Minnesanteckningar Hamnkaptensmöte 14 mars 2013. Följande avhandlades: Handlingsplan för miljön Lars Tornérhielm presenterade LBFs handlingsplan angående båtmiljöfrågor. Spolplattor och båtbottentvätt diskuterades. Båtköundersökning Lars Tornérhielm presenterade den enkät som genomförts bland dem som står i Lidingö stads båtkö. Allmän diskussion Allmän diskussion om allt och inget som har med hamnkaptensrollen att göra. Nästa möte Bestämdes till 18/9 klockan 19:00 på Bosö båtklubb. Bilagor: 1. Hamnkaptener Lidingö 2013-03-14 2. Förslag handlingsplan båtmiljöfrågor 2 3. Presentation miljöfrågor LBF styrelse feb 2013 4. Lidingö Båtförbunds och Lidingö Stads båtköenkät 2012 def 2 5. batmiljo_130220_heleneborg 6. Transportstyrelsens miljöarbete gällande fritidsbåtar.älvsjö Obs! Bilagorna 3 6 visas på högkant. Kan vridas rätt med höger-click / Rotera medurs.
Klubb Befattning Hamnkapten E-post Mob / Tel Askrike Segelsällskap ASS Varvschef Niklas Berggren varvschef@askrike.se 0760-25 05 52 Askrike Segelsällskap ASS Hamnkapten Patrik Sundberg hamnkapten@askrike.se Bosö Båtklubb BBK Varvsbas Carl-Erik Eriksson varvsbasen@bosobk.se 070-548 25 40 Bosö Båtklubb BBK Hamnkapten Krister Eriksson hamnkapten@bosobk.se 070-529 28 38 Breviks Båtsällskap BBS Hamnkapten Anders Janesten hamnkapten@bbslidingo.se 070-578 09 29 Breviks Båtsällskap BBS v Hamnkapten Kjell Johnsson vicehamnkapten@bbslidingo.se 08-766 26 66 Katrinelunds Båtklubb KBK Hamnkapten Lars Ekström lars.ekstrom@busck.se 070-346 34 64 Katrinelunds Båtklubb KBK Hamnkapten Nils Öberg pirandello@telia.com 070-605 47 90 Käppala Båtsällskap KBS Adm Hamnkapten Lars Andrén lars.w.andren@hotmail.com 070-365 60 17 Käppala Båtsällskap KBS Hamnkapten Rein Kuum rein.kuum@swipnet.se 08-766 40 10 Lidingö Båtklubb LBK Hamnkapten Kjell Bjureholm hamnkapten@lidingobatklubb.se 070-714 71 42 Lidingö Båtklubb LBK Varvschef Roland Sandén varvschef@lidingobatklubb.se 073-973 14 84 Lidingö Segelsällskap LSS Varvsbas Kristian Roslund varvsbas@lss.a.se 070-786 33 73 Lidingö Segelsällskap LSS Hamnkapten Per Ålin hamnkapten@lss.a.se 070-816 42 89 Skärsätra Båtsällskap SBK Hamnkapten Håkan Dalén hamnkapten@skarsatrabatklubb.se 070-399 43 50 Skärsätra Båtsällskap SBK v Hamnkapten Roland Björklund fam.bjorklund@webservices.se 070-766 22 13 Sticklinge Udde Båtklubb SUB Hamnkapten Anders Ingelström hamnkapten@subwebben.se 070-673 32 41 Sticklinge Udde Båtklubb SUB Varvschef Claes Mellbin varvschef@subwebben.se 070-975 96 60 Torsviks Båtklubb TBK Hamnkapten Jonas Nestrell jonasnestrell@hotmail.com Talluddens Båtsällskap TBS Hamnkapten Hasse Pettersson vol544@comhem.se 073-659 95 71 Talluddens Båtsällskap TBS v Hamnkapten Lars-Åke Boman yelb@comhem.se 070-887 34 48 Ordf LBF Christian Ehrling christian.ehrling@telia.com 070-747 52 55 v Ordf LBF Lars Tornérhielm lars.tornerhielm@gmail.com 0736-400 418
Underlag för att skapa en gemensam handlingsplan för Lidingö Stad och Lidingö Båtförbund angående båtmiljöfrågor Bakgrund Lidingö Stad och Lidingö Båtförbund har sedan tiotals år ett unikt och långtgående samarbete. Samarbetet omfattar många områden inklusive miljöfrågor. Lidingö Stad och Stiftelsen Håll Sverige Rent anskaffade en båtbottentvätt 2008 för en tvåårig försöksverksamhet. Försöket föll mycket väl ut och mätningar visar att 90% av de som använder båtbottentvätten har slutat måla båtbotten. När försöksperioden var slut föreslog såväl Lidingö Stad som stiftelsen Håll Sverige Rent att Lidingö Båtförbund skulle förvärva tvätten och driva verksamheten vidare. Lidingö Båtförbund anammade uppmaningen och fick finansieringshjälp via sk. LOVA -bidrag dvs. statligt stöd för Lokal Vattenvårdsaktivitet. Runt Sveriges kuster finns fortfarande mycket få Båtbottentvättar och de finns enbart på Ostkusten. Miljöpåverkan från båtbottenfärger Partiklar från båtbottenfärg kan hamna i naturen på fyra olika sätt: 1. Färgen släpper från båtbotten när båten ligger i sjön och speciellt när den färdas genom vattenet. Det gäller främst de sk. mjuka bottenfärgerna där ca 80-90% av färgen förbrukas under säsongen. 2. Färg som sitter kvar på båtbotten tvättas bort med högtryckstvätt i samband med båtupptagningen på hösten, gäller främst mjuka färger. 3. Färg slipas bort med slipmaskin när det över åren har byggts upp tjocka färglager. Det gäller främst de sk. hårda bottenfärgerna. 4. Färgspill i samband med målning. Den väg Lidingö Stad valt dvs. att ersätta bottenmålning med båtbottentvätt bidrar till att lösa samtliga fyra sätt miljön kan påverkas av båtbottenfärger. Havs och Vattenmyndigheten har tagit fram frivilliga riktlinjer för hur tvätt av båtar bör hanteras. I förorden står att Det är viktigt att båtklubbar och båtägare tillsammans verkar för en minskad användning av båtbottenfärger och i ökande grad använder mekanisk rengöring som ett alternativ till bottenmålning. Det är praktiskt och ekonomiskt omöjligt för de flesta båtägare att ta upp båtarna på land för tvätt under säsongen. Därför blir det i praktiken ett val mellan att bottenmåla eller att använda en båtbottentvätt som tvättar båten medan den ligger i vattnet. Många nya metoder är dock på väg fram t.ex. skrovskyddsdukar som förhindrar beväxning och helt giftfria bottenfärger. Spolplattor Att investera i spolplattor är för de flesta av Lidingös båtklubbar praktiskt och tekniskt orimligt pga. stora investeringar, behov av att använda fler helger för båtupptagning och avsaknad av kompetens
för att sköta reningsanläggning och provtagning. Men det viktigaste skälet för att i stället gå mot en minskad användning av båtbottenfärger är att spolplattor med tillhörande reningssystem löser endast problemen med tvätt av mjuka båtbottenfärger i samband med båtupptagningen. Det är en liten del av problemet. De flesta kommuner saknar fortfarande den insikt och framförhållning som Lidingö Stad tillsammans med Stiftelsen Håll Sverige Rent har haft och saknar båtbottentvätt och därmed alternativ till bottenmålning. Förutsättningarna är också olika i olika delar av landet, på Västkusten finns det idag antagligen inget alternativ till att måla båtbotten. Förslag till gemensam plan mellan Lidingö Stad och Lidingös båtklubbar samt Lidingö Båtförbund 1. Satsning på båtbottentvätt istället för bottenmålning a. Fortsätta att driva båtbottentvätten b. Satsning på marknadsföring av båtbottentvätten. En stor insats är redan startad i jan. 2013. c. Subvention av kostnaden för tvätt i båtbottentvätten d. Investering i ytterligare tvättanläggning för att klara kapacitetsbehovet e. Restriktioner mot bottenmålning av båtar som kan tvättas i båtbottentvätten 2. Test och utvärdering av nya metoder som skrovskyddsdukar och nya giftfria färger. 3. Förbud mot slipning av båtbottnar utan ansluten dammsugare och korrekt hantering av slipdammet 4. Framtagning av miljöplan per klubb för ta ett helhetsgrepp på samtliga miljöfrågor som rör klubbens områden. 5. Egenkontroll för klubbarna för att säkerställa efterlevnaden av miljöplaner och regelverk. Utvärdering och jämförelse med spolplattor Det är vår absoluta övertygelse att vi med hjälp av handlingsplanen ovan uppnår bättre resultat på kortare tid och till lägre kostnad än om klubbarna skulle tvingas investera i spolplattor. Om klubbarna skulle tvingas investera i spolplattor ser vi det inte som möjligt att i fortsättningen även satsa på minskad bottenmålning och båtbottentvätt. Det bör vara möjligt att efter några år göra jämförelser med klubbar som satsat på spolplattor. Genom att uppskatta antalet kg bottenfärg de använder med prover från det som lämnats för destruktion bör andelen uppsamlad bottenfärg kunna beräknas. På samma sätt bör vi kunna beräkna den totala minskningen av använd bottenfärg. Förslag Lidingö Båtförbunds och Lidingö Stad i bästa samarbete fortsätter på den väg Lidingö Stad har valt: Att inte måla båtbotten! Det ger bäst miljöeffekt, vi undviker konflikter och vi undviker stora komplicerade investeringar på båtklubbarna. Lidingö Båtförbund
Miljöfrågor LBF:s styrelsemöte Skärsätra 2013-02-21
Nuläget i sammanfattning LidingöStad satsade tidigt påbåtbottentvätt för att minska användningen av båtbottenfärg och har tryckt påför att LBF skulle överta tvätten En utredare påhavs-och vattenmyndigheten har hösten 2012 skrivit ett förslagtill tillsynsmyndigheterna att alla båtklubbar måste införa spolplatta. Inga beräkningar av konsekvenser för miljö eller berörda redovisas (!!) Lidingös Miljö-och hälsoskyddsinspektör driver frågan med stor energi och möten bokas nu med alla båtklubbar
Konsekvenser av spolplattor för miljö och båtliv Spolplattor tar inte hand om den färg som tvättas av under säsongen. Bara den mjuka färg som lossnar vid tvätt påland. Bäst för miljön är att inte måla alls! Det åtgår mer tid för upptagningen om alla båtar ska tvättas påen plats. En spolplatta kostar ca 1 Mkr och kräver mycket av klubbarna för genomförande, drift och skötsel Förändrade torrsättnigsmetoder kan krävas på flera klubbar. Mängden uppsamlad färg i reningsanläggningen blir sannolikt mycket liten jämfört med den mängd färg som målades på
Hur komma framåt? Vi kan inte sticka huvudet i sanden utan måste agera proaktivt! För miljöns och klubbarnas skull måste vi vidta åtgärder som är bättre än spolplattor Vi måste argumentera för bättre lösningar! Vi måste agera gemensamt om vi ska ha någon kraft Vi ska inte lägga kraft påde åtgärder som vi anser felaktiga Det är inte säkert att vi lyckas!
Förslag till handlingsplan som alterntiv till spolplattor Satsning på båtbottentvätt istället för bottenmålning Fortsätta att driva båtbottentvätten Satsning påmarknadsföringav båtbottentvätten. Subvention av kostnaden för tvätt i båtbottentvätten Investering i ytterligare tvättanläggningför att klara kapacitetsbehovet Restriktioner mot bottenmålning av båtar som kan tvättas i båtbottentvätten Test och utvärdering av nya metoder som skrovskyddsdukar och nya giftfria färger. Förbud mot slipningav båtbottnar utan ansluten dammsugare och korrekt hantering av slipdammet Framtagning av miljöplan per klubb för ta ett helhetsgrepp påsamtliga miljöfrågor som rör klubbens områden. Egenkontroll för klubbarna för att säkerställa efterlevnaden av miljöplaner och regelverk.
Förslag till hur LBF bör agera LBF bör driva frågorna centralt via Båtrådet och andra kanaler så vi får en gemensam övergripande handlingsplan LBF måste informera Stadens företrädare om bl.a. de förutsättningar som råder pålidingötill skillnad mot andra delar av landet och bakgrunden till båtbottentvätten LBF måste stödja och samverka med alla klubbar såvi är konsekventa i vad vi gör och säger
Förslag till hur klubbarna bör agera Framhåll att båtbottentvätt är en bättre lösning än spolplattor Hänvisa till att vi vill göra en gemensam handlingsplan för Lidingö Stad och Lidingö Båtförbund angående miljöfrågor Hänvisa till det som står i underlaget för att skapa en gemensam handlingsplan Föregåinte kommande diskussioner om en övergripande handlingsplan genom att gåin påpraktiska lösningar eller göra åtaganden Agera kraftfullt för att få medlemmarna att inte måla båtbotten och genomföra andra åtgäder i enlighet med övergripande plan Starta arbetet med att skapa och implementera en miljöplan
Lidingö Båtförbunds och Lidingö Stads båtköenkät 2012 Definitiva resultat
Status 1111 Personer i båtkön 787 Personer hade uppgett e-postadress när enkäten skickades ut Mycket bra svarsfrekvens! 557 kompletta svar (några fler har kommit in efter sammanställningen)
Varför står du i Lidingös båtkö? 3,9% 3,8% 0,5% 6,3% 85,5% Svar Total % Önskar sommarplats och/eller vinterplats 476 85,5% Önskar byta båtklubb 22 3,9% Jag har fått sommarplats och/eller vinterplats och kan tas bort från båtkön 21 3,8% Jag är inte längre intresserad av båtplats vid någon av Lidingös båtklubbar och vill inte stå kvar i båtkön 3 0,5% Annat behov, Se kommentar 35 6,3% Summa 557 100,0%
Har du idag en båt som du söker båtplats för? 2,3% 4,3% 14,9% 45,8% 32,7% Ja (A1) 234 45,8% Nej, men kommer att köpa när jag vet att jag kan få båtplats (A2) 167 32,7% Nej men kommer att skaffa båt inom 1-2 år även om jag inte får båtplats vid någon av Lidingös båtklubbar (A5) 22 4,3% Nej, står i båtkön för ev. framtida båtinköp (A3) 76 14,9% Annat, se kommentar (A4) 12 2,3% 511 100,0%
Båtstorlek köande Båtlängd 3 till 13 meter Median 7 meter Båtbredd 1,5 till 4 meter Median 2,5 meter Deplacement Max 15 ton Median 1,5 ton
Vilka typer av sommarplatser kan du tänka dig? 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 84,9% 6,0% 5,0% 2,1% 1,5% 0,5% 1 2 3 4 5 6 Svar Total % Bryggplats (SQ001) 496 84,9% Svajplats vid boj (SQ004) 35 6,0% Sommarplats på land på båtklubb, sjösätts när den ska användas (SQ002) 29 5,0% Båten förvaras hemma och sjösätts vid trailerramp på Lidingö när den ska användas (SQ005) 12 2,1% Ej intresserad av sommarplats (SQ003) 9 1,5% Annat 3 0,5% Summa (Fler svar möjliga) 584 100,0%
Är du idag medlem och har sommarplats vid någon av Lidingös båtklubbar? 4,7% 2,0% 9,2% 14,1% 70,1% Svar Total % Jag är varken medlem i båtklubb på Lidingö eller har båtplats (A4) 358 70,1% Jag är medlem i en båtklubb på Lidingö men har ingen plats (A3) 72 14,1% Annat 47 9,2% Ja jag är medlem och har båtplats (A1) 24 4,7% Jag har en tillfällig båtplats vid en båtklubb (A2) 10 2,0% Summa 511 100,0%
Vad är viktigt för dig vid val av båtklubb? Summa poäng: 6 poäng viktigast, 1 minst viktigt Avstånd hemifrån (A2) 2611 Hamn skyddad för väder och vind (A5) 1720 Hamn med bra bevakning (A7) 1678 Kort kötid så jag kan få en plats så fort som möjligt (A1) 1662 Trevlig klubb (A4) 1619 Avstånd ut till skärgården (A3) 1252
Svar Vilka båtklubbar är du intresserad av? Antal (man kan välja mer än en klubb) Avtalsplatser Tot intresse/plats Tilldelade platser 2012 Års kö baserad på tilldelade platser 2012 alla intress. Torsviks Båtklubb (Norra ön nära bron) (TBK) 99 92 1,1 11 9 Sticklinge Udde Båtklubb (Norra ön, Sticklinge) (SUB) 99 230 0,4 7 14 Askrike Segelsällskap (Norra ön, Askrike) (ASS) 115 179 0,6 1 115 Bosö Båtklubb (Stor båtklubb öster om Bosön) (BBK) 161 546 0,3 21 8 Lidingö Båtklubb (Längst in i Kyrkviken) (LBK) 113 252 0,4 23 5 Lidingö Segelsällskap (I Kyrkviken på södra sidan) (LSS) 66 168 0,4 13 5 Katrinelunds Båtsällskap (I Kyrkviken yttre delen på södra sidan) (KBK) 64 32 2,0 2 32 Talluddens Båtsällskap (Nära Gåshaga) (TBS) 108 112 1,0 5 22 Käppala Båtsällskap (Södra ön långt ut) (KBS) 153 172 0,9 10 15 Breviks Båtsällskap (Södra ön) (BBS) 198 168 1,2 5 40 Skärsätra Båtklubb (Södra ön nära Dalénum) (SBS) 109 69 1,6 0 NA OBS!! Man kan välja fler klubbar så kötiderna blir för höga och tilldelade platser är baserat på bara ett år 2020 98
Har du aktivt sökt sommarplats 2012 dvs. före 15 mars 2012 skickat in en intresseanmälan till en eller flera båtklubbar? Svar Antal % Ja (Y) 156 43,1% Nej (N) 206 56,9% Summa 362 100,0%
Om du erbjöds en båtplats i april 2013 skulle du då acceptera platsen och utnyttja den under säsongen 2013? 17,5% 26,9% 55,6% Svar Total % Ja (A1) 135 26,9% Ja om den är i en båtklubb jag är intresserad av (A2) 279 55,6% Nej (A3) 88 17,5% Summa 502 100,0%
Varför sökte du inte sommarplats 2012? (endast ett mindre urval respondenter har haft möjlighet att svara) Svar Antal % Glömde bort eller missade sista datum (SQ001) 8 8,6% Visste inte att man skulle skicka anmälan till klubben (SQ002) 6 6,5% Hade inget behov 2012 (SQ003) 53 57,0% Ansåg det meningslöst, har inte stått i kön länge nog (SQ004) 9 9,7% Stod inte i båtkön i mars 2012 (SQ005) 10 10,8% Annat 7 7,5% Summa 93 100,0% Ca 25% av de som står i båtkön och inte aktivt sökt båtplats har missat att söka eller inte ansett det meningsfullt.
Från vilket år är du intresserad av att få en båtplats vid någon av Lidingös Båtklubbar. År Antal % 2013 431 83% 2014 64 12% 2015 17 3% 2016 4 1% 2017 1 0% 2020 1 0% >2020 1 0% Gäller även de som inte har sökt aktivt!!
450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 101 Ej intresserad av vinterplats på båtklubb. Förvarar båten på annan plats på vintern. (SQ003) 408 På land på klubbens område (SQ001) Vinterplats Svar Total % Ej intresserad av vinterplats på båtklubb. Förvarar båten på annan plats på vintern. (SQ003) 101 18,3% På land på klubbens område (SQ001) 408 74,0% Vinterplats i sjön (SQ004) 22 4,0% Annat 20 3,6% 22 20 Summa (fler svar möjliga) 551 100,0% Vinterplats i sjön (SQ004) Annat
Övriga synpunkter Övriga synpunkter som du vill lämna angående ditt båtplatsbehov Mest personliga synpunkter. Synpunkter som du vill lämna angående båtkösystemet och dess administration Återkommande kommentarer: Bra att det finns en kö. Bra att systemet ses över Hantering via Internet önskas Transparens efterlyses så man vet hur man ligger till i kön Förtydligande kring byte av båtklubb
Synpunkter till Lidingös politiker angående kösituationen och båtfrågor i övrigt Återkommande punkter: Utbyggnad behövs, kötiderna för långa. Mer transparens i kösystemet Med hänsyn till Lidingös läge borde det vara möjligt att ha båt när man bor här
Skulle du vara intresserad av att engagera dig i uppbyggnaden av en ny båtklubb? Svar Total % Ja (Ja) 122 23,9% Nej (Nej) 150 29,4% Kanske (Kansk) 239 46,8% Total 511 100,0% 122 239 150 Ja (Ja) Nej (Nej) Kanske (Kansk)
Slutsatser Mycket få köande kan tas bort för att de inte borde stå i båtkön Närheten till båtklubben är den viktigaste faktorn för val av båtklubb Mest bryggplatser av intresse! Ca 15% av de köande kan tänka sig svajplatser, trailerramper etc. Behovet av vinterplatser är ca 75% av sommarplatserna. Mycket få är intresserade av vinterförvaring i sjön. Ca 25% av de som står i båtkön och inte aktivt sökt båtplats har missat att söka eller inte ansett det meningsfullt. 95% av de som önskar båtplats vill ha plats inom 1-2 år vare sig de sökt aktivt eller inte! Många kan tänka sig att engagera sig I uppbyggnaden av en ny båtklubb
Lidingö Båtförbunds och Lidingö Stads båtköenkät 2012 Definitiva resultat
Heleneborgs Båtklubb Faktaruta Bildad 1919 350 medlemmar 190 båtar Mellan Långholmen- Södermalm De första 90 åren gick av bara farten!
Varför målar du? Vackrare båt? Billigare än båttvätt? Har ett stort lager hemma? Vill inte behöva göra ren båtbotten i höst?
Båtmiljö, något i tiden? Lite erfarenheter från Heleneborgs Båtklubb Viktigaste av allt är att skapa medvetenhet! Alla vill nog, MEN,. Fokusera,.. Riktlinjer, men framförallt goda exempel 2013-02-25 3
Fokus på miljö, var skall man börja? o Enkelhet o Förståeligt och hanterbart för alla, precis som hemma o Kontrakt BLÅ FLAGG o Jag vill bidra, jag gör så gott jag kan o Underlätta o Inga pekpinnar o Ta hjälp av medlemmarna, myndigheterna/organisationer o Ett steg i taget o Allt jag gör, gör att det blir bättre än tidigare 2013-02-25 4
Miljöarbetet på HBK, de senaste 5 åren! o Medvetenhet o Information, utbildning, medlemsmöten, stadgar och policy o Avfallshantering o Miljöstation, sortering, tillsyn o Miljö och hälsa o Riskvärdering, kurser i brand/hlr, säkerhet o Det goda exemplen o Framtid och nästa steg o Självdeklaration 2013-02-25 5
Medlemsmötet 20/3 2012 Miljö; Miljöåret 2012 Miljögrupp och infört miljöavgift LOVA-bidrag för spolplatta /sugtömningsstation Miljöriktlinjer Undvik bottenmålning på plastbåtarna Täck marken om/när ni målar/skrapar Torrskrapning och eller slipa med damsugare Miljövänligt rengöringsmedel? Tillfälligt avtal för bottentvätt Kylarvätskan, akrylatbensin,. Slagvatten och länsar
Och spolplattan på plats
Några goda råd; 1. Få med medlemmarna att tycka att det både är skoj och bra 2. Se vad andra gjort, kopiera och utbyt erfarenheter 3. Hitta lösningar med grannklubbar 4. Genomför egen kontroll i klubben 5. Självdeklaration är en bra väg fram 6. Bilda arbetsgrupper 7. Sunt förnuft räcker väldigt långt 8. Och fira när ni når framgång!
Spolplatta ca 250.000 kr MEN
Miljöarbetet lönar sig! Tack för att ni lyssnat Hans Loewy 070-5425680 hasse@sjolotsen.se www.sjölotsen.se
Seminarium Töm inte i sjön Båtmässan Allt för sjön 2013-03-05
Program Seminarium Töm inte i sjön # 14.00 Transportstyrelsen hälsar välkomna, Anna Petersson # 14.10Töm inte i sjön, förbudets innehåll, bakgrund, regler och innebörd, Lina Petersson Transportstyrelsen # 14.30Nya bestämmelser -Nya möjligheter, Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten # 14:50 Aktuell status LOVA, Christina Hallström Havs-och vattenmyndigheten # 15.00 Skärgårdsstiftelsens arbete med båtmiljö, Lena Nyberg VD Skärgårdsstiftelsen # 15.20 Presentation av EU-projekt inom Central Baltic programmet, Teresia Wengström projektledare Östhammars kommun # 15.40Erfarenheter från båtklubb som skaffat sugtömningsanläggning och spolplatta Hans Loewy Heleneborgs Båtklubb
Miljöarbetet går framåt Det har hänt saker på 50 år! Klicka på länken till Youtube eller sök på sjövett 1964 http://youtu.be/t03sajvfkv4 2013-03-23 3
Transportstyrelsen i korthet Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg.
Sjöfarten - internationella regler FN:s internationella sjöfartsorgan, IMO. MARPOLkonventionen om förhindrande av förorening från fartyg EU - på några områden har EU infört strängare regler eller gått före IMO för att sätta press på länderna att ratificera en viss konvention som IMO gett ut HELCOM, Helsingforskonventionen, arbetar för att skydda den marina miljön i Östersjön från alla typer av föroreningar
Fakta om båtlivet 2013-03-23 7
Båttoaletter Totalt finns det cirka 102 000 fritidsbåtar som har toalett ombord Fast toalett som kan sugtömmas genom däckbeslag 2,9 % Bärbar toalett 3,0 %
Hur är möjligheten att lämna toalettavfall i fritidsbåtshamn? Mycket bra 11,0 % Ganska bra 14,5 % Varken bra eller dålig 7,8 % Ganska dålig 16,3 % Mycket dålig 40,6 % Ej svar 9,7 % Totalt 100 %
Förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar 1 april 2015 förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet omfattar svenskt sjöterritorium Förbudet införs genom föreskrift TSFS 2012:13
Förbudets bakgrund Uppdrag från Regeringen till Transportstyrelsen 2010 Syfte Förhindra ytterligare övergödning (utsläpp av fosfor och kväve) och sanitära olägenheter lokalt. Uppfyllande av Helcomkonventionen (1998, 2005) samt andra internationella regler och åtaganden.
Vilka båtar omfattas? Förbudet att släppa ut toalettavfall omfattar alla fritidsbåtar, med undantag för K-märkta båtar Definition av fritidsbåt enligt Fritidsbåtsdirektivet; varje båt avsedd för sport- och fritidsändamål, oavsett typ och framdrivningssätt, med en skrovlängd på 2,5 m 24 m, mätt enligt den harmoniserade standarden; den omständigheten att samma båt kan användas för charterverksamhet eller för fritidsbåtutbildning hindrar inte att den omfattas av detta direktiv när den släpps ut på gemenskapsmarknaden för fritidsändamål
Vad menas med toalettavfall? Med toalettavfall menas allt utsläpp av avloppsvatten och annat avfall från varje toalett eller urinoar Porta potti och liknande räknas som en typ av toalett och måste tömmas till land Undantag för hink, potta eller liknande
Vilka hamnar omfattas? Alla fritidsbåtshamnar som besöks av båtar med behov av att lämna sitt toalettavfall till land Ska kunna ta emot avfallet på det sätt båten kan lämna det på (sugtömning, utslagsvask, landtoalett) Kontinuerligt behov
Vad är en fritidsbåtshamn? Hamnar som inte är enkla förtöjningsplatser eller små bryggor är att anse som en fritidsbåtshamn Någon form av service till besökande båtar och den är oftast kopplad till någon form av avgift Definition i SJÖFS 2001:13 1 kap 2
Hamnarnas ansvar EU-direktiv SJÖFS 2001:13 2 kap. 1 Mottagningsanordningar för avfall ska finnas i fritidsbåtshamnar (befintligt krav) för att tillgodose behovet av avfallslämning från de fritidsbåtar som normalt anlöper hamnen
Avfallshanteringsplan Befintligt krav att alla fritidsbåtshamnar ska ha en avfallshanteringsplan, SJÖFS 2001:13 kap 4 Får utarbetas på regional nivå, dock måste behov och tillgång på mottagningsanordningar specificeras för varje enskild hamn. Utse en person för det praktiska genomförandet av avfallshanteringsplanen Ansvaret att kunna ta emot avfall gäller både besökande båtgäster och båtägare hemmahörande i hamnen.
Lista på avfallshanteringsplanens innehåll finns i SJÖFS 2001:13 4 kap 5 Ska revideras så snart fritidsbåtarnas behov av att lämna avfall till fritidsbåtshamnen väsentligen förändras, dock högst med 3 års mellanrum. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet.
Vem är ansvarig för hamnen? Enligt SJÖFS 2001:13 2:2 är den som tar ut hamnavgift eller motsvarande generell avgift ansvarig för att mottagningsanordningar finns tillgängliga och uppfyller de krav som ställs, i övriga hamnar ansvarar fastighetsägaren för detta.
Hur går man tillväga för att anskaffa mottagningsanläggning? 1 Inventera behovet, vilka båtar anlöper hamnen nu och framöver? 2 Inventera teknik och lösningar, vilken anläggning funkar bäst i den aktuella hamnen? (sugtömning, utslagsvask) samt vilken kapacitet? 3 Kontakta kommunen för att diskutera behov, krav och lösningar samt ev. krav på tillstånd för bygglov, strandskydd osv. 4 Kolla upp om det finns bidrag/finansiering att söka, tex LOVA-bidrag genom Länsstyrelsen. 5 Sök de tillstånd som behövs, t.ex. bygglov, strandskydd o.s.v.
6 Kontakta Transportstyrelsen för samråd om tillstånd krävs för sjösäkerhetsanordning 7 Anlägg mottagningsanordningen och komplettera informationen i avfallshanteringsplanen 8 Märk anläggningen med erforderliga skyltar och instruktioner 9 Efter färdigställande, anmäl mottagningsanordningen för spridning på webben; www.transportstyrelsen.se/toa
Information Internationella symbolen för sugtömning
Tekniska lösningar Tekniska lösningar sugtömningsstationer; Stationär Transportabel Flytande Platstömning
Samordning I områden där fler fritidsbåtshamnar finns i närheten förespråkas samordning av mottagningsanläggningar, med kapacitet och placering som är anpassad för samtliga besökande båtar till samtliga hamnar (2:4 SJÖFS 2001:13) Avståndet får inte vara så långt att det innebär olägenhet för båtägaren att ta sig till närmaste anläggning Klargöra i varje hamn var mottagning kan ske
Gratis avfallslämning Enligt SJÖFS 2001:13 kap 3 2 råder förbud mot att ta ut särskild avgift för mottagning och hantering av avfall Finansiering får ske genom uttagande av generell avgift, tex hamnavgift
Konvertering av toalettsystem För att anpassa en befintlig båttoalett utan tank med sugtömningsmöjlighet kan man bygga om toaletten. Den beräknade kostnaden är mellan 2 000-25 000 kr, tips och råd finns på Transportstyrelsens hemsida; www.transportstyrelsen.se/toa. Den standard som gäller för däcksanslutning är ISO 8099. Figuren föreställer en lågt placerad septiktank under vattenlinjen som är försedd med anslutning för sugstation.
Andra åtgärder inom sjöfarten Yrkesfartyg - förbud mot att släppa ut toalettavfall på svenskt sjöterritorium sedan 20 år tillbaka Passagerarfartyg och kryssningsfartyg i Östersjön på internationellt vatten utsläppsförbud för toalettavfall för nybyggda fartyg från 2016 för befintliga fartyg från 2018 Lastfartyg på internationellt vatten - Transportstyrelsen har i uppdrag av regeringen att undersöka förutsättningarna för utsläppsförbud 2013-03-23 27
Vad gäller i övriga Östersjöländer? Förbudet är redan infört i alla andra länder runt östersjön, kraven är dock varierande i olika länder. I Finland finns inga undantag i nationella lagstiftningen, dock kan dispens sökas för enskild båt. Estland, Lettland, Litauen och Polen har haft ett utsläppsförbud sedan 2007. Norge utreder ett förbud.
Tack för er tid! www.transportstyrelsen.se/toa Lina.petersson@transportstyrelsen.se
Informationsspridning & attitydpåverkan Det nu pågående arbetet hos Transportstyrelsen är att förmedla förbudet och dess innebörd för bl.a. fritidsbåtshamnar samt fritidsbåtsägare. Broschyr Mottagning av avfall från fritidsbåtar Folder till båtägare Töm inte i sjön Seminarier och föredrag i olika sammanhang
Påföljd Påföljden för utsläpp från fartyg regleras idag i 10 kap. 1 Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Enligt detta lagrum kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att släppa ut avfall dömas till böter eller fängelse i högst två år. (Detta lagrum kommer också att omfatta utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar.)
3 kap. 13 FÅFF meddela närmare bestämmelser om avfallshanteringsplaner. Avfallshanteringsplanerna ska upprättas i samråd med kommunen. Transportstyrelsen är genom 6 kap. 5a LÅFF i förening med 6 kap. 15 FÅFF tillsynsmyndighet över mottagningsanordningarna och får meddela föreskrifter om hur tillsynen ska gå till.