GEO.POWER Lokalt nyhetsbrev #1 Detta är det första lokala nyhetsbrevet inom projektet GEO.POWER. Det är ett europeiskt projekt, koordinerat av den italienska Ferraraprovinsen, som samlar de viktigaste praktiska erfarenheterna från nio olika EU länder inom lågentalpisk geotermisk energi och belyser tekniken för att på sikt öka antalet investeringar i den. Projektet startades utifrån ett enkelt antagande; geotermisk energi är den mest miljövänliga och kostnadseffektiva förnybara energikällan och har möjlighet att motverka den globala uppvärmningen om en övergång sker från traditionella fossila bränslen. Tekniska framsteg, osäkerheter kring varierande energikostnader, peak oil samt krav på minskat beroende av fossila bränslen bidrar till att geotermisk energi för både kraft och värmeproduktion är en attraktiv och slagkraftig lösning. De tekniska framstegen har gjort att kyla och värme från geotermisk energi för privata och offentliga byggnader är tekniskt och ekonomiskt försvarbart och här skulle en expansion ske. Europeiska kommissionen har anmärkt på att den geotermiska sektorn inte exponeras tillräckligt och understryker att ökad kraft och värmeproduktion från marken har en potential att ta ett nödvändigt steg ifrån beroendet av fossila bränslen. Det största hindret för expansion av den geotermiska sektorn är avsaknaden av tillräckligt finansiellt stöd och regelverk, både på lokal nivå men också på EU nivå. Det främsta målet i projektet kommer, efter att bästa utföranden inom regionerna har utbytts, vara en handlingsplan för varje deltagande region med förslag för hur antalet investeringar i geotermisk energi kan ökas och därmed bidra till att nå uppsatta klimatmål samtidigt som beroendet av fossila bränslen reduceras.
Bästa utföranden Offentliga byggnader Studiebesök Whiteknight Campus, Reading (UK) Universitetet i Reading har varit involverade i peak oil och i introduktionen av de förnybara energikällornas genom deras årliga mastersprogram. Det nya servicecentret för studenter är ett bra exempel på den bästa tillgängliga byggnadstekniken i Storbritannien. Byggnaden är välisolerad, använder golvvärme och bergvärme samt ett avancerat styrsystem för att utvärdera vanorna hos de som vistas i lokalerna. Nästan 50 deltagare från GEO.POWER projektet besökte byggnaden och diskuterade bästa tekniska och ekonomiska lösningar för att bidra till en övergång mot geotermisk energiförsörjning. Fallstudie 1 Avenue Centre Building, Reading (UK) Det nyinstallerade bergvärmesystemet försörjer en kontorsbyggnad och en skola för barn med speciella krav. Denna bergvärmepump kombineras med en sjövärmepump där främst värme produceras till lokalerna. Denna lösning har inneburit låga drift och underhållskostnader samt låga CO 2 utsläpp jämfört med traditionella metoder. Lösningen tillåter också golvkyla sommartid genom att utnyttja frikyla från borrhålen. Bergvärmen kommer från flertalet 70 80 m djupa borrhål. Dessa är i sin tur anslutna till värmepumparna som sedan förser byggnaden med värme. Fallstudie 2 University building, Setùbal (PT) Byggnaden uppfördes 1979 och bottenplanet består av elva kontor, fem klassrum samt ett termodynamiskt laboratorium. Detta plan försörjs genom med värme från ett bergvärmesystem där distributionssystemet består av fläktkonvektorer med tillförsel/returtemperaturer om 7/12 C under sommaren och 45/40 C under vintern. Geotermiska värmepumpar är en driftsäker och
väletablerad teknologi som förser lokaler med värme och hög inomhuskomfort. Jämfört med konventionella luftkylda aggregat har energiförbrukningen sänkts med omkring 30 %. Den minskade CO2 mängd som installationen tillför bidrar till att skydda miljövärden, bygga upp ett hållbart samhälle samt hjälper till att bekämpa klimatförändringarna. Fallstudie 4 Public housing (SE) Fallstudie 3 BTES at Infrax, Vito (BG) Projektet är ett byggnadskomplex med flertalet uthålliga och innovative gröna lösningar som vunnit åtskilliga utmärkelser både i Belgien och utomlands. Byggnadskomplexet har en aktiv dubbelvägg med integrerade PV celler, golvvärme och golvkyla som försörjs genom en bergvärmepump på 160 kw genom ett borrhålslager (BTES) bestående av 24 stycken 130 m djupa borrhål. Byggnaden är nära ett optimalt system sett till Trias Energetica, energitriangeln. Byggnadens ytterväggar är konstruerade för att reducera värmebehovet under vintern och kylbehovet under sommaren. Det återstående energibehovet täcks av ett högeffektivt förnybart energisystem och den allra sista topplasten täcks av ett traditionellt system för kyla och värme. Bergvärme är en mycket vanlig uppvärmningsform i Sverige. De flesta installationer använder borrhålsvärmeväxlare och storleken varier mellan enstaka hål för villor till flertalet borrhål för bostadshus, där det senare är en växande marknad. Borrhålen är typiskt 100 200 meter djupa. Över 300 000 installationer av vilka 70 % vertikala installationer, 25 % markvärme och 5 % grundvatten står för omkring 10 12 % av bostadsuppvärmning i Sverige. Dessa bidrar med CO 2 minskningar på upp till tre miljoner ton per år samt en betydande minskning av fossila bränslen. Marknadspenetrationen tog fart i och med det teknikskifte som uppstod då NUTEK anordnade en värmepumpsupphandling 1994 1995. Två stycken vinnare korades och båda tillverkade hade bergvärmeenheter. Som en konsekvens av denna upphandling började marknaden domineras av denna typ av värmepumpar.
Bästa utföranden Privata byggnader Studiebesök Sapareva Bania (BG) Deltagare i GEO.POWER projektet besökte under April kommunen Sapareva Bania, bäst känt för sina varma geotermiska källor på 100 C. Två skolor, en administrativ byggnad, kommunhuset, en sjukhusbyggnad och ett dagis värms upp av detta vatten. Kommunen har arbetar med ett projekt för att bygga en lokal geotermisk anläggning som är planerad att försörja staden byggnader med värme och därmed helt ersätta oljesystemet. total energiminskning om 19 GWh. Systemet har en mycket hög verkningsgrad. Inga värmepumpar används och elektriska aggregat används mindre än 100 timmar per år, vilket ger ett SPF på nästan 100. Fallstudie 2: Telenor Energy Centre, Budapest (HU) Fallstudie 1: Arlanda Airport (SE) Världens största energilager är akvifären som förser Arlanda flygplats med kyla och värme. All kyla av flygplatsens byggnader, inklusive terminaler, kommer från akvifären. Energiförbrukningen på flygplatsen motsvarar c:a 25 000 människors. En yta motsvarande 100 fotbollsplaner kyls och värms under vintern. Under sommaren kyler akvifären utrymmena och lagrar samtidigt värme som sedan utnyttjas under vinterhalvåret till flyplatsen och flygparkeringar samt till förvärmning av ventilationsluft. Akvifären minskar den årliga energiförbrukningen med 4 GWh och fjärrvärmebehovet med 15 GWh vilket ger en Telenors nya huvudbyggnad började byggas under sommaren 2007 och har varit i drift sedan den sista oktober 2008. När byggnaden designades hade Telenor sina miljömål i åtanke där målsättningen för byggnaden var att den skulle bidra till att göra dem till Ungerns miljövänligaste företag. Grunden till de miljövänliga tekniska lösningarna bygger på användandet av förnybara energikällor. Värme och kyla till byggnaden förses genom ett bergvärmesystem med 180 stycken 100 m djupa borrhål. Energiförbrukningen i byggnaden hålls utöver den geotermiska installationen nere genom ett smart driftsystem om utvärderar mätdata och reglerar byggnadens styrsystem. Fallstudie 3: Casaglia, Province of Ferrara (IT) Efter 70 talets energikris beslutade Ferrara kommun att initiera ett projekt som kallades Geothermal project för att utnyttja de geotermiska resurserna i området till stadens
fjärrvärmenät. Det 100 gradiga geotermiska vattnet pumpas från 1 000 meters djup till ytan för att sedan värmeväxlas till fjärrvärmesystemet. Därefter förs det avkylda vattnet tillbaka ner i borrhålet för att säkerställa geotermisk stabilitet. Numera förses detta distributionssystem med ett integrerat produktionssystem där energi från avfallsförbränning utnyttjas utöver den geotermiska energin. En arbetsgrupp bestående av fyra deltagare från HERA, Ferrara, och Emilia Romagna undersöker möjligheter att förbättra detta system genom att ansluta en ytterligare geotermisk källa samt att utnyttja ett akvifärlager. 4,7 år medan systemets livslängd förväntades till 30 år. Den förväntade SPF var 4,5 och SEER 3,7. Resultaten har varit positiva; drift och underhållskostnader har minskats, driftsäkerheten har höjts och beroendet av traditionella bränslen har minskat. Kommande GEO.POWER workshop Ferrara (IT) Fallstudie 4: Hotell Amalia (GR) Hotell Amalia är beläget nära Peloponese i Grekland och har en yta på 8 980 m 2. Byggnaden totalrenoverades 2007 2008 och numer förser en värmepump byggnaden med kyla och värme. En utvärdering gjordes två år efter installationen och här konstaterades att installationen bidragit till betydande besparingar. Jämfört med konventionella system reducerades energianvändningen med 70 % och energikostnaderna minskade med 67 %, utöver detta erhölls också en betydande minskning av CO 2 utsläpp. Enligt paybackmetoden uppskattades återbetalningstiden till Den 28 30 september arrangeras en två dagars workshop i Ferrara, Italien och anordnas i samband med GeoThermExpo som är bland de viktigaste utställningarna i Italien om geotermisk energi. Fokus kommer att ligga på finansiella stöd och regelverk inom Europa som ska bidra till att göra geotermisk energi till en vanligare energilösning för offentliga och privata byggnader. Under mötet kan GEO.POWER deltagare diskutera hur bästa utföranden kan genomföras inom dem egna regionerna vilket är en av de grundläggande målen för detta projekt.
Deltagare