Uppföljning av Eslövs kommuns miljömålsprogram 2015

Relevanta dokument
ESLÖVS MILJÖMÅLSPROGRAM

ESLÖVS KOMMUN. Eslövs miljömålsprogram. 3. Organisation. 1. Bakgrund. 2. Syfte

Delmål för att nå ett hållbart samhälle

Miljöbokslut 2014 kortversion

Samarbete och ansvar i Energi- och klimatplanen

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Samarbete och ansvar i Energi- och klimatplanen

Miljöprogram

Trollhättan & miljön

Miljöprogram , Region Gävleborg

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Hållbara perspektiv. Etappmål

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet

Miljömål. för Eslövs kommun. Mot framtiden!

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013

Miljöplan Inledning

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Handlingsplan Miljöstrategiska programmet

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Energi- och miljöplan

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål

Fastställd av kommunfullmäktige

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljöplan för Kalix kommun

Miljöpolicy Miljöpolicy

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

ESLÖVS KOMMUNS ENERGI- OCH KLIMATPLAN

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Miljöredovisning. Flens kommun populärversion

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:

Resa i tjänsten. Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten.

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Miljömål för Luleå tekniska universitet

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

ESILÖVS KOMMUN. Eslövs kommuns Energi- och klimatplan 2.0. Strategi och handlingsplan för energieffektivisering och klimatarbete

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

DNR: KS2015/339/04. Handlingsplan för Sunne kommun miljöstrategi KS2015/339/ (2) Kommunstyrelsen

SLUTRAPPORT RESVANEUNDERSÖKNING 2017

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Miljööverenskommelse

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

KEMIKALIEPLAN

Handlingsplan för klimat- och miljöarbetet i Malmö stad

Fossilbränslefri kommun 2025

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Förslag till energiplan

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljö- och byggnadspris

Miljöstrategi för Sollentuna kommun. Innehållsförteckning SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx

Handlingsplan för miljöstrategin år

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Miljöpolicy. Miljöpolicy

MILJÖPLAN för Järfälla kommun med bolag

Denna rapport består dels av energistatistik för 2016 och dels en lägesrapport som områdesansvariga har lämnat in.

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

RIKTLINJER FÖR FORDON I ESLÖVS KOMMUN

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

1.1. Dnr Sida 1 (5) Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Avfallsplan

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Miljööverenskommelse

Transkript:

Uppföljning av Eslövs kommuns miljömålsprogram 2015 ESLÖVS KOMMUN

Uppföljning av Eslövs kommuns miljömålsprogram 2015 Inledning Eslövs miljömålsprogram ska leda det kommunala arbetet i riktning mot ekologiskt hållbar utveckling. Syftet med miljömålsarbetet är att bidra till uppfyllnad av de nationella miljömålen och till kommunens ambition om att vara en ekokommun i framkant med ett aktivt miljömålsarbete. Bakgrund Eslövs miljömålsprogram innehåller Eslövs miljömål, delmål och åtgärder som leder fram till måluppfyllnad. Denna sammanställning innehåller uppföljning, analys och förslag till utveckling för varje åtgärd. För varje miljömål presenteras specielle framgångar och brister. Eslövs miljömålsprogram innehåller 43 åtgärder, en eller två förvaltningar avsvarar för varje åtgärd. Miljö och Samhällsbyggnad ansvarar för 26, Kommunledningskontoret för sju, Serviceförvaltningen för sex, Barn och Utbildning för två, Merab för tre, ebo och VASYD för en vardera. Uppföljningen av arbetet med Eslövs miljömål bygger på checklistor ifyllda av förvaltningsoch bolagschefer. Ebo, Miljö och Samhällsbyggnad (MoS), Kultur och Fritid (KoF), Serviceförvaltningen (SeF), Barn och Utbildning (BoU) och kommunledningskontoret (K1k) har lämnat in ifyllda checklistor. Merab lämnade vissa uppgifter i annan form än ifylld checklista. Arbete och Försörjning (AoF) och Vård och Omsorg (Vo0) inkom inte med några uppgifter. Åtgärderna som följs upp antogs i Eslövs miljömålsprogram i april 2016. Programmet börjar gälla 1 juli 2016. Under uppföljningens gång var programmet inte ännu antaget men följdes upp ändå. Detta för att få en utgångspunkt att arbeta vidare ifrån. 2

1.1. Ekokommunen Eslöv ska vara en bra förebild 1.2. Eslöv ska profileras som en ekokommun 1.3. Eslövs kommun ska arbeta för hållbara beteendeförändringar Sammanfattning Ekokommunen Eslöv Framgångar Eslövs kommun placerar pengar i hållbara verksamheter Eslövs ska börja ställa miljökrav på sina arrendatorer. Eslöv kom på 29 placering i ekomatsligan. Lugaziprojektet blev mycket lyckat. Första numret av MiljömagasinESLÖVkom ut. Earth Hour- firandet blev mycket lyckat Brister Andelen pedagogiska verksamheter med systematisk miljöpedagogisk verksamhet är låg i kommunen. Vi har inte kommit i gång ordentligt med att ställa miljökrav i upphandlingar. Vi har inte kommunicerat vårt miljömålsarbete tillräckligt effektivt till medborgare, anställda och förtroendevalda. 1.1.1. Hållbaa upphandlingar Eslövs kommun ska ställa miljökrav i enlighet med miljömålen vid upphandlingar av varor och tjänster. Alla förvaltningar, med stöd av kommunledningskontoret och Miljö och Samhällsbyggnad Klk: Svarar att ansvar ligger på respektive förvaltning. Vägledning erbjuds. MoS: Åtgärden delvis genomförd. Miljökrav ställdes vid två upphandlingar. SeF: Åtgärden genomförd. För merparten av avropen/upphandlingarna ställs relevanta miljökrav. BoU: Åtgärden genomförd. Ebo: Åtgärden genomförd. Ebo håller på att ta fram en miljökravsspecifikation för upphandlingar. Klar under 2016. Under upphandlingar 2015 har lättare miljökrav ställts, som krav på miljöpolicy och utbildning i sparsam körning. Följs upp genom att dokument krävs in. Åtgärden har stor påverkan och bidrar stort till måluppfyllnad för alla miljömål. Åtgärden viktig i ambitionen att vara en förebild. I dag ställs miljökrav ibland. Anledningen att miljökrav inte ställs i alla upphandlingar antas vara brist på kompetens och resurser. 3

Det är inte tydligt vad relevanta miljökrav är, inte heller hur miljökrav ska följas upp. Vägledning och uppföljningssystem behöver tas fram. Åtgärden behöver utvecklas, systematiseras och tillföras resurser. Kommunledningskontoret och Miljö och Samhällsbyggnad bör tillsätta en grupp med miljökompetens och upphandlingskompetens med uppdrag att ta fram system och verktyg som säkerställer och underlättar arbetet med att ställa relevanta miljökrav i upphandlingar av varor och tjänster. Samordning bör ske med ebo. Under våren 2017 bör systemet vara i bruk. Rutin om att i samband till varje genomförd upphandling ange vilka miljökrav som ställts tas fram, under 2016. 1.1.2. Hållbara placeringar Klk: Åtgärden är genomförd. Kommunens pengar ska placeras pa ett sådant sätt att de inte bidrar till negativ påverkan på miljömålen 440^ääl :, Kommunledningskontoret, ekonomichef Åtgärden har stor påverkan och kan bidra stort till måluppfyllnad för alla miljömål. Åtgärden viktig i ambitionen att vara en förebild. Det är i dagsläget otydligt på vilket sätt arbetet med åtgärden bedrivs. Ekonomichefen beskriver arbetet med åtgärden. Beskrivningen ska visa hur kommunens egna medel, de anställdas pensionspengar och eventuella stiftelser och donationen placeras för att undvika att placeringarna motverkar de nationella och lokala miljömålen. Ekonomichefen tar fram förslag på placeringsdirektiv som säkerställer att kommunens placeringar inte motverkar de nationella och lokala miljömålen. Dessa antas av kommunfullmäktige. Åtgärdsbeskrivningen och direktiven tas fram under 2016. Miljökrav på arrendatorer I, Eslövs kommun ska ställa miljökrav i enlighet med miljömålen på dem som arrenderar den kommunägda marken. För avtal med befintliga arrendatorer gäller att produktionen som marken används till ska vara certifierad enligt Svenskt Sigill eller annat system som bedöms likvärdigt (eller brukas enligt system med högre miljökrav än Svenskt Sigill, exempelvis KRAV). Vid avtalsskrivning med nya arrendatorer ska produktionen som marken används till uppfylla kriterierna enligt KRAV eller annat Kommunledningskontoret, fastighetschef 4

MOS.2016.0927 system som bedöms likvärdigt. KLk: Åtgärden är ej genomförd. Att ställa miljökrav på arrendatorer innebär stora konsekvenser, både vad gäller budget och arbetsbelastning. Om odlingen ska vara certifierad enligt Svenskt sigill så måste vi se över vilka arrenden som berörs och som måste sägas upp samt skrivas om. Detta kan innebära minskade intäkter från våra arrenden. Att nya avtal ska uppfylla kriterierna för ekologisk odling innebär att vi måste kalkylera med lägre intäkter från dessa arrenden. Om vi ska säkerställa att villkoren efterlevs så måste vi följa upp och kontrollera hur odlingen bedrivs. Det borde också definieras vad som avses med "nya avtal". Arrendeintäkterna påverkar också hur vi värderar mark vid framtida markinköp. Åtgärden har stor påverkan och kan bidra stort till måluppfyllnad för alla miljömål. Åtgärden viktig i ambitionen att vara en förebild. Det saknas information om hur den kommunala marken brukas. Kommunledningskontoret tar fram en sammanställning av markavtal för kommunägd mark, en inventering över hur marken brukas och uppgifter om arrendatorerna är anslutna till Svenskt sigill eller annat system för brukande, under 2016. Kommunledningskontoret och Miljö och Samhällsbyggnad tar fram kravspecifikation för nya avtal, under 2016. 1.1.4. Hållbar måltidsverksamhet ' År 2016 ska inköp av ekologiska livsmedel utgöra minst 45 procent av den totala livsmedelsbudgeten, 2017: 55 procent, 2018: 60 procent. Matsvinnet ska minska med minst fem procent mellan 2015 2018. Serviceförvaltningen, kostchef SeF: Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen 2015 var 35 procent. Matsviim från skola: 31 procent, från förskola: 11 procent, för Vård och Omsorg: ingen uppgift. Eslöv kom på 29e plats i ekomatsligan, en ranking av landets kommuners andel ekologisk mat i verksamheterna. Åtgärden har stor påverkan och kan bidra stort till måluppfyllnad för alla miljömål. Åtgärden viktig i ambitionen att vara en förebild och en signal om ett aktivt miljöarbete. Arbetet med ökad andel ekologisk mat i verksamheterna bedrivs parallellt med arbetet med andra miljöaspekter kopplade till mat, såsom minskad andel kött. Minskat matsvinn är en prioriterad fråga inom EU och anses vara en av de största klimatbovarna inom livsmedelskedjan. Problemet är komplext, delvis på grund av att 5

matsvinnet sker i många olika led och många olika människors beteenden spelar avgörande roll. Serviceförvaltningen och Miljö och Samhällsbyggnad tar fram en projektplan för hur arbetet med minskat matsvinn kan bedrivas i samverkan med kommunema Höör och Hörby samt Merab. Projektet för minskat matsvinn startar upp under 2016. 1.1.5. Avfallsinsamling I alla kommunala verksamheter ska Servic Serviceförvaltningen, det fmnas möjlighet att källsortera förvaltningschef avfall. SeF: I de lokaler SeF har ansvar finns det möjlighet. Det har framkommit att vissa skolor saknar möjlighet till källsortering i verksamheten, att eleverna inte kan sortera sitt avfall på ett enkelt sätt. Det bör utredas om och hur avfall sorteras i kommunens olika lokaler. Serviceförvaltningen utreder hur avfall kan sorteras i de lokaler kommunen bedriver verksamhet. Visar det sig att det finns verksamheter där det inte enkelt går att sortera avfall ska det åtgärdas. De pedagogiska verksamheterna bör prioriteras. Utredningen och eventuella förändringar genomförs under 2016. 1.2.1. Medlem i Sveriges Eslövs kommun ska vara medlemmar ekokommuner i Sveriges ekokommuner. miljöchef MoS: Åtgärden genomförd. Eslövs kommun är medlem i Sveriges ekokommuner (Sekom) och har en kontakttjänsteman, Marie Brandt, miljöstrateg, och en kontaktpolitiker, Jan-Åke Larsson, ersättare i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Marie Brandt sitter med i Sveriges ekokommuners sju man starka tjänstemannagrupp och i valberedningen. I kommunens strategiska måldokument 2015 2018 framgår att Eslöv ska vara en ekokommun i framkant. Eslöv har tidigare valt att inte rapportera in uppgifter till Sekoms nyckeltalsredovisning eftersom man ansett att de egna nyckeltalen på ett bättre sätt belyser kommunens miljöarbete. 6

Eslövs kommun ska från och med 2016 rapportera in uppgifter till Sekoms nyckeltal. Det bör definieras vad som menas med kommunens ambition om att vara en ekokommun i framkant. Sammanställning från workshop med tjänstemän och politiker i maj 2016 ska användas till arbetet med att ta fram den definitionen, och i arbetet med att ta fram en ny miljöpolicy för Eslövs kommun. 1.2.2. Ny miljöpolicy, ],l X'4 En ny miljöpolicy för Eslövs kommun ska tas fram. Policyn ska visa inriktningen på kommunens miljöarbete och implementeras i hela organisationen. förvaltningschef MoS: Planeras att tas under 2016. Workshop med miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och KsAu i maj. Åtgärden viktig för helheten i miljömålssystemet. I dag saknas en aktuell, implementerad miljöpolicy som omfattar alla miljömål. I maj genomfördes en workshop kring frågan hur Eslöv ska utvecklas till en ekokommun i framkant med ett aktivt miljömålsarbete. Sammanställningen från den ska vara en utgångspunkt i framtagandet av ny miljöpolicy. Miljö och Samhällsbyggnad fortsätter arbetet och förslag på ny miljöpolicy tas fram under 2016. När miljöpolicyn är antagen av kommunfullmäktige ska den implementeras i hela kommunorganisationen. 1.2.3. Miljömålsredovisning Varje år i april ska en miljömålsredovisning tas fram som presenterar det föregående årets miljömålsarbete. Miljöredovisningen ska följa upp miljömålsprogrammet och utvärdera resultatet av hur miljöarbetet bidrar till miljömålsuppfyllnad. miljöchef MoS. Åtgärden genomförd. Första numret av MiljömagasinESLÖV kom ut i maj 2015. Andra numret kom ut i maj 2016. Upplagan på 2 000 exemplar ska delas ut till allmänhet, politiker, kommunanställda, företag, skolor, skånska kommuner och andra med intresse av Eslövs kommuns miljöarbete. Magasinet sammanfattar och beskriver miljöarbetet under 2015. I januari skickades checklista för uppföljning av Eslövs miljömål ut till förvaltningar och bolag. Sammanställningen av de listoma är detta dokument. Årets svar behövde inte 7

godkännas av respektive nämnd eller bolag eftersom programmet ännu inte var antaget då checklistorna skickades ut. Framöver ska svaren godkännas av nämnder/bolag. Åtgärden viktig för helheten i miljömålssystemet. Miljömålsuppföljningen ska sammanfatta och kommunicera det gångna årets miljösatsningar och resultat, och hitta utvecklingsområden. Hemsidans presentation av miljömålsredovisningen och miljömålsresultaten utvecklas. Arrangera en offentlig presentation av miljömålsuppföljningen för politiker och allmänhet, med start under 2017. Ett facebook-konto för Eslövs miljömål tas fram under 2016 1.3.1 Grön flagg I Eslövs kommun har Östra Strö skola och Dannemannens förskola Grön flagg. Barn och Utbildning, rektorer I Eslövs kommun har Östra Strö skola och Dannemannens förskola Grön flagg. Analys, bidrag till mäluppfyllnad Åtgärden har stor påverkan och kan bidra stort till måluppfyllnad för alla miljömål. Det miljöpedagogiska arbetet är en viktig del i byggandet av ett hållbart samhälle. I kommunen finns väldigt få (två) verksamheter som bedriver systematiskt miljöpedagogiskt arbete. För att nå målet att bidra till de nödvändiga beteendeförändringar som krävs för att styra om till ett hållbart samhälle behöver det arbetet utvecklas. Barn och Utbildning tar fram en projektplan tillsammans med Miljö och Samhällsbyggnad för arbetet med att utveckla det systematiska miljöpedagogisa arbetet i kommunala skolor och förskolor, under 2016. Åtgärden föreslås ändras till: Systematiskt miljöpedagogiskt arbete. Och beskrivningen till: I Eslövs kommuns pedagogiska verksamheter ska miljöpedagogik vara högt prioriterat. Verksamheter ska uppmuntras till att bedriva systematiskt miljöpedagogiskt arbete. 1.3.2 Arrangemang Earth Hour och Världsmiljödagen ska uppmärksammas. miljöchef MoS: Åtgärden genomförd. 8

För andra åter i rad genomfördes arrangemang i samband med Earth Hour med fackeltåg, tal, tävlingar och underhållning. Arrangemanget genomfördes av Miljö och samhällsbyggnad tillsammans med bland andra Kultur och Fritid. Arrangemangen var mycket uppskattat och cirka 250 personer deltog. Världsmiljödagen uppmärksammades ytterst lite, endast med information i Majkens matsal. För bättre genomslag behövs att alla förvaltningar och bolag deltar i arrangemanget. En projektplan tas fram av MoS och KoF som godkänna av kommunens ledningsgrupp. Hur världsmiljödagen ska uppmärksammas ska diskuteras på miljöavdelningen inför 2017. 1.3.3 Eslövs miljöpris Eslövs kommun ska tillsammans med Skånska dagbladet efter miljöchef nomineringskampanj utse en årlig miljöpristagare. f,4 MoS: Åtgärden genomförd. Arets miljöpris 2015 delades ut till HEHO-transport. Förslagsvis ändras processen så att den miljöstrategiska gruppen bereder ärendet för den beslutande juryn bestående av kommunalråd, milj öchef och två representanter från Skånska Dagbladet. 1.3.4 Fair Trade City Eslövs kommun ska diplomeras enligt Fairtrade City som är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Kommunledningskontoret, tillväxtchef Klk: Åtgärden påbörjad under 2016 Hur åtgärden ska utföras beskrivs av kommunledningskontoret. 1.3.5 Lugazi Eslövs kommun genornför tillsammans med kommunen Lugazi i Uganda ett SIDA-finansierat demokratiprojekt som ska leda fram till en avfallsplan för Lugazi. miljöchef 9

KLk: Projektet med Lugazi löper på enligt plan. En avfallsplan för Lugazi har tagits fram inom projektet. Den är godkänd av Lugazis "fullmäktige" (council) och har fått en budget. Projektet avslutat maj 2016. Analys, bidrag till mäluppfyllnad Åtgärden har varit mycket lyckosam och levererat allt det som förväntats. 1.3.6 Kompetensutveckling av Alla förtroendevalda inom Kommunledningskontoret, förtroendevalda kommunens nänmder och bolag ska Miljö och Samhällsbyggnad ha kännedom om Eslövs miljömål och erbjudas information om kommunens miljöarbete. Klk: Åtgärden delvis genomförd. Kommunstyrelsen har kännedom om miljömålen. MoS: Servicenämndens ledamöter informerades om miljömåssystemet av miljöstrategen. Åtgärden är en viktig del i arbetet med att förankra och lyfta miljöfrågorna inom kommunorganisationen. Kommunledningskontoret och Miljö och Samhällsbyggnad tar fram en projektplan för åtgärden under 2016. Åtgärden genomförs med start 2016. 1.3.1. Miljö- och naturpärmen Alla mellanstadieklasser i Eslövs kommun erbjuds att använda det miljöchef miljöpedagogiska läromedlet Miljöoch Naturpärmen. MoS: Åtgärden genomförd Åtgärden bidrar endast lite till miljömålet Ekokommunen Eslöv. Miljö- och naturpärmen är inte ett modernt läromedel och det är oklart hur det används i verksamheterna. Då nuvarande avtal löper ut ska det inte förnyas. 1.3.2. Snacka med macka Sex gånger per år, vid lunchtid, erbjuds anställda inom kommunorganisationen en lunchmacka och information om olika miljömålsrelaterade frågor inom kommunen miljöchef 10

MoS: Åtgärden genomförd. Snacka med macka har sedan starten vuxit och blivit allt mer populärt. Mellan 10 och 35 personer kom, lyssnade och åt macka vid de sex tillfällena. Arbetet fortsätter. 11

2.1. Kommunorganisationen i Eslövs kommun ska senast 2020 vara fri från användning av fossila bränslen. Målet avser uppvärmning av byggnader, transporter och att all el som används ska vara producerad utan fossila energikällor. 2.2. Kommunorganisationen i Eslövs kommun ska senast 2020 vara fri från användning av fossila bränslen. Målet avser uppvärmning av byggnader, transporter och att all el som används ska vara producerad utan fossila energikällor. 2.3. Produktionen av förnybar energi i Eslövs kommun ska öka Sammanfattning Energi och Klimat Framgångar Motsvarande 150 procent av all den elenergi som användes inom kommungränsen producerades inom den, i form av energi från vindkraft och från kraftvärmeverket. Under året köptes 17 fordon in som kan köras på förnybara bränslen. Antalet tjänsteresor med flyg minskade. All inköpt el var producerad utan fossila bränslen. I stort sett all uppvärmning är fossilfri. Framöver ska all nybyggnation uppfylla kriterierna för Green building. Brister En dieselbil köptes in. Fortfarande har vi inte avtal om Biogas-100. Fortfarande tankas bilar men fossila bränslen trots att de kan köras på förnybara. Vi har ännu inte kommit igång ordentligt med solenergiproduktion. '. 2.1.1. Fossilfri och energieffektiv uppvärmning : - - Uppvärnmingen av kommunens Serviceförvaltningen, fastigheter ska senast 2020 vara fri förvaltningschef från fossila bränslen. Till 2020 ska den totala energianvändningen per kvadratmeter ha minskat med minst 20 procent jämfört med 2009. SeF: Andel fossila bränslen till uppvärnming: 5 procent. Energianvändning per kvadratmeter: 146 kwh/m3. Vid nybyggnationer ska lokaler uppfylla kraven enligt Green Building (energianvändningen ska vara 25 procent mindre än energikraven i BBR). 12

Energianvändningen och mediaförbrukningen i fastigheter ska minska med 10 procent per år fram till 2018 Arbetet med energieffektivisering sker systematiskt i enlighet med Energi- och klimatplanen. Arbetet fortsätter. På grund av problem med att jämföra siffrorna för energianvändning med tidigare år behöver åtgärden formuleras om. 2.1.2. Riktlinjer för fordon - - Den totala energianvändningen i Serviceförvaltningen, fordonsflottan ska minska med förvaltningschef minst 20 procent till 2020 jämfört Samt alla förvaltningar och bolag med 2009. MoS: Riktlinjerna delvis kända. Bör kommuniceras löpande allt eftersom nya medarbetare börjar, men också för att påminna alla om gällande riktlinjer. Klk: Riktlinjerna kända. KoF: Riktlinjerna kända. Riktlinjerna följs. SeF: Riktlinjerna kända. Riktlinjerna följs. Ebo: Egen variant av riktlinjerna ska tas fram under 2016. Under år 2015 köptes totalt 18 bilar in (personbilar och lätta lastbilar): en diesel, en elbil, två elmopedbilar och 14 gasbilar. Eslöv uppmärksammades för sin positiva utveckling i 2015 miljöbilsdiagnos. Bilar i kommunens bilpool Drivmedel Under 2015 var 18 procent av drivmedlen fossilfria. Analys, bidrag till mäluppfyllnad Riktlinjerna är svåra att hitta, de är kända inom organisationen men efterlevs bristfälligt. Ska Eslövs kommun klara målet om att vara fossilbränslefri 2020 går det inta längre att köpa in bilar som drivs med fossila bränslen. Riktlinjerna gäller även bolag där Eslövs kommun är majoritetsägare. Om ebo planerar att ta fram egna riktlinjer ska det kommuniceras med Eslövs kommun. Fortfarande tankas bilar som kan köras på fossilfria bränslen med fossila bränslen. 13

Fram till maj har nio dieselbilar beställts under 2016. Riktlinjer för fordon är antagna i Servicenänmden. Förslagsvis lyfts riktlinjema till kommunstyrelsen för större tyngd och genomslag. För att nå målet om fossilbränslefria transporter till 2020 krävs avtal om Biogas-100. Riktlinjerna läggs på hemsidan och lättåtkomligt på ekis. 2.1.3. Riktlinjer för resor och möten : Eslövs kommuns riktlinjer för resor och möten syftar till att minska den negativa miljöpåverkan från resor och möten genom att styra upp val av fordon vid resor, och rutiner för möten. Med mera. För implementering: Miljö och Samhällsbyggnad, förvaltningschef För efterlevnad: Respektive förvaltningschef och vd MoS: Riktlinjema delvis kända. Följs delvis. Bör kommunicera ut riktlinjerna löpande allt eftersom nya medarbetare börjar, men också för att påminna alla om gällande riktlinjer. Information på Ekis under våren 2016. Implementering bör göras av varje chef. Klk: Riktlinjerna kända. Följs delvis. Efterlevnaden kan bli bättre. Informerats i april på nytt och dessutom om klimatväxling. KoF: Riktlinjema delvis kända. Följs delvis. En stor andel av vår personal berörs inte direkt av riktlinjema då deras möten i stort sett alltid hålls i den egna verksamheten och de egna lokalerna. Då är det svårt att motivera att de ska känna till riktlinjerna, även om de fått information om att de finns. Det slarvas en del, mest på grund av att man handlar enligt gammal vana, men också på grund av att det ibland kan upplevas krångligt och tidsödande att resa kollektivt. SeF: Riktlinjema kända. Följs delvis. BoU: Riktlinjema kända. Följs delvis. På grund av den geografiskt spridda organisationen måste många tjänsteresor göras med egen bil. Ebo: Riktlinjema kända. Följs delvis. Kommentar: Införda i personalhandboken och anpassade till ebos verksamhet. Under 2015 gjordes 272 längre tjänsteresor med flyg och 1 615 med tåg. Flygresorna stod för 99 procent av koldioxidutsläppen för dessa resor. Riktlinjerna är ganska väl kända men följs bristfälligt. För större genomslag bör mer arbete läggas på implementering. En tydlig "lansering" och återkommande påminnelser och uppmärksamhet krävs för att få fart på systemet. En plan för implementering tas fram av MoS under 2016. 14

I riktlinjerna står att personal ska uppmuntras att ta sig miljövänligt till jobbet. Det arbetet har inte påbörjats. Som ett första steg genomför miljöavdelningen en undersökning av hur de anställda tar sig till och från arbetet, under 2016. 1 2.1.4. Fossilfri elanvändning All el som används i den Serviceförvaltningen, kommunala verksamheten ska vara förvaltningschef producerad utan fossila bränslen. SeF: Åtgärden genomförd All el som köps in är producerad utan fossila bränslen. Arbetet fortsätter. 2.1.5. Energirådgivning - Kommunen erbjuder kostnadsfri energirådgivning till privatpersoner, företag och föreningar. miljöchef MoS: Åtgärden genomförd Kommunen har en energirådgivare anställd på halvtid. Arbetet fortsätter, 2.1.6. Produktion av biogas VASYD: 12 GWh VASYD och Merab Merab: Ingen siffra Eslövs kommun är medlemmar i Biogas Syd. Frågan ägs inte av Eslövs kommun. Merab ska redovisa utvinnen energi ur biogas från matavfall., e. e : - 1 '. 2.1.7. Energi ur avfall och Det brännbara avfallet som samlas Merab deponigas in av Merab säljs till SYSAV för energiproduktion. Ur deponigas från Rönneholms avfallsupplag 15

produceras energi ut deponigas. Energi ur deponigas: 19,5 MWh el och 50,7 MWh värme Driftproblem ledde till sämre resultat än väntat. 16

3.1. Eslövs kommun ska arbeta aktivt för minskad kemikaliespridning i miljön 3.2. Särskilt farliga ämnen ska fasas ut Sammanfattning Framgångar Giftkonferensen blev lyckad. Eslöv ingår i arbetsgruppen som ska ta fram en regional kemikalieplan för Skåne. Arbetet med giftfria förskolor har startat upp. Beslut om att ta fram kemikalieplan taget. Brister Vi saknar systematiskt arbete med kemikaliefrågor i kommunorganisationen. Vi saknar mycket kunskap om kemikalieinnehåll i varor vi köper in. Vi ställer inte systematiskt kemikaliekrav i upphandlingar. Saknar helhetsgrepp kring arbetet med giftfria förskolor. 1.2.4. Kemikalieplan För att driva på och strukturera upp arbetet med målet Giftfritt ska en miljöchef kemikalieplan tas fram. MoS: Tas fram under 2016 inom Miljösamverkan Skåne. Åtgärden viktig för helheten för miljömålet Giftfritt. I dagsläget saknas mycket kunskap kring vilka kemikalier som förekommer i kemiska produkter och varor inom kommunorganisationen. Miljöavdelningen ska delta i Miljösamverkan Skåne-proj ektet om framtagande av kemikalieplaner som startas upp hösten 2016. 1.2.5. Giftkonferens En konferens med temat giftfri miljö arrangeras i Medborgarhuset miljöchef i Eslöv. MoS: Åtgärden utförd 17 november 2015. Åtgärden var en del i ett större proj ekt kallat Giftsamverkan Skåne som Eslövs kommun drivit tillsammans med Lund och Kristianstad. Giftsamverkan syftar till att skapa samverkan kring kemikaliefrågor och delfinansieras av Region Skåne. Giftsamverkan söker projektförlängning för 2016. 17

En ny konferens planeras till 15 november 2016. I\ H, 1.2.6. Utfasning av Kommunens miljötillsyn ska utfasningsämnen fokusera på utfasning av särskilt milj öchef farliga kemikalier i de miljöfarliga verksamheterna. MoS: Har utförts löpande vid tillsyn. Ännu mer fokus på detta framöver. Det saknas kunskap om vilka miljöfarliga verksamheter i kommunen som hanterar särskilt farliga ämnen. Kunskapen behövs och i de fall sådana ämnen hanteras ska utfasningsplaner tas fram. Miljötillsynen tar ett ordentligt grepp kring frågan och samlar in uppgifter om särskilt farliga kemikalier som hanteras inom miljöfarliga verksamheter i kommunen. 1.2.7. Sanering i Getinge I Getinge vid Kävlingeån finns ett område på nästan ett hektar som är förorenat med bland annat kvicksilver och DDT. Föroreningarna härrör från en gammal bekämpningsmedelsfabrik. Området ska saneras. Området ska saneras. I', 1' ' milj öchef MoS: Arbetet är påbörjat, avslutas 2019. Inget saneringsarbete har ännu påbörjats. Tjänster upphandlade. Arbetet fortsätter. 1.2.8. Giftfria förskolor Eslövs kommun ska arbeta brett och aktivt för att skapa giftfria förskolor för att minska kemikalieexponeringen för barn och unga. Kemikaliefrågorna ska finnas med i bygg- och renoveringsprocesser av skolor och förskolor, vid inköp av leksaker, utrustning och förbrukningsmaterial samt för måltidsverksamheten och städningen. Barn och Utbildning i samarbete med Serviceförvaltningen 18

SeF: Åtgärden genomförd. BoU: Arbete påbörjat. Åtgärden går helt i linje med Kemikalieinspektionens arbete med Giftfri vardag med särskilt fokus på barn och unga. Många kommuner har kommit i gång med sitt arbete med giftfria förskolor. I dagsläget är det oklart hur arbetet med åtgärden bedrivs. BoU och SeF tar fram en projektplan för åtgärden. Under hösten startar en arbetsgrupp inom miljösamverkan upp ett projekt inom giftfria förskolor, förslagsvis hänger Eslöv med på projektet då det startar. 19

4.1. Senast 2021 ska vattenförekomsterna Ringsjön och Rönne å uppvisa god status enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Senast 2027 ska vattenförekomsterna Kävlingeån och Saxån uppvisa god status. Sammanfattning God vattenstatus Framgångar Kävlingeåns vattenråd vann priset Sjöstjärnan, Hav- och vattenmyndighetens pris för god vattenvård. Trålarna Östen och Västen trålade upp rekordmycket mört och braxen ur Ringsjön. I kommande klassning förväntas flera vattenförekomster inom kommunen klassas upp. Brister Rönne ås vattenråd fungerar Inga vattenkvalitetshöjande åtgärden har gjorts i Rönne ås eller Saxåns avrinningsområde. 1.2.9. Deltagande i Eslövs kommun ska delta aktivt i Ringsjöns vattenråd Ringsjöns vattenråd. : - miljöchef MoS: Åtgärden genomförd. Ringsjöns klassning enligt ramdirektivet för vatten: Dålig status Upptrålad mört och braxen: 78 ton Djuphål Östra Ringsjön: Västra Ringsjön: Sätoftasjön: Siktdjup 2015 1,6 m 1,1 m 1,4 m Siktdjup 2005 0,9 m 0,6 m 0,8 m Ringsjön har den näst sämsta klassningen av fem möjliga. Trålningen är en mycket viktig åtgärd för att nå bättre klassning, under 2015 drog de nya ringsjöanpassade båtarna upp rekordmycket fisk. Den positiva trenden är beroenda av att åtgärderna fortsätter. Arbetet i vattenrådet fortsätter.. 1.2.10. Deltagande i Rönne ås vattenråd och kornmitt : - Eslövs kommun ska delta i Rönneåns vattenråd. miljöchef 20

MoS: Åtgärden genomförd. Inom avrinningsområdet har inga vattenkvalitetshöjande åtgärder gjorts under 2015. Arbetet med vattendirektivet ska bygga på att avrinningsområdesvis ta sig an och hantera vattenförekomsternas miljöproblem. Eftersom Rönne å och Ringsjön ligger i samma avrinningsområde finns fördelar med att samordna vattenvårdsfrågorna för Ringsjön och Rönne å i samma vattenråd. I dag finns inte Eslövs kommun representerade i vattenrådet, endast i kommitt&i som handhar recipientkontrollen. Eslövs kommun fortsätter verka för en sammanslagning av Ringsjöns och Rönne ås vattenråd. ;.., 1.2.11. Deltagande i Eslövs kommun ska delta aktivt i Kävlingeåns Kävlingeåns vattenråd. miljöchef vattenråd MoS: Åtgärden genomförd. Två hektar våtmark har anlagts inom avrinningsområdet i Eslövs kommun. Kävlingeåns vattenråd har ett åtgärdsprogram för vattenkvalitetshöjande åtgärder. Arbetet i samverkan inom vattenrådet har länge Arbetet inom vattenrådet fortsätter. 1.2.12. Deltagande i Saxån- Eslövs kommun ska delta aktivt i Braåns vattenråd Saxåns- Braåns vattenråd. miljöchef MoS: Åtgärden genomförd. Inga vattenkvalitetshöjande åtgärder har gjorts. 21

MOS.2016.0927 5.1. 5.2. 5.3. 5.4. Värdefull natur ska skyddas Kommunens rekreativa värden ska utvecklas Eslövs kommun ska planeras hållbart Kommuninvånama i Eslövs kommun ska ha en god livsmiljö och deras hälsa ska skyddas från olägenheter Sammanställning PlaneraHållbart Framgångar Arbetet med översiktsplanen är i gång Beslut om ny naturvårdsplan är fattat. Fladdermusinventeringen resulterade i information om bland annat två superovanliga arter i kommunen. Brister Det finns en politisk ovilja att skydda kommunalägd naturmark med höga värden. Att skydda sådan mark är mycket viktigt för att på lång sikt bevara de höga värdena och den biologiska mångfalden. I arbetet med översiktsplanen saknas ekosystemtjänstanalys och grönplan. Kommunen har brist på utmarkerade leder för rekreation, saknar plan för naturrekreation Kommunen har brist på säkra möjligheter till cykling inom och mellan tätorterna. Arbetet med Merabs avfallsplan saknar kompetens och resurser.,.., 5.1.1. Revideringav naturvårdsprogram Eslövs naturvårdsprogram ska revideras och en naturvårdspolicy ska tas fram för att mer tydligt visa på kommunens ambitioner med naturvården, de befmtliga värdena, behoven av åtgärder och prioriteringar. miljöchef MoS: LONA -bidrag är sökt för åtgärden som planeras starta under 2016. Åtgärden mycket viktig för miljömålets helhet. I planen ska naturskydd, grönplan, ekosystemtjänster, naturrekreation och ansvarsarter lyftas fram. Planen ska peka ut kommunens viljeinriktning för naturvårdsarbetet.. 1. 5.1.2. Skötsel av naturreservat 1 Eslövs kommun finns det kommunala naturreservatet Eslövs allmärming samt de statliga naturreservaten Flyinge ängar, Borstbäcken, Abullahagen, miljöchef 22

MOS.2016.0927 Billinge mölla och Bosarps jär. Till reservaten flnns fastställda skötselplaner. Eslövs kommun ansvarar för skötseln av Eslövs allmänning, Billinge mölla och Abullahagen.. MoS: Åtgärden genomförd. Endast 0,35 procent av kommunens yta är skyddad enligt miljöbalken.. 5.1.3. Inventering av fladdermöss : Fladdermöss är en ekologisk viktig artgrupp av insektsjägare. För att få bättre kunskap om fladdermusfaunan i kommunen ska de inventeras. Minst tio boplatser ska sättas upp och en fladdermusexkursion ska arrangeras. _ miljöchef MoS: Åtgärden delvis genomförd. Exkursionen är genomförd och boplatser ska sättas upp. Två mycket ovanliga och hotade arter har hittats, barbastell och Bechsteins fladdermus. Inventeringen har visat att tio av landets nitton arter finns i Eslövs kommun. Det gör fladdermöss till en viktig del av kommunens fauna. Barbastell och Bechsteins fladdermus som hittats i inventeringen kommer förmodligen att behöva skydd. Inventeringens resultat ska tas tillvara i kommande naturvårdsplanen. Resultaten av inventeringen ska kommuniceras.. 5.1.4. Biologisk mångfald på golfbanan För att göra golfbanan mer attraktiv och öka naturupplevelsen för spelama vill man utveckla området och samtidigt öka den biologiska mångfalden. miljöchef MoS: Åtgärden genomförd. Ett fortsättningsprojekt gnomförs under 2016.,. 5.1.5. Skyddsvärda träd -Grova träd och ihåliga träd är viktiga för den biologiska mångfalden men många av dem är i dag hotade. I ett projekt ska grova träd i kommunen inventeras för att bättre kunna skydda dem framöver. I projektet ingår också att sprida information om vikten av att miljöchef 23

bevara och skydda grova träd. MoS: Åtgärden genomförd. Skyddsvärda träd lever en tynande tillvaro. Grova träd, oftast gamla med håligheter och andra skador är viktiga livsmiljöer för många andra hotade arter. Att identifiera dessa och skydda dem är en viktig del i arbetet för biologisk mångfald. Inventeringen ska finnas i kommunens kartmaterial och användas vid planering. Informationsmaterial ska tas fram. : - 5.2.1 Naturmötesplats i Stehags intresseförening ska Gyaskogen tillsammans med Eslövs kommun miljöchef sätta upp ett "grillhus" i Gyaskogen. Grillhuset ska vara en mötesplats för naturupplevelser. Platsen kommer att förses med informationsskyltar om bland annat områdets växter och faglar. MoS: Åtgärden påbörjat, avslutas med invigning efter sommaren 2016. Naturrekreation är en viktig del i arbetet att få människor intresserade av natur och miljöfrågor. Naturmötesplatsen ska kunna användas av allmänheten och de pedagogiska verksamheterna i främst Stehag.. : - - 5.3.1. Oversiktsplan för En översiktsplan ska tas fram som Kommunledningskontoret, Eslövs kommun visar och befåster ambitionen om tillväxtchef att utveckla Eslövs kommun hållbart. Här lyfts frågor om bland annat vindkraft, gyönstruktur, värdekärnor, ansvarsarter och ekosystemtjänster in. Klk: Arbete med ny översiktsplan för Eslövs kommun påbörjades under 2015. Samrådshandling är planerad till sommaren 2016 och slutligt antagande till slutet av 2017. För att översiktsplanen ska bli det hållbara styrdokument som krävs måste frågor som vindkraftsetablering, ekosystemtjänstanalyser, grönstruktur, värdekärnor, värdetrakter och ansvarsarter beaktas i den. 24

MOS.2016.0927 Miljö och Samhällsbyggnad fortsätter bevaka frågorna om vindkraftsetablering, ekosystemtjänstanalyser, grönstruktur, värdekärnor, värdetrakter och ansvarsarter i översiktsarbetet. I. 5.3.2. Avfallsinsamling : Mellanskånes renhållning AB arbetar kontinuerligt med att få renare och mer hållbart användbara avfallsfraktioner. Kunderna erbjuds sortering i tio fraktioner vid bostaden, även förpackningar. Merab, vd Merab: Utsorterat brännbart avfall: 133 kg, andel av matavfallet som gick att röta: 75 procent. Bra siffror jämfört med förra året då det lämnades 29 kg mer per person som brännbart och bara 61 procent av matavfallet gick att röta. Avfallsplanen bör få mer resurser. I avfallsplanen finns många åtgärder som kräver specialmiljö- och projektledningskompetens. De resurserna finns inte.. 5.3.3. Cykelplan för Eslövs tätort : Att mäimiskor ges möjlighet att välja hållbara och säkra transporter är en viktig del i byggandet av framtidens hållbara samhälle. Cykelplan för Eslövs tätort ska bidra till att göra tätorten mer anpassad för cyklister. förvaltningschef MoS: Åtgärden inte genomförd. Cykelplanen ska antas av miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden. Kommunen är i stort behov av att utveckla möjlighetema för cykling, såväl inom som mellan tätortema. Planering och utförande av säkra cykelvägar behöver växla upp ordentligt. 5.4.1. Uppsökande hälsoskydd I ett förebyggande hälsoskyddsprojekt ska kommunens miljöinspektörer söka upp boende i hyresfastigheter för att informera om miljötillsynens roll. miljöchef 25

MoS: Åtgärden inte genomförd. Åtgärden ingår i kommunens tillsynsansvar enligt miljöbalken. Åtgärden och hela miljömålet 5.4. föreslås tas bort eftersom arbetet ingår i ordinarie lagstadgad verksamhet. 26