Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas på Förmånsrättskommitténs förslag i betänkandet SOU 1999:1. Det är mycket positivt att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna att rädda livskraftiga företag i ekonomisk kris. Rekonstruktionsmöjligheterna måste förbättras och de oprioriterade borgenärernas möjligheter till utdelning förstärkas. Förslaget att avskaffa statens förmånsrätt för skatter och allmänna avgifter är efterlängtat. Däremot gör det oss genuint bekymrade att regeringen anser att förslaget kan genomföras endast om företagshypotekets ställning försämras, och det av följande skäl. De farhågor som framfördes 1999 och 2000 för att förslaget avseende företagshypotek skulle försämra små och medelstora företags möjligheter att erhålla kredit har nu förstärkts. Från våra medlemsföretag kommer signaler om att banker redan nu tar höjd för den föreslagna förändringen av företagshypoteket och att därigenom kreditmöjligheterna för små och medelstora företag försämras. Situationen tycks vara särskilt besvärlig i norra delen av Sverige. Regeringen har i propositionen (avsnitten 8.2 och 13) analyserat konsekvenserna av ett förändrat företagshypotek och särskilt då effekterna på kreditgivningen till mindre företag. Analysen utmynnar i slutsatsen att regeringen anser att ett genomförande av kommitténs förslag om en ny företagsinteckning allmänt sett inte kan anses vara förenat med sådana risker för kreditgivningen eller leda till sådana kreditkostnader att reformen enbart av det skälet inte bör genomföras. För säkerhets skull sägs dock att en tidig utvärdering av reformens konsekvenser för kreditförsörjningen främst till små och medelstora företag kommer att ske, varvid särskilt reformens regionalpolitiska konsekvenser skall belysas. Vi delar uppfattningen att en tidig utvärdering är bra. Det är dock inte tillräckligt. Skadan kan då redan vara skedd. Föreningen Svenskt Näringsliv anser att analysen behöver kompletteras. Det saknas en ekonomisk beräkning av hur den föreslagna förändringen av företagshypoteket kommer att påverka små och medelstora företag. Regeringens analys ser mer till teoretiska, tekniska samband och konsekvenser av förslaget än till beräkningar av hur förslaget kan påverka det enskilda lilla företaget i praktiska hänseenden.
2 (8) De beräkningar som Förmånsrättskommittén gjorde var dessutom inriktade på större företag. Exempelvis utgick beräkningarna i Clas Bergströms och Stefan Sundgrens analys (bilaga 6 i betänkandet) från en genomsnittlig balansräkning för företag i konkurs där skulderna uppgick till 14,7 miljoner kronor. Företagen i fråga hade före konkursen fler än 20 anställda. Siffrorna i den till denna skrivelse bilagda statistik över småföretagens balansomslutning räkenskapsåret 2001, uppdelat på bolag efter antalet anställda, visar att utredningens utgångspunkt för beräkningarna inte är representativ för situationen i de mindre bolagen. Exempelvis redovisas i bilagan att av samtliga 187 183 företag har 102 604 stycken 1-4 anställda samt att 63,9 % av företagen med 5-9 anställda har en balansomslutning på mellan 1 000 000 och 4 999 000 kronor. Medianvärdet för företag med 5-9 anställda är en balansomslutning om drygt 2 miljoner kronor. I detta sammanhang bör beaktas att företagshypotek är störst till antalet i företag med 0-10 anställda; cirka 115 000 företag i denna kategori hade år 1997 tagit ut företagsinteckningar (Förmånsrättskommitténs betänkande sid 272). Av betänkandet framgår vidare att cirka 370 000 näringsidkare hade företagsinteckningar år 1997, varav knappt 134 000 av dessa förekommer i Centrala Företags- och Arbetsställeregistret (CFAR) såsom aktiva näringsidkare i den privata sektorn. Vidare att företagsinteckningar är vanligast bland företag med 6-50 anställda (cirka 70 %), och bland tillverkande företag (sid 273f). Analysen i betänkandet och i regeringens proposition tar dessutom sin avstamp i konsekvenserna av förslaget i obeståndssituationer men bedömer inte på ett genomarbetat sätt effekterna på kreditgivningssidan. För det stora flertalet företag som har eller söker få företagshypotek är det effekterna på kreditgivningen som är det intressanta eller rent av avgörande för deras överlevnad. Härtill kommer att det gått viss tid sedan utredningen gjordes och att andra ekonomiska förhållanden har rått och nu råder. Erfarenheterna av hur detta påverkar kreditgivningen borde tas tillvara innan beslut fattas i frågan. Vidare torde fler erfarenheter kunna inhämtas från andra länder, exempelvis från Finland i och med att övergångsbestämmelserna till ändringarna i den finska förmånsrättsordningen numera upphört att gälla. Mot denna bakgrund är vi nu djupt oroliga för förslagets konsekvenser för kreditgivningen till små och medelstora företag och för att detta förslag genomförs utan att tillräckliga analyser gjorts. En mycket stor del av nya arbetstillfällen skapas i små företag. Små företag är viktig del i att skapa ett framtida välstånd. Om de små företagen, i praktiken deras ägare, kommer att ställas inför ökade krav på säkerhet, höjda priser eller i övrigt försämrade lånevillkor kan det antas hämma den ekonomiska utvecklingen. Regelverken måste alltså stimulera till både entreprenörskap och utveckling av näringslivet för att tillväxt skall kunna skapas. Regeringens syfte med propositionen är bland annat att åstadkomma en sundare kreditgivning, som i större utsträckning grundas på bedömningar av framtida återbetalningsförmåga än på lämnade säkerheter, att befrämja företagsrekonstruktion framför
3 (8) konkurs, att snabba upp och tidigarelägga insolvenshanteringen, att öka intressegemenskapen mellan borgenärerna, att utjämna konkurrensförhållandena mellan företag som drivs vidare under konkurs och andra företag, och att ge oprioriterade borgenärer bättre utdelning i konkurs. Dessa syften är vällovliga och behovet av en reform härvidlag är påtagligt. Innan förslagen genomförs måste dock alla åtgärder vidtas för att säkerställa att man utifrån praktikens villkor, och inte enbart med hjälp av teoretiska resonemang, vet vad förändringen av företagshypotekets ställning innebär för kreditgivningen till de mindre företagen. Om väsentliga negativa effekter uppstår måste förslaget korrigeras, utan att för den skull överge de många delar i förslaget som skapar en bättre möjlighet för företagande i allmänhet och för livskraftiga företag i ekonomisk kris att överleva. Svenskt Näringsliv hemställer därför att Lagutskottet kompletterar propositionen med en ekonomisk beräkning av vad den föreslagna förändringen av företagshypoteket skulle innebära för kreditgivningen till mindre företag. Visar den av oss begärda kompletteringen på väsentliga negativa effekter för kreditgivningen, kan en lösning vara att ändra förslaget så att företagshypoteket skulle gälla - inte i hälften - utan i exempelvis 85 % av all gäldenärens egendom. Procentsatsen skulle sedan kunna trappas ned. En liknande ordning fanns övergångsvis i Finland. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Jan Persson Anne Wigart
4 (8) 2003-02-21 Göran Wikner Småföretagens balansomslutning Här redovisas uppgifter om småföretagens balansomslutning fördelade efter några olika branscher och antal anställda. Grundmaterialet kommer från UC Select 2002:4. De uppgifter som var kända av UC fram till och med november 2002 finns med. Det innebär att huvuddelen av uppgifterna om företagens balansomslutning avser räkenskapsåret 2001. Av de företag enligt urvalskriterierna (se nedan), avser 91 procent företag vars verksamhetsår avslutades 2001 och 7 procent företag vars verksamhetsår avslutades under 2002. Urvalskriterier Följande kriterier har använts vid urvalet av företag: 1. Företaget ingår ej i svensk koncern. Det innebär att de stora företagens alla dotterbolag inte finns med i urvalet. 2. Företaget har F-skattesedel, är registrerat för moms och arbetsgivaravgift. Det innebär att det i huvudsak endast finns (mer eller mindre) aktiva företag med i urvalet. 3. Företag som drivs i aktiebolagsform. Det finns två skäl till detta kriterium, nämligen att de flesta aktiva företag bedrivs i form av AB och att det saknas bokslutsinformation för företag, som drivs som HB/KB eller som enskild firma. Företagen i urvalet har fördelats efter följande storlekar på företagen: 1-4 anställda 5-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Samtliga företag Följande branscher redovisas (SNI-koder inom parentes): Samtliga branscher Tillverkningsindustri (D) Byggverksamhet (E) Parti- och detaljhandel samt reparation (G) Hotell- och restaurangverksamhet (H) Landtransport, transport i rörsystem (SNI 6, del av I) Exploatering av och handel med egna fastigheter + Uthyrning av egna fastigheter (SNI 701+702, del av K). Urvalet av branscher är i en mening godtyckligt, men har gjorts för att spegla olika delar av näringslivet samt valts med tanke på branschernas potentiella lånebehov.
5 (8) Resultat Resultaten av körningarna redovisas i en tabell för varje bransch enligt ovan. I tabellen redovisas fördelningen i procent för samtliga företag, alltså inklusive de företag för vilka uppgift saknas. Dessutom finns uppgift om antalet företag i branschen fördelat efter storleksordning. Slutligen finns uppgifter om medianvärdet på balansomslutningen. Det senare har beräknats med intrapollering inom det intervall i vilken gränsen går mellan de 50 procent av företagen som har högst respektive lägst balansomslutning. Tabell 1 Samtliga branscher 0-9 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 10-99 1,7 0,0 0,0 0,0 2,4 100-499 28,7 2,5 0,4 0,2 22,1 500-999 26,4 10,2 2,1 0,4 18,2 1.000-4.999 37,5 63,9 40,6 15,6 33,9 5.000-9.999 3,6 16,2 29,9 20,3 6,6 10.000-49.999 1,7 6,6 25,2 53,0 5,2 50.000-99.999 0,1 0,3 1,2 7,1 0,6 100.000-499.999 0,1 0,2 0,4 2,8 0,6 500.000-0,0 0,0 0,1 0,5 0,2 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,1 0,0 0,1 9,9 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift 535 2 066 6 155 25 851 2 412 Antal företag 102 604 21 312 9 263 4 448 187 183 Antal företag med uppgift 102 536 21 301 9 259 4 445 168 732 Tabell 2 Tillverkningsindustri (D) 0-9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 10-99 1,2 0,0 0,0 0,0 1,9 100-499 27,7 1,3 0,1 0,1 18,8 500-999 27,9 6,7 0,4 0,0 16,9 1.000-4.999 38,6 68,4 34,3 7,1 36,6 5.000-9.999 3,3 17,8 32,9 17,1 8,7 10.000-49.999 1,1 5,7 31,4 67,8 8,2 50.000-99.999 0,0 0,1 0,6 5,8 0,8 100.000-499.999 0,0 0,1 0,2 1,9 0,7 500.000-0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,0 0,1 0,1 7,0 Summa 100 100 100 100 100 uppgift 535 2 057 5 888 26 877 2 196 Antal företag 9 532 3 273 1 713 872 19 133 Antal företag med uppgift 9526 3272 1712 871 17801
6 (8) Tabell 3 Byggverksamhet (E) 0-9 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 10-99 1,0 0,0 0,0 0,0 1,3 100-499 31,9 1,0 0,0 0,0 21,7 500-999 30,9 11,0 0,6 0,2 21,0 1.000-4.999 33,2 74,5 52,3 13,3 36,1 5.000-9.999 1,8 10,5 32,6 35,9 6,0 10.000-49.999 0,9 2,8 14,0 48,0 3,5 50.000-99.999 0,1 0,1 0,4 2,1 0,2 100.000-499.999 0,0 0,0 0,1 0,4 0,1 500.000-0 0 0 0 0 UPPGIFT SAKNAS 0 0 0 0 10 Summa 100 100 100 100 100 uppgift 570 2 460 1 114 28 985 2 553 Antal företag 11 718 3 018 1 370 473 19 861 Antal företag med uppgift 11 713 3 017 1 370 473 17 942 Tabell 4 Parti- och detaljhandel samt reparation (G) 0-9 0,1 0,0 0,0 0,0 0,3 10-99 1,4 0,0 0,0 0,0 2,2 100-499 22,3 0,6 0,0 0,2 17,7 500-999 26,4 4,4 0,2 0,0 17,4 1.000-4.999 43,7 62,4 25,1 3,6 36,8 5.000-9.999 4,3 21,5 34,0 11,8 7,9 10.000-49.999 1,6 10,4 38,1 67,5 6,9 50.000-99.999 0 0 2 13 1 100.000-499.999 0 0 0 4 1 500.000-0 0 0 0 0 UPPGIFT SAKNAS 0 0 0 0 9 Summa 100 100 100 100 100 uppgift 502 1 704 5 470 23 207 2 258 Antal företag 25 348 6 232 2 605 1 266 45 717 Antal företag med uppgift 25 333 6 227 2 604 1 266 41 786
7 (8) Tabell 5 Hotell- och restaurangverksamhet (H) 0-9 0,1 0,1 0,2 0,0 0,4 10-99 2,5 0,2 0,0 0,0 2,1 100-499 40,6 10,8 1,1 0,0 23,3 500-999 28,9 29,2 7,8 0,5 20,3 1.000-4.999 25,4 54,0 72,9 41,8 31,0 5.000-9.999 1,9 4,0 12,4 33,3 4,0 10.000-49.999 0,6 1,5 5,5 21,4 2,5 50.000-99.999 0,0 0,1 0,0 2,5 0,1 100.000-499.999 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 500.000-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 UPPGIFT SAKNAS 0,0 0,1 0,0 0,5 16,1 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift 610 2 774 2 282 6 300 525 Antal företag 2 887 1 436 524 201 6 898 Antal företag med uppgift 2 886 1 434 524 200 5 786 Tabell 6 Landtransport, transport i rörsystem (SNI 6, del av I) 0-9 0,0 0,1 0,0 0,4 0,2 10-99 0,6 0,0 0,0 0,0 0,9 100-499 19,6 1,2 0,3 0,0 14,0 500-999 22,7 9,0 1,5 0,4 16,2 1.000-4.999 54,3 62,2 36,2 13,2 47,4 5.000-9.999 2,3 24,2 40,1 25,4 9,4 10.000-49.999 0,3 2,9 21,3 57,5 4,4 50.000-99.999 0,0 0,3 0,4 2,1 0,4 100.000-499.999 0,0 0,0 0,0 1,1 0,2 500.000-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,1 0,1 0,0 6,8 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift 2 894 1 903 6 410 28 714 2 378 Antal företag 5 350 1 533 671 280 9 028 Antal företag med uppgift 5 347 1 532 670 280 8 410
8 (8) Tabell 7 Exploatering av och handel med egna fastigheter + Uthyrning av egna fastigheter (SNI 701+702, del av K). 0-9 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 10-99 0,4 0,0 0,0 0,0 0,9 100-499 6,1 2,2 0,0 0,0 7,2 500-999 8,3 2,9 3,1 0,0 8,0 1.000-4.999 38,7 30,7 18,8 0,0 37,5 5.000-9.999 16,2 16,1 9,4 3,3 15,2 10.000-49.999 24,9 27,0 39,1 36,7 18,9 50.000-99.999 3,3 5,8 6,3 10,0 2,5 100.000-499.999 2,0 14,6 20,3 16,7 2,7 500.000-0,0 0,7 3,1 33,3 0,4 UPPGIFT SAKNAS 0,1 0,0 0,0 0,0 6,6 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 uppgift 1 142 5 091 18 125 99 999 1 299 Antal företag 1 890 137 64 30 5 963 Antal företag med uppgift 1 888 137 64 30 5 570