Den magiska dörren Wilma Fahlgren
KAPITEL 1 Jag heter Ebba och jag är 9år. Jag gillar att spela innebandy och handboll. Jag har 2 syskon som heter Erik och Alva, min mamma heter Karin och min pappa heter Lars. Min bästa kompis heter Tea, hon är snäll och rolig. Jag tycker inte om vår magister Bengt Olson för han är sträng och lite läskig. Det fins en dörr på skolan som är lite mystik, ingen har nånsin går in där. Jag undrar vad som finns där inne.
KAPITEL 2 En dag spelade Ebba och hennes kompisar fotboll på skolgården och då sköt Ebba ett sånt hårt skott så bollen flög hela vägen upp till den mystiska dörren. -Ebba, sa Tea, du måste hämta bollen! -Okej, sa jag och gick upp till den mystiska dörren. Där låg ett brev, i brevet stod det: Hej du måste hjälpa oss! Världen håller på att gå under, allt håller på att bli grått. Hälsningar drottning från dörren. -Va, sa jag. Sen gick jag tillbaka till skolgården igen. -Hej Ebba, sa Tea, vad lång tid det tog. -Jag hittade den inte först men till slut så hittade jag den då så nu spelar vi, sa jag.
KAPITEL 3 Nu måste jag hitta nycklarna, vad kan dom vara? Jag kände mig lite rädd men jag visste att jag måste hjälpa dem. Ring, ring, nu skulle vi in. Alla satt så tysta dom kunde annars skulle vi så skäll av Bengt och det ville vi inte alls få. Nu kom Bengt och då såg jag han hade nycklarna runt halsen. Jag tror i alla fall att de var rätt nycklar. Jag bestämde mig för att gå tillbaka efter skolan. När skolan var slut stod Bengt i klassrummet och fixade vår läxa. Nu hade jag chansen, det pirrade i magen. Han böjde sej ner och jag smög och tog av han nycklarna. JA, jag klarade det! Nu skulle jag bara gå och låsa upp dörren. Jag gick till dörren och sakta sakta vred jag upp låset.
KAPITEL 4 Jag vred sakta sakta upp låset och så gick jag sakta sakta in genom den mystiska dörren. Där var en fin värld, så fin för den var helt färgglad. En buske var lila och en annan var grön. Jag ser en rosa hare hoppa förbi och jag ser en buske med gula bär med blå ränder på. Hm, ska jag smaka, de ser så goda ut. Jag tar ett bär, det kan nog inte vara så farligt. Jag smakar ett bär och det var så äckligt sen ser jag en skylt där det står "Ät ej bären dom är giftiga". Då spottade jag ut allt ihop!!!!!!! Men nu såg jag att en röd fågel kom och tog ett bär, sen när det har ätit upp den så flög den in i ett träd. Det luktar godis men jag ser en grå blomma. -NEJ, säger jag högt. Jag minns vad drottning hade skrivit i brevet. Jag kände mej lite rädd och lite glad på samma gång när jag gick omkring här inne. Vart är drottning? Sen ser jag ett berg med glasyr och godis på, mmmmm vad gott.
KAPITEL 5 DÄR ÄR HON Jag gick runt i den mystiska värden och helt plötslig så kommer det någon. Hon har mörkt hår och en fin klänning. -Hej, sa hon glatt. -Hej, sa jag försiktigt. -Jag är drottningen i världen, jag skickade brevet till dej, sa hon. -Jaha, sa jag. -Allt håller på att bli grått! Du måste hjälpa oss, det är jätteviktigt, sa hon. Hon var lik min kompis Tea. -Hur har allt detta hänt, frågade jag. -Det är min syster Ull, hon är så dum så att himlen kan bli svart. -Oj, sa jag. Hur många år är du? -Jag är 32 år, sa drottningen. -Vad heter du frågade jag. -Jag heter Bell, vad heter du? -Jag heter Ebba, svarade jag. -Okej, sa Bell. Nu kan jag väl visa dej runt. Då så kom Ull. -Hej, sa hon med en ful röst, vem är den där tönten? -Jag heter Ebba, sa jag. Men då gjorde hon 5 blommor grå. -Nej! skrek jag. Det känns som om allt är hopplöst.
KAPITEL 6 Planen är klar Jag stod och tänkte på hur jag kunde lösa detta och helt plötsligt kom jag på det. -Jag har det! skrek jag. -Har vad då? undrade Bell. -Jag vet hur vi ska göra men det kommer bli svårt. Jag behöver saker från min värld, sa jag. -Vad då för saker? sa Bell. Jag behöver: * ett rep * en hink * ett nät * en bandy boll * något att dricka kan vara bra * och lite is -Vad är allt detta? sa Bell. Det hinner vi inte nu. -Just det, jag behöver den finaste blomman ni har, sa jag. -Okej, sa Bell. Då kom Ull igen. -Vad håller ni på med? undrade hon. -Inget, sa jag. -Vad bra, sa Ull. För ni vet att ingen kan stoppa mej, ha ha ha. Vi får väl se tänkte jag tyst för mig själv. Jag sa hej då till Bell och sprang mot dörren.
KAPITEL 7 Checklistan När jag kom tillbaka så var allt som vanligt. Nu gällde det att hitta alla sakerna och nu ringde klockan, vi ska in. När jag kom in så sa vår magister Bengt till oss att vi skulle på fiskeutflykt. Alla i klassen skrek NEJ utom jag, jag tänkte på sakerna jag behövde och jag behövde faktiskt ett nät. -Kommer vi fiska med nät? frågade jag. -Vi får se, ja det är klart, tänk efter lite. Vi ska på fiskeutflykt ju, sa Bengt. Nu ringde det ut och skolan var slut. Då kom jag på att pappa och jag skulle iväg på bandymatch efter skolan. Jag sprang hem. Pappa satt i bilen och vänta på mig. -Äntligen kommer du, sa pappa. Nu åker vi. Jag hoppade in i bilen och så körde vi iväg, det tog 1 timme att åka dit. Äntligen var vi framme, jag hoppade ut ur bilen och sprang in i bandyhallen. Matchen hade börjat det stod 2-2. Jag letade igenom hela hallen men jag hittade ingen bandyboll alls. Men då blev en kille helt fri, han sprang och sköt. Bollen flög i ribban och studsade ut, den landade framför mig. Jag tog bollen och sprang till bilen och väntade på pappa.
Till slut kom han. -Du missade det bästa, sa pappa. Det blev 12-2. -Okej, sa jag. Sen åkte vi hem. När jag kom hem åt jag mat och kollade på tv. Sen sa mamma att det var dags att sova för att imorgon var det fiskeutflykt. Okej sa jag och la mej. Nu var det nästa dag och klassen skulle på utflykt. -Nu är jag klar, sa jag till mamma, nu åker vi till skolan. -Okej, sa mamma medan hon gäspade. -Hoppa in i bilen, sa jag. Sedan körde hon iväg. Klassen stod och väntade på mig. Jag gick till dem och ställde mig i ledet. Då sa Bengt åt mig att komma i tid i fortsättningen. Sen gick vi till hamnen, vi skulle fiska. -Jag vill fiska med nät, skrek jag. -Okej då, sa Bengt. Nu fiskar vi. Medan alla var upptagna med att fiska smög jag iväg till fiskestugan. Det var stökigt inne i stugan men det fanns många nät där inne. Jag smugglade ner nätet i väskan och då hörde jag Bengt ropa att bussen var där och att vi skulle åka tillbaka. Ja!!!! ropade alla barnen. Det tog en timme innan vi kom fram och det var rast nu. Tea frågade om jag ville hoppa hopprep. Jag tänkte en stund sen sa jag okej då. Vi hann inte hoppa mycket innan rasten var slut. Vi gick in och började ta av oss skorna.
Då kom jag på att jag behövde ett rep. -Tea, jag kan lämna repet, sa jag. -Okej då, sa hon. När alla hade gått in i klassrummet så smugglade jag ner repet i väskan. Jag sprang hem och kollade på listan, nu hade jag ett nät, ett rep och en bandyboll. Sedan kollade jag i kylen och där fanns is och dricka. Jag tog det in på mitt rum. Nu behövde jag bara en hink. Jag gick till Erik och frågade om jag fick hans hink. -Aldrig, sa han. -Om du får 50kr då? frågade jag. -Ja, sa han. -Bra, här har du, sa jag och gav honom pengarna. -Tack, sa han. Nu hade jag alla saker. Jag gick till skolan och in genom dörren.
KAPITEL 8 Jag tog mod till mig och gav mig iväg. Nu hade jag gått i flera timmar och väntat på Ull. Jag tog en läsk ur väskan och drack. Jag gick och gick. Tillslut hittade jag Ull, hon stod vid vattnet och skulle hälla i någon dryck. Den var grå och det rykte om den. Jag tog fram alla grejerna och la isen i en hink bredvid mig. Sedan knöt jag fast repet mellan träden. Jag hörde Ull säga att hon skulle förgifta vattnet. Nu hade jag bråttom. Jag tog bandybollen och la den framför repet. Då kom drottningen. -Har du en spade? frågade jag. -Ja, sa drottning. -Kan jag få låna den? frågade jag. -Javisst, sa hon. Här har du. -Bra, sa jag. Jag tog spaden och grävde en grop bakom träden, sedan tog jag nätet och satt fast det vid träden. -Vad gör du? frågade drottning. -Fällan, sa jag. -Okej, sa hon. -Hahaha! sa Ull, nu kan jag ta över hela världen! -Tror inte det, sa jag och kastade isen i hennes ansikte. -AJ, din lilla, jag ska mörda dig, skrek Ull.
-Kom och ta mig om du kan, sa jag. -Ja, det ska jag, sa Ull. Wops så snubblade hon på repet och gjorde en kullerbytta över bollen och sen ställde hon sig upp och sen snubblade hon på nätet ner i gropen. Där låg hon svag och besegrad. Jag tog hennes gift och förstörde det. -Tack, tack så mycket, sa drottning. -Ingen orsak, sa jag och tog farväl och gick ut genom dörren.
KAPITEL 9 Tills någon annan öppnar dörren igen. Dagen efter satt jag på lektionen och tänkte på allt som hade hänt. Rrrrriiing nu var det rast. Jag såg Bengt ramla. -AJ! mitt ben, skrek han. Jag sprang fram till honom och hjälpt honom upp. -Hur gick det? sa jag. -Det gick bra, sa Bengt. Jag har bara lite ont i benet. -Okej, sa jag. -Jag hittar inte mina nycklar, vet du vad dom finns? frågade han. -Nej det vet jag inte. De är väl här någonstans, sa jag och så mig omkring. Han kände på bakfickan. -Här är dom, sa han. Men, men, men en nyckel är borta! -Oke,j sa jag, men vad gör det? -Den är speciell, svarade han. -Okej, sa jag och sprang till väskan. Jag tog nyckeln och tänkte på hur jag skulle ge tillbaka den. Jag bestämde mig för att ge tillbaka den. Jag gick till Bengt och gav honom nyckeln. -Tack! sa han. Var hittade du den? -Jag jag hade den för att ta mig in, sa jag. -Vart, undrade Bengt.
-In genom dörren där uppe, sa jag och pekade på den. -Va, sa han, varför gick du in där? -För att hjälpa en vän, sa jag. Jaha, då har vi samma vän,sa han. Sedan tog han nyckel och gick därifrån. Ringring, nu skulle vi in. När jag kom in satt alla och såg på film, det var Nils Karlsson pyssling. Jag satte mig ner och kollade. Jag tittade upp på Bengt och då blinkade han med ena ögat till mig. Snipp snapp slut så var sagan slut!