Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden

Klimathistoria 400 400 ppm: högsta halt av koldioxid på 400 000 år Vissa forskare: 4 miljoner år

Faktorer som förändrar klimatet Variation på stora tidsskalor, 10 000-100 000 år: Jordbanan ändrar sin form (ellipticitet) Jordaxelns lutning Vridning av jordaxeln (precession) Variation på korta tidsskalor, 10-100 år: Vulkanutbrott, meteornedslag Solens intensitet El Niño/La Niña Mänsklig påverkan: Utsläpp av växthusgaser

Hur kan vi studera framtidens klimat? Vi vet mycket om hur klimatsystemet fungerar Vi vet att utsläppen av växthusgaser ökar Vi har tillgång till superdatorer

Att simulera klimat Matematiska ekvationer som beskriver förhållanden mellan lufttryck, temperatur, vind och fukt Modell av jordens hav, land och atmosfär Superdator Beräknade värden Att simulera klimatet i 100 år för hela jorden kan ta flera veckor 8

Antaganden om framtida utsläpp

Antaganden om framtida utsläpp 8.5 4.5 RCP8.5: utsläppen fortsätter att accelerera. RCP4.5: kraftfull klimatpolitik, utsläppen kulminerar år 2040. Enhet: W/m 2 Inget scenario är mer sannolikt än något annat.

Effektstudier: hydrologi Bearbetning av klimatscenarier: DBS-metoden (minimerar systematiska fel i klimatdata med hjälp av högupplösta observationer) Hydrologisk modell (HBV) ger flöden, snö, avdunstning, markfuktighet Information om framtida vattenresurser och risker för översvämningar HBV-modellen

Statistik Modellerna ger tidsserier av meteorologiska och hydrologiska data. För att visualisera resultaten krävs statistikberäkningar: Meteorologi: - Medeltemperatur, värmebölja - Nederbördsperioder, kraftig nederbörd Hydrologi: - Säsongsflöden, höga flöden, lågflöden - Markfuktighet - Snötäcke

Hantering av osäkerheter Antaganden om framtida utsläpp Den största osäkerheten är att vi inte vet hur politiken utformas. - Studera alltid flera scenarier Modeller Har begränsningar och kan omöjligt beskriva alla delar i hela klimatsystemet. - Studera resultat från flera klimatmodeller Upplösning i tid och rum Ej enstaka dagar eller år - Trender över långa tidsperioder Enskilda gridrutor kan ge missvisande resultat. - Studera alltid ett större område (minst 10x10 km)

Tidsperioder

Årsmedeltemperatur Referensperiodens (1961-1990) medelvärde är 3,4 C

Årsmedeltemperatur 1961 1990

Årsmedeltemperatur 1991 2013 1961 1990

Årsmedeltemperatur 2021 2050 1991 2013 RCP 8.5 1961 1990 RCP 4.5

Årsmedeltemperatur 2021 2050 2069 2098 1991 2013 RCP 8.5 1961 1990 RCP 4.5

Gävleborg varmare än Skåne RCP8.5 2069-2098 Referensperiod 1961-1990

Förändring i medeltemperatur 2069 2098 vs 1961 1990 Vinter Vår RCP 8.5 Sommar Höst

Vegetationsperiod Längd Start Referensperiodens (1961-1990) medelvärde är 170 dagar Referensperiodens (1961-1990) medelvärde är vecka 17

Referensperiodens (1961-1990) medelvärde är 2 dagar Värmebölja 1961 1990 2069 2098 RCP 4.5 RCP8.5

Slutsatser temperatur Årsmedeltemperaturen var under 1961-1990 3,4 C i Gävleborg. De senaste 25 åren har temperaturen stigit ca 1 grad. Om vi begränsar våra utsläpp inom en snar framtid (RPC4.5) kommer medeltemperaturen hamna på dryga 6 C i slutet av seklet. Om vi inte begränsar våra utsläpp (RCP8.5) kommer temperaturen hamna på drygt 8 C, vilket är varmare än Skånes medeltemeratur idag. Temperaturökningen är störst på vintern, upp emot 7 grader enligt RCP8.5. Då hamnar medeltemperaturen under vintern på 0 C. Vegetationsperioden ökar med 40-70 dagar. Värmeböljorna blir längre, upp emot 2 veckor.

Årsmedelnederbörd Referensperiodens (1961-1990) medelvärde är 676 mm

Årsmedelnederbörd 1961 1990

Årsmedelnederbörd 1991 2013 1961 1990

Årsmedelnederbörd 2021 2050 1991 2013 RCP 8.5 1961 1990 RCP 4.5

Årsmedelnederbörd 2021 2050 2069 2098 1991 2013 RCP 8.5 1961 1990 RCP 4.5

Förändring i medelnederbörd 2069 2098 vs 1961 1990 Vinter Vår RCP 8.5 Sommar Höst

Referensperiodens (1961-1990) medelvärde är 16 dagar Dagar med 10 mm nederbörd 1961 1990 2069 2098 RCP 4.5 RCP8.5

Intensiv nederbörd Största entimmesnederbörd Största dygnsnederbörd RCP 4.5 Referensperiodens (1961-1990) medelvärde är 33 mm RCP 8.5

Slutsatser nederbörd Årsmedelnederbörden var under 1961-1990 676 mm. Nederbörden ökar med mellan 20 (RCP4.5) och 30% (RCP8.5) till slutet av seklet. Ökningen är störst på vinter och vår, upp till 40%. Den kraftiga nederbörden ökar, största dygnsnederbörd med ca 20% och entimmesnederbörd med 20-30%.

Avrinningsområden i Gävleborgs län

Total medeltillrinning Ljusnan, utlopp i havet Vinter Vår År Sommar Höst

Total 10-årstillrinning 2021 2050 2069 2098 vs 1961 1990 vs 1961 1990 RCP 8.5 RCP 4.5

Total 100-årstillrinning 2021 2050 2069 2098 vs 1961 1990 vs 1961 1990 RCP 8.5 RCP 4.5

Lokal medeltillrinning, säsong 2069 2098 vs 1961 1990 Vinter Vår RCP 8.5 Sommar Höst

Tillrinningens årsdynamik 2069-2098 jämfört med referensperiod 1961-1990, Ljusnan, utlopp i havet

Tillrinningens årsdynamik 2069-2098 jämfört med referensperiod 1961-1990, Gavleån

Antal dagar med snötäckt mark RCP 4.5 RCP 8.5 1961 1990 2069 2098 2069 2098

Antal dagar med skidföre RCP 4.5 RCP 8.5 1961 1990 2069 2098 2069 2098

Låg markfuktighet RCP 4.5 RCP 8.5 1961 1990 2069 2098 2069 2098

Slutsatser vattenföring Den totala årsmedeltillrinningen ökar med 15-30% (Ljusnan). Stora skillnader mellan årstiderna, vinterflödena kan öka med mellan 50 och 100%. Vår och höst visar en liten ökning (Ljusnan) medan sommarflödena minskar i hela länet. De allra största flödena uppvisar olika signaler inom länet, generell ökning hos de kustnära mindre avrinningsområdena och minskning i de större områdena i väster. Vårfloden ökar något enligt RCP4.5 och tidigareläggs ca 1 vecka. Enligt RCP8.5 minskar vårfloden och tidigareläggs ca 2 veckor. Snötäcket minskar, det blir sällsynt med skiföre till slutet av seklet enligt RCP8.5. Markfuktigheten minskar i hela länet.

Metadata Vägledning Rapport

klimatanpassning.se

Skräddarsydda beslutsunderlag Åtgärdsanalyser Översvämningskartering Statistiska analyser Lågpunktskartering Kontaktuppgift för SMHIs professionella tjänster Sten Lindell, Chef Affärsområde Samhällsbyggnad Tel 011-495 8595, E-post sten.lindell@smhi.se www.smhi.se/professionella-tjanster