píóêççâìãéåí aåêcutmlmu Regler för miljöanpassad kemikaliehantering mìääáåéê~ç ïïïkëíóêççâìãéåík~çãköìkëéeë~ãíïïïköìkëélãáäàçf _ÉëäìíëÑ~íí~êÉ oéâíçêeommpjnnjnnfiìééç~íéê~ç~îjáäà ÅÜÉÑEOMMTJNMJOR çåüommujmujnpf e~åçä ÖÖ~êÉ jáäà ÅçåíêçääÉêgçåå~_àìÜêj ååéê _ÉëäìíëÇ~íìã OMMUJMUJNP dáäíáöüéíëíáç qáääëîáç~êé p~ãã~åñ~ííåáåö fååéü ääéêêéöäéêñ êä~äçê~íáîâéãáâ~äáéü~åíéêáåök oéöäéêå~ êä~ëéê~çéé âê~îáä~öëíáñíåáåöéåeãáäà Ä~äâÉå ë~ãíìåçéêäáöö~åçéñ êçêçåáåö~êçåüñ êéëâêáñíéêfiãéå ê ~åé~ëë~çéíáääd íéäçêöëìåáîéêëáíéíîéêâë~ãüéík Göteborgs universitet Miljöenheten Besöksadress, Aschebergsgatan 44 Postadress, SE 405 30 Göteborg, Sweden +46 31 786 1545 +46 31 772 4958 (fax), mls@gu.se, www.gu.se/miljo
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 INKÖP AV KEMISKA PRODUKTER... 3 INKÖPARE AV KEMISKA PRODUKTER... 3 RAMAVTALSLEVERANTÖRER... 3 SUBSTITUTION AV MILJÖ- OCH HÄLSOFARLIGA KEMISKA PRODUKTER... 3 IMPORT AV KEMISKA PRODUKTER... 3 SÄKERHETSDATABLAD... 3 REGISTRERING I KEMIKALIEREGISTRET... 3 FÖRVARING AV KEMISKA PRODUKTER... 4 HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER... 5 KEMIKALIEREGISTER... 5 MÄRKNING AV FÖRPACKNINGAR... 5 MINSKA VOLYMER AV KEMISKA PRODUKTER... 5 TRANSPORT AV KEMISKA PRODUKTER... 5 LAB-PÄRMAR... 5 UTARBETA SÄKERHETSDATABLAD... 5 MILJÖINTRODUKTION PÅ LABORATORIER... 6 GMO... 6 DJURFÖRSÖK... 6 AVLOPP, AVFALL OCH VENTILATION... 7 FARLIGT AVFALL OCH RISKAVFALL... 7 AVLOPP OCH KEMISKA PRODUKTER... 7 VENTILATION OCH KEMISKA PRODUKTER... 7 MILJÖRISKER OCH NÖDLÄGEN... 8 RISKBEDÖMNINGAR... 8 NÖDLÄGE, OLYCKA OCH DRIFTSTÖRNINGAR... 8 TIPS OCH INFORMATION... 8 REGLER FÖR AVLOPP FRÅN LABORATIV FORSKNING OCH UNDERVISNING... 9 REGLER FÖR HANTERING AV ANTIBIOTIKA... 10 Inledning Dessa regler uppdateras kontinuerligt under ledning av universitetets miljöenhet. Ett uppdaterat dokument återfinns i universitetets miljöhandbok, se www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/kemikalier tillsammans med alla andra regler i universitetets miljöledningssystem. Alla reglerna i denna skrift har sitt ursprung i lagstiftning och benämns då med SKALL. I de fall som annat än lagstiftningsregler integrerats i texten så används termen BÖR. Det finns flera orsaker till att dessa BÖR-regler har tagits med. Den vanligaste anledningen är säkerhet, t ex för förvaring av kemikalier. I vissa fall spelar även ekonomiska incitament (t ex kemikalieinköpare). BÖR-formueleringen har också används för råd och vägledning som förbättrar och effektiviserar det laborativa arbetet. Frågor och vägledning om dessa regler och lagstiftning kan ges av miljöcontrollern vid Göteborgs universitet. Frågor om hur reglerna skall appliceras i verksamheten ges av din fakultets miljösamordnare. 2 (av 11)
Inköp av kemiska produkter Inköpare av kemiska produkter Alla kemikalieinköp bör samordnas till en person, en kemikalieinköpare utsedd av prefekten. Antingen utses en kemikalieinköpare per grupp eller en kemikalieinköpare per institution. Ramavtalsleverantörer Universitetet har slutit ramavtal med ett antal leverantörer som SKALL (Lagen om offentlig upphandling) användas för kemikalieinköp. Dessa ger ett bra pris på ett brett sortiment. Leverantörerna finner du i Avtalsdatabasen (www.fa.adm.gu.se/upphandling) Genom att använda ramavtalen kan ett bättre pris förhandlas fram vid nästa upphandling. Om en kemikalie inte finns hos någon av ramavtalslevantörerna, SKALL leverantörer med direktköpsavtal användas, se även dessa i Avtalsdatabasen. Substitution av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter Alla verksamma vid GU, som hanterar och köper in kemiska produkter, SKALL (Miljöbalken, kap 2, 4 Produktvalsregeln) eftersträva en substitution till mindre miljö och hälsofarliga kemiska produkter. Kemikalieinköparna har ett viktigt ansvar för att informera om bättre alternativ om sådant finns. Särskild möda, i arbetet med att substituera mot miljövänligare alternativ, bör ägnas sådana kemikalier som används i större mängder och/eller som används i undervisningen. Två substitutioner har preciserats i lagstiftning och SKALL göras under förutsättning att verksamhetens kvalitet kan upprätthållas, samt att det är ekonomiskt rimligt och praktiskt genomförbart. (1) Halogenerade lösningsmedel byts ut mot icke-halogenerade dito och (2) Bly, kadmium, kvicksilver och andra tungmetaller byts ut mot andra föreningar. I Kemikalieinspektionens databas PRIO (www.kemi.se) finns en mängd ämnen upptagna som bör utfasas, många av dessa används inom universitetet. KLARA-inventerare kan få ut en lista på de kemikalier bland institutionens inventerade produkter som också finns upptagna i PRIO-databasen. Import av kemiska produkter Den som importerat en kemikalie ansvarar för att utarbeta ett säkerhetsdatablad eller skaffa nödvändig skriftlig risk- och skyddsinformation för de importerade ämnena. Om import sker från Europeiska unionen SKALL (REACH, Europapalamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006, Artikel 31) ett säkerhetsdatablad bifogas. Detta SKALL översättas och anpassas till svensk lagstiftning. Vid import av kemiska produkter för eget bruk SKALL (Förordningen 1998:941/KIFS 1998:8) en verksamhetsanmälan till produktregistret göras, om de produkter som importeras har vissa tulltaxenummer. Vid import av mer än 100 kg av någon enskild kemisk produkt per år, SKALL (Förordningen 1998:941/KIFS 1998:8) en produktanmälan göras. Tillstånd krävs för all import av livsfarliga kemiska produkter men föreståndare för institutioner (alltså prefekt) är dock undantagna detta tillståndskrav. Dock gäller allt annat ovan om anmälan och tillstånd. Säkerhetsdatablad Vid varje inköp av en kemikalie som institutionen ej köpt tidigare SKALL leverantören skicka med ett säkerhetsdatablad på svenska (KIFS 1998:8 kap 5, 2 ). Dessa kan sparas i bokstavsordning i en labbpärm som finnas tillgänglig för dem som använder kemikalierna. Gamla och inaktuella kemikalier bör kontinuerligt sorteras ut ur pärmen. Göteborgs universitet säkerställer att alla som hanterar kemikalier har tillgång till säkerhetsdatablad genom att samla dessa elektroniskt i kemikaliehanteringssystemet KLARA, (www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/kemikalier/ se länk i högerkolumn). I detta system finns även annan information om kemikalier. Registrering i kemikalieregistret En del institutioner registrerar kemikalierna löpande vid varje leverans. På det sättet har de alltid ett uppdaterat kemikalieregister. Läs mer om kemikalieregistret nedan. 3 (av 11)
Förvaring av kemiska produkter Det är svårt att ge en heltäckande information om förvaring av kemiska produkter p.g.a. det stora antalet kemikalier, med vitt skilda egenskaper. Det är viktigt att de som hanterar kemikalier skaffar sig tillräckligt med kunskaper om potentiella risker. En mycket bra källa till kunskap är Dangerous properties of Industrial chemicals av Sax och Lewis. I den finns en hel del information om vilka kemikalier som kan vara farliga att blanda. Kemikalier som kan vara farliga att blanda, bör inte heller samförvaras. En annan bra källa är Sammanställning över kemiska ämnen som finns sökbar via UB. Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter skall förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs. (KIFS 1998:8 3 kap, 5 ) Hälsofarliga kemiska produkter skall förvaras så att de är svåråtkomliga för barn och väl avskilda från produkter som är avsedda att förtäras (KIFS 1998:8 3 kap, 6 ) Kemiska produkter som är livsfarliga och mycket farliga skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem (KIFS 1998:8 3 kap, 7 ), följande märkning finns på dessa produkter: o Livsfarliga Faroklass Mycket giftig (Farosymbol dödskalle/farobeteckning Mycket giftig) o Mycket farliga: o Faroklasserna Giftig, Cancerframkallande, Mutagen eller Reproduktionstoxisk (Farosymbol Dödskalle/Farobeteckningen Giftig) o Faroklass Frätande (Farosymbol Frätsymbol/Farobeteckning Frätande/riskfrasen Starkt frätande) o Särskilt begärliga kemikalier Flyktiga lösningsmedel som vid inandning kan befaras medföra berusning SKALL förvaras på ett sådant sätt att denna typ av användning hindras/motverkas. Krav på förvaring Ej syror och baser tillsammans Ej starka syror och organiska ämnen tillsammans Ej kraftigt oxiderande ämnen tillsammans med oxiderbara ämnen Etrar och andra peroxidbildande ämnen förvaras mörkt och svalt i tättslutande kärl. Kemikalier SKALL (föreläggande) förvaras med lock, om det inte är i direkt anslutning till användning av den aktuella kemikalien. Detta dels på grund av läckagerisk och dels pga. att lättflyktiga kemikalier emitteras ut i luft. Detta gäller i synnerhet kemikalier i dragskåp. Kylskåp och frysskåp för förvaring av kemikalier är speciellt konstruerade för detta ändamål. Kemikalier och liknande får ej förvaras i kylskåp eller frysskåp som är avsett för förvaring av mat. Brandfarliga vätskor bör inte förvaras tillsammans med brandfarlig gas eller lättantändligt material. Kemikalieförråd (och laboratorier) SKALL (föreläggande) ej ha öppna golvbrunnar. Om golvbrunn finns, SKALL denna förses med skydd som förhindrar att läckage kan ske. Detta innebär t ex tättslutande lock, manuell öppnings och stängningsfunktion på brunnen eller annan jämförbar anordning. Kemikalier SKALL (KIFS 1998:8 5/Miljöförvaltningen) inte förvaras i dragskåp med öppet avlopp. Begränsad förvaring kan dock ske om avlopp proppats igen eller uppsamlingsvanna används. Observera att flaskor etc. påverkar luftcirkulationen i dragskåpet och rekommendationen är att inte förvara några kemikalier i dragskåpen alls. Utrustning för sanering av spill finns förberedd och är anpassad till de aktuella kemikalierna. Det är lämpligt att utrustningen placeras på utsidan av kemikalieförrådet Det är viktigt att brandklassningen av förvaringsskåp och förråd stämmer med de typer och mängder av kemikalier som förvaras där. Invallning SKALL finnas för brandfarliga kemikalier. Invallning skall rymma det största kärlets volym, och dessutom rymma minst tio procent av den totala volymen kemikalier. Förpackningar SKALL vara avsedda för att förvara den aktuella kemikalien, t.ex. korrugerande och frätande kemikalier skall förpackas i kärl som tål detta, se vidare KIFS 1998:8 kap 3, 2. Vannor och invallning kan med fördel användas för att undvika spill till avlopp och liknande. Dra ner luckan på dragskåp helt när det inte används. Påverkar energiförbrukning kraftigt! 4 (av 11)
Hantering av kemiska produkter Kemikalieregister Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll SKALL universitetet ha ett kemikalieregister enligt följande: 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Arbetsmiljöverket föreskriver också i AFS 2000:4, 38, "Kemiska arbetsmiljörisker" att ett kemikalieregister SKALL finnas tillgängligt hos alla företag som hanterar hälsofarliga produkter. Göteborgs universitet har mot denna bakgrund införskaffat ett webbaserat kemikalieregister, kallat KLARA (www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/kemikalier/ se länk i högerkolumn). Fördelar med detta system är många. Kontakta universitetets skyddsingenjör Christina Svensson för ytterligare information eller din fakultets KLARA-samordnare: Naturvetenskapliga fakulteten Leif Holmlid, Sahlgrenska akademin Barbro Jilderos. Märkning av förpackningar Alla förpackningar SKALL (KIFS 2005:7, 10 ) vara märkta med produktnamn och farosymbol mm. Om sådan märkning inte finns p.g.a. omtappning eller ytteremballage skall uppmärkning ske. I vissa undantagsfall behövs dock inte märkning, t ex om det inte finns minsta risk för personal eller besökare kan skadas av den omärkta kemikalien. Minska volymer av kemiska produkter Ett enkelt sätt att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter är att genomföra laborationer i mindre skala, både i forskning och i undervisning. Utveckling av metoder som minimerar kemikaliemängderna går ständigt framåt, t ex att i metodbeskrivning minska volymerna genom att använda mindre reaktionskärl, såsom små eppendorf-rör och mikrotiterplattor. Den som genomför en laboration bör välja en metod som minimerar användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter. Transport av kemiska produkter Transport av kemikalier SKALL (Lag 2006:263/förordning) ske med en auktoriserad transportör, se Avtalsdatabasen på www.fa.adm.gu.se/upphandling/ All egen transport av kemikalier är förbjuden på allmän väg, som t ex Medicinaregatan. Se vidare Lag (2006:263) om transport av farligt gods www.notisum.se Lab-pärmar En del laboratorier har valt att utnämna laboratorieansvarig på alla sina laboratorier, alltså varje rum. Dessa laboratorieansvariga ansvarar bl.a. för att det finns en lab-pärm på varje laboratorium. Lab-pärmen skall innehålla information såsom säkerhetsdatablad (alt. hänvisning till KLARA) och riskbedömningar mm. Information om agerande vid nödläge kan också vara bra att ha i lab-pärmen. Utarbeta säkerhetsdatablad Normalt blandar universitet endast kemiska produkter för eget bruk, t ex spädningarna och reagenser på lab som tillverkas för eget bruk och som används direkt eller sparas kort tid (timmar/dag) eller blandningar 5 (av 11)
som görs i direkt anslutning till användningen. I den mån det förkommer blandningar som inte uppfyller ovanstående krav SKALL säkerhetsdatablad utarbetas. Miljöintroduktion på laboratorier All ny personal bör få en miljöintroduktion innan de tillåts arbeta i laboratoriet. Introduktionen bör innehålla information om nödläge, avfallshantering, riskbedömningar, grundregler för säkert lab-arbete ur miljöoch hälsosynpunkt. Flera institutioner har utarbetat förslag på hur en sådan introduktion kan utformas, se t ex Institutionen för biomedicin. GMO All hantering av GMO SKALL (Förordning 2000:271) anmälas till vederbörlig myndighet. Det är olika myndigheter som hanterar olika typer av GMO. Universitetet har utarbetat regler för hur GMO skall anmälas och hanteras. Detta regleras i universitetets regel Att hantera GMO som återfinns på www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/gmo/ Ytterligare information om anmälan finns också på www.gmo.nu där alla tillsynsmyndigheterna samarbetar för att ge heltäckande information för GMOhantering och anmälan. Djurförsök Djurförsök hanteras i djurskyddslagen 1988:534 och djurskyddsförordningen 1988:539 samt vissa andra författningar. Universitetet har samlat all verksamhet med försöksdjur till en lokal. På detta sätt säkerställs att djuren och djurförsöken hanteras på ett professionellt sätt och med största möjliga hänsyn till djuren. Om djurförsök utanför denna lokal genomförs måste universitetet skyddingenjör, samt även Miljöenheten kontaktas i förväg. För djurförsök behövs följande tillstånd: Tillstånd för försöksdjursverksamhet inkl. godkännande av anläggning och viss personal Tillstånd att föda upp försöksdjur, även in-house breeding Tillstånd för import av djur avsedda för djurförsök Tillstånd från djurförsöksetisk nämnd för varje forskningsprojekt (Blankett D174 på Jordbruksverkets hemsida) Dessutom fordras att alla forskare, forskarstuderande, laboratoriepersonal samt djurvårdande personal har genomgått en särskild utbildning om försöksdjur. 6 (av 11)
Avlopp, avfall och ventilation Alla som hanterar kemiska produkter säkerställer att miljö och hälsofarliga kemiska produkter inte sprids i miljön. Farligt avfall och riskavfall Om den kemiska produkten efter användning utgör ett farligt avfall SKALL (Förordning 2001:1063) denna behandlas i enlighet med Göteborgs universitets regler för farligt avfall (www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/avfall/). ALLA kemikalierester, som inte kan hällas till avlopp (se nedan), är farligt avfall. Kemikalieavfall SKALL (Förordning 2001:1063) inte blandas med varandra, dvs. separata behållare för klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, syror, baser och oxiderande ämnen etc. För att det farliga avfallet skall kunna hämtas och transporteras av avfallsentreprenör SKALL det förpackas i godkända kärl och kartonger, samt och märkas med en ifylld etikett Farligt avfall som finns att beställa från avfallsentreprenör (RECI eller IL recycling). Glas och plastvaror som kontaminerats med farliga kemikalier skall hanteras som farligt avfall. Mer specifik information om kemikalieavfall finns på www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/avfall/ Riskavfall är ett begrepp som innefattar skärande och stickande, radioaktivt avfall, smittförande avfall, biologiskt avfall, biologiskt avfall-agarplattor, cytostatikaavfall, humanavfall, blodavfall och läkemedelsavfall. Dessa typer SKALL paketeras och märkas på specifika sätt. Läs mer om dessa regler på www.fa.adm.gu.se/arbetsmiljo/arbetsmiljohandboken/atillo/riskavfall Avlopp och kemiska produkter Universitetet har en grundregel när det gäller kvittblivning av kemikalier: Alla kemikalielösningar som till sitt kemiska innehåll skiljer sig från normalt hushållsavlopp ska samlas i slaskbehållare och skickas till destruktion som farligt avfall. Universitetet har dock kommit fram till vissa undantag från ovanstående regel. Regler för avlopp från laborativ forskning och undervisning vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola redovisas i en bilaga nedan. I denna bilaga återfinns också hanteringsregler för antibiotika som i vissa fall inaktiveras vid autoklavering/kokning. All laborativ personal SKALL (Förordning 2001:1063/ABVA) efterleva dessa regler. Innan avvikelser från denna regel görs måste fakultetens miljösamordnare eller universitetets miljöenhet informeras. Tillsynsmyndigheterna kräver också att universitetet, vid behov, genomför analyser av avloppsvatten. Ventilation och kemiska produkter Indunstning SKALL inte användas som ett sätt att bli av med en kemikalierest. Alla kemikalier SKALL (KIFS 1998:8 3 kap, 5 /Miljöförvaltningen) hanteras/förvaras på ett sådant sätt att utsläpp till luft minimeras. I vissa fall kan indunstning användas som ett sätt att minska vatten-innehållet i lösning, t ex oorganiska ämnen i vattenlösning. Vid indunstning av vatten från organiska lösningar skall det vara helt säkerställt att inget farligt avdunstas tillsammans med vattnet. 7 (av 11)
Miljörisker och nödlägen Riskbedömningar Även om det är de anställda som SKALL (Förordning 1998:901/AFS 1997:10 4 ) göra riskbedömningarna för de arbetsmoment där de arbetar med kemiska produkter så är det arbetsgivare (prefekten) som ansvarar för att de finns. Riskbedömningarna skall vara dokumenterade och tillgängliga. Observera att riskerna för skador på personal, SAMT riskerna för skador i miljön och människor i omgivningen, skall bedömas. Glöm inte att riskbedöma: Farligt avfall, hantering och utsläpp Olyckor/utsläpp vid förvaring av kemikalier Luftföroreningar i lokal och från dragskåp Spridning av GMO, se vidare GMO Utsläpp till avlopp, golvbrunnar/vask I kemikalieregistret KLARA finns mallar på riskbedömningar som med fördel kan användas. Nödläge, olycka och driftstörningar Det SKALL finnas rutiner för hur man skall agera vid nödlägen, t ex spill, explosionsrisk eller brand. Rutinerna skall vara dokumenterade och tillgängliga om de är omfattande och komplicerade. Nödlägesberedskap SKALL också övas regelbundet. Prefekten ansvarar för säkerhetsarbetet fungerar, oavsett vem som utför den praktisk arbetet. All personal SKALL känna till vad de skall göra vid ett eventuellt nödläge (rädda, larma, varna, brandsläckare, nöd-dusch och utrymningsvägar mm). Fråga din arbetsledare vad som gäller vid din arbetsplats. Eventuella misstag, driftstörningar eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, t ex utsläpp av kemikalier till avloppsnätet eller till luft, SKALL (ABVA 18) omedelbart meddelas myndigheterna, antingen räddningstjänsten tfn 112 eller Miljöförvaltningen i Göteborg, tfn 031-61 26 96 (61 26 10 vxl) http://www.miljo.goteborg.se/ Tips och information Kemikalieregistret KLARA; www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/kemikalier länk i högerkolumn Universitetets rutin för hantering av GMO; www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/gmo Kemikalieinspektionen: www.kemi.se/ PRIO-databasen www.kemi.se/templates/prioframes 4045.aspx Reningsverkets hemsida www.gryaab.se Göteborgs universitets miljöenhet http://www.mls.adm.gu.se/kontakt/ Laborationer i mikroskala i undervisningssyfte, Lennart Sjölin, professor, Institutionen för kemi Dangerous properties of Industrial chemicals, av Sax och Lewis Mätningar av utsläpp till avlopp från laboratorier www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/kemikalier Riktlinjer för avlopp från laborativ forskning och undervisning vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/kemikalier Göteborgs universitets avfallsplan, www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/rutiner/avfall Göteborgs universitets hemsida för arbetsmiljö: http://www.arbetsmiljo.adm.gu.se Arbetsmiljöverket http://www.av.se/ Kretsloppskontoret i Göteborg http://www.goteborg.se/kretslopp 8 (av 11)
Regler för avlopp från laborativ forskning och undervisning Syfte Syftet är att ge riktlinjer och stöd för hur avfall i flytande form från laboratorier ska hanteras, inklusive vilka utsläpp som kan tillföras det kommunala avloppet. Omfattning Riktlinjerna gäller forsknings- och utbildningslaboratorier, som har antingen Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola som huvudman och är kopplade till det kommunala reningsverket GRYAAB (Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag), via det kommunala avloppsnätet. Dessa riktlinjer är ett undantag från gällande regler och lagstiftning och har efter kommunikation med vederbörliga myndigheter och reningsverk godkänts. Detta undantag bygger på förhållandena på ovanstående laboratorier och aktuell del av ledningsnätet, reningsverket och Göta Älv. Följaktligen kan denna rutin EJ användas av andra verksamheter, utanför GU och Chalmers, utan att föregås av kommunikation med vederbörliga myndigheter. Ansvar Prefekten ansvarar för kemikaliehantering och avlopp vid institutionen. Prefekten kan utse en person med avloppsansvar som stöd för övriga anställda och studenter. Frågor Frågor besvaras i första hand av institutionernas avloppsansvariga, i andra hand av miljösamordnarna: Jens Mentzer, Göteborgs universitet, mls@gu.se och Jennica Kjällstrand, Chalmers 031-772 2641, jennica.kjallstrand@chalmers.se Om du har förslag på fler kemikalier som bör sättas upp på listan, e-posta förslagen till Jennica eller Jens. Avloppsreningsverket GRYAAB är också behjälpliga med frågor och/eller tveksamhet runt kemikalier i det kommunala avloppet, se www.gryaab.se eller ring 031-64 74 00. Utsläpp Utsläpp av ämnen/kemikalier som inte uppfyller kraven i dessa riktlinjer skall, i enlighet med lagstiftningen, omedelbart anmälas till Miljöförvaltningen (031-61 26 10), samt SOS alarm (112) Bakgrund För att minska vår samlade miljöbelastning och risken att släppa ut skadliga ämnen från våra verksamheter är det mycket viktigt att alla bidrar till att minska utsläppen av kemikalier till avloppsnätet så långt det är möjligt. Avloppsvatten från Göteborgs universitet och Chalmers verksamheter går huvudsakligen till GRYAAB och kan endast tas emot under förutsättning att det kan behandlas i Ryaverket. Reningsverket är byggt för att behandla de föroreningar som normalt förekommer i avloppsvatten från hushåll. Miljöfarliga och skadliga ämnen, såsom tungmetaller och vissa organiska ämnen som är svårnedbrytbara, giftiga, bioackumulerande (lagras i levande organismer) eller nitrifikations-/denitrifikationshämmande (stör kväveavskiljningen) får absolut inte hällas ut i avloppsnätet. Grundprincip: Alla kemikalielösningar som till sitt kemiska innehåll skiljer sig från normalt hushållsavlopp ska samlas i slaskbehållare och skickas till destruktion som farligt avfall. Detta medför att endast lösningar som utan några som helst tvivel är helt ofarliga för personal, vattenlås, ledningssystem, rörmokare, reningsverkets olika processer, Göta älv och dess organismer, Kattegatt och Atlanten etc, på både kort och lång sikt, får tillföras avloppet. Undantag från grundprincipen: 9 (av 11)
Göteborgs universitet och Chalmers har efter kommunikation med vederbörliga myndigheter och reningsverk givits tillåtelse för nedanstående undantag från gällande regler och lagstiftning. Undantagen bygger på förhållandena på de aktuella laboratorierna, kemikaliernas farlighet och nedbrytbarhet, samt på förhållandena i Göteborgs avloppsledningsnät, reningsverk och recipient. Följaktligen kan INTE denna rutin användas av andra än GU/Chalmers, utan att föregås av kommunikation med myndigheter. Om en kemikalie skall tillföras avloppet måste samtliga tre punkter vara uppfyllda: 1. Det skall röra sig om mindre mängder av t ex experimentrester eller lösningsmedel, som är svåra att samla upp vid t ex diskning. Det är inte tillåtet att hälla ut rena kemikalier direkt från burk eller liknande. Denna lista skall alltså inte tillämpas för kvittblivning vid kemikalieutrensning etc. Kontrollera noga att lösningen inte innehåller några skadliga bikemikalier! 2. ph-värdet skall vara lägst 5 och högst 11,5 Mycket sura eller basiska lösningar kan skada ledningssystemet. ph-värdet skall därför justeras. 3. Ämnet är ett av nedanstående: - Oorganiska kemikalier: Oorganiska ämnen skall lämnas som farligt avfall. Dock kan följande joner i vattenlösning hällas till avlopp i små mängder: Katjoner: Na +, Mg 2+, K +, Ca 2+, Ti(IV), Mn(IV) (obs ej Mn(VII)), Fe 2+, Fe 3+, Al 3+ Anjoner: Cl -, Br --, I -, CO 2-, 3 NO 3 -, PO 4 3-, SO 3 2-, SO 4 2-, silikater, borater Det är ett önskemål från GRYAAB att vi inte tillför Li+ till avloppet, då de använder detta ämne för att spåra vissa saker i ledningsnätet. - Organiska kemikalier: Ämnenas koncentration får ej överstiga 10 volymprocent vid uthällande (ledningar/vattenlås skadas). Maximalt 3 liter tioprocentig lösning/dygn och laboratorierum, samt maximalt 30 liter tioprocentig lösning/dygn och byggnad, förutsatt att det sker utan risk för antändning eller inandning. Metanol, etanol, propanol, isopropanol, butanol, Propanon (Aceton), Acetonitril Glukos - sackaros m.fl. sockerarter, Urea Myrsyra, ättiksyra, propionsyra, citronsyra - Radioaktiva isotoper: För Chalmers gäller att utsläpp av alfastrålande isotoper inte får ske. Övriga isotoper med strålnivåer över bakgrunden får släppas ut efter tillstånd från Chalmers strålskyddsansvarige. Härvid skall SSI 1983:7 följas. Även risk för ackumulering av radioaktivitet i ledningar, reningsverk och slam skall beaktas. För Göteborgs universitet gäller att vissa isotoper kan tillföras avloppet, i enlighet med Strålskyddsinstitutets föreskrift 1983:7, se vidare www.ssi.se Regler för hantering av antibiotika Vissa antibiotika inaktiveras vid autoklavering/kokning och kan därefter hällas ut i avlopp (se tabell nedan). Antibiotika som inte inaktiveras av autoklavering/kokning eller där effekten av autoklavering/kokning är okänd lämnas som farligt kemikalieavfall. För att hälla ut t.ex. odlingsmedium där antibiotika är inaktiverad krävs självklart att mediet inte innehåller några farliga bikemikalier! Antibiotika beredd i form av läkemedel (tablett eller lösning) lämnas alltid som läkemedelsavfall. 10 (av 11)
Dessa rekommendationer gäller för kvittblivning av t.ex. experimentrest eller odlingsmedier som uppkommit i universitetet laboratorium. Dessa rekommendationer skall alltså inte tillämpas för kvittblivning vid kemikalieutrensning etc. Hanteringsanvisningar Följande behandling skall genomföras utan undantag: Antibiotika Beta-laktamer Ampicillin Carbenicillin Penecillin Aminoglykosoider Geneticin (G418) Gentamycin Kanamycin Neomycin Streptomycin Övriga: Amphotericin Fungizon Blasticidin Ciprofloxacin Enrofloxacin Erytromycin Kloramfenikol Nalidixinsyra Puromycin Sulfadoxin Tetracyclin Vankomycin Zeocin Zeomycin Rekommendation (Förstörs vid kokning/autoklavering) (Förstörs vid kokning/autoklavering) Lämnas som kemikalieavfall (okända egenskaper) Lämnas som kemikalieavfall (förstörs INTE vid autoklavering) Lämnas som kemikalieavfall Lämnas som kemikalieavfall (förstörs INTE vid kokning) Lämnas som kemikalieavfall Lämnas som kemikalieavfall och skall helst bytas ut helt! Lämnas som kemikalieavfall (okända egenskaper) Lämnas som kemikalieavfall (okända egenskaper) Sammanfattningsvis lämnas antibiotika där osäkerhet råder som kemikalieavfall Källor: Antibiotika-Fibel, Gerg Thieme Verlag, Stuttgart, 1975, samt Rekommendationer för behandling av antibiotikaavfall vid Karolinska Institutet, Christina Hallgren m.fl. Synpunkter och kompletterande information lämnas till Miljösamordnaren på Sahlgrenska akademin eller universitetets miljöcontroller. 11 (av 11)