-52.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Protokoll 1 (9) Antecknat av Sonja Dobo, Sara Brunnberg, Susanna Ekströmer Närvarande Mötesdatum 2015-08-27 Frånvarande Mötestid Myndighetsmöte på Socialstyrelsen 27 augusti 2015 Möten 2016: Januari tisdag 18 och onsdag 19 - återkommer med lokal. Augusti 25 på FOI i Kista. Kontakta Niklas Andrén för frågor eller förslag till nästa möte. Niklas.andren@msb.se Plats: Stockholm Tid: 09.00-16.00 Beslut i prioriteringsordning 1. Inga beslut togs Välkommen: Enhetschef Niklas Andrén hälsade välkommen och informerade om programpunkterna. Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, propositionen som t.ex. låg till grund för bildandet av. Niklas beskrev myndighetsmötets syfte och mål som grundar sig i de uppdrag MBS fick i regleringsbrevet 2009 tillsammans med de årligen återkommande uppdragen inom CBRNE fram till 2014: - I samverkan med berörda myndigheter redovisa sådana områden där det finns behov av ökad nationell samordning inom ramen för samhällets förmåga att hantera olyckor och avsiktliga händelser med CBRN. Därutöver ska myndigheten redovisa hur en utvecklad och stärkt samverkan inom dessa områden utformas framöver. - Resultat blev 13 prioriterade områden hämta skrivning från orginaldokumentet 2009-4551
samhällsskydd och beredskap Protokoll 2 (9) Syfte Mål ett mötesforum för alla som arbetar med frågor inom området CBRNE/farliga ämnen från lokal till central nivå stödjer ett mötesforum för alla, med alla, där vi gemensamt utformar programmet efter aktuella behov I den samverkan som har skett med berörda myndigheter tillsammans med s ansvar att samordna arbetet inom CBRNE under dessa uppdrag innebär kännedom om vad som görs inom området CBRNE. Bild 1. Beskriver de regeringsuppdrag inom CBRNE som har genomförts tillsammans med berörda myndigheter. Aktörsgemensam CBRNE - strategi status för projektet prioriterade områden Ingrid Persson, Projektet är försenat delvis på grund av det har varit ett omfattande inläsningsmaterial och för att arbetet har bedrivits säkerhetsklassat. Den avgränsning som har använts är identifierat behov som inte omhändertas på annat sätt utifrån :s skyddsvärden och kopplat till det vilken resursinsats som krävs för att vidmakthålla det skyddsvärda. Kvar är det 9 områden av hög allvarlighetsgrad och nu ska vägledningen ses över, matchas mot gemensammagrunder. I slutet av oktober till slutet av november kommer det en
samhällsskydd och beredskap Protokoll 3 (9) remiss. Prioriterade områden kommer att bli en bilaga som är sekretessbelagd. Tullverket anser att man inte bör gå ut med prioriterade områden som öppen handling. ska förvalta arbetet. Prioriterade områden kommer att presenteras på CBRNE-dagarna. Det är också viktigt att viktigt att komma igång med att implementera mål och delmål samt börja arbeta med de prioriterade områdena. RSA - redovisningsverktyg Therese Wikström, Ett nytt verktyg för redovisning av RSA driftsätts 1 sept. Syftet är att tillhandhålla en säkrare redovisning för kommuner, landsting, och statliga myndigheter samt underlätta hanteringen för mottagarna. Föreskrifterna styr vad som ska redovisas. Kommer att ge förbättrad möjlighet till analys och en samlad bild. Kommunerna redovisar till länsstyrelserna som ska aggregera och rapportera vidare. RSA är en del av Plattform för skyddad behörighetskontroll (PSB) motsvarar bank- ID, gäller även för andra moduler: - applikationen för CBRNE - självmätning - incidentrapportering Ansök om certifikat, utfärdas av :s kundtjänst. Samma behörighet gäller även för applikationen för CBRNE. - Fråga: finns någon som försöker ta fram motsvarande på EU nivå? o Inget som känner till. - Fråga: kan vi få del av andras RSA? o Nej, det är låst till den egna organisationen. - Fråga: finns det en utskriftsfunktion? o Ja, allt kan sammanställas i en wordfil som går att skriva ut. - Fråga: hur är det med spårbarhet? o Allt man gör loggas av systemet Arbetsgruppen tar tacksamt emot synpunkter och behov. Therese.wikstrom@msb.se Nationell applikation för CBRNE Susanna Ekströmer, Under mål 4 i den aktörsgemensamma CBRNE-strategin finns det ett delmål som säger att aktörer på alla nivåer ska ges tillgång till en överblick över vilka projekt som har genomförts eller pågår inom området CBRNE. För att mål 4 ska kunna nås bör det tas fram en databas för CBRNE-projekt Nyheter i version 2.0. Inloggningsbrevet har förenklats, samordnat utseende och funktioner med verktyget för RSA, enklare för användaren, första sida med nyheter, går att lägga till bilagor och kan lägga till särskilda nyheter. Projektets titel extra viktig för tydlighet och spårbarhet, den som visas i listan. Uppföljning, kan besvaras av alla men bara skickas in av projektansvarig/ägare, går att skriva ut både före och efter besvarande. Sök, alla rubriker kan användas, fritext söker på information i fritextrutorna. Inaktivitet mer än 15 minuter stänger systemet av säkerhet.
samhällsskydd och beredskap Protokoll 4 (9) Systemet kommer inte att bli bättre än den information som registreras, varje myndighet har ansvar att lägga in adekvat information. Alla kan se allt till skillnad från RSA. Informationen är säkerhetsklassad och en gallringsutredning är genomförd. Utvärdering januari 2016 till myndighetsmöte idag har vi 60 projekt om det inte finns minst 300 projekt i januari bör man överväga nedläggning. Frågor: Det finns myndigheter som inte tillåter installation av certifikaten. Nytt, trodde den frågan var löst, kontrollerar igen. Är det möjligt att inför 2017 göra ansökan till 2:4an via systemet? Då blir det mer naturligt att använda applikationen. Grundstrukturen framtagen, fortsatt utveckling är nu möjlig. På sikt bör både ansökan och rapportering för 2:4 finnas i systemet. Kanske en fråga för SOFÄ att samordna? Tullverket: Bra om man har 2:4 generellt, inte bara för CBRNE. Den färdiga mallen för 2:4 ansökan samma som i applikationen. CBRNE är längst fram, vi kan bli kravställare. 2:4 måste vara för hela området, inte bara CBRNE SKL föreslår att vända på problematiken - projekt kan bara beviljas om de är registrerade i applikationen? Presentation av arbetet med processen för behov av forskning inom CBRNE, Åsa Scott, FOI, Sara Brunnberg och Susanna Ekströmer Se presentation Socialstyrelsens kunskapscentrum Susannah Sigurdsson, Socialstyrelsen Socialstyrelsens kunskapscentrum inrättades utifrån identifierade behov av kunskapsutveckling inom området katastrofmedicin samt för att säkerställa tillgång till experter inom området katastrofmedicin för samhällets krisledningsorgan. Detta för att bidra till att krisberedskapsplaneringen grundar sig på kunskap och beprövad erfarenhet. Katastrofmedicinområdet har generellt haft svårt att hitta/erhålla finansiering för forskningsprojekt utan prioriteras ofta lågt i konkurrens med annan forskning. Från och med år 2012 finns verksamheten inskriven in i Socialstyrelsens instruktion: 3 a Socialstyrelsen har ett samlat ansvar för att expertis utvecklas och upprätthålls samt att kunskap sprids om 1. katastrofmedicin, och 2. inom styrelsens verksamhetsområde, krisberedskap. Styrelsen ska verka för att expertis inom dessa områden står till samhällets förfogande vid kriser och katastrofer. Det finns 6 stycken kunskapscentrum: Strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN), Stockholm
samhällsskydd och beredskap Protokoll 5 (9) Katastrofpsykiatri (KcKP), Uppsala Katastrofmedicin (KcKM), Linköping-inriktning sjukvårdsledning Katastrofmedicin (KcKM), Stockholm-inriktning internationella insatser Katastrofmedicin (KcKM), Umeå-inriktning mass-skadehändelser inom transportområdet Katastroftoxikologi (KcC) Umeå, Stockholm För mer information se ppt. Nationell beredskapsplan kärnteknisk olycka Mats Ardbreck, Den färdiga planen finns på https://www.msb.se/sv/om-/nyheter-ochpress/nyheter/nyheter-cbrne/nationell-beredskapsplan-for-karntekniskolycka/ Gemensamma grunder samverkan och ledning Niklas Andrén, Projektet avslutades i december 2014 Nu stundar ett implementeringsarbete vilket tyvärr fastnat i en överklagan av konsultupphandling. Mer info förhoppningsvis vid nästa myndighetsmöte. Fortsatt arbete med strategin för oljeskadeskydd Sonja Dobo, Presenterades hur det aktörsgemensamma arbetet med oljeskadeskydd är organiserat i Sverige och syftet med Sveriges strategi för oljeskadeskydd av Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO). De gemensamma strategiska dokumenten består av fyra delar: - Framtida riskbild - Strategi - Handlingsplan - Program En övergripande presentation gavs av de olika delarna. Oljeskadeskyddet är en del av Samordning CBRNE, bidrar till samma effektmål och utgår från samma strukturerade arbetssätt. Handlingsplanen är på remiss till 8 oktober, fyra hearingar genomförs under september. synpunkter på handlingsplanen välkomnas, platser finns kvar till hearingarna. Se :s kalender. NSO:s årliga konferens Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 genomförs i år den 1-2 december i Göteborg. Se :s kalender Välkommen! Helsingforskonventionen har utvidgats att omfatta även strand, vilket berör många svenska aktörer som är verksamma inom det strandnära oljeskadeskyddet. Konventionen ställer krav på att Östersjöstater: - ska ha kapacitet för insats på strand - ska ha planer för insats på strand (och för gemensamma insatser) - får efterfråga stöd vid insatser på strand - ska ge stöd efter bästa förmåga - ska utbyta information - ska arrangera övningar på strand (även gemensamma övningar) En gemensam manual för bekämpning på strand har tagits fram.
samhällsskydd och beredskap Protokoll 6 (9) En särskild arbetsgrupp för strandnära oljeskadeskydd (EWG SHORE) har inrättats. är ordförande för gruppen och har två pågående uppdrag, inom två områden som Sverige är framstående. - Ta fram HELCOM ramverk för övning på strand - Ta fram förslag för regional Miljöatlas Läs mer på http://www.helcom.fi/ CBW Symposium, Martin Nygren, FOI Det 12:e och kommande CBW symposiet presenterades. Går av stapeln den 8-10 juni 2016 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Går att anmäla sig redan nu. Programmet håller på att skapas men huvudtalare är bestämda. FOI är ansvariga för arbetet med det finns en projektledningsgrupp för symposiet. http://www.foi.se/en/our-services/conferences-and-seminars/12th-cbw- Protection-Symposium/ Sveriges bilaterala samarbete med USA Anne Lindquist Anderberg, Åsa Kyrk Gere är Sveriges kontaktpunkt och DHS Science and Technology (S&T) är USAs kontaktpunkt för det bilaterala samarbetet. Sverige är det tredje mest aktiva landet under de bilaterala avtalen. Se ppt. När Sverige vill samarbeta med USA måste det finnas väl formulerade underlag som omfattar mål, resultat och nytta. Samverkan för effektiv smittspårning Maria Sörby, Science for Life Laboratory Uppsala universitet SciLife lab skapades efter Vinnovas utlysning strategiska innovationsområden. Forskningsinfrastruktur är prioriterat område. Två ansökningar beviljades; Sci Life lab Uppsala universitet Sci Life lab Stockholm (Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan) Numera har de båda SciLife labben gått ihop till en organisation och är en fortsatt nationell satsning. Erbjuder bl.a. service, teknik utveckling, analytisk support-inom området storskaligt sekvensering av arvsmassa. Arbetsupplägget genererar ofta tvärdisciplinära projekt! Erbjuder flertal utbildningar däribland ett stort antal kurser i bioinformatik. Uppsala universitet har tagit initiativ till akademi industri möten. Ett mötesforum för att industri och akademi ska kunna mötas och hitta gemensamma projekt. Samarbetet fastnar dock ofta i att hitta den konkreta frågeställningen! Nu finns önskemål att skapa ett liknade upplägg för akademi och myndighetssamverkan. En workshop tillsammans statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Livsmedelsverket genomfördes med fokus på smittspårning av patogener med sekvensering av arvsmassa. All sekvensdata hamnar i ett stor databank kallad Uppnex. Det kan användas för smittspårning i alla typer av miljöer; fält, foder, djur, människa och miljö.
samhällsskydd och beredskap Protokoll 7 (9) Det har skapats finansiering för ett projekt angående myndighetssamverkan och Maria söker ledamöter till en referensgrupp för projektet. Mötesdatum 2016 och Avslut Deltagare: Lars Lundgren Ingrid Nilsson Britta Bergstedt Carl Elfving Tommy Wirén Åke Sivertun Anna Kanth Toni Dufvenberg Tomas Sandström Örjan Martinsson Ann-Louise Wickholm Mats Johansson Lars Persson Bengt Söderström Ida Andersson Niklas Andrén Sara Brunnberg Sonja Dobo Susanna Ekströmer Hans Ekåsen Mikael Korhonen Claes Löfström Yvonne Näsman Ingrid Persson Therese Wikström Svante Ödman Anders Hultén Gunnar Näslund Eddie Björck Diana Fröhler Susannah Sigurdsson Åsa Ljungquist Christina Arosenius Eva Ladberg Max Ekberg Jesper Nilsson Ola Nerf Martin Nygren Dala Mitt Räddningstjänst Folkhälsomyndigheten FormGnistan Brimas AB Fortifikationsverket Frivilliga Flygkåren Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsmakten, SkyddC Jordbruksverket Kustbevakningen Landstinget Västernorrland Livsmedelsverket Länsstyrelsen Skåne CA Monitor AB Nationella bombskyddet Nationell Operativ avdelning (NOA) Polismyndigheten Region Väst Sjöfartsverket Socialstyrelsen Socialstyrelsen Svenska Blå Stjärnan Svenska Blå Stjärnan Sveriges Kommuner och Landsting Säkerhetspolisen Södersjukhuset, UTB C Totalförsvarets forskningsinstitut
samhällsskydd och beredskap Protokoll 8 (9) Åsa Scott Karin Mårtensson Bengt-Olof Svensson Rafael Zawilinski Gunilla Åhlander Magnus Brattgård Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikverket Trafikverket Tullverket Vallentuna kommun Värmdö kommun Sändlista: Affärsverket Svenska kraftnät Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Försvarsmakten Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försäkringskassan Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kustbevakningen Livsmedelsverket Läkemedelsverket Länsstyrelserna se nedan Naturvårdsverket Rikspolisstyrelsen Säkerhetspolisen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen SOS Alarm Statens kriminaltekniska laboratorium Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges kommuner och landsting Sveriges lantbruksuniversitet Totalförsvarets forskningsinstitut Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Åklagarmyndigheten Länsstyrelser Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne
samhällsskydd och beredskap Protokoll 9 (9) Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland