Granskning av Miljönämndens tillsynsverksamhet

Revisionsrapport 1/2014 Granskning av Miljönämndens tillsynsverksamhet Södertälje kommun

Innehåll 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte och revisionsfrågor...3 1.3 Revisionskriterier...3 1.4 Metod...3 1.5 Avgränsning...3 2 Europeisk och statlig reglering av tillsyn...3 2.1 Miljöområdet...3 2.2 Livsmedelsområdet...5 2.3 Tobaksområdet...6 3 Kommunens styrande dokument inom tillsynsområdet...7 3.1 Södertälje kommuns mål och budget 2014-2016...7 3.2 Miljönämndens verksamhetsplan 2014...7 4 Miljönämndens tillsynsverksamhet...8 4.1 Ansvarsfördelning...8 4.2 Planering...8 4.3 Finansiering...11 4.4 Genomförande...12 4.5 Uppföljning...13 4.6 Återrapportering...14 4.7 Insyn och oberoende...14 5 Svar på revisionsfrågor...15 6 Bedömning...17 Källförteckning...18 1

1 Sammanfattning Denna granskning har syftat till att bedöma Miljönämndens arbete med att ta fram tillsynsplaner i enlighet med lagstiftning samt att granska styrning och uppföljning av tillsynsverksamheten. Utifrån den skriftliga och muntliga information vi tagit del av gör vi bedömningen att Miljönämndens planering, styrning och uppföljning av den tillsynsverksamhet som nämnden ansvarar för i stort sett följer aktuell lagstiftning och är väl fungerande. Granskningen genomfördes genom intervjuer med ansvariga för tillsyn inom Miljönämnden och Miljökontoret samt genom studier av styrande dokument och rapportering till nämnden. Miljönämnden följer miljöförordningens stadgar om att det ska finnas en behovsutredning som sträcker sig över tre års tid för den tillsyn som nämnden ansvarar för. Information om registrerade anläggningar och tillsynsobjekt med återkommande tillsyn samlas i systemet ECOS och det finns en miljötillsynsplan för 2014. Behovsutredningen omfattar även livsmedelskontrollen och i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendation finns en kontrollplan för livsmedel. Inom både miljöområdet och livsmedelsområdet finns, i enlighet med vad lagen stadgar, tid avsatt för information och rådgivning. Tillsynen enligt miljöbalken och livsmedelslagen sker med finansiering med taxor som utformats enligt SKL:s rekommendationer. Miljönämndens tillsyn enligt tobakslagen omfattar rökfria miljöer och ingår i den tillsyn som Miljökontorets miljö- och hälsagrupp ansvarar för. Länsstyrelsen bedömde, vid revision av verksamheten under 2012-2013, att tillsynsverksamheten fungerade väl. Länsstyrelsen gav rekommendationer om utökad tillsyn på skolor och förskolor samt om en mall för tillsynsprotokoll. En sådan mall har tagit fram och under 2014-2015 pågår ett projekt avseende rökfria skolgårdar. Miljönämnden får tertialvis återrapportering av mål enligt verksamhetsplan, samt, med start 2014, av tillsynsplan enligt miljöbalken och kontrollplan för livsmedelskontrollen. Uppföljning av tillsynsverksamheten görs också med hjälp av brukarenkäter och NKI-undersökningar samt genom uppföljning av i vilken utsträckning extra offentlig kontroll, dvs. sådan kontroll som föranleds av tidigare konstaterade brister inom livsmedelsverksamheten, görs. Med utgångspunkt i vad de intervjuade beskriver avseende svårigheterna i att följa upp långsiktiga effekter av framför allt miljötillsyn bedömer vi att den uppföljning som görs är tillräcklig. Inom kommunen finns riktlinjer för bisysslor och en rutin mot mutor och bestickning. På kontoret ska risk för oegentligheter tas upp till diskussion årligen. Vi bedömer att de rutiner som finns vad gäller risk för oegentligheter i personalgruppen i stort sett är tillräckliga, men att de rutiner som tillämpas i förhållande till nämnden bör utvecklas. Nämndens ordförande förestår en skola som är föremål för tillsyn, vilken sköts av handläggare vid Salems kommun för att inte jäv eller misstanke om jäv ska uppstå. När detta förhållande upptäcktes hanterades del alltså väl, men upptäckten skedde av slump. Enligt lag har den som kan vara jävig skyldighet att anmäla detta, men för att undvika risk för förtroendeskador kan nämndens ledamöter få frågan med vissa intervaller. Med anledning av detta lämnar vi följande rekommendation. Miljönämnden bör med vissa intervaller ta upp frågan om jävsförhållanden, som kan påverka allmänhetens förtroende för nämndens styrning av kontrollverksamheten, föreligger. 2

2 Inledning 2.1 Bakgrund Miljönämnden fullgör kommunens uppdrag inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Det innebär att den ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen med tillhörande förordningar och tobakslagen när det gäller de miljöer och lokaler som omfattas av kommunal tillsyn av rökförbud. Tillsynen innebär kontroll av att lagstiftning och fastställda villkor följs. Verksamheten finansieras till största del genom taxestyrda avgifter. 2.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen har varit att bedöma Miljönämndens arbete med att ta fram tillsynsplaner i enlighet med lagstiftningen samt hur styrning och uppföljning av dessa sker inom olika tillsynsområden. I granskningen belystes huvudsakligen följande revisionsfrågor. Hur sker den årliga planeringen av stadens tillsynsuppgifter? Hur återrapporteras tillsynsverksamheten till nämnden? Hur följs resultat och effekter av tillsynsverksamheten upp? Hur säkerställer nämnden tillräcklig kompetens, personella resurser och juridiska befogenheter hos ansvariga för tillsynen? Hur säkerställer nämnden att verksamhet finansieras genom rätt finansieringskälla? Hur säkerställer nämnden att jäv inte förekommer i tillsynen? Hur säkerställer nämnden tillräcklig insyn i tillsynsverksamheten? Hur säkerställs en enhetlig myndighetsutövning av hög kvalitet? 2.3 Revisionskriterier Granskningen utgick i huvudsak från följande revisionskriterier. Miljöbalken Livsmedelslagen Tobakslagen Kommunens styrande dokument inom tillsynsområdet 2.4 Metod Granskningen genomfördes genom intervjuer med ansvariga för tillsyn inom Miljönämnden och Miljökontoret samt genom studier av styrande dokument och rapportering till nämnden. 2.5 Avgränsning Granskningen är avgränsad till att gälla de områden inom vilka Miljönämnden bedriver tillsyn enligt lag, dvs. miljöområdet (tillsyn enligt miljöbalken), livsmedelsområdet (tillsyn enligt livsmedelslagen) och den tillsyn som avser rökförbud (tillsyn enligt tobakslagen). Livsmedelslagstiftningen använder begreppet kontroll och miljölagstiftningen använder begreppet tillsyn. I denna rapport används de båda begreppen synonymt. 3 Europeisk och statlig reglering av tillsyn 3.1 Miljöområdet 3.1.1 Fördelning av ansvar för tillsyn Riksdagen har beslutat om sexton nationella miljökvalitetsmål som är styrande för det lokala miljöarbetet. 3

Det är Naturvårdsverket som har huvudsakligt ansvar för måluppföljningen. Tillsammans med bl.a. Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten ansvarar Naturvårdsverket på nationell nivå för miljötillsyn och tillsynsvägledning. På regional nivå ansvarar Länsstyrelsen för tillsyn och är tillsynsvägledande myndighet för kommunerna. 3.1.2 Kommunens ansvar enligt miljöbalken Miljöbalken syftar till att en hållbar utveckling främjas och att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I miljöbalken fastställs att tillsyn ska säkerställa att balkens syfte följs. Varje kommun utövar, genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer, tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet i enlighet med lagens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt om avfallshantering. Tillsynsmyndigheten ansvarar för att på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera att miljöbalken, samt de föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken, efterlevs. Ansvarig tillsynsmyndighet ska även vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning, information och liknande, skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om avgift för sin tillsyn. Självkostnadsprincipen som uttrycks i kommunallagen gäller: kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller. 3.1.3 Kommunens ansvar enligt miljötillsynsförordningen Miljötillsynsförordningen (2011:13) gäller tillsyn enligt miljöbalken och fastställer att en verksamhet, en åtgärd, ett område eller en djur- eller växtart kan vara föremål för tillsyn. Den kommunala nämnd som kommunfullmäktige utser ska ansvara för operativ tillsyn, dvs. tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver/har bedrivit verksamhet eller vidtar/har vidtagit en åtgärd. Hos den operativa tillsynsmyndigheten ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år och ses över vid behov, dock minst en gång årligen. Tillsynsmyndigheten ska föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Med utgångspunkt i behovsutredningen och registret ska myndigheten upprätta en tillsynsplan som ska beslutas av nämnd. Kommunen ska göra tillsynsbesök hos de verksamheter som är tillsynspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Verksamheter som innebär betydande risker för miljön ska få besök minst en gång per år. Övriga ska få besök minst vart tredje år. Tillsynsmyndigheten ska årligen följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet. Nämnden har också ansvar för den tillsyn som gäller naturreservat, kulturreservat, naturminnen, vattenskyddsområden och liknande. Den ansvarar dessutom för tillsyn i fråga om föroreningsskador i den mån det inte ankommer på länsstyrelse, andra miljöskador om de orsakats av en verksamhet eller åtgärd som den kommunala nämnden har tillsynsansvar för, vattentäkter som omfattas av tillståndplikt, hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i andra verksamheter än miljöfarliga verksamheter i den mån det inte ankommer på Kemikalieinspektionen samt, slutligen, tillsyn i fråga om utrustning i motorfordon, flyg och tåg som innehåller kontrollerade ämnen enligt två namngiva EGförordningar. 4

3.2 Livsmedelsområdet 3.2.1 Fördelning av ansvar för tillsyn Olika myndigheter har ansvar för olika delar av livsmedelskontrollen i Sverige. Den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ansvarar enligt livsmedelsförordningen för kontroll av anläggningar för dricksvattenförsörjning och anläggningar för tillverkning av snus och tuggtobak samt sådant som definieras som andra livsmedelsanläggningar, vilket i praktiken består av butiker, restauranger, skolkök och mindre livsmedelsföretag. Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll inom länet genom att samordna kommunernas verksamhet och ge dem stöd, råd och vägledning. Livsmedelsverket samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet och får meddela föreskrifter om hur offentlig kontroll ska bedrivas. 3.2.2 EG-förordningar om livsmedelslagstiftning och livsmedelskontroll Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet stadgar att medlemsstaterna ska införa livsmedelslagstiftning samt övervaka och kontrollera att livsmedels- och foderföretagare uppfyller de relevanta kraven i livsmedelslagstiftningen på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnad av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd stadgar följande. Riskbaserad offentlig kontroll ska ske regelbundet. Den offentliga kontrollen av livsmedel ska vara effektiv och ändamålsenlig. De behöriga myndigheterna ska säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. Kontrollmyndigheten ska se till att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen. Personalen ska vara väl kvalificerad och erfaren för ändamålet. Personalen ska ha de juridiska befogenheter som krävs för att utföra offentliga kontroller och vidta åtgärder. Kontrollmyndigheten ska utföra offentlig kontroll i enlighet med dokumenterade förfaranden. Kontrollmyndigheten ska ha beredskapsplaner och vara beredd att genomföra sådana planer i nödsituationer. 3.2.3 Kommunens ansvar enligt livsmedelslagen Livsmedelslagen (2006:804) syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intresse när det gäller livsmedel. Enligt livsmedelslagen utövas den offentliga kontroll som kommunen ansvarar för av den eller de nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Den myndighet som utövar offentlig kontroll ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter samt verka för att överträdelser av lagen beivras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämer får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för offentlig kontroll. 5

3.2.4 Kommunens ansvar enlig livsmedelsförordningen Livsmedelsförordningen (2006:813) innehåller kompletterande bestämmelser till livsmedelslagen. I den stadgas att den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet ska föra förteckning över de godkända och registrerade anläggningar som den utövar kontroll över. 3.2.5 Livsmedelsverkets vägledning för offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar Enligt Livsmedelsverkets vägledning till kontrollmyndigheter kan den som ansvarar för att genomföra offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar upprätta en kontrollplan. I kontrollplanen beskrivs, i förekommande fall, hur myndighetens kontrollsystem är uppbyggt och organiserat, dvs. hur de krav som ställs på den offentliga kontrollen uppfylls av myndigheten. I kontrollplanen bör följande beskrivas. Mål för den offentliga kontrollen. Ansvarsfördelningen (inom eller mellan myndigheter). Samordning med andra myndigheter. Myndighetens befogenheter. Resurser i form av kontrollpersonal, utrustning, finansiella medel, kompetens. Anläggningsregister, typ av objekt. Provtagnings- och laboratoriekapacitet. Gjorda prioriteringar (utifrån riskklassificering av anläggningarna). Kontrollintervall, planerad kontrolltid per objekt, kontrollmetoder, planerade projektinsatser, ev. kontrolltema. (Denna del kan omfatta aktuellt verksamhetsår, samt en flerårig plan, på tre till fem år.) Rutiner för utförande av kontroll. Rapportering av kontrollresultat. Åtgärder vid bristande efterlevnad. Uppföljning och utvärdering av kontrollen. Beredskap. Planen bör också innehålla information om planerad vidareutbildning för kontrollpersonalen. Det finns dock inget krav på att alla dessa uppgifter ska vara samlade i ett eget dokument. 3.3 Tobaksområdet Tobakslagen (1993:581) meddelar bestämmelser om begränsning av rökning i vissa lokaler. Enligt lagen är rökning förbjuden bland annat i lokaler som är avsedda för barnomsorg och hälso- och sjukvård, på färdmedel för inrikes kollektivtrafik samt i restauranger och andra serveringsställen inomhus, Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn över dessa lokaler i den mån de inte är upplåtna enbart för personal. Kommunerna utövar den omedelbara tillsynen över de miljöer och lokaler för vilka Folkhälsomyndigheten har den centrala tillsynen. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet och ska biträda kommunerna med information och råd. 6

4 Kommunens styrande dokument inom tillsynsområdet 4.1 Södertälje kommuns mål och budget 2014-2016 Södertälje kommun ska, enligt mål och budget 2014-2016, systematiskt utöva samhällsuppdraget att bedriva tillsyn enligt miljölagstiftningen och livsmedelslagstiftningen. Ett proaktivt och serviceinriktat förhållningssätt ska eftersträvas i tillsyns- och prövningsärenden. 4.2 Miljönämndens verksamhetsplan 2014 I Miljönämndens verksamhetsplan för 2014 står att kommunen ska avsätta de resurser som behövs för Miljönämnden som myndighet men har rätt att ta ut avgifter för att finansiera tillsynen. Det innebär att myndighetsarbetet till stor del betalas av taxestyrda avgifter. Den verksamhet som till större del är avgiftsfinansierad är tillsyn/kontroll och prövning. Tillsyn innebär att kontrollera att lagstiftning och fastställda villkor följs. Prövning är alla former av tillståndansökningar och anmälningar som görs till Miljönämnden enligt lagens krav. I den kommunbidragsfinansierade verksamheten arbetar nämnden bland annat med förebyggande arbete och information. Miljönämndens har för 2014 tagit fram 21 mål inom sju målområden samt uppföljningsmått för varje mål. Målområdena relaterar både till det kommunövergripande dokumentet Mål och budget 2014-2016, miljöprogrammet för Södertälje kommun 2013 och de nationella miljökvalitets- och folkhälsomålen. Följande mål avser tillsynsområdet. Målområde Markoch vatten Begränsad miljöpåverkan Folkhälsa och goda livsmiljöer Säkra livsmedel Effektivitet och bemötande Mål Vid slutet av 2014 ska ytterligare 250 fastigheter med äldre enskilda avlopp ha fått tillsyn och vid behov uppmanats att åtgärda sin avloppsanläggning. Andelen kretsloppslösningar av totalantalet beviljade tillstånd för enskilda avlopp ska öka 2014 jämfört med utfallet 2013. Minst en tillsynsaktivitet ska genomföras årligen för att bidra till bättre slamkvalitet vid reningsverken. 80 % av de miljöfarliga verksamheter som får tillsyn under 2014 ska ha godtagbar egenkontroll vid årets slut. Under året ska en tillsynsträff med fokus på energifrågor genomföras, riktad till små och medelstora företag. Inventeringen från 2013 av förskolors och skolors ventilation ska bli sammanställd, analyserad och rapporterad. Gymnasie- och högstadieskolor ska senast den 31 mars 2015 ha en aktiv policy gällande rökfria miljöer som uppfyller tobakslagen. Vårdboenden där förvaltarna inte äger fastigheten ska få tillsyn inriktad på egenkontroll, för att säkerställa att ansvarsfördelningen är tydlig mellan vårdutövare, förvaltare och fastighetsägare. Miljökontoret ska kontrollera samtliga verksamheter som enligt riskklassningen och arbetsplanen ska få kontroll under året. Livsmedelskontrollen ska arbeta i projektform för att öka samsynen, trovärdigheten, rättsäkerheten och effektiviteten. Minst sex projekt ska genomföras under året. Miljökontoret ska utföra tillsynsinsatser i full omfattning på de verksamhetermed årlig avgift som enligt tillsynsplanen ska ha tillsyn under året. (Avser miljötillsyn) Uppföljningsmått Antal inventerade Andel % 2013 Andel % 2014 Ja/Nej % som uppfyller kraven Ja/nej Ja/nej % som har policy % som har ansvarsfördelning % Antal % utfört av aktuella objekt 7

Miljökontorets tjänstegaranti för miljötillsyn ska uppnås: Återkoppling inom 15 arbetsdagar efter ett inspektionstillfälle Återkoppling på årets miljörapporter och årsrapporter senast den 30 juni Anmälan om miljöfarlig verksamhet (komplett) handläggs inom 6 veckor Miljökontorets tjänstegaranti för livsmedelskontroll ska uppnås. Registrera livsmedelsanläggning inom 10 dagar efter anmälan (komplett) Kontrollbesök inom 3 månader Återkoppling inom 15 dagar efter kontrolltillfället Svarstiden för handläggning av enskilda avlopp ska vara: 1. Total tid från inkommet ärende till beslut max 10 v i 70% av alla ärenden. 2. Tid från komplett ärende till beslut max 4 v i 95 % av alla ärenden. % % % % % % % % 5 Miljönämndens tillsynsverksamhet 5.1 Ansvarsfördelning Miljönämnden ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken, med undantag av strandskyddet, livsmedelslagen med tillhörande förordningar och tobakslagen när det gäller de miljöer och lokaler som omfattas av kommunal tillsyn av rökförbud. Miljönämnden har dessutom, utöver det ansvar som stadgas i lag, tillsynsansvar för ett antal större tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, eftersom tillsynen på begäran av kommunfullmäktige har överlåtits från länsstyrelsen till kommunen. På miljökontoret finns en enhet för livsmedelskontroll och en enhet för miljö och hälsa. Den senare ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken. Enheten för livsmedelskontroll är direkt underställd miljöchefen, som är högste chef på miljökontoret. Enheten för miljö och hälsa leds av en gruppchef. Ansvarig för tobakstillsyn arbetar inom enheten för miljö och hälsa. 5.2 Planering Planeringen av tillsynsuppgifter sker genom en årlig behovsutredning och därpå följande tillsynsplan enligt miljöbalken och kontrollplan för livsmedelskontrollen. I januari 2014 fastställde Miljönämnden en behovsutredning enligt miljöbalken och livsmedelslagen 2014-2016. Detta med utgångspunkt i att miljötillsynsförordningen kräver att det hos den operativa tillsynsmyndigheten ska finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela arbete enligt miljöbalken och att livsmedelslagen kräver att kontrollmyndigheten ska ha den kompetens och de resurser som krävs för att utföra kontroll och tillsyn så att lagstiftningen efterlevs inom alla led i livsmedelsproduktionen. Enligt miljötillsynsförordningen ska en tillsynsplan, som omfattar myndighetens ansvarområde enligt miljöbalken, upprättas årligen. Planen ska visa hur myndigheten kommer att använda de resurser som finns för att klara myndighetsutövningen enligt miljöbalken. Tillsynsplanen för 2014 fastställdes av Miljönämnen i februari 2014. Enligt Livsmedelsverkets vägledning till kontrollmyndigheter kan dessa upprätta kontrollplaner. Södertälje kommuns kontrollplan för livsmedelskontrollen avser perioden 2014-2016 och fastställdes av Miljönämnden i januari 2014. 5.2.1 Behovsutredning enligt miljöbalken och livsmedelslagen 2014-2016 Behovsutredningen omfattar tillsyn över miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt miljöbalken och kemikalielagstiftning, livsmedelskontrollen, strålskyddslagen, till viss del tobakslagen samt lagen om internationella hot mot hälsan. Inom samtliga delar ingår också information och rådgivning. 8

Tillsyn av miljöfarlig verksamhet Vad gäller tillsyn av miljöfarlig verksamhet stadgar behovsutredningen följande. Det övergripande målet med tillsynen är att säkerställa syftet med miljöbalken och dess följdlagstiftning. Miljönämnden samverkar med Salems kommun i syfte att effektivisera resursanvändningen och vid behov undvika jävssituationer. Nämnden är också medlem i Miljösamverkan i Stockholms län, och om centrala myndigheter, som Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller Jordbruksverket anordnar nationella projekt så ska miljökontoret överväga att delta, i syfte att få kompetensutveckling och samsyn med andra kommuner. Inspektörerna har relevant högskoleutbildning och kompetensutveckling sker kontinuerligt genom ovan nämnda samverkan regionalt och nationellt, genom Länsstyrelsens tillsynsvägledning och genom intern utbildning. Miljökontoret ska ta fram en kompetensutvecklingsplan för hela kontoret. I beräkningen av resurser är utgångspunkten att en teoretisk faktisk arbetstid är 1 800 timmar per person. Arbetstiden för varje inspektör ska enligt utredningen disponeras på följande sätt. En tredjedel av tiden är så kallad egen och gemensam tid, dvs. sjukdom, VAB, tjänstledighet, friskvård, kompetensutveckling, externt och internt samarbete, verksamhetsutveckling, helgdagar och liknande. En tredjedel ska användas till planerad tillsyn/kontroll. En tredjedel är avsatt för händelsestyrt arbete och tillsynsrelaterat arbete. Händelsestyrt arbete är uppföljande tillsyn/kontroll, hantering av klagomål och inkommande ärenden. Tillsynsrelaterat arbete är sådant som remisser, rådgivning och service, registervård m.m. Arbetet delas upp i miljöskydd, hälsoskydd och vattenskydd. Kontorets behov beräknas uppgå till knappt 15 årsarbetskrafter, att jämföra med de knappt 13 årsarbetskrafter som finns att tillgå. Ekonomiska resurser för att bemanna till det fulla behovet bedöms finnas och kontoret föreslår därför att det ska göras. Livsmedelskontroll Vad gäller livsmedelskontroll stadgar behovsutredningen följande. Målsättningen för livsmedelskontrollen är att maten är säker, att livsmedelshanteringen är redlig, att livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och kompetent, att livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt och att den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheten uppfattas som trovärdig av konsumenter, media och företag. Miljökontoret deltar i de länsmöten som anordnas varje år av representanter för Länsstyrelsen och Livsmedelsverket. Samordning av arbete sker med smittskyddsläkare, Länsstyrelsen och i speciella fall även Livsmedelsverket i händelse av matförgiftningsutredningar. Miljönämnden har i sitt kontrollarbete rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. Livsmedelsgruppen har 6,9 årsarbetare för 9

att utföra kontroll enligt livsmedelslagen. Varje årsarbetare förutsätts utföra planerad kontroll motsvarande omkring 500 timmar exklusive restid. Utöver det används tid till extra offentlig kontroll, registreringar, handläggning av klagomål samt rådgivning och information. Inspektörerna har relevant högskoleutbildning, men flera i gruppen behöver få grundläggande kunskaper in grundvatten- och dricksvattenhantering. Generell kompetensutveckling sker i första hand genom deltagande i Livsmedelsverkets kurser. Andra kompetensutvecklande insatser görs också intern och externt. Kompetensutvecklingsplaner ska tas fram för hela gruppen. För tillsyn och kontroll enligt livsmedelslagstiftningen behövs enligt planen cirka 7 700 arbetstimmar årligen. Det motsvarar 6,4 årsarbetskrafter. Gruppen beräknas ha en viss överkapacitet som bör användas för samverkan med Salem samt för beredskap vid kriser. 5.2.2 Tillsynsplan enligt miljöbalken 2014 Tillsynsplanen utgår från de nationella miljömålen, kommunens miljöprogram och miljönämndens mål. Miljö- och hälsagruppen ansvarar för i princip all tillsyn enligt miljöbalken. Gruppen är uppdelad i tre team som arbetar med vattenskydd, hälsoskydd respektive miljöskydd. I planen specificeras vilka ansvarsområden varje team har, vilka tillsynsområden som omfattas av planen och hur bemanningen ser ut. För området miljöskydd redovisas planerad tidsåtgång för tre områden: Speciella tillsynsprojekt, planerad tillsyn samt händelsestyrd tillsyn och tillsynsrelaterad tid. Händelsestyrd tillsyn är framför allt handläggning av olika typer av inkommande ärenden, som exempelvis klagomål och anmälningar av miljöfarlig verksamhet. Den kan vara både taxefinansierad och avgiftsfinansierad. Tillsynsrelaterad tid innefattar information och rådgivning, besvarande av remisser och liknande. De verksamheter som kontrolleras är indelade i klasserna A, B, C och U beroende på omfattning och miljöpåverkan. Inom området hälsoskydd sker tillsynen av olika verksamheter huvudsakligen i projektform. Den planerade tidsåtgången för respektive projekt redovisas, liksom tidsåtgång för händelsestyrd tillsyn och tillsynsrelaterad tid. Inom området vattenskydd redovisas den planerade tidsåtgången för planerad tillsyn, händelsestyrd tillsyn och tillsynsrelaterad tid. Slutligen konstateras att kommunekologen arbetar med skydd av natur och myndighetsutövning enligt miljöbalken. 5.2.3 Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2014-2016 Kontrollplanen utgår från förordning 882/2004 om offentlig kontroll, målen för offentlig kontroll enligt Livsmedelsverkets nationella plan för kontrollen i livsmedelskedjan och Miljönämndens mål för verksamheten. I planen redovisas vilka aktiviteter som ska genomföras under året och vilka samordnade aktiviteter enheten för livsmedelskontroll ska delta i under året. Vidare redovisas planerad fördelning av antal kontrolltimmar på olika anläggningstyper samt antal livsmedelsanläggningar sorterade efter riskklass. Efter en redovisning av verksamhetens budget följer den planerade fördelningen av personalresurser. En årsarbetskraft beräknas uppgå till 1 800 timmar, jämnt fördelade mellan posterna egen och gemensam tid, planerad kontroll samt händelsestyrt arbete och kontrollrelaterat arbete. 10

Vidare redovisas hur ofta och i vilket forum individuella arbetsplaner, den gruppgemensamma arbetsplanen, projekt, kontrollplan, tjänstegaranti och verksamhetsplan ska följas upp och utvärderas. Utvärdering av arbetet ska göras i samband med verksamhetsplanering. 5.3 Resurser och finansiering Personella resurser I behovsutredningen konstateras ett behov av rekrytering. Denna rekrytering pågår enligt uppgift. Kompetens Arbetet med att ta fram kompetensutvecklingsplaner för livsmedelsinspektörerna pågår enligt uppgift. Utgångspunkten är en typ av kartläggning och behovsanalys som Livsmedelsverket rekommenderar. Arbetet med att ta fram en gemensam kompetensutvecklingsplan för hela Miljökontoret, vilket ska göras enligt behovsutredingen, har inte börjat än men ska enligt uppgift utföras under 2014. Att arbetet inom miljötillsynen bedrivs i projektform beror enligt uppgift delvis på att handläggarna ska ha möjligheter att utvecklas i sina yrkesroller. Det innebär att projekten ofta utformas med utgångspunkt i inspektörernas observationer och att olika handläggare är ansvariga för olika projekt. Därutöver uppges enskilda handläggare ha stor frihet att ta initiativ till förkovran genom kurser och liknande. Utrustning Livsmedelsinspektörerna har ett laboratorium till sitt förfogande och deras termometrar kalibreras enligt uppgift regelbundet. Miljöinspektörerna gör inte provtagningar och har därför inte någon speciell utrustning. Befogenheter Gällande delegationsordning för Miljönämnden antogs i december 2013 och redovisar vilka beslutstyper Miljökontorets chef har rätt att fatta beslut i. Kontorschefen har vidaredelegerat rätten att fatta beslut till gruppchefen för enheten för Miljö och hälsa och till handläggare inom Miljökontoret. Taxor Miljötillsyn och livsmedelskontroll finansieras genom taxor från de kontrollerade verksamhetsutövarna. Kommunfullmäktige fastställde efter förslag från Miljönämnden ny taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, taxa för livsmedelskontroll med flera taxor i november 2013. Taxorna gäller från 2014 och har utformats för att ge full kostnadstäckning. Underlaget för beräkningen av taxorna har gjorts enlig modell från Sveriges Kommuner och Landsting. En livsmedelsanläggning betalar en fast årlig kontrollavgift för normal offentlig kontroll. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid miljönämnden beslutar för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen. För tillsyn enligt miljöbalken betalar verksamheter med återkommande tillsyn en fast årlig avgift. För övriga verksamheter tas timavgift ut. Den årliga avgiftens storlek baseras på den tillsynstid som miljönämnden fastställt för anläggningen. Tillsynstiden ska motsvara det genomsnittliga tillsynsbehovet med hänsyn till typ av verksamhet, verksamhetens omfattning och risker i övrigt. 11

Den tillsyn som avser rökförbud finansieras med skattemedel. Tillsynsträffar inom miljöbalken finansieras i huvudsak med tillsynsavgifter. 5.4 Genomförande Miljötillsyn I kommunens verksamhetsregister ECOS finns information om alla verksamheters tillsynshistorik, riskklassning och liknande. Utifrån dessa register planeras sedan den operativa tillsynen i excel-filer. Miljötillsynen blir enligt uppgift mer och mer projektinriktad, vilket innebär att alla verksamheter inom en viss bransch granskas under en viss period. Detta tillämpas i så kallade mängdbranscher, dvs. branscher där det finns en mängd utövare av samma typ av verksamhet. I sådana projekt deltar flera inspektörer i tillsynen. I större verksamheter görs kontrollen med utgångspunkt i vad som är aktuellt inom verksamheten. Som en del av kommunens lean-arbete har enheten för miljö och hälsa kartlagt vissa av sina huvudprocesser. För tillfället pågår processkartläggning inom hälsoskyddsområdet. Skriftliga rutiner för tillsyn av A- och B-verksamheter finns och rutiner för tillsyn av verksamheter som är C- och U-klassade kommer enligt uppgift att tas fram. 1 Enligt denna rutin genomförs tillsynen dels genom tillsynsmöten då verksamhetsutövaren själv kallar till möte, dels genom inspektioner som bokas in och styrs av inspektören. Varje verksamhet bör inspekteras minst en gång per år utöver tillsynsmöten. Om anmärkningar konstateras vid kontrollen följs de upp med efterföljande tillsynsaktiviteter. Konstateras allvarliga brister ska de följas upp med föreläggande. För olika A- och B-verksamheter varierar intervallet för hur ofta periodiska kontroller ska göras. Detta bestäms vid förstagångsbesiktningen av verksamheten och ska tydligt framgå i verksamhetens kontrollprogram. Kontrollprogrammets aktualitet verifieras genom tillsynsmöten. Utöver den rena tillsynen arrageras också så kallade tillsynsträffar, där näringsidkare bjuds in att få information om särskilda ämnesområden. I november 2013 hölls exempelvis en tillsynsträff om egenkontroll för fordonsverkstäder, där bland annat lagens krav samt råd om egenkontroll presenterades. Under 2014 ska en tillsynsträff hållas. För att uppnå samsyn inom miljötillsynen arbetar kontoret med driftmöten och med samarbete i projekt. Driftmöten hålls inom respektive team minst varannan vecka och under mötena kan specifika ärenden, balansering av arbetsbelastning, uppföljning av tillsynsplanen, mallar och rutiner och samsynsaspekter, dvs. diskussion om bedömningar i tillsynen, behandlas. På regional nivå samarbetar kontoret med andra kommuner i Stockholmsområdet. Livsmedelskontroll Den operativa tillsynen planeras av enheten för livsmedelskontroll i excel-filer där alla verksamhetsutövare inom livsmedelsområdet, med riskklassning, tillsynsintervall och tillsynstid, registreras. Inom livsmedelsområdet har sättet att rapportera resultat av tillsyn förändrats under 2014. Tidigare resulterade ett tillsynsbesök i en kontrollrapport, som delgavs verksamhetsutövaren efter avslutad kontroll. Denna har nu ersatts med ett så kallat kontrollkort, som överlämnas till verksamhetsutövaren direkt efter avslutad kontroll. Av kontrollkortet framgår det om kontrollanten har noterat avvikelser som kommer att leda till ett beslut om föreläggande. Beslutet kan, till skillnad från den kontrollrapport som tidigare 1 Beroende på verksamhetsslag och storlek delas miljöfarlig verksamhet in i A-, B- och C - anläggningar samt så kallade U-anläggningar (övriga). För att få driva en miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd (A- och B-anläggningar) eller anmälan (C-anläggningar). 12

användes, överklagas. Detta förväntas leda till att verksamhetsutövarna uppfattar en starkare rättsäkerhet i kontrollerna. En sådan tendens syns enligt uppgift redan. Alla konstaterade brister ska följas upp. När ett eventuellt uppföljande besök görs beror på hur allvarig den konstaterade bristen är. I kontrollplanen för livsmedelskontroll finns planering för ett flertal specialprojekt, exempelvis avseende varmhållning och material i kontakt med livsmedel. Detta syftar, enligt Miljönämndens mål, delvis till ökad samsyn mellan handläggare. Kontoret strävar också mot bättre samsyn genom framför allt följande metoder. Användning av gemensamma skriftliga rutiner för kontroller. Sådana finns enligt uppgift för planerad och oplanerad kontroll. Skugginspektioner. De består i att en kontrollant skuggar en annan och att båda sedan skriverbeslutsförslag som de jämför. Samsynsdiskussioner. Ett möte i månaden är avsatt för samsynsdiskussioner. Tillsyn av rökfria miljöer Tillsynen av rökfria miljöer sköts av enheten för miljö och hälsa. Ansvarig handläggare beskriver att tillsynen främst avser föreningslokaler, men även krogar och skolgårdar. Ett projekt avseende rökfria skolgårdar har inletts under året och ska avslutas under 2015. Den tillsyn som görs i krogmiljöer handlar framför allt om utformning av rökrum och om fri luftväxling, dvs. om sådant som att en inglasad utomhusservering där rökning är tillåten inte i för hög utsträckning får stängas till med markiser. Föreningslokalerna är enligt uppgift högprioriterade eftersom rökning ofta förekommer i dessa trots att rökrum saknas. Den höga prioriteten innebär att Miljökontorets ambition är att besöka dessa tre till fyra gånger per år. Tillsyn enligt tobakslagen görs oftast i samband med annan typ av tillsyn. Utöver Miljökontorets enhet för miljö och hälsa kan Socialkontorets tillståndsenhet, Skatteverket och Södertörns brandförsvarsförbund vara representerade. Vilken typ av tillsyn som görs beror på vilka resurser som finns med i tillsynsteamet. Kontroller av festlokaler, krogar och föreningslokaler sker alltid i samråd med polisen och polisen bistår i princip alltid med handräckning vid kontrollerna. Samverkan är prioriterad, vilket påverkar planeringen av inspektioner. Länsstyrelsen gjorde 2012 tillsyn av nämndens tillsyn enligt tobakslagen. Nämnden rekommenderades då att dels förbättra tillsynen av rökning på skolor och förskolor, dels använda standardiserade tillsynsrapporter vid tillsyn på uteserveringar och i föreningslokaler. I oktober 2013 beslutade nämnden att hänskjuta ärendet till arbetet med 2014 års verksamhetsplan. En mall för tillsynsprotokoll har tagits fram och används. 5.5 Uppföljning Den tillsyn som görs inom miljöområdet utgår från miljöbalken, som i sin tur bygger på de nationella miljömålen. De intervjuade uppger att effekter av kontrollen i förhållande till de nationella miljömålen inte kan utläsas på kort sikt och att orsaker till effekter på lång sikt inte självklart kan avgöras. På operativ nivå finns dock mål om hur stor andel av de miljöfarliga verksamheter som får tillsyn under året som vid årets slut har en godtagbar egenkontroll. Verksamheternas nöjdhet med livsmedelskontrollen mäts enligt kontrollplanen regelbundet genom brukarundersökningar. Resultaten analyseras och ligger till grund för 13

kvalitetsförbättringar inom verksamheten. Dessutom görs uppföljningar av de mål som stadgas i verksamhetsplanen. Till dem hör målen om Miljökontorets tjänstegaranti för livsmedelskontroll och miljötillsyn, vilka beslutades i december 2013. I tjänstegarantierna beskrivs vad ett företag kan vänta sig som kund. Miljötillsynen följs upp genom NKI-undersökningar, där tillgänglighet, bemötande, kompetens, information, effektivitet och rättssäkerhet bedöms. Även livsmedelstillsynen ingår i miljötillsynen. Den senaste undersökningen avsåg kommunens service under 2012. Där konstaterades att NKI för miljötillsynen ökat från 55 till 65 från föregående år. Nu planeras för tertialvisa NKI-undersökningar med start i april. Inom livsmedelsområdet görs uppföljningar av hur omfattande extra offentlig kontroll, dvs. sådan kontroll som består i uppföljning av tidigare konstaterade brister, som behövs. Information om detta sammanställs varje vecka och kommer enligt uppgift att presenteras för nämnden varje tertial i samband med uppföljning. 5.6 Återrapportering Återrapportering av tillsynsverksamheten till nämnd ska enligt uppgift ske på följande sätt. Genom tertialvis uppföljning av verksamhetsplan. Genom tertialvis uppföljning av kontrollplan respektive tillsynsplan. I kontrollplanen för livsmedelskontroll stadgas att så ska ske. Motsvarande skrivning finns inte i tillsynsplanen. Denna uppföljning är ny sedan 2014. Genom miljöchefens stående punkt på nämndens dagordning, där hon informerar om specifika ärenden. Genom att nämnden vid varje möte har möjlighet att ta del av samtliga delegerade beslut. 5.7 Insyn och oberoende I kommunen finns riktlinjer för bisysslor och en rutin mot mutor och bestickning. Riktlinjerna för bisysslor vänder sig till medarbetarna och stadgar att kommunen inte accepterar förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande bisysslor. Rutinen mot mutor och bestickning syftar till att fungera som en praktisk vägledning och ett stöd för hur olika situationer ska hanteras. Den beskriver vilket ansvar chefer och medarbetare har. Risk för oegentligheter ska enligt uppgift upp till diskussion vid arbetsplatsträff på Miljökontoret en gång årligen. Så skedde enligt protokoll senast i oktober 2013. På kommunens intranät finns information om jäv för förtroendevalda och anställda samt en förteckning över uppgifter som ska genomföras vid en eventuell upptäckt av eventuella interna oegentligheter. Varje nämnd ska årligen fastställa en internkontrollplan. Miljönämnden antog 2013 års internkontrollplan i april. I den stadgas två mål vad gäller risk för oegentligheter i myndighetsutövningen. Det ena är att all personal på miljökontoret ska ha kännedom om kommunens rutin mot mutor och bestickning, som ska aktualiseras i en årlig genomgång. Det andra är att en inventering av tänkbaka risker och riskbedömning ska utföras, som underlag för ställningstagande till om nya rutiner för att förebygga risk för oegentligheter behövs. Vid rapport till nämnden i oktober samma år konstateras att den årliga genomgången har skjutits upp i väntan på att nyrekryterad personal ska tillträda samt att inventeringen av tänkbara risker har inletts. Planen för 2014 har inte fastställts under det första kvartalet 2014. 14

Både miljöbalken och livsmedelslagen stadgar att en kommun kan träffa avtal med en annan kommun om tillsyns- respektive kontrolluppgifter. Som nämnts ovan samverkar Miljönämnden med Salems kommun. Detta samarbete regleras i ett avtal som nämnden fattade beslut om i december 2013. Avtalet gäller under hela 2014 och kan därefter förlängas med ett år i taget. Liknande samarbete har funnits tidigare med uppehåll under hösten 2013 då tidigare avtal utvärderades. I februari 2014 beslutade nämnden om delegation till miljöhandläggare i Salems kommun att fatta beslut i tillsyns- och kontrollärenden som rör Vackstanäs gymnasium och Naturskolan samt i de fall där Miljönämnden behöver söka dispens från reservatsföreskrifterna inom de kommunala naturreservaten. Bakgrunden till detta är att Miljönämndens ordförande är VD för Vackstanäs gymnasium och Miljönämnden från och med 2014 ansvarar för Naturskolan. Kopplingen mellan Miljönämnden och Vackstanäs gymnasium upptäcktes vid en inspektion av skolans avlopp. Utöver Naturskolan har Miljönämnden enligt uppgift inte ansvar för någon av de kommunala verksamheter som den ska kontrollera eller utöva tillsyn över. Delegationen till Salem innebär alltså att verksamhetsutövning och kontrollansvar inte ligger under samma nämnd. Liksom resten av kommunen arbetar Miljökontoret enligt lean-principen. Det innebär att enheten för miljö och hälsa har gjort processkartläggningar av tillsynen, att inspektörerna visualiserar sitt arbete med enskilda kontrollobjekt på en whiteboardtavla i den öppna kontorsmiljön och att de arbetar mer tillsammans i projektform än tidigare. Sammantaget innebär det ett mer transparent arbetssätt. Enligt uppgift ska arbetet inte organiseras så att en tjänsteman arbetar ensam med inspektionen av en bransch. Någon strikt policy för detta finns dock inte. Insyn säkerställs enligt uppgift genom handlingsoffentlighet och genom att alla handlingar som nämnden tar ställning till publiceras på kommunens hemsida. Resultat av kontrollerna publiceras dock inte på hemsidan. 6 Svar på revisionsfrågor Hur sker den årliga planeringen av stadens tillsynsuppgifter? Miljötillsynsförordningen stadgar att tillsynsmyndigheten ska göra en utredning av tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Miljönämnden har fastställt en sådan behovsutredning och den avser även den tillsyn som ska göras enligt livsmedelslagstiftningen. Miljönämnden har också fastställt en tillsynsplan enligt miljöbalken, i enlighet med vad som stadgas i miljötillsynsförordningen, och en kontrollplan för livsmedelskontrollen, i enlighet med vad Livsmedelsverket rekommenderar. Den operativa planeringen av det dagliga tillsyns- och kontrollarbetet görs utifrån dessa dokument. I planerna finns utrymme för planerad tillsyn, för händelsestyrd tillsyn och för information, rådgivning och liknande, vilket kontrollmyndigheten enligt lag ska bistå verksamhetsutövarna med. Hur återrapporteras tillsynsverksamheten till nämnden? 15

Tillsynsverksamheten återrapporteras genom tertialvis uppföljning av verksamhetsplan, kontrollplan respektive tillsynsplan till nämnden samt genom löpande muntlig information från Miljöchefen vid nämndens sammanträden. Nämnden har under sammanträden även möjlighet att ta del av delegerade beslut. Hur följs resultat och effekter av tillsynsverksamheten upp? De intervjuade uppger att effekter av kontrollen i förhållande till de nationella miljömålen inte kan utläsas på kort sikt och att orsaker till effekter på lång sikt inte självklart kan avgöras. Utöver det som följs upp i samband med återrapportering till nämnd gör Miljökontoret dock uppföljningar av verksamhetsutövares nöjdhet med miljötillsynen genom NKIundersökningar. I miljötillsynen ingår även livmedelskontrollen. I NKI-undersökningarna bedöms upplevd tillgänglighet, bemötande, kompetens, information, effektivitet och rättsäkerhet hos tillsynsutövaren. Vad gäller livsmedelstillsyn görs uppföljning av omfattningen av extra offentlig kontroll som genomförs vid uppföljning av konstaterade brister. Hur säkerställer nämnden tillräcklig kompetens, personella resurser och juridiska befogenheter hos ansvariga för tillsynen? Under 2014 ska Miljökontoret ta fram en övergripande kompetensutvecklingsplan för samtliga anställda på kontoret. Inom miljöområdet pågår rekrytering och inom livsmedelsområdet finns enligt den behovsutredning som Miljönämnden fastställt tillräckliga resurser för att klara tillsynen. Juridiska befogenheter säkerställs i delegationsordning och vidaredelegation. Hur säkerställer nämnden att verksamhet finansieras genom rätt finansieringskälla? Kommunfullmäktige har fastställt taxor för livsmedelskontroll och miljötillsyn. Varje verksamhets taxa baseras på beslutat antal timmar för kontroll, vilket i sin tur baseras på en bedömning av den verksamhet som ska kontrolleras. Taxorna har utformats för att ge full kostnadstäckning. Underlaget för beräkningen av taxorna har gjorts enlig modell från Sveriges Kommuner och Landsting. Tillsynsträffar enligt miljöbalken finanseras med tillsynsavgifter. Tillsyn enligt tobakslagen finansieras med kommunala bidrag. Hur säkerställer nämnden att jäv inte förekommer i tillsynen? På kommunens intranät finns information om jävsbestämmelser för förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Nämnden har avtalat med Salems kommun om samarbete inom tillsynsarbete och har, för att undvika jävssituationer, delegerat tillsyns- och kontrollärenden i vissa ärenden till miljöhandläggare i Salem. Verksamhetsutövning och kontrollansvar ligger således inte under samma nämnd. Vi noterar dock en brist i nämndens rutiner för att upptäcka eventuella risker för jäv. Hur säkerställer nämnden tillräcklig insyn i tillsynsverksamheten? Nämnden tillämpar offentlighetsprincipen och samtliga handlingar till nämnd läggs ut på kommunens hemsida. Dock publiceras inte tillsyns- och kontrollrapporter på kommunens hemsida. 16

Hur säkerställs en enhetlig myndighetsutövning av hög kvalitet? Skriftliga rutiner finns för flera men inte alla typer av tillsyn och kontroll enligt miljöbalken livsmedelslagen och tobakslagen. För att uppnå samsyn inom miljötillsynen arbetar inspektörerna med driftmöten och med samarbete i projekt. Driftmöten hålls inom respektive team minst varannan vecka och under mötena kan bland annat mallar, rutiner och samsynsaspekter behandlas. Inom livsmedelskontrollen tillämpas så kallade skugginspektioner, som består i att en kontrollant skuggar en annan och att båda sedan skriver inspektionsprotokoll som de jämför. Ett möte i månaden för livsmedelskontrollanterna är avsatt för samsynsdiskussioner. 7 Bedömning Denna granskning har syftat till att bedöma Miljönämndens arbete med att ta fram tillsynsplaner i enlighet med lagstiftning samt att granska styrning och uppföljning av tillsynsverksamheten. Utifrån den skriftliga och muntliga information vi tagit del av gör vi bedömningen att Miljönämndens planering, styrning och uppföljning av den tillsynsverksamheten nämnden ansvarar för i stort sett följer aktuell lagstiftning och är välfungerande. Miljönämnden följer miljöförordningens stadgar om att det ska finnas en behovsutredning som sträcker sig över tre års tid för den tillsyn som nämnden ansvarar för. Information om registrerade anläggningar och tillsynsobjekt med återkommande tillsyn samlas i systemet ECOS och det finns en miljötillsynsplan för 2014. Behovsutredningen omfattar även livsmedelskontrollen och i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendation finns en kontrollplan för livsmedel. Inom både miljöområdet och livsmedelsområdet finns, i enlighet med vad lagen stadgar, tid avsatt för information och rådgivning. Tillsynen enligt miljöbalken och livsmedelslagen sker med finansiering med taxor som utformats enligt SKL:s rekommendationer. Miljönämndens tillsyn enligt tobakslagen omfattar rökfria miljöer och ingår i den tillsyn som Miljökontorets miljö- och hälsagrupp ansvarar för. Länsstyrelsen bedömde, vid revision av verksamheten under 2012-2013, att tillsynsverksamheten fungerade väl. Länsstyrelsen gav rekommendationer om utökad tillsyn på skolor och förskolor samt om en mall för tillsynsprotokoll. En sådan mall har tagit fram och under 2014-2015 pågår ett projekt avseende rökfria skolgårdar. Miljönämnden får, med start 2014, tertialvis återrapportering av mål enligt verksamhetsplan, tillsynsplan enligt miljöbalken och kontrollplan för livsmedelskontrollen. Uppföljning av tillsynsverksamheten görs också med hjälp av brukarenkäter och NKI-undersökningar samt genom uppföljning av i vilken utsträckning extra offentlig kontroll, dvs. sådan kontroll som föranleds av tidigare konstaterade brister inom livsmedelsverksamheten, görs. Med utgångspunkt i vad de intervjuade beskriver avseende svårigheterna i att följa upp långsiktiga effekter av framför allt miljötillsyn bedömer vi att den uppföljning som görs är tillräcklig. Inom kommunen finns riktlinjer för bisysslor och en rutin mot mutor och bestickning. På kontoret ska risk för oegentligheter tas upp till diskussion årligen. Vi bedömer att de rutiner som finns vad gäller risk för oegentligheter i personalgruppen i stort sett är tillräckliga, men att de rutiner som tillämpas i förhållande till nämnd bör utvecklas. Nämndens ordförande 17

förestår en skola som är föremål för tillsyn, vilken sköts av handläggare vid Salems kommun för att inte jäv eller misstanke om jäv ska uppstå. När detta förhållande upptäcktes hanterades del alltså väl, men upptäckten skedde av slump. Enligt lag har den som kan vara jävig skyldighet att anmäla detta, men för att undvika risk för förtroendeskador kan nämndens ledamöter få frågan med vissa intervaller. Med anledning av detta rekommenderar vi Miljönämnden att med vissa intervaller ta upp frågan om jävsförhållanden, som kan påverka allmänhetens förtroende för nämndens styrning av kontrollverksamheten, föreligger. 18