Samrådsunderlag Nytt tillstånd för vattenverksamhet i Kungsgården Sandviken Energi Vatten AB 2016-06-07 Uppdragsnr: 15207 Status: Slutversion
Samrådsunderlag Nytt tillstånd för vattenverksamhet i Kungsgården Sandviken Energi Vatten AB Beställare Sandviken Energi Vatten AB Håkan Bergsten Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C 973 31 Luleå Organisationsnummer: 556735-9434 Telefon: 0920-24 17 70 E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: www.vmbyran.se Uppdragsledare: Hanna Östrén Handläggare: Hanna Östrén, Johanna Myrland, Alexandra Sjöstrand Granskare: Anna Mäki 2016-06-07 Sida 2 (24)
Innehåll 1 Bakgrund och planerad verksamhet... 5 2 Bedömt influensområde... 6 3 Omgivningsbeskrivning... 6 3.1 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden... 6 3.2 Hydrologiska förhållanden... 10 3.3 Markanvändning m.m.... 10 3.4 Potentiella föroreningskällor... 12 3.5 Planförhållanden... 12 3.6 Riksintressen... 12 3.7 Naturreservat och Natura 2000-områden... 12 3.8 Flora och fauna... 12 3.9 Kulturmiljöer och fornminnen... 13 3.10 Rekreation och friluftsliv... 13 4 Råvattenkvalitet... 14 5 Teknisk beskrivning... 15 6 Skyddsåtgärder... 15 7 Alternativ... 16 7.1 Nollalternativ... 16 7.2 Alternativa lokaliseringar... 16 7.3 Motivering till valt alternativ... 17 8 Miljökonsekvenser... 18 8.1 Hydrogeologi... 18 8.2 Hydrologi... 18 8.3 Förändrad grundvattenkvalitet... 18 8.4 Markstabilitet... 18 8.5 Naturmiljö... 18 8.6 Kulturmiljö... 18 8.7 Landskapsbild... 18 8.8 Boendemiljö... 19 8.9 Luftföroreningar... 21 8.10 Buller... 21 8.11 Hälsa... 21 8.12 Rekreation och friluftsliv... 21 8.13 Hushållning med naturresurser... 21 8.14 Sammanfattning av miljökonsekvenser... 21 9 De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken... 21 9.1 Kunskapskravet... 21 9.2 Försiktighetsprincipen... 22 9.3 Produktvalskravet... 22 2016-06-07 Sida 3 (24)
9.4 Hushållningskravet... 22 9.5 Lokaliseringskravet... 22 10 Miljökvalitetsnormer... 23 11 Miljömål... 23 12 Skadeförbyggande åtgärder... 24 Bilagor Bilaga 1 Bedömt influensområde (15 l/s) 2016-06-07 Sida 4 (24)
1 BAKGRUND OCH PLANERAD VERKSAMHET Kungsgårdens vattenförsörjning baseras idag på uttag av grundvatten från en vattentäkt i Ovansjöåsen strax utanför byn Åsen vid väg 302, ca 1,5 km nordväst om Kungsgården och ca 8 km väster om Sandviken, se figur 1. Grundvattnet behandlas i vattenverket intill, som byggdes under 1950-talet. Ledningsnätet är ihopkopplat med ledningsnätet i Åshammar, varför dricksvatten periodvis även har kunnat levereras dit. Distribution till området har även skett från Rökebo vattenverk, via en sjöförlagd ledning från Sandviken. Gällande tillstånd för vattenverksamhet från år 1955 medger ett uttag på 5 l/s från vattentäkten. År 1970, precis innan Ovansjö kommun slogs ihop med Sandvikens kommun, erhölls ett tillstånd att pumpa upp ytvatten från Borrsjöån (30 l/s), infiltrera det i bassänger på åsen och ta ut både mer naturligt bildat grundvatten (15 l/s) samt konstgjort grundvatten från vattentäkten och nya brunnar längre söderut i åsen (totalt ca 37 l/s i medeltal per dygn och maximalt ca 49 l/s under ett och samma dygn), för att kunna försörja dåvarande Ovansjö kommun och även Storvik. Eftersom de flesta anläggningsdelar inte anlades inom arbetstiden på fem år har det antagits att tillståndet föll vid arbetstidens slut. Råvattenkvaliteten är bättre i Åsen än i Åshammar, varför Sandviken Energi Vatten vill ha möjlighet att försörja invånarna med en större andel dricksvatten från Kungsgårdens vattenverk och en mindre andel från Åshammars vattenverk. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) är uttagsmöjligheterna från åsen goda, 5-25 l/s, och tidigare undersökningar har visat på stor grundvattentillgång. För att möjliggöra ett ökat grundvattenuttag i Kungsgården och därigenom få en säkrare vattenförsörjning för olika delar av kommunen, önskar Sandviken Energi Vatten öka tillståndsgivet grundvattenuttag till i medeltal 10 l/s och maximalt 15 l/s. Ett nytt tillstånd krävs även för att legalisera grundvattenuttag ur den brunn som anlades år 2010. Sandviken Energi Vatten vill även ansöka om möjlighet att anlägga ytterligare brunnar i området. I föreliggande dokument, som är ett samrådsunderlag, beskrivs de bedömda miljökonsekvenserna av det planerade grundvattenuttaget. Vattentäkt Borrsjöån 5 km Figur 1. Karta över grundvattentäktens lokalisering. Källa: hitta.se (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) 2016-06-07 Sida 5 (24)
2 BEDÖMT INFLUENSOMRÅDE Det bedömda influensområdet, d.v.s. området inom vilket grundvattenavsänkningen till följd av ett grundvattenuttag på 1 300 m 3 /dygn (ca 15 l/s) bedöms bli 0,3 m eller mer, redovisas i bilaga 1. Avgränsningen har gjorts utifrån grundvattennivåer under drift/provpumpningar, topografin samt jordartsförhållanden, se avsnitt 3.1. Vid avgränsningen användes en stor säkerhetsmarginal. De personer som äger en eller flera fastigheter/anläggningar i influensområdet blir sakägare i målet. 3 OMGIVNINGSBESKRIVNING 3.1 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden I samband med den senaste inlandsisens avsmältning för ca 10 000 år sedan avsattes isälvsavlagringar mer eller mindre kontinuerligt och av varierande mäktighet. Isälvsavlagringar innehåller ofta en stor mängd grundvatten, varför de är viktiga för vattenförsörjning i de områden där de finns. Vattentäkten i Åsen ligger i Ovansjöåsen, den isälvsavlagring som sträcker sig från sjön Amungen i Rättviks kommun till Storsjön i Kungsgården i Sandvikens kommun. Åsen är topografiskt högre än omgivande lägre belägna områden. Berggrunden framträder endast i dagen på ett fåtal ställen i vattentäktens närområde. Jorddjupet, d.v.s. avståndet från markytan till berggrunden, är vid vattentäkten 5-20 m enligt SGU:s jorddjupskarta. Borrprotokoll visar att berggrunden ligger ca 12 m under markytan i vattentäktsområdet. Enligt jordartskartan består marken kring vattentäkten av isälvssediment och glacial lera. I anslutning till leran finns moränområden. Det förekommer en del torvområden i moränen samt i anslutning till Storsjön, se figur 2. Vattentäkt 1 km Figur 2. Jordartskarta. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) 2016-06-07 Sida 6 (24)
Vid mätning av grundvattennivåer i området kring vattentäkten 2009-2010 låg grundvattenytan ca 5-9 m under markytan, beroende på topografin. Vid mätning år 2014 låg grundvattenytan i uttagsområdet ca 5,6 m under markytan. I VISS 1 anges att grundvattenförekomsten Åshammar/Kungsgården (en del av Ovansjöåsen), se figur 3, är skiktad, har en area på 2 km 2, ett medeldjup på 5 m, en medelmäktighet på 9 m, att djupintervallet är 0-20 m och att det inte finns några anslutna akvatiska ekosystem eller grundvattenberoende terrestra ekosystem. Grundvattenförekomsten har en stor lateral utbredning. Figur 3. Karta över grundvattenförekomst SE672340-154219. Källa: VISS Grundvattenbildningen i området, vid uttag av grundvatten i vattentäkten, sker huvudsakligen genom nederbörd. Tillrinningsområdet, d.v.s. området varifrån vatten avrinner till vattentäkten, innefattar Ovansjöåsen och omkringliggande åkermarker. Den storskaliga grundvattenströmningen följer riktningen för Borrsjöåns dalgång i sydostlig riktning medan den lokala strömningsriktningen följer topografin. Sannolikt strömmar en del grundvatten mot Borrsjöån. Det kan dock inte uteslutas att en del av isälvsavlagringen i vissa åspartier kommer i kontakt med ån och att ytvatten kan infiltrera i grundvattenmagasinet. Sannolikt sker detta i så fall ca 2 km uppströms vattentäkten. En eventuell s.k. inducerad infiltration innebär att en del av det utvunna vattnet ur vattentäkten skulle härstamma från Borrsjöån. Det finns dock inga indikationer på inducerad infiltration i de vattenanalyser som utförs regelbundet utan råvattnet har en grundvattenkaraktär. Enligt Rodhe m.fl. är grundvattenbildningen i grovt markmaterial i Kungsgårdenområdet 300-375 mm/år, vilket ger att grundvattenbildningsområdet måste vara ca 1,3-1,6 km 2 för att ett uttag på 15 l/s ska kunna göras. Under vintern 1949 utfördes en provpumpning av ett antal pumpbrunnar under 70 dagar. Uttaget var 5,3 l/s. Under de sista två veckorna sjönk inte grundvattennivåerna mer, d.v.s. så kallade stationära förhållanden rådde. Under provpumpningen sjönk grundvattenytan ca 2,3 m i uttagsområdet. Avsänkningen av grundvattenytan var ca 0,5 m ca 450 m norrut och ca 0,9 m ca 400 m söderut i åsen. Grundvattenytans lutning var vid avvägningar år 1950 ca 1,2 på sträckan mellan nuvarande väg E16/68 och 1,4 km uppströms i isälvsavlagringen. Efter 1,4 km var lutningen avsevärt större. Enligt 1 VattenInformationsSystem Sverige 2016-06-07 Sida 7 (24)
avvägningarna var nivåskillnaden mellan grundvattenytan i närheten av vattentäkten och Storsjön endast ca 1,2 m. Även i slutet av år 1957 utfördes en provpumpning av en brunn i Kungsgårdenområdet, mest troligt i den befintliga vattentäkten i Åsen. Vattenuttaget var då ca 16 l/s. Avsänkningen av grundvattenytan var ca 4,4 m som störst. I juni 2009 utfördes ett hydrauliskt test under 15 min. Efter det att pumpen hade stängts av mättes grundvattenytans stigning, d.v.s. en så kallad återhämtningsmätning utfördes. Innan pumpstopp var grundvattenuttaget ca 11 l/s. Utvärderingen av testat gav att transmissiviteten, d.v.s. markens genomsläpplighet, vid brunnen är ca 2*10-3 m 2 /s, vilket är normalt för en isälvsavlagring. Återhämtningen var sammanlagt ca 1,8 m vilket indikerar att avsänkningen i brunnen under drift inte är större än några meter. Slutsatserna drogs att området där det sker en avsänkning av grundvattenytan relativt litet vid ett uttag på 11 l/s.. Istället försörjs brunnen av en liten del av det grundvatten som strömmar regionalt i åsen. Uttaget ur uttagsbrunnen i vattentäkten är idag ca 5 l/s och vattenpelaren ovanför nivågivaren (i uttagsbrunnen) är ca 3,3 m. När pumpen går för fullt (ca 10 l/s) är vattenpelaren ca 1,3 m. Detta ger att den specifika kapaciteten är ca 0,4 m, d.v.s. att för varje l/s som flödet ökas sänks grundvattenytan i brunnen ca 0,4 m. Om avsänkningen antas vara linjär med uttaget blir avsänkningen vid ett uttag på 15 l/s ca 4 m större än vid ett uttag på 5 l/s (d.v.s. grundvattennivån borde ligga ca 0,7 m under nivågivaren). Vid naturliga förhållanden, d.v.s. när inget uttag sker, borde grundvattennivån ligga ca 5,3 m ovanför nivågivaren. Möjligheterna att ta ut grundvatten ur Ovansjöåsen har av SGU bedömts vara stora, 5-25 l/s, se figur 4, och i samband med undersökningar på 1950-talet kom man fram till att den naturliga grundvattentillgången i åsen vid vattenverket är ca 15 l/s. 2016-06-07 Sida 8 (24)
Vattentäkt 2 km Figur 4. Karta över aktuellt grundvattenmagasin med redovisad uttagsmöjlighet. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) 2016-06-07 Sida 9 (24)
3.2 Hydrologiska förhållanden Borrsjöån rinner i Gavleåns huvudavrinningsområde från Borrsjön i Faluns kommun och sydost ner till Storsjön vid Sandviken. I figur 5 visas ett fotografi på ån vid Urforsvägen söder om Åshammar. Ån passerar ca 110 m från vattentäkten i byn Åsen. Medelflödet i Borrsjöån ovan Ginsjöbäckens utlopp i Borrsjöån, strax norr om väg 68, var 1,81 m 3 /s under perioden 1981-2010. Medelhögflödet var 12,7 m 3 /s och medellågflödet 0,26 m 3 /s. Mellan ån och vattentäkten utgörs marken huvudsakligen av lera. Ån är reglerad vid ett antal mindre vattenkraftverk. Figur 5. Borrsjöån vid Urforsvägen och Gästrike härdverkstad söder om Åshammar. På den sydvästra sidan av isälvsavlagringen rinner Alsjöbäcken. Medelflödet i bäcken vid utloppet i Storsjön var 0,05 m 3 /s under perioden 1981-2010. Medelhögflödet var 0,5 m 3 /s och medellågflödet 0 m 3 /s. Mellan ån och vattentäkten utgörs marken huvudsakligen av lera. 3.3 Markanvändning m.m. Området kring vattentäkten är till stor del påverkad av människor genom jordbruk och vägar, främst väg 537 som passerar vattentäkten, se figur 6 och 7. 2016-06-07 Sida 10 (24)
Vattentäkt 1 km Figur 6. Flygfoto över Åsen och Kungsgården. eniro.se (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) Figur 7. Väg 537 i Åsen, nordväst om vattentäkten. 2016-06-07 Sida 11 (24)
Väg E16/68 skär genom Ovansjöåsen vid Trafikplats Åsen, ca 600 m söder om vattentäkten, se figur 8. Såvitt känt sker ingen pumpning av grundvatten i vägskärningen. Figur 8. Väg E16/68:s skärning genom Ovansjöåsen vid Trafikplats Åsen, ca 600 m söder om vattentäkten. Källa: Google Maps 3.4 Potentiella föroreningskällor Potentiella föroreningskällor är framför allt jordbruk, enskilda avlopp, jordvärmeanläggningar och trafik/verksamheter på vägar. 3.5 Planförhållanden I kommunens översiktsplan som antogs 1991 är området kring vattenverket klassat som jordbruksbygd med särskilda rekommendationer. I översiktsplanens avsnitt 4.4 framgår det att området bedöms ha stora kulturhistoriska värden. 3.6 Riksintressen Trafikverket har pekat ut väg E16/68 och järnvägarna som riksintressen. Dessa ligger dock mer än 600 m från vattenverket. 3.7 Naturreservat och Natura 2000-områden Det finns inga naturreservat eller Natura 2000-områden i närheten av planerad verksamhet. 3.8 Flora och fauna Området närmast vattenverket utgörs av väg 537 och åkermark. Enligt Artportalen 2 har några tiotal fågelarter samt lysingbi och pudrad smaragdflickslända påträffats i det bedömda influensområdet. 2 https://www.artportalen.se/ 2016-06-07 Sida 12 (24)
3.9 Kulturmiljöer och fornminnen I det bedömda influensområdet finns, enligt Riksantikvarieämbetet sökverktyg Fornsök: två dammvallar och en hammare/smedja vid Åsens kvarn (Hanses i figur 9) vägmärke söder om trafikplats Åsen runristning och minnessten vid Ovansjö kyrka slaggförekomst nära järnvägen byggnad (f.d. tryckeri?) för planerat museum I figur 9 visas var fornlämningarna ligger. Vattentäkt Figur 9. Karta över fornlämningar 2016-04-11. Källa: Fornsök (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) 3.10 Rekreation och friluftsliv I direkt närhet till vattenverket passerar väg 537. På båda sidorna om vägen finns åkermark. Människor antas inte uppehålla sig i området, förutom vid arbete på åkermarken eller i vattenverket. I själva 2016-06-07 Sida 13 (24)
Kungsgården antas mer rekreation, i form av t.ex. promenader, förekomma. Borrsjöån är populär hos flugfiskare på grund av ett varierande fiske. 4 RÅVATTENKVALITET Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska vattenkvaliteten i Sveriges vattenförekomster analyseras och följas upp. Vattenförekomsterna beskrivs i VISS 3. Den kvantitativa och kemiska statusen i grundvattenförekomsten Åshammar/Kungsgården SE672340-154219 är god. Råvattnet som pumpas upp i vattentäkten är av god kvalitet och uppvisar en typisk grundvattenkaraktär med en låg halt av organiskt material (COD Mn), god buffertkapacitet (hög alkalinitet) och en lagom hårdhet. Järn- och manganhalterna i grundvattnet är låga, vilket indikerar att syrerika förhållanden råder. Halterna av näringsämnen är låga. Spår av PFOS har detekterats i råvattnet. Tabell 1. Råvattenkvalitet 2016-04-04. Analyserna utfördes av Eurofins. Analys Enhet 2016-04-04 Alkalinitet mg HCO3/l 73 Aluminium mg/l 0,013 Ammonium (NH4) mg/l <0,010 Ammonium-nitrogen (NH4-N) mg/l <0,010 CODMn mg O2/l 0,63 Fluorid mg/l 0,44 Färg (405 nm) mg Pt/l <5 Järn mg/l <0,020 Kalcium mg/l 21 Kalium mg/l 2,2 Klorid mg/l 18 Konduktivitet 25 C ms/m 25 Koppar mg/l <0,020 Lukt, art, vid 20 C ingen Lukt, styrka, vid 20 C ingen Magnesium mg/l 4,4 Mangan mg/l <0,010 Natrium mg/l 12 Nitrat (NO3) mg/l 8 Nitrat-nitrogen (NO3-N) mg/l 1,8 Nitrit (NO2) mg/l <0,007 Nitrit-nitrogen (NO2-N) mg/l <0,002 ph 8,26 Sulfat mg/l 11 Totalhårdhet dh 3,9 Turbiditet FNU 0,21 Vattentemperatur vid provtagning C 7,3 Kolifager, somatiska cfu/100ml 2 E.coli cfu/100 ml <1 Koliforma bakterier 35 C cfu/100 ml <1 Högre upp i åsen, i höjd med Åshammar, har det funnits spår av trikloreten i grundvattnet. 3 VattenInformationsSystemSverige 2016-06-07 Sida 14 (24)
5 TEKNISK BESKRIVNING Grundvattentäkten i Åsen utanför Kungsgården etablerades på 1950-talet och försörjer sedan dess merparten av Kungsgårdens invånare med dricksvatten. Grundvattentäkten utgörs av en grävd brunn från 1950-talet och en brunn som borrades år 2010 och ännu inte är tagen i drift. Vattenuttaget är planerat att ske med dränkbara pumpar i respektive brunn. I vattenverket ph-justeras råvattnet genom filtrering genom alkalisk massa. Efter behandling distribueras dricksvatten till abonnenter. Vattentäkten försörjer Kungsgården samhälle samt södra Åshammar. Totalt uppgår antalet abonnenter till ca 1 000 personer. Det finns inga större enskilda vattenförbrukare. Åshammars ledningsnät är ihopkopplat med Kungsgårdens ledningsnät, vilket innebär att Åshammars vattentäkt till viss del kan utgöra reservvattentäkt för Kungsgården och tvärtom. Uttaget i Åshammar är ca 70 m 3 /dygn (ca 0,8 l/s). Dricksvatten från Sandvikens ledningsnät som kommer från Rökebo vattenverk kan ledas till Kungsgården via en sjöförlagd ledning. 6 SKYDDSÅTGÄRDER Vattentäkten har ett skyddsområde, se figur 10, med föreskrifter som fastställdes av Länsstyrelsen år 2010 och vattnet provtas och analyseras regelbundet av verksamhetsutövaren. 500 m Figur 10. Karta över skyddsområdet för vattentäkten i Åsen. Källa: VISS (VattenInformationsSystem Sverige) (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) 2016-06-07 Sida 15 (24)
7 ALTERNATIV 7.1 Nollalternativ Nollalternativet skulle innebära att ett grundvattenuttag på endast 5 l/s skulle få ske ur den grävda brunnen från 1950-talet och inte ur den brunn som borrades år 2010. Nya brunnar skulle inte heller kunna anläggas i vattentäktsområdet. Vatten från Sandvikens ledningsnät skulle fortsatt periodvis få pumpas till Kungsgården för att förse invånarna med vatten. Om spår av trikloreten skulle påträffas i grundvattnet i Åshammar igen, eller om det skulle förorenas på annat sätt, så skulle inte Kungsgårdens vattentäkt kunna förse Åshammar med vatten genom det delvis gemensamma ledningsnätet. Sandvikens vattenförsörjning, vilken för närvarande baseras på både ytvatten och grundvatten, skulle bibehålla en sämre redundans och säkerhet än om ett större grundvattenuttag i Kungsgårdens vattentäkt tillåts ske. Om vattentäkterna i Rökebo eller Årsunda slås ut skulle Sandviken inte ha någon grundvattenbaserad reservvattenförsörjning. Storvik m.fl. samhällen skulle inte heller kunna försörjas från vattentäkten i Åsen. 7.2 Alternativa lokaliseringar Alternativ att försörja Kungsgården med vatten från vattentäkterna i Rökebo eller Årsunda (i Enköpingsåsen) finns, se figur 11, men Sandviken Energi Vatten satsar på att basera hela vattenförsörjningen på grundvatten och erhålla en säker dricksvattenförsörjning. Då krävs nyttjande av flera grundvattenresurser. Sandviken Energi Vatten har tillstånd att ta ut 80 l/s grundvatten i Årsunda och 85 l/s i Rökebo, vilket precis täcker Sandviken stads behov. Vattenmängderna från Rökebo och Årsunda vattenverk räcker därför inte till för att försörja Kungsgården och Åshammars invånare. 2016-06-07 Sida 16 (24)
Järbo vattentäkt Åshammar vattentäkt Rökebo vattentäkt Kungsgården vattentäkt Jäderfors vattentäkt Årsunda vattentäkt 10 km Figur 11. Grundvattenkarta över Sandviken med omnejd. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) 7.3 Motivering till valt alternativ Grundvatten är bättre än ytvatten som råvatten inom vattenförsörjning och Ovansjöåsen kan leverera grundvatten av god kvalitet. Vattentäkten utanför Kungsgården har varit i drift sedan 1950-talet och det anses inte vara kostnadsmässigt motiverat att anlägga en ny vattentäkt nära Kungsgården. Att försörja Kungsgården från Rökebo och Årsunda vattenverk är inte bra ur säkerhetssynpunkt. Om mer vatten kan tas ut i Kungsgården behöver man inte pumpa vatten från Rökebo. Dessutom skulle man kunna leda mer vatten till Åshammar och reducera uttaget där. Man skulle även kunna leda mer vatten från Kungsgården till Storvik m.fl. samhällen, vilket skulle medföra en bättre säkerhet i vattenförsörjningen. 2016-06-07 Sida 17 (24)
8 MILJÖKONSEKVENSER 8.1 Hydrogeologi Grundvattnets flödesriktningar bedöms i stort sett vara oförändrade jämfört med dagens. 8.2 Hydrologi Ingen påverkan på flödet i Borrsjöån bedöms ske. 8.3 Förändrad grundvattenkvalitet Om möjligheter till infiltration, både naturlig och inducerad, från Borrsjöån till isälvsavlagringen finns kan ett större grundvattenuttag leda till en något försämrad grundvattenkvalitet i isälvsavlagringen. Borrsjöån 4 har t.ex. en zinkhalt på 4 µg/l vilken ligger över gränsvärdet på 3 µg/l. 5 Möjliga källor till zink är Bulten Stainless AB i Åshammar samt dagvatten. Ytvattnet kan komma att få en sämre kvalitet på grund av exempelvis klimatförändringar. 8.4 Markstabilitet Marken i och kring det bedömda influensområdet består till största delen av sand och grus, vilka inte är sättningsbenägna jordarter, och vägen som passerar vattentäkten går på åskrönet. Större områden med finkornigare skikt såsom lera förekommer dock vid sidan av åsen, men eftersom grundvattenuttag har skett sedan 1950-talet och inga sättningar såvitt känt har uppkommit bedöms inga sättningar uppkomma. 8.5 Naturmiljö Det finns inga skyddade naturmiljöer i influensområdet. Påverkan på vegetationen bedöms bli försumbar. 8.6 Kulturmiljö Kända kulturlämningar, som finns på markytan, förväntas inte påverkas av den planerade vattenverksamheten. 8.7 Landskapsbild Landskapsbilden bedöms inte förändras om ytterligare brunnar anläggs. Det finns planer på att bygga ett nytt vattenverk i närheten av befintligt eller att bygga om befintligt vattenverk. För detta ansöks i så fall om bygglov. 4 Vattenförekomst SE 672373-154216 5 VattenInformationsSystemSverige (VISS) 2016-06-07 Sida 18 (24)
8.8 Boendemiljö I Åsen söder om vattentäkten finns ett antal energibrunnar med osäkert läge, se figur 12. Det kan finnas någon enskild vattenbrunn i influensområdet, men de allra flesta har allmän vattenförsörjning. 500 m Figur 12. Karta över kända vatten- och energibrunnar i området mellan Åshammar och Kungsgården. Sveriges geologiska undersökning (bearbetad av Vatten & Miljöbyrån) 2016-06-07 Sida 19 (24)
Enligt Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning finns det fem jordvärmeanläggningar och nio avloppsanläggningar i influensområdet. I figur 13 visas anläggningarnas ungefärliga lägen. Vattentäkt Figur 13. Karta över jordvärmeanläggningar (blå prickar) och avloppsanläggningar (orangea prickar) i det bedömda influensområdet längs Ovansjöåsen i Åsen/Kungsgården. Lägena på respektive fastighet är okända och det är osäkert om alla anläggningar ligger i influensområdet. 2016-06-07 Sida 20 (24)
Inga skador på byggnader/anläggningar bedöms uppkomma, eftersom sättningsrisken är försumbar. Se även avsnitt 8.4. 8.9 Luftföroreningar Den planerade verksamheten väntas inte bidra till försämrad luftkvalitet eller ökade utsläpp till luft. Trafiken till och från anläggningen kommer att vara i paritet med dagens. 8.10 Buller Den planerade verksamheten väntas inte innebära något ökat buller generellt. Trafiken till och från anläggningen kommer att vara i paritet med dagens. Om nya brunnar anläggs kommer buller att förekomma under borrningen, d.v.s. under en begränsad tid. 8.11 Hälsa Ett kontrollprogram för verksamheten finns för att bland annat kontrollera att inga föroreningar finns i råvattnet. Vid råvattenprovtagning har PFOS (ett perfluorerat ytaktivt ämne) påträffats vid ett tillfälle. Halten var låg, 1,5 ng (nanogram). Om den ligger under 90 ng krävs ingen särskild åtgärd och vattnet kan drickas, enligt Livsmedelsverket. Ett större grundvattenuttag i Kungsgården medför en mindre risk för hälsoproblem i Sandvikens kommun eftersom sannolikheten att råvattenmängden i Rökebo vattenverk inte behöver kompletteras med ytvatten från Öjaren vid stor vattenförbrukning i kommunen ökar. 8.12 Rekreation och friluftsliv Den planerade verksamheten förväntas inte påverka ett eventuellt rekreations- och friluftsliv i området. 8.13 Hushållning med naturresurser Grundvatten är en förnyelsebar resurs. Den tekniska utformningen på vattenanläggningen är vald så att den önskade behandlingseffekten ska uppnås med så liten resursförbrukning som möjligt. Den vattenbehandling som sker krävs för att dricksvattnet ska uppfylla Livsmedelsverkets krav. 8.14 Sammanfattning av miljökonsekvenser Den inverkan verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser anses inte utgöra hinder för bifall till yrkandena. Verksamheten har bedrivits under lång tid utan att några negativa konsekvenser har noterats. 9 DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA I 2 KAP. MILJÖBALKEN 9.1 Kunskapskravet 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 2016-06-07 Sida 21 (24)
Sökanden anser sig genom de företagna utredningarna och undersökningarna samt egen erfarenhet och lokalkännedom, ha den kunskap om verksamheten som krävs enligt 2 kap. 2 miljöbalken. 9.2 Försiktighetsprincipen 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Eftersom vattenverksamheten bedrivs i vattentäktsområdet i ett vattenskyddsområde, kommer största möjliga försiktighet att tillämpas för att undvika förorening av grundvattnet. Den tekniska utformningen på vattenanläggningen är vald så att den önskade behandlingseffekten ska uppnås med så liten resursförbrukning som möjligt. Sökanden anser sig iaktta den försiktighet som krävs enligt 2 kap. 3 miljöbalken. 9.3 Produktvalskravet 4 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Inga andra kemikalier än de som krävs för beredning av dricksvatten kommer att användas. Krav finns på att använda miljöklassade drivmedel och smörjmedel. Om ytvatten från Öjaren inte behöver tas in till Rökebo vattenverk som försörjer Sandviken med dricksvatten blir kemikalieförbrukningen mindre. Sökanden anser därigenom att produktvalskravet enligt 2 kap. 4 miljöbalken är uppfyllt. 9.4 Hushållningskravet 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Grundvatten är en förnyelsebar resurs. Dessutom kan kemikalieförbrukningen reduceras om en större andel grundvatten används i stället för ytvatten används i vattenförsörjningen för Sandviken. Sökanden anser att hushållningskravet enligt 2 kap. 5 miljöbalken är uppfyllt. 9.5 Lokaliseringskravet 6 För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Platsen för grundvattenuttaget är utvald efter hydrogeologiska undersökningar, inkluderande provpumpningar, analyser av vattenkvalitet m.m. och bedöms vara den bästa platsen inom rimligt avstånd från Kungsgården. Sökanden anser att lokaliseringskravet enligt 2 kap. 6 miljöbalken är uppfyllt. 2016-06-07 Sida 22 (24)
10 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer finns fastställda för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna överskrids och berörda vattenområden räknas inte som skyddade fisk- eller musselvatten. 11 MILJÖMÅL Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Hur den planerade vattenverksamheten bedöms påverka statusen på de nationella miljömålen beskrivs i tabell 2. Tabell 2. Verksamhetens bedömda påverkan på statusen på de nationella (och regionala) miljömålen. Miljökvalitetsmål Påverkan Begränsad klimatpåverkan Försumbar påverkan. Frisk luft Försumbar påverkan. Bara naturlig försurning Försumbar påverkan. Giftfri miljö Försumbar påverkan. Skyddande ozonskikt Ingen påverkan. Säker strålmiljö Ingen påverkan. Ingen övergödning Försumbar påverkan. Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Försumbar påverkan. Borrsjöån bedöms inte påverkas. Positiv påverkan. Grundvattenuttaget sker i en isälvsavlagring av betydelse för dricksvattenförsörjningen. Eventuell utvidgning av vattenskyddsområdet i framtiden bidrar till ytterligare skydd av Ingen påverkan. Långt från havet. Försumbar påverkan. Ingen större våtmark finns i influensområdet. Levande skogar Försumbar påverkan p.g.a. lite skog i influensområdet. Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Försumbar negativ påverkan på odlingsmarken men ett utvidgat skyddsområde kan innebära ytterligare restriktioner för jordbruket. Ingen påverkan. God bebyggd miljö Positiv påverkan. Säkrar tillgången till rent dricksvatten. Ett rikt växt- och djurliv Försumbar påverkan på växtligheten p.g.a. stort avstånd till grundvattenytan. Ett utökat skyddsområde kan dock bidra till att skog undantas från skogsbruk, vilket främjar biologisk mångfald. 2016-06-07 Sida 23 (24)
12 SKADEFÖRBYGGANDE ÅTGÄRDER Mätning av uttagna vattenmängder avses ske med summerande vattenmätare. För att förebygga skador av alltför låga grundvattennivåer i influensområdet föreslås grundvattennivåer i observationsrör i omgivningen mätas regelbundet av verksamhetsutövaren, så att den prognosticerade avsänkningen kan följas upp och försiktighetsmått vidtas vid behov. 2016-06-07 Sida 24 (24)