KTHs EMBLEM VETENSKAP OCH KONST KTH:s emblem fastställdes av den organisationskommitté som föregick Teknologiska institutets styrelse. 1 Det beställdes ursprungligen som sigillstämpel för bibliotekets och arkivets ex libris. Av protokoll framgår att två stämplar beställdes; den första var klar den 4 april 1827 vilket framgår av en kvittens undertecknad av gravören G.T. Ljung med formuleringen Gravert en sigillstämpel med upphöjd skrift och Konglig krona uti messing. Priset för detta sigill var 12 Rdr Banco. Ytterligare en stämpel uppvisades för Directionen drygt en månad senare, enligt protokoll den 14 maj 1827. 2 Därmed kan det fastställas att stämpeln var ett led i den organisationsplan som då utarbetades för Teknologiska institutet. Alltsedan dess har emblemets form och utseende i stort sett varit densamma. Det har inte gått att finna belägg för några diskussioner om en förändring av detta emblem under de 175 år som det funnits. Ej heller tycks det ha varit aktuellt för de övriga universiteten med traditioner som går tillbaka till 1800-talet eller tidigare att ändra sina emblem eller deviser. Uppsala universitet har efter långvariga utredningar våren 2001 fattat beslut om en något justerad logotyp som går tillbaka på det sigill som härstammar från 1600-talets första år. Det är en uppstramning av det gamla emblemet med ett nytt typsnitt som utformats av konstnären Karl Erik Forsberg. Lunds universitet hade en diskussion om en förändring av sitt gamla emblem från 1600- talet, men universitetsstyrelsen beslöt 1997 att universitetets logotyp skulle grunda sig på en varsam renritning av originalsigillet. Detsamma gällde Chalmers som åren 1995-1998 förde grundliga diskussioner om logotyp och akademiskt emblem. Det beslut som fattades var att det ursprungliga sigillet skulle restaureras varsamt. Senare tillägg rensades bort. Devisen markerades tydligare. Den omgivande eklövskransen blev mer öppen och yvig. Varje förändring kunde motiveras historiskt. Samtidigt tillfogades årtalet 1829 för att upplysa om högskolans ålder och status, vilket anses ha 1 Dåvarande förste bibliotekarien John Linders på KTHB har i en kort artikel Vetenskap och konst vad betyder det? KTHnytt xxxx utrett frågan om emblemets ursprung, textens betydelse och programförklaring samt bildsymboliken. Vidare har John Linders i en odaterad och opublicerad PM behandlat samma ämne under rubriken Vetenskap och konst. Uppgifterna i det följande bygger på dessa artiklar. 2 Sahlholm, B., Tillväxt och gränser (1979) s. 78. 1
betydelse inte minst i utländska sammanhang. Emblemet används som sigill och insignium i akademiska sammanhang. Vid andra tillfällen, såsom t.ex. i datorsammanhang, behövs en grafisk profil som inte är så detaljrik och för det ändamålet har ordmärket CHALMERS utformats. Emblemets form Teknologiska institutets ursprungliga sigillstämpel hade formen av en eklövskrans med en infälld kunglig krona i krönet av kransen. Inne i kransen fanns devisen: VETENSKAP OCH KONST med versaler. Runt kransen fanns vidare inskriptionen: KONGL. TEKNOLOGISKA INSTITUTET inom en svart cirkelram. Efter att ursprungligen varit avsedd för bibliotek och arkiv har stämpeln därefter börjat användas som emblem för hela högskolan. Biblioteket använde sig av en svart stämpel fram till 1863 men övergick då till en blå stämpelfärg. Den första stämpeln med inskriptionen: KONGL. TEKNOLOGISKA INSTITUTET var i bruk fram till 1913, således i tjugosex år efter det att institutet ombildats till teknisk högskola. För bibliotekets del förekom också en annan stämpel med röd färg och med texten BERGSSKOLANS BIBLIOTHEK, ett ex libris som angav att boken införlivades med Teknologiska institutets samlingar 1869. Åren 1913-1961 användes stämpeln enligt figur 1 c, alltjämt med devisen VETENSKAP OCH KONST men den yttre ringens text var ändrad till KUNGL. TEKNISKA HÖGSKO- LANS BIBLIOTEK. Den yttre cirkeln slöts av en något fetare linje och därinnanför en smalare. Den yttre cirkelringen togs bort 1961, då också eklövskransen blev mer markerad. När emblemet började användas för andra ändamål än för ex libris flyttades texten KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN bort från kransen och placerades till höger om den. När så skett har ännu ej kunnat fastställas i källorna. Devisen Vetenskap och konst Val av devis var en tydlig programförklaring från organisationskommitténs sida. Denna devis har av hävd en stark ideologisk innebörd. Hur samtiden tolkade de två begreppen framgår av A. F. Dalins ordbok från mitten av 1800-talet. Här definieras ordet vetenskap som kunskaper bragta i system. 3 Enligt samma ordbok har ordet konst flera betydelser, bland annat färdighet att kunna göra, förfärdiga, utföra något. 3 John Linders, KTHnytt s. 20 2
Denna betydelse förekommer än idag men används numera oftast i sammansatta ord som bildkonst, ingenjörskonst, vattenbyggnadskonst o.s.v. Begreppet konst i KTH:s emblem bör således främst tolkas som insikt och skicklighet att göra något, d.v.s. kunskaper förvärvade genom teoretiska studier och praktiskt kunnande. Ordet teknologi har för övrigt ungefär samma innebörd eftersom det härstammar från grekiskan, där techne står för konst och logos betyder ord, lära, vetenskap. De två begreppen har använts tillsammans långt tillbaka i tiden. 4 Bland annat förekommer den på titelbladen till flera encyclopedier under 1600- och 1700-talen. Ett sådant exempel är Denis Diderots Encyclopedie, ou dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers par une societé de gens de lettres, Paris 1751-72. 5 Här framgår den ideologiska innebörden av sciences et arts tydligt eftersom bokverket i sin helhet är ett uttryck för den tidens utvecklingsoptimism och rationalism och har karakteriserats som ett monument över det mänskliga förnuftet. 6 Avsikten med Diderots Encyclopedie var att med det samlade mänskliga vetandet som verktyg bana väg för upplysningsideologin. 7. I Sverige användes de båda begreppen vetenskap och konst flitigt i många sammanhang under 1700-talet. Vackra konster och nyttige vetenskaper stod i det första ledet för den tekniska färdigheten och dess produkter. Nyttige vetenskaper var framförallt de tillämpade vetenskaperna, de vetenskaper som universiteten då försummade men som av samtiden betraktades som allt viktigare, d.v.s. fackkunskaper rörande olika ämnen. 8 Begreppen vetenskap och konst blev också honnörsord i 1800-talets diskussioner och åtgärdsförslag som syftade till en utvidgad utbildning i olika former och som syftade till att höja den tekniska kunskapen och kompetensen att genom konstens och vetenskapens förenade inflytande förädla och lyfta industrin. 9 Emblemets symbolik I ett emblem råder det ett nära samband mellan bild och text. Kransen och kronan understryker textens ideologiska innebörd medan texten kompletterar bilden och understryker dess symbolik. 4 John Linders refererar i sitt PM Vetenskap och konst. Några kommentarer till Grimms Deutsches Wörterbuch, vol. 14:2 (1960), sp. 790, Wissenschaft, C1: Die Verbindung ist alt und weit verbreitet 5 Titelsidan med den citerade texten användes för de sju första volymerna som utkom 1751-1757. 6 Linders, Vetenskap och konst. Några kommentarer. 7 Collison, R., Encyclopedias: Their History Throughout the Ages (1964); Lough, J., The Encyclopédie (1971) 62 ff. 8 Hildebrand B., Kungl. Svenska Vetenskapsakademien. Förhistoria, grundläggning och första organisation (1939) 75. 9 Wollin, Nils, G., Från ritskola till konstfackskola. Konstindustriell undervisning under ett sekel (1915) 127. 3
Kronan i emblemet markerar att det handlar om en institution som instiftats av Kgl. Maj:t. Eklövskransen har en innebörd rik på associationer. 10 Eken är sedan gammalt ett heligt träd. De gamla grekerna ansåg att eken tillhörde Zeus. Hos romarna var eklövskransen en belöning som tilldelades de soldater som i striden hjälpt sina sårade kamrater. Den kunde även utdelas som medborgerliga förtjänster i allmänhet. Eken var Jupiters träd, en sinnebild för styrka, uthållighet, tapperhet och rättframhet. Traditionen med eklövskransen som belöning för medborgerliga tjänster lever kvar till i nutiden. Teknologie doktorsringen, som är prydd med en eklövskrans, skall i samma anda symbolisera belöningen för en samhällsnyttig forskningsinsats. Gravören Den ursprungliga sigillstämpeln har, som nämnts, graverats av Gustaf Theodor Adolph Ljung (1797-1878). Han hade fått sin utbildning som gravör i S:t Petersburg, där han vistades åren 1818-1826. Uppdraget att utforma Teknologiska institutets sigill torde således ha varit ett av hans första efter återkomsten till Stockholm. Samtidigt i april 1827 blev han utnämnd till hovgravör. Han hade då präglat en medalj med porträtt av Karl XIV Johan i Romersk krigsutrustning, ett konstverk som är ett tydligt uttryck för den tidens stilideal: empiren. Det är samma tidsanda och stildrag som kan spåras i emblemet. Ljung har sannolikt haft fria händer vid utformningen av emblemet. Eklövskransen var väl etablerad som symbol för de medborgerliga dygder och associerades också ofta med industri. Slöjdskolan i Stockholm, senare Konstfackskolan, har ett emblem i form av en eklövskrans med devisen Insigt och flit. 11 Även Chalmers Tekniska Högskolas sigill har en eklövskrans. Slutord KTH:s emblem har, som här beskrivits, endast genomgått mindre grafiska förändringar sedan det ursprungliga sigillet utformades. Det stod då för en programförklaring för Teknologiska institutets mål och innehåll. Dess form ger uttryck för en bildsymbolik som har haft och har en tydlig innebörd. Flera av de övriga universiteten och högskolorna som under de senaste åren har diskuterat sin grafiska profil har efter långt utredande kommit fram till att det finns ett betydande värde i 10 John Linders a.a. 11 Wollin, N.G., Från ritskola till konstfackskola (1951), 195. 4
den historiska förankring som deras emblem har i akademiska sammanhang. Det finns således starka skäl att värdera KTH:s emblem på samma sätt. Marie Nisser, professor i industriminnesforskning Avd för teknik och vetenskapshistoria, KTH I augusti 2001 Märken: a b c d 5