Ekonomiskt bistånd/socialbidrag 2000

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2001:7 Ekonomiskt bistånd/socialbidrag 2000 Social assistance 2000 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

Statistics - Social Service Social assistance 2000 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Resultat... 6 Definitioner... 16 Kvalitet... 20 Summary... 23 Definitions... 26 List of terms... 27 Tabellförteckning/List of tables... 29 Teckenförklaring/Explanation of the symbols... 32 Bilageförteckning/Appendix... 32 Tabell/Tables... 33 Bilaga/Appendix... 86 Information: Hans Schwarz, Socialstyrelsen, tfn 08 555 535 78 Inger Forslund, SCB, tfn: 08 506 940 84 Publicerat: 12 juli 2001 Tidigare publicering: Denna statistik publicerades av Socialstyrelsen under åren 1949 1962 och under åren 1963 1993 av Statistiska centralbyrån i Statistiska meddelanden serie S SM. Fr o m 1994 publicerades statistiken återigen av Socialstyrelsen. Previous publication: The National Board of Health and Welfare published yearly statistics during the period 1949 1963. Thereafter, Statistics Sweden issued this publication in Statistical Reports series Social Welfare (SM serie S) until the responsibility of publication returned to the National Board of Health and Welfare in 1994. ISSN 1401-0216 ISBN 91-7201-542-X Artikelnr 2001-44-07 2

Sammanfattning Inledning I denna publikation redovisas statistik över ekonomiskt bistånd (som tidigare kallades socialbidrag) samt introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Introduktionsersättning jämställs i statistiksammanhang med ekonomiskt bistånd/socialbidrag. Statistiken syftar till att redovisa hur många personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd någon gång under 2000 och med vilka belopp samt fördelningen av biståndsmottagare och biståndshushåll efter faktorer som kön, ålder, födelseland, sysselsättningsstatus, med mera. Resultaten grundar sig på individdata. I denna rapport ingår en fördjupad beskrivning av långvariga biståndshushåll och mottagare. Resultat Biståndshushåll Under 2000 fick cirka 279 000 hushåll bestående av 522 000 individer ekonomiskt bistånd/socialbidrag någon gång under året. Cirka sju procent av hushållen i befolkningen (18-64 år) fick ekonomiskt bistånd vid någon tidpunkt under 2000. Antalet biståndshushåll minskade med 35 000 eller med elva procent jämfört med 1999. Andelen nya biståndshushåll eller hushåll som fått bistånd 2000, men inte 1999, var två procent. Det innebär den lägsta noteringen sedan 1981. Motsvarande andel kvarvarande biståndshushåll, det vill säga andel hushåll i befolkningen som fått bistånd två år i följd, var drygt fem procent den lägsta noteringen sedan 1993. Det utbetalda beloppet per biståndshushåll var i genomsnitt 34 200 kronor, vilket är en ökning med drygt en procent i fasta priser jämfört med 1999. Detta belopp ökade successivt med 60 procent sedan 1990. Fler ensamstående kvinnor med barn fick ekonomiskt bistånd i proportion till befolkningen än andra hushållstyper. Drygt en fjärdedel av de ensamstående mödrarna fick bistånd under 2000. Jämfört med 1999 minskade denna andel med sju procentenheter. För de övriga hushållstyperna var minskningen större. Ensamstående män utan barn var den hushållstyp där andel biståndshushåll var näst störst elva procent och också den hushållstyp där minskningen var näst minst. Drygt ett av fyra barn i Malmö kommun och cirka ett av fem barn i Göteborgs och Landskrona kommun levde i ett biståndshushåll 2000. I riket som helhet var motsvarande andel ett av tio barn. I kommunerna Öckerö, Forshaga och Danderyd levde ett barn av hundra i hushåll som behövde ekonomiskt bistånd. Biståndsmottagare Biståndsmottagarna var i stor utsträckning yngre människor. Av biståndsmottagare, 18 år och äldre, var nästan fyra av tio i åldern 18 29 år. Tio procent av samtliga invånare i åldern 18 29 fick ekonomiskt bistånd 2000. Andelen personer i denna ålder med ekonomiskt bistånd minskade däremot mer än motsvarande andel i övriga åldersgrupper under de senaste två åren. 3

Medan 3 procent av samtliga svenskfödda var biståndsmottagare var 17 procent av de utrikesfödda, exklusive flyktingar, biståndsmottagare. Skillnaden är störst i åldersgruppen 65 år och äldre där 0,5 procent av de svenskfödda och 10 procent av de utrikesfödda, exklusive flyktingar, är biståndsmottagare vilket torde bero på att många utrikesfödda hamnar utanför pensionssystemet. Antalet svenskfödda minskade med 12 procent och antalet utrikesfödda, exklusive flyktingar, minskade med 9 procent jämfört med 1999. Andelen biståndsmottagare som var arbetslösa utan ersättning någon gång under året minskade från 43 procent 1998 till 38 procent 1999 och till 35 procent 2000. Motsvarande andel var större för män än kvinnorna och större för biståndsmottagare i åldern 40 59 år än i övriga åldersgrupper 2000. Nästan fyra procent av biståndstagarna var långvarigt arbetslösa eller inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året. Jämfört med 1999 minskade andelen med nästan hälften. Fler män än kvinnor var långvarigt arbetslösa. Kostnader för ekonomiskt bistånd Under 2000 utbetalades ca 9,5 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd/socialbidrag, inklusive introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Det var en minskning med en tiondel jämfört med 1999 och med nästan en fjärdedel uttryckt i fasta priser jämfört med 1997 då kostnaderna var högst. Kostnaderna för 2000, också uttryckt i fasta priser, var de lägsta sedan 1994. Drygt 4,7 miljarder kronor eller nästan hälften av den totala biståndssumman utbetalades till biståndshushåll där samtliga vuxna är utrikesfödda, exklusive flyktingar. Cirka 1 miljard har betalats ut till flyktingar. Långvarigt biståndsmottagande personer/hushåll med ekonomiskt bistånd i minst 10 månader under kalenderåret Nästan tre av tio biståndshushåll var långvarigt biståndsmottagande, det vill säga hushåll som erhöll ekonomiskt bistånd minst tio månader under ett kalenderår. Andelen var oförändrad jämfört med 1999. Biståndshushåll bestående av ett sammanboende par, både med och utan barn, var långvariga biståndshushåll i större utsträckning än andra hushållstyper 44 respektive 41 procent. Nästan var femte svenskfödd och nästan varann utrikesfödd biståndsmottagare var långvariga biståndsmottagare. Det långvariga biståndsmottagandet minskade med ökad vistelsetid 1. Antalet utrikesfödda biståndstagare i Sverige med uppehållstillstånd i mindre än fem år ökade med 13 procent. Den största minskningen var för utrikesfödda, som har haft uppehållstillstånd i 10 19 år, som minskade i antal med 21 procent. 1 Vistelsetid räknas från och med det år uppehållstillstånd erhölls. 4

Bakgrund Den ekonomiska bistånds-/socialbidragsstatistiken grundar sig på uppgifter som socialnämnden eller motsvarande i kommunen lämnar årligen och som avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd enligt 6 b respektive 6 g socialtjänstlagen (SoL). Statistiken har producerats av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Socialstyrelsen. Begreppet socialbidrag byts ut från och med denna rapport mot begreppet ekonomiskt bistånd i enlighet med de begrepp som numera används i socialtjänstlagen. Ekonomiskt bistånd för vård och behandlingsinsatser av olika slag räknas i detta sammanhang inte som ekonomiskt bistånd/socialbidrag. Det gör däremot introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. En person som flytt till Sverige räknas i statistiken som flykting från och med det år han fått arbets- och uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. Kommunen avgör själv om introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd skall utbetalas i det enskilda fallet och bestämmer också ersättningens storlek. Ett villkor för att sådan ersättning skall beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställs av kommunen efter samråd med berörd person. Staten kompenserar kommunen för utgifter som avser bland annat ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Kompensationen ges främst med schablonbelopp, som avser att täcka kommunernas utgifter för introduktion av flyktingar. Kommunerna kan också få ersättning från staten för extraordinära kostnader för vissa utländska medborgare som inte längre räknas som flyktingar i statistiken. Detta gäller för funktionshindrade, sjuka eller äldre personer som inte anses kunna ta ett arbete. Förändringar och nyheter i denna rapport Från och med denna rapport införs en del nyheter. Priser redovisas i fasta priser i stället för löpande priser som i tidigare rapporter. Det vill säga att biståndsbeloppen justeras för inflation. Inflationen skattas med hjälp av konsumentprisindexet (KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen som avser tidigare år kompenseras för effekter av mätfel och stora förändringar som till exempel skattereformer. Tre nya tabeller införs också i denna rapport. Den första, tabell 27, är en flödestabell som redovisar bidragstid under år 2000 i antal månader fördelad efter bidragstid 1999 för olika kategorier av hela befolkningen. Dessa är definierade efter bland annat födelseland och hushållstyp. I de andra nya tabellerna redovisas fördelningen av långvariga biståndsmottagare, det vill säga biståndsmottagare som fått bistånd i minst tio månader under kalenderåret, efter kön och ålder i tabell 28. I tabell 29 redovisas långvariga hushåll fördelade efter hushållstyp, födelseland och vistelsetid. 5

Resultat Utvecklingen av biståndskostnaderna Kostnader minskade med en tiondel Under 2000 utbetalades ca 9,5 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd/socialbidrag, inklusive introduktionsersättning för flyktingar. Det var en minskning med en tiondel i fasta priser jämfört med 1999. Av det totalt utbetalade beloppet var tre procent, eller omkring 280 miljoner kronor, introduktionsersättningar. Diagram A. Utbetalt ekonomiskt bistånd/socialbidrag 1983 2000, miljoner kronor inkl. och exkl. flyktingar. / Total expenditure on social assistance including and excluding refugees, SEK million 1983 2000. Miljoner kr, fasta priser 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Totalt Exkl. flyktingar 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 År Den lägsta kostnadsnivån på sex år Kostnader för ekonomiskt bistånd ökade nästan trefaldigt i fasta priser, under perioden 1983 1997 vilket kan utläsas i diagram A. Jämfört med 1997 minskade kostnaderna tre år i rad med sammanlagt nästan en fjärdedel i fasta priser. Noteringen för år 2000 var den lägsta sedan 1994. Högst biståndsbelopp för flyktinghushåll I genomsnitt var det utgivna biståndsbeloppet per hushåll där minst en person är född utomlands, exkl. flyktingar, 45 100 kronor och 45 800 kronor per biståndshushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make 2 är utrikesfödda. Det innebär en ökning med tre procent sedan 1999. Det genomsnittliga biståndsbeloppet ökade med två procent för svenskfödda biståndshushåll och minskade med tre procent för flyktinghushåll med bistånd till 23 400 kronor respektive 68 100 kronor. Biståndshushåll Vart fjortonde hushåll fick ekonomiskt bistånd Nästan 279 000 hushåll fick ekonomiskt bistånd/socialbidrag och/eller introduktionersättning någon gång under 2000. Det var 35 000 färre än året innan och 109 000 färre än år 1996 då antalet var störst. I relativa termer minskade antalet biståndshushåll med mer än en tiondedel jämfört med år 1999 och med nästan tre tiondelar 2 Här jämställs samboende med maka/make. 6

jämfört med 1996 då antalet var störst efter lågkonjunkturen i början av 1990- talet. Drygt sju procent av samtliga hushåll i befolkningen (där registerledaren var 18 64 år) var biståndshushåll jämfört med åtta procent år 1999. Tabell A. Biståndshushåll och biståndsbelopp fördelat efter födelseland 2000./ Number of households receiving social assistance and expenditure by country of birth 2000. Samtliga Svensk- Flykting- Utrikesfödda Därav både hushåll födda hushåll hushåll exkl registerhushåll flyktingar ledaren och dennes ev. partner är utrikesfödda Antal 278 655 155 991 14 924 107 740 102 823 Procent 100 56 5 39 37 Förändr. från 1999-11 -13-29 -5-5 Utbetalt biståndsbelopp i medeltal per biståndshush. 34 166 23 397 68 072 45 061 45 824 Förändr. från 1999 1 2-3 3 3 Totalt utbetalt bistånd i miljoner kr 9 521 3 650 1 016 4 855 4 712 Procent 100 38 11 51 49 Förändr. från 1999-9 -10-30 -2-1 Nästan fyra av tio biståndshushåll var utrikesfödda Av samtliga biståndshushåll var 39 procent utrikesfödda hushåll, exklusive flyktinghushåll, det vill säga hushåll där registerledaren och/eller dennes eventuella maka/ make är utrikesfödda, och 37 procent hushåll där både registerledaren och dennes eventuella make/maka är utrikesfödda. Cirka 56 procent var svenskfödda hushåll Flyktinghushållen utgjorde 5 procent av det totala antalet biståndshushåll. Två procent av hushållen var nya biståndshushåll Under år 2000 var två procent av hushållen i befolkningen (där registerledaren var 18 64 år) nya biståndshushåll i den meningen att de inte fick bistånd närmast föregående år. Noteringen var den lägsta sedan 1981. Nytillströmningen var högst i de yngste ålderskategorierna för registerledare i åldern 18 24 år och lägst i de äldsta kategorierna för registerledare i åldern 50 64 år. Vart tjugonde hushåll var ett kvarvarande hushåll Andelen kvarvarande biståndshushåll, det vill säga hushåll som fått bistånd två år i följd, var fem procent. Denna andel var den lägsta andelen kvarvarande biståndshushåll sedan 1993. Av biståndshushåll där registerledaren var i åldern 20 24 år fick närmare nio procent ekonomiskt bistånd vilket var den största andelen inom åldersgrupperna. Samma andel redovisades för denna åldersgrupp även 1999. Den åldersgrupp där kvarvarande var lägst var 60 64 år. 7

Diagram B. Antal biståndsmottagare och biståndshushåll 1983 2000. * /Number of recipients and households which received social assistance 1983 2000. * Tusental 800 700 600 500 Biståndsmottagare 400 300 200 Biståndshushåll 100 0 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 År * Mätmetoden ändras under perioden. Antal biståndsmottagare 1990 1992 redovisas med både det gamla och det nya måttet /A new method of measure is introduced during the period. In this figure the values for 1990 1992 are computed by both the new and the old methods. Nittiotalets ökning av det genomsnittliga biståndsbeloppet per hushåll fortsätter I genomsnitt utbetalades ca 34 200 kronor per hushåll. Jämfört med 1999 var detta en ökning av genomsnittsbeloppet med 450 kronor eller med drygt en procent i fasta priser. Under 1990-talet steg genomsnittsbeloppet med cirka 60 procent (se diagram C). Under år 2000 var biståndstiden per hushåll 5,8 månader vilket var samma genomsnittstid som året innan. Uppgången i antalet månader som noterades under 1990-talet mattades av under de fem senaste åren. Det genomsnittliga antalet månader var störst för biståndshushåll där registerledaren var 50 74 år. 8

Diagram C. Genomsnittligt antal biståndsmånader och genomsnittlig kostnad per hushåll 1983 2000 * /Average length of assistance period in months and average expenditure per household 1983 2000. Kronor i 2000 års priser Antal månader 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Antal biståndsmånader per hushåll Genomsnittligt belopp per hushåll 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 * Mätmetoden ändras under perioden. Antal biståndshushåll 1990 1992 redovisas med både det gamla och det nya måttet./a new method of measure is introduced during the period. In this figure the values for 1990 1992 are computed by both the new and the old methods. De flesta biståndshushållen var ensamstående utan barn Drygt sex av tio biståndshushåll bestod av en ensamstående person utan barn. Av de svenskfödda gäller detta mer än sju av tio och av de utrikesfödda gäller det drygt hälften. Cirka hälften av flyktinghushållen var ensamstående utan barn. I förhållande till totalbefolkningen var ensamstående kvinnor med barn den vanligaste hushållstypen bland biståndshushållen. Mer än en av fyra i denna grupp var biståndshushåll 2000. Gifta/samboende par utan barn var sällan biståndshushåll. Två procent av dessa hushåll mottog ekonomiskt bistånd. De största minskningarna i andelen biståndshushåll i befolkningen jämfört med 1999 skedde inom hushållstyperna ensamstående män med barn och ensamstående kvinnor utan barn. Den minsta minskningen var bland ensamstående kvinnor med barn. Nästan 18 procent av de ensamstående föräldrarna i befolkningen fick ekonomiskt bistånd i minst 4 månader både 1999 och 2000 och nästan 6 procent fick bistånd i minst sju månader. Denna hushållstyp var den vanligaste för bistånd både 1999 och 2000. Sammanboende par utan barn var den minst vanliga. Cirka 1,5 procent fick bistånd minst 4 månader både 1999 och 2000. År 7 6 5 4 3 2 1 0 9

Tabell B. Biståndshushåll fördelade efter hushållstyp 2000./Recipient households by type of household 2000. Hushåll Bistånds- Bistånds- Andel biståndshus- Förändring i hushåll, hushåll, håll av samtliga hus- procent antal procent håll i befolkningen 1999 2000 18 64 år, procent Ensamstående kvinnor med barn 46 311 17 27-7 Ensamstående kvinnor utan barn 58 682 25 9-15 Ensamstående män med barn 5 322 2 9-17 Ensamstående män utan barn 96 519 37 11-10 Gifta/samboende med barn 37 469 14 4-14 Gifta/samboende utan barn 13 910 6 2-13 Summa * 258 244 100 7-12 * Exklusive hushåll som enbart innehåller barn under 18 år och hushåll med okänd hushållstyp./excluding households consisting of children under 18 years of age and households of unknown household structure. Biståndsmottagare Antalet biståndsmottagare minskade med 10 procent sedan 1999. Jämfört med 1996 då antalet biståndsmottagare var högst minskade antalet med 28 procent. Under samma period minskade kostnaderna med 21 procent, vilket tyder på att det främst var personer med mindre behov som inte längre behövde ekonomiskt bistånd. De flesta som fick bistånd var unga Mottagarna av ekonomiskt bistånd/socialbidrag var i stor utsträckning unga. Av vuxna biståndsmottagare var 40 procent i åldern 18 29 år. Tabell C visar biståndsmottagarnas fördelning efter kön, ålder, biståndsmottagarnas andel av befolkningen (18 år eller äldre) samt förändringen jämfört med 1999. Totalt var 5 procent av befolkningen (18 år eller äldre) biståndsmottagare. I åldersintervallet 20 24 år fick 12 procent ekonomiskt bistånd. Det var också i de yngre ålderskategorier som de största minskningarna sedan 1999 förekom. Biståndsmottagare i åldern 20 24 minskade med 17 procent. Totalt sett var det små skillnader mellan könen. Fördelning i åldersgrupper visar dock skillnader. Biståndsfrekvensen var större för kvinnor under 40 år och över 59 år i både absoluta och relativa tal. I åldern 40 59 år fick män ekonomiskt bistånd oftare än kvinnor. 10

Tabell C. Vuxna biståndsmottagare fördelade efter ålder och kön 2000./Adult recipients by age and sex 2000. Ålder och Bistånds- Biståndsmot- Antal bistånds- Förändring födelseland mottagare tagare 2000, mottagare i procent 2000, antal andel av samtliga per 100 inv. 1999 2000 biståndsmottagare i samma samma kategori kategori Män 18-19 år 9 212 6 9-1 20-24 år 28 722 17 11-17 25-29 år 20 595 12 7-12 30-39 år 40 205 24 6-13 40-49 år 34 786 21 6-7 50-59 år 19 076 11 3-3 60-64 år 4 495 3 2 1 65-74 år 5 867 4 2 1 75 - w år 2 976 2 1-5 Summa 18-w år 165 934 100 5-10 Kvinnor 18-19 år 10 121 6 10-5 20-24 år 32 032 18 13-17 25-29 år 23 915 14 8-14 30-39 år 43 812 25 7-12 40-49 år 31 165 18 5-7 50-59 år 14 884 9 2-5 60-64 år 4 950 3 2 0 65-74 år 7 876 5 2-3 75 - w år 5 574 3 1-1 Summa 18 w år 174 329 100 5-10 Stor skillnad mellan svenskfödda och utrikesfödda För svenskfödda vuxna var antalet biståndsmottagare störst i åldersgruppen 20 24 år, medan för utrikesfödda vuxna var åldersgruppen 30 39 år störst. Den relativa skillnaden mellan utrikesfödda och svenskfödda biståndsmottagande i befolkningen ökar med ålder. I synnerhet var andelen utrikesfödda invånare över 65 år med ekonomiskt bistånd 20 gånger så stor som motsvarande andel för svenskfödda invånare över 65 år. Detta beror sannolikt på att de utrikesföddas pensioner är otillräckliga. Jämfört med 1999 minskade antalet svenskfödda vuxna biståndsmottagare med 12 procent medan antalet vuxna utrikesfödda, exklusive flyktingar, minskade med 9 procent. Den största minskningen var i åldersgruppen 20 24 år för de svenskfödda och åldersgruppen 30 39 för de utrikesfödda, exklusive flyktingar. Den lägsta minskningen för svenskfödda var i åldersgruppen 60 64 år. För utrikesfödda, exklusive flyktingar, ökade antalet biståndsmottagare i åldern 18 19 år. 11

Tabell D. Vuxna biståndsmottagare fördelade efter ålder och födelseland 2000. /Adult recipients by age and country of birth 2000. Ålder och Bistånds- Biståndsmot- Antal bistånds- Förändring födelseland mottagare tagare 2000, mottagare i procent 2000, antal andel av samtliga per 100 inv. 1999-2000 biståndsmottagare i samma samma kategori kategori Svenskfödda 18 19 år 11 966 7 7-9 20 24 år 41 859 24 9-19 25 29 år 24 895 14 5-14 30 39 år 38 677 22 4-13 40 49 år 31 530 18 3-9 50 59 år 17 495 10 2-6 60 64 år 3 155 2 0,8-2 65 w år 7 571 4 0,5-4 Summa 18 w år 177 148 100 3-12 Utrikesfödda, exkl. flyktingar 18 19 år 6 445 5 35 7 20 24 år 16 549 12 33-13 25 29 år 16 278 11 25-12 30 39 år 38 340 27 21-15 40 49 år 30 677 21 17-8 50 59 år 14 984 10 10-0,8 60 64 år 5 799 4 10 1,4 65 w år 14 006 10 10 0,6 Summa 18 w år 143 078 100 17-9 Mer än 16 procent av de utrikesfödda fick ekonomiskt bistånd i minst fyra månader både 1999 och 2000 Drygt två procent av de svenskfödda fick bistånd i minst fyra månader. Nästan åtta procent av de utrikesfödda, exklusive flyktingar, och en halv procent av de svenskfödda fick bistånd i minst sju månader. Allt färre biståndstagare var arbetslösa utan ersättning Under år 2000 var 35 procent av biståndstagarna arbetslösa utan ersättning någon gång under året. Mer än 40 procent av männen och nästan 30 procent av kvinnorna var arbetslösa. En fördelning av arbetslösheten för biståndsmottagare efter ålder visar att åldersgruppen 20 24 år hade störst andel och att andelen minskade med ökad ålder. 3 Mer än 50 procent av 20 24 åringarna var arbetslösa. Totalt minskade antalet arbetslösa biståndsmottagare med 16 procent jämfört med 1999. 3 Med undantag av äldersgruppen 18 19 år som inte är helt jämförbar med övriga åldersgrupper eftersom en stor del av 18- och 19-åringar bor kvar hos föräldrarna och studerar på gymnasium. 12

Statistiken om biståndstagarnas arbetslöshet började 1998 i syfte att förklara arbetslöshetens betydelse för biståndstagarna. År 1998 var 43 procent och 1999 var 38 procent av biståndstagarna arbetslösa utan ersättning. Resultaten tyder på att arbetslöshet förklarar en allt mindre del av biståndstagandet i samband med att situationen på arbetsmarknaden förbättras. Långvarig arbetslöshet eller inskrivning vid arbetsförmedlingen hela året förekom hos fyra procent av samtliga biståndsmottagare samt för fem procent av männen och tre procent av kvinnorna. Detta innebär nästan en halvering jämfört med 1999. Biståndsmottagare i åldern 40 59 år var oftare långvarigt arbetslösa än personer i övriga åldersgrupper. Långvarigt biståndsmottagande Mer än fyra av tio sammanboende biståndshushåll får långvarigt bistånd En fördelning i hushållstyper visar att mer än 40 procent av gifta/samboende par var långvariga biståndsmottagare medan motsvarande andel för ensamstående hushåll var cirka hälften så stor (se diagram D). Jämfört med 1999 minskade antalet långvariga biståndsmottagare mest för sammanboende med barn (15 %) och minst för sammanboende utan barn (7 %). Diagram D. Andel av biståndshushåll som var långvariga biståndshushåll i kategorier av hushållstyp 2000./Proportion of assistance receivers which consists of long-term assistance receivers by type of household 2000. Gifta/samboende par Ensamstånde kvinnor Ensamstånde män utan barn med barn 0 10 20 30 40 50 Procent Exklusive hushåll som enbart innehåller barn under 18 år och hushåll med okänd hushållstyp./excluding households consisting of children under 18 years of age and households of unknown household structure. 13

Diagram E. Andel av samtliga biståndsmottagare som var långvariga biståndsmottagare i olika ålders- och könsgrupper 2000./Proportion of the total number of assistance receivers which consists of long-term assistance receivers by sex and age 2000. Åldersgrupp 75 - w år 65-74 år 60-64 år 50-59 år 40-49 år 30-39 år 25-29 år 20-24 år Kvinnor Män 18-19 år Samtliga 0 10 20 30 40 50 60 70 Procent Långvarigt biståndstagande vanligast för kvinnor 60 74 år Med undantag för den yngsta och den äldsta ålderskategorierna steg andelen biståndsmottagare som var långvariga biståndsmottagare med åldern för både män och kvinnor. Cirka hälften av biståndsmottagarna 60 år och äldre var långvariga biståndsmottagare medan en fjärdedel av biståndsmottagarna under 30 år fick bistånd lika länge. Vanligast var långvarigt biståndsmottagande för kvinnliga biståndsmottagare 60 74 år. Totalt sett var andelen biståndsmottagare, som också var långvariga biståndsmottagande, ungefär samma för män och kvinnor. För kvinnor över 60 år och under 30 år var långvarigt biståndsmottagande vanligare än för män. Män i åldern 30 49 år var däremot långvariga biståndsmottagare oftare än kvinnor. Minskningen i antal långvariga biståndsmottagare skilde sig inte nämnvärt mellan könen. I åldersgrupperna förkom däremot stora skillnader. Antalet långvariga biståndsmottagare under 30 år minskade med 14 procent jämfört med 1999 medan för åldersgrupperna 60 år eller äldre noterades ingen förändring. Utrikesfödda biståndsmottagare med kort vistelsetid oftast långvariga biståndsmottagare Resultaten som redovisas i diagram F visar att långvarigt biståndstagande var vanligare för utrikesfödda än för svenskfödda. Nästan en av fem svenskfödda biståndsmottagare och nästan hälften av de utrikesfödda var långvariga biståndsmottagare. För de utrikesfödda finns ett starkt samband mellan ökad vistelsetid 4 och mindre behov av långvarigt ekonomiskt bistånd. Antalet utrikesfödda långvariga biståndsmottagare som har haft uppehållstillstånd i 0 4 år ökade med 13 procent jämfört med 1999. I de övriga kategorierna minskade antalet. Mest minskade antalet i vistelsetidsgruppen 10 19 år där antalet minskade med 21 procent. 4 Vistelsetid räknas från och med det år uppehållstillstånd erhölls. 14

Diagram F. Andel av mottagarna som var långvariga biståndstagare i olika kategorier av födelseland och vistelsetid 2000./Proportion of assistance receivers which consists of long-term assistance receivers by country of birth and length of residency in Sweden 2000. Födelseland och vistelsetid 0-4 år 5-9 år 10-19 år 20 - w år Utrikesfödda Svenskfödda 0 10 20 30 40 50 60 Procent Vistelsetid räknas från och med det år uppehållstillstånd erhölls./length of residency in Sweden starts with the year that the resident permit is obtained. Regionala skillnader i ekonomiskt bistånd/socialbidrag Flest biståndsmottagare i stora städer Nästan sex av tio biståndsmottagare bor i storstäder och större städer. Inkluderas även förortskommunerna bodde sju av tio vuxna biståndsmottagare i någon av dessa kommungrupper. Andelen var oförändrad jämfört med 1999. Av de vuxna svenskfödda biståndsmottagarna bodde sex av tio i storstäder, förortskommuner och större städer och av de vuxna utrikesfödda biståndsmottagarna, inklusive flyktingar, var motsvarande andel åtta av tio. Biståndsbeloppet per invånare varierar inom landet Biståndsbeloppet räknat per invånare varierar stort mellan kommuner och län. De län som hade lägst biståndsbelopp räknat per invånare år 2000 var Norrbotten med 405 kronor per invånare och Jämtland med 500 kronor invånare. Den högsta kostnaden räknat per invånare hade Skåne län med 1 466 kronor invånare. Större kommuner har oftast högre kostnader för ekonomiskt bistånd räknat per invånare än mindre kommuner. Resultaten från en regressionsanalys tyder på ett starkt samband mellan befolkningsstorlek och utbetalt belopp per invånare i kommunerna. De kommuner som rapporterade lägst biståndsbelopp per invånare år 2000 var, liksom år 1999, Malmös förortskommuner Vellinge och Kävlinge med 92 kronor respektive 137 kronor räknat per invånare. De högsta kostnaderna redovisade Malmö (3 262 kr/inv), Landskrona (2 707 kr/inv) och Göteborg (2 610 kr/inv). Genomsnittet för riket var 1 073 kronor per invånare. De kommuner som hade minst andel biståndsmottagare var Vellinge, Danderyd och Lidingö - samtliga med en procent. Störst andel hade Malmö och Landskrona med 15 respektive 13 procent. Mer än vart fjärde barn i Malmö levde i biståndshushåll Drygt ett av fyra barn i Malmö kommun och cirka ett av fem barn i Göteborgs och Landskrona kommun levde i ett biståndshushåll 2000. I riket som helhet var motsvarande andel ett av tio barn. I kommunerna Öckerö, Forshaga och Danderyd levde ett barn av hundra i hushåll som behövde ekonomiskt bistånd. 15

Definitioner Antal hushåll i befolkningen När antal biståndshushåll per 100 hushåll i befolkningen redovisas hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Dessa uppgifter utgör skattningar som baseras på ett urval ur befolkningen. Som hushåll i befolkningen räknas ensamstående personer (med eller utan barn) samt gifta och sammanboende par med eller utan barn. Den befolkningsrelaterade redovisningen avser, som framgår av tabellerna, endast åldrarna 18 64 år. Arbetslösa Till denna kategori räknas de personer som någon gång under 2000 återfanns med någon av följande sökandekategorier: Personer som kan ta arbete direkt Personer som får eller har behov av mer omfattande service från Arbetsförmedlingen, till exempel yrkes- eller utbildningsvägledning Personer som väntar på beslutad arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetslösa utan ersättning En person som har varit inskriven vid Arbetsförmedlingen någon gång under året och som inte erhållit någon form av arbetslöshetsersättning under samma år klassificeras som arbetslös utan ersättning. Arbetslöst hushåll Med arbetslöst hushåll avses ett hushåll där registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende var arbetslös utan ersättning någon gång under året. Barn Med barn avses personer under 18 år. Biståndshushåll Ett biståndshushåll kan bestå av en ensamstående man eller kvinna med eller utan barn under 18 år, eller av gifta/samboende 5 med eller utan barn under 18 år. Undantagsvis kan ensamstående eller sammanboende 16- och 17-åringar bilda egna hushåll. En person kan ingå i flera biståndshushåll under ett år till följd av förändrad hushållsbild. Om exempelvis en ensamstående biståndstagare bildar ett nytt hushåll som sammanboende par och fortsätter få bistånd registreras två biståndshushåll. Biståndsmottagare Med biståndsmottagare avses samtliga personer i de hushåll som fått ekonomiskt bistånd/socialbidrag oavsett om hela hushållet eller endast någon av dess medlemmar fått bistånd. Biståndstid Antal månader som biståndshushållet har fått ekonomiskt bistånd. 5 Här jämställs samboende med maka/make. 16

Fasta priser Biståndsbelopp som avser tidigare år än 2000 justeras för KPI (skuggindextal) för att jämföras med 2000 års priser. Flykting Med flykting eller därmed jämställd avses, i detta sammanhang, utländska biståndsmottagare för vilken kommunen, enligt 10 förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande mm (SFS 1990:927), har rätt till schablonersättning från staten. Denna schabloniserade statliga ersättning avses täcka bland annat ekonomiskt bistånd enligt 6 SoL och introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Flyktinghushåll Med flyktinghushåll avses ett hushåll där registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende är flykting. Födelseland I statistiken redovisas två grupper för variabeln födelseland. Dessa är svenskfödda och utrikesfödda. Hushåll 18 64 år Med hushåll 18 64 år avses hushåll där registerledaren är i åldern 18 64 år. Hushållstyp Uttrycket hushållstyp används för att beskriva de olika hushållens personsammansättning. I statistiken finns sju olika hushållstyper: ensamstående män utan hemmavarande barn under 18 år ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år ensamstående kvinnor utan hemmavarande barn under 18 år ensamstående kvinnor med hemmavarande barn under 18 år makar/samboende utan hemmavarande barn under 18 år makar/samboende med hemmavarande barn under 18 år övriga hushåll. Hit räknas hushåll med enbart barn under 18 år. Inga vuxna personer ingår. Till övriga hushåll förs också ett mindre antal hushåll med okänd hushållstyp. Introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare Med introduktionsersättning för flyktingar avses den ersättning för flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd som omfattas av lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Enligt denna lag får en kommun bevilja introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden till följd av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder. Migrationsverket ersätter kommunerna för utbetald introduktionsersättning. 17

Kommungrupp Den gruppering av kommuner som redovisas i olika tabeller grundas på följande variabler: folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur. Kommungruppsindelningen återfinns i bilaga 2. Kvarvarande biståndshushåll För att få en uppfattning om hur vanligt socialbidragstagande över ett flertal år är, har bidragshushållen följts under två på varandra följande år. Bidragshushållen har identifierats genom registerledarens personnummer. Ett bidragshushåll räknas som kvarvarande om dess registerledare fanns med även året närmast före det aktuella bidragsåret. Ingen hänsyn tas då till om hushållet i övrigt har ändrat sammansättning från året före. Långvarigt arbetslösa Till denna kategori räknas de personer som var inskrivna vid arbetsförmedlingen med någon av sökandekategorierna som listas i definitionen av arbetslösa samt dessutom varit inskrivna under hela året oberoende av sökandekategori. Långvarigt biståndshushåll Ett hushåll som har mottagit ekonomiskt bistånd/socialbidrag och/eller introduktionsersättning för flyktingar i minst tio månader under året definieras som ett långvarigt biståndshushåll. Denna metod innebär att nästan alla hushåll som nybildas eller splittras under året räknas i stället som kortvariga hushåll även om samtliga medlemmar har levt i biståndshushåll i minst tio månader under året. Om till exempel en långvarig biståndsmottagare är ensamstående under årets första sex månader och är gift under årets senaste sex månader är hushållet inte långvarigt hushåll eftersom varken det ensamstående biståndshushållet eller biståndshushållet med ett gift par har existerat i tio månader. Samma problematik gäller för den kategorisering av biståndstid som används i tabeller 7 och 15. Underskattningen är dock inte stor. Om långvariga hushåll skulle definieras som ett hushåll med minst en medlem som har varit i biståndshåll i sammanlagt minst tio månader skulle antalet överskattas med cirka en procentenhet. I stället för att utgöra 28 procent av biståndshushållen skulle långvariga biståndshushåll utgöra 29 procent av biståndshushållen. Långvariga biståndsmottagare En långvarig biståndsmottagare är en individ som ingått i ett eller flera biståndshushåll i minst tio månader under året. Om biståndstagare förekommer i flera olika hushåll under året räknas den sammanlagda tiden i de olika hushållen. Nya och biståndshushåll Med nya biståndshushåll avses de hushåll, som fick bistånd det aktuella året men inte närmast föregående år. Ingen hänsyn tas då till huruvida dessa fått ekonomiskt bistånd ännu tidigare. Registerledare För varje biståndshushåll anges en vuxen person 18 år eller äldre som så kallad registerledare. I vissa hushåll, framförallt flyktinghushåll, förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år. I dessa fall blir någon av dessa registerledare. När hushållstypen är makar/samboende är antingen mannen eller kvinnan registerledare. Här kan det variera mellan kommunerna. 18

Svenska hushåll Härmed avses ett hushåll där både registerledaren och dennes eventuella make/ maka eller samboende är svenska medborgare. Svenskfödda hushåll Härmed avses hushåll där både registerledaren och dennes eventuella make/ maka eller samboende är födda i Sverige. Utbetalt ekonomiskt bistånd/socialbidrag Med utbetalt ekonomiskt bistånd/socialbidrag avses summan av under året utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive utgifter för vård och behandling på institution (hem för vård eller boende) eller i familjehem. Till ekonomiskt bistånd räknas även ekonomiskt bistånd som utbetalats till utländsk medborgare med uppehållsoch arbetstillstånd. I denna grupp kan även flyktingar ingå. Däremot ingår inte bistånd som utgår enligt lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande och som gäller utländsk medborgare utan uppehålls- och arbetstillstånd. Introduktionsersättning för flyktingar jämställs i detta sammanhang med ekonomiskt bistånd men särredovisas i vissa tabeller. Det utgivna ekonomiska biståndet redovisas brutto, det vill säga utan avdrag för influtna ersättningsbelopp från enskilda personer eller från staten. Utländska hushåll Härmed avses ett hushåll där någon av registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende har annat medborgarskap än svenskt. Utrikesfödda hushåll Härmed avses hushåll där någon av registerledaren eller registerledarens make/ maka eller samboende inte är född i Sverige. Denna definition innebär att hushåll som består av en svenskfödd och en utrikesfödd räknas som utrikesfödda. Av detta skäl särredovisas från och med 1999 de hushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make är födda i utlandet i vissa tabeller. Denna variabel exkluderar de s.k. blandhushållen från variabeln utrikesfödda hushåll. Vissa andra utländska medborgare Förutom flyktingar kan staten bevilja kommunerna introduktionsersättning även för andra utländska medborgare. Till dessa hör exempelvis vissa anhörigkategorier till flyktingar och utländska medborgare som inte längre räknas som flyktingar i statistiken, som är funktionshindrade, sjuka eller äldre och som inte anses kunna ta ett arbete. Vistelsetid Vistelsetiden beräknas från det år uppehållstillstånd beviljas. Vuxna Med vuxna avses personer som är minst 18 år gamla. 19

Kvalitet Tillförlitlighet 2000 års ekonomiska bistånds-/socialbidragsstatistik grundar sig på uppgifter från 288 av landets 289 kommuner. För Härjedalens kommun, som utgör bortfall, har variabelvärdena skattats med 1999 års uppgifter avseende län och riket. I det sammanlagda beloppet för Göteborgs kommun utgör cirka 32,2 miljoner kronor (3 % av det totala beloppet i kommunen) ersättning i samband med så kallad introduktionsanställning till arbetslösa biståndsmottagare. Detta gör att resultaten för denna kommun inte är helt jämförbara med andra kommuner och med Göteborgs kommun under tidigare år. Jämförelser med kvartalsstatistiken visar att kostnadsuppgifterna, för de allra flesta kommunerna, håller god kvalitet. I ett mindre antal kommuner föreligger en skillnad i kostnadsuppgifterna gentemot kvartalsstatistiken. Det totala beloppet för 2000 är cirka sju miljoner kronor mer i årsstatistiken. En orsak till skillnaderna är att uppgifterna till de två undersökningarna ibland hämtas från olika datasystem med delvis olika innehåll och uppbyggnad. En av de viktigaste orsakerna är att kostnader för ekonomiskt bistånd, som finns på konton som ligger till grund för kvartalsuppgifterna, inte har kunnat fördelas på hushåll i individstatistiken. En annan vanlig orsak till skillnaden är att vård- och behandlingskostnader felaktigt har bokförts som ekonomiskt bistånd i årsstatistiken. Andra faktorer som påverkar kvaliteten över åren är flyttningar mellan kommunerna och ändringar i hushållets sammansättning under året. De uppgifter kommunerna lämnar dubblettgranskas, så att uppgifter slås samman till ett hushåll för de hushåll där registerledaren och eventuell make/maka (oberoende av vem som står som registerledare) är desamma i flera hushåll inom kommunen. Under 2000 har liksom under 1999, detta varit vanligare än tidigare, då många kommuner bytt datasystem under året och därför levererat uppgifterna i flera omgångar. På grund av flyttning registreras samma biståndsmottagare och biståndshushåll flera gånger. Om ett biståndshushåll flyttar till exempel från ett län till ett annat län under året registreras hushållet i två olika kommuner och två olika län. Vid redovisning på olika regionala nivåer och på riksnivå redovisas biståndshushållen och biståndsmottagarna endast en gång per nivå sedan 1999 årsrapport. Summan av biståndsmottagarna och -hushållen i kommunerna är därför inte samma som summan av antalsuppgifterna som redovisas för länen och för riket. Vid ändring av hushållets sammansättning under året varierar kommunernas sätt att redovisa detta. Ibland slås uppgifter isamman i enlighet med statistikens enkät och ibland redovisas de olika hushåll. I de senare fall kan en biståndsmottagare registreras i flera biståndshushåll under året. I registret finns 4 000 biståndsmottagare som förekommer i mer än ett biståndshushåll i samma kommun år 2000. När antal biståndshushåll per 100 hushåll i befolkningen redovisas hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Dessa uppgifter utgör skattningar utifrån ett urval av befolkningen på cirka 17 000 personer per månad. Undersökningen innehåller såväl slumpmässiga som systematiska fel, vilket ger en viss osäkerhet i skattningarna. Slutligen överskattas antalet barn något om både föräldrar mottar ekonomiskt bistånd men inte är sammanboende. I sådana fall räknas barnen två gånger. Denna överskattning bedöms dock vara minimal. 20

Tillförlitligheten i övrigt i de insamlade uppgifterna är god. En preliminär sammanställning av de uppgifter kommunen lämnat och en jämförelse med föregående år skickas till kommunerna, som härigenom får möjlighet att korrigera de inrapporterade uppgifterna. Extrema värden har kontrollerats hos respektive kommun. Bortfall Uppgifter saknas för Härjedalens kommun på grund av systemomläggning, varför en skattning av variabelvärdena har gjorts med 1999 års uppgifter. Tillförlitligheten på riksnivå bör därför inte ha försämrats i någon högre grad. För Åstorps kommun saknas uppgifter för perioden januari till början av mars. Jämförbarhet med annan statistik Redovisade kostnadsuppgifter jämförs med statistiken över ekonomiskt bistånd/ socialbidrag, kvartalsvis redovisning. Överensstämmelsen är god mellan dem. Inga EU-krav på statistikens utformning finns. Jämförelser med tidigare år Vissa justeringar i variabelinnehållet har gjorts under senare år avseende åldersindelningar med mera. År 1990 genomfördes en utvidgning av innehållet i statistiken med personnummer för, utöver registerledaren, övriga personer i hushållet, 16 år och äldre. Samma år infördes en ny variabel, flykting. 1994 infördes uppgift om introduktionsersättning för flyktingar. Lagändringar, bland annat de som gällt asylsökande, flyktingar och andra utlänningar, påverkar det ekonomiskt biståndsmottagandet och därmed den ekonomiska biståndsstatistikens jämförbarhet mellan olika år. Före 1 maj 1988 ingick till exempel även ersättningar till asylsökande i den ekonomiska biståndsstatistiken. Förändrad praxis och förändrade väntetider för beviljande av uppehålls- och arbetstillstånd för asylsökande och andra utlänningar påverkar också biståndstagandet och jämförbarheten över åren i den ekonomiska biståndsstatistiken. Antalet mottagna flyktingar i kommunerna varierar mycket mellan olika år vilket påverkar jämförbarheten. Från och med 1998 hämtas uppgift om födelseland och senaste invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Samtidigt korrigeras lämnade uppgifter om medborgarskap med hänsyn till motsvarande uppgifter i RTB. Användningen av variabeln utländskt medborgarskap ersätts med variabeln utrikesfödd. Från och med 1999 särredovisas uppgifter om hushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka eller make är utrikesfödda det vill säga hushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make är födda i utlandet. En annan nyhet från och med 1998 6 är uppgifter om arbetslöshet. Antal biståndsmottagare som var registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen någon gång under året utan ersättning och antal biståndsmottagare som var registrerade vid Arbetsförmedlingen under hela året. Som nämns i avsnittet tillförlitlighet redovisas biståndsmottagare och biståndshushåll som har flyttat över en kommun- eller länsgräns under året endast en gång på länsnivå och riksnivå sedan 1999. Detta innebär att skattningen av antalet biståndsmottagare och biståndshushåll på läns- och riksnivå är systematiskt 6 Uppgifterna som avser 1998 redovisas i "Socialbidrag 1999." 21

lägre än under tidigare år. Som exempel kan nämnas att biståndsmottagare överdrevs med 14 000 respektive 16 000 personer åren 1997 och 1998. Skillnaden mellan brutto- och nettoräkningen ligger på tre till fem procent per år. I tabell 1 och i tidsseriefigurerna i denna rapport har uppgifterna för åren 1990 1998 räknats om till nettoberäkningar för att öka jämförbarheten under 1990-talet. Definitionen av utrikesfödda hushåll innebär att hushåll som består av en svenskfödd och en utrikesfödd räknas som utrikesfödda. Av detta skäl särredovisas från och med 1999 de hushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make är födda i utlandet i vissa tabeller. Denna variabel exkluderar de s.k. blandhushållen från variabeln utrikesfödda hushåll. Från och med denna rapport redovisas årliga förändringar i fasta priser i stället för, som tidigare, i löpande priserna. Fasta priser innebär att biståndsbeloppen justeras för inflation. Inflationen skattas med hjälp av konsumentprisindexet (KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen som avser tidigare år kompenseras för effekter av mätfel och stora förändringar som till exempel skattereformer. 22

Summary This publication contains statistics concerning the social assistance and introductory compensation to refugees and certain other foreign nationals. Introductory compensation is in this context equivalent to social assistance. The statistics are based on individual data. In addition to the following tables there are 10 tables and diagrams in the Swedish text. The titles and some important definitions have been translated and the terms are included in the glossary following the summary. The goal of this publication is to account for the number of individual and household recipients and the expense of social assistance during the year 2000. Recipient households are households, which have received social assistance during the year and assistance recipients are the members of those households. The recipients are analysed by age, sex, country of birth, length of residency in Sweden, 7 situation in the labour market, length of assistance period, amount of assistance, number of children, long-term assistance, refugee status, county and municipality. The official statistics of the Social Services are expanded to include the sex and age distribution of individual long-term recipients (table 28) and the distribution of types of households, country of birth and length of residency amongst the long-term recipient households (table 29). Long-term recipients are defined as recipients of social assistance at least ten months in a year. In addition to the two new tables above a flow diagram, which shows categories of different lengths of periods of assistance in the Swedish population 2000 distributed into the same time periods for 1999, is introduced in the yearly statistical account (table 27). This year a special account of long-term social assistance recipients will be made. Recipient households The number of households which received social assistance during 2000 amounted to 279 000 which was eleven per cent less than the year before. Approximately seven per cent of all households in the population (18 64 years of age) were a recipient household. In 1999 eight per cent of the households in the country were recipient households. The proportion of new recipient households in the population defined as receiving assistance 2000 but not 1999, was two per cent which is the lowest proportion since 1981. The proportion of households in the population that received assistance both 1999 and 2000 was five per cent. This was the lowest proportion since 1993. The average amount distributed to each household was SEK 34.200 an increase by one per cent compared to 1999 in fixed prices. The average amount had increased by 60 per cent since 1990. The length of the assistance period 2000 averaged 5.8 months, which was unchanged since the previous year. The average length of the assistance period had been rising steadily since 1990 when it was 4.0 months. Since 1996 the rise has stabilised. Single mothers received social assistance more often than other types of households. More than a fourth of all single mother households received assistance in 2000. That proportion has decreased by eight per cent compared to 1999 but the decrease is the lower than the other types of household. 7 Starting with the year that the residence permit was granted. 23

Single men without children is the second most usual type of household in need of social assistance. More than a ten of such households received assistance in the year 2000. Since 1999 the proportion has decreased by ten percent which is the second smallest decrease amongst the type of household categories. Married/cohabiting couples without children was the category with the lowest proportion of recipient households. Two per cent of such households received assistance, which was a decrease by 13 per cent since 1999. Seven out of ten adult recipients live in large city or suburban municipalities. Almost four fifths of the adult foreign-born assistance recipients live in those municipalities. Results from a regression analysis suggest a strong positive association between the population of the municipality and the proportion of the population, which receives social assistance. Assistance recipients Compared to the total population, recipients 20 24 years of age were the most common. Approximately 12 per cent of all youths that age received social assistance in 2000. In 1999 14 per cent of 20 24 year olds received social assistance. While three per cent of the Swedish born residents received assistance, 17 per cent of the foreign-born population, excluding refugees, were assistance recipients. The difference is greatest in the age group 65 years old and older. About 0.5 per cent of the Swedish born population in retirement age and 10 per cent of the foreign-born population, excluding refugees, in the same age group received assistance. Many foreigners in Sweden fall outside of the Swedish pension system. The number of Swedish born recipients has decreased by twelve per cent and the number of foreign-born recipients, excluding refugees, has decreased by nine per cent compared to 1999. Approximately 35 per cent of the assistance recipients 18 64 years of age were registered as being unemployed at the Swedish Employment Service 8 without receiving unemployment benefits. This was a large decrease since 1999 when 38 per cent and since 1998 when 43 per cent of the recipients were unemployed without benefits. Four per cent of the assistance recipients were long-term unemployed or registered at the Swedish Employment Service 9 Compared to 1999 the number had decreased by almost a half. Expenditure During 2000 the total expenditure on social assistance was about SEK 9.5 billion. This implies a decrease by ten per cent in fixed prices compared to 1999 and by 24 per cent since 1997, the year that the costs peaked. The costs for 2000 were the lowest since 1994. 8 Registration at the state employment office is obligatory in order to receive unemployment benefits. This registration should therefore give a good measure of unemployment in Sweden. 9 Ibid. 24