vi har valt att låta parametern vara ett fritextfält då det troligen kommer att läggas till fler alternativ än de exempel som vi har tagit med. 25
3.3.5 Fritext gällande trädets kulturhistoriska värde Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets kulturhistoriska värde som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. Det går självklart bra att samla alla fritextfält till ett enda fält där samtliga fritextuppgifter samlas. 3.4 Bevarandevärde Även bevarandevärdet är uppdelat i fem olika parametrar som på olika sätt beskriver på vilket sätt trädet är bevarandevärt. 3.4.1 Bevarandevärde Denna första parameter är den mer övergripande parametern som vi själva har skapat. Som för de övriga mer övergripande parametrarna är detta en typ av summering av de övriga parametrarna i denna grupp och är menad som en första klassning av trädet. Parametern kan exempelvis vara till användning vid exploateringar av områden då det är viktigt att på ett övergripande sätt kunna visa på bevarandevärda träd. Som standard är parametern uppdelad i fyra klasser där 1 anger det högsta värdet och 4 det lägsta. 3.4.2 Framtidsträd I områden där det förekommer många äldre individer, eller på platser där det endast förekommer enstaka större träd, kan yngre träd ha ett stort bevarandevärde då de kan fungera som framtidsträd eller ersättningsträd. Inmatningen har valts till fritextfält då det troligen finns anledning att skriva kortare beskrivningar kring vilket träd det är tänkt att fungera som framtidsträd för. 3.4.3 Skyddsvärde (Naturvårdsverket) Denna parameter är direkt hämtad från Naturvårdsverket och används ibland annat trädportalen. Genom att ange detta bidrar förvaltningen till att Naturvårdsverket får en bättre bild över skyddsvärda träd. Inmatningen är hämtad från Naturvårdsverket och anges som fritext. 3.4.4 Lagstadgat skydd Vissa träd har ett lagstadgat skydd vilket är av stor vikt att hålla reda på. Parametern har en fritextinmatning då det kan finnas ett flertal olika lagstadgade skydd. 3.4.5 Fritext gällande trädets bevarandevärde Under Delphi-studien framkom en stor mängd förslag på nya parametrar som både inrapporteras. För att kunna ta in uppgifter kring trädets bevarandevärde som inte angetts under de parametrar som definierats har därför ett fritextfält föreslagits där alla övriga uppgifter kan insamlas. De färdiga exemplen är insamlade från olika typer av manualer och trädinventeringar och är menade som inspiration för förvaltningarnas fritextfält. 26