Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg

HELSINGBORGS STAD Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg granskad Malmö 2012-10-24

Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg Datum 2012-10-24 Uppdragsnummer 61661250780 Beställare Helsingborgs stad Göran Persson Susanna Gustafsson Susanna Gustafsson Erik Björke Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 4 3. Mätningar av luftkvalitet... 5 3.1 Allmänt... 5 3.2 Luftföroreningar och förklaringar... 5 3.3 Mätutrustning och mätparametrar... 6 3.4 Åtgärdsprogram... 7 3.5 Beskrivning av de sex gaturummen och trafikflöden 2011... 8 3.6 Bakgrundshalter och omräkningsformler... 9 4. Luftkvaliteten i Helsingborg... 10 5. Uppdatering av emissionsdatabasen... 13 5.1 Trafiken... 13 5.2 Sjöfarten och hamnen... 14 5.3 Industri och energiförsörjning... 14 5.4 Övriga emissionskällor... 14 5.5 Utsläppen av luftföroreningar i Helsingborg... 15 5.6 Emissionsutveckling till 2030 för vägtrafiken... 17 5.7 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar kvävedioxid och partiklar mindre än 10 mikrometer... 19 6. Spridningsmodelleringar... 23 6.1 Spridningsmodellering... 23 6.2 Nuläge 2011... 23 6.2.1 Gaussiska spridningsmodellering av Helsingborgs tätort... 23 6.3 Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter 2011... 26 6.3.1 Beräkning av kvävedioxidhalter för mätstation P4 i taknivå... 27 6.3.2 Beräkning av kvävedioxidhalter för mätstation P6 i gatunivå... 28 6.3.3 Beräkning av kvävedioxidhalter för mätstation M1 i gatunivå... 29 6.3.4 Beräkning av partikelhalter (PM 10 ) för mätstation i gatunivå... 31 6.4 Beräknade gaturumshalter i sex gaturum i Helsingborg... 32 6.5 Jämförelse med utredning för år 2009... 33 6.6 Källfördelningsstudie av luftkvaliteten vid Drottninggatan i Helsingborg för år 2011.. 33 7. Diskussion... 35 8. Slutsatser... 37 i

1. Sammanfattning Ramböll har på uppdrag från Helsingborgs stad genomfört luftföroreningsstudie i Helsingborg för året 2011. I denna studie innefattas bl.a. luftkvalitetens utveckling, en uppdatering av emissionsdatabasen för Helsingborg, studie av luftkvaliteten med fokus på kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ), jämförelse mellan uppmätta och beräknade halter, samt beskrivning av luftkvaliteten i sex intressanta gatumiljöer i centrala Helsingborg. Motsvarande arbete gjordes av Ramböll för två år sedan och detta arbete skall ses som en kontinuerlig uppföljning och en säkerställning av kvaliteten på dels mätsystemen och dels modelleringsverktygen. Helsingborg följer upp luftkvaliteten genom mätningar i taknivå och i gatunivå. Mätningarna har pågått under många års tid och Helsingborg har en god förståelse av luftkvaliteten. Utvecklingen av luftkvaliteten har varit positiv, även om förändringarna går långsamt. Det finns ett åtgärdsprogram som avser att minska kvävedioxidhalterna och andra luftföroreningar i staden. Uppdateringen av emissionsdatabasen har gjorts för vägtrafiken, i viss mån järnvägstrafiken, sjöfarten, hamnområdet, samt industrier och energianläggningar. De viktgaste förändringar i vägtrafiken har bl.a. varit helt nya trafikflöden, fördelning av fordonflottan, bedömning vägtyp respektive väg/gata, uppdatering av emissionsfaktorer och inlagt bussatrafiken i Helsingborg. Totalt sett har ca 3 000 väglänkar i Helsingborg gåtts igenom. När det gäller sjöfarten så har det varit en helt ny databas för Helsingborg, med nya fartyg, rutter och liggtider. Information har inhämtats från hamnen, utredning från OPSIS och sjöfartsverket. Resultat Ett resultat från denna uppdatering är att utsläppen av flera luftföroreningar totalt sett varit oförändrade. Man ser dock en minskning för den lokala sjöfarten och vägtrafiken. Den fortsatta utvecklingen är troligen positiv, även om de stora språngens tid är förbi. En del av jobbet med föreliggande rapport var att göra kontrollerade beräkningar för Helsingborg i sin helhet, men även mer i detalj, för att på så vis kunna jämföra med uppmätta halt i tak- och gatumiljö för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ). En slutsats av detta arbete är att halterna i gatumiljö för kvävedioxid tangerar eller överstiger miljökvalitetsnormen i centrala Helsingborg. Man kan också notera att takberäkningarna stämmer ganska dåligt med uppmätta halter, medan jämförelsen i gatumiljön stämmer bättre. I figur 0 redovisas beräknade kvävedioxidhalter på 2 m höjd. Trafikens påverkan kan noteras men även att sjöfarten och den traditionella hamnverksamheten ger stora utslag på haltnivåerna. Hamnverksamheten påverkar dock mestadels luftkvaliteten i centrala Helsingborg, men mer marginellt en bit ifrån hamnen. 1 av 37

Figur 0. Beräknade NO 2-halter på 2 m nivå gaussisk för Helsingborgsområdet. Enhet är g/m 3. Utifrån de beräkningar som gjorts i sex olika gaturum kan det konstateras att kvävedioxidhalterna längs med stråket Hälsovägen, Drottninggatan och Järnvägsgatan tangerar eller överskrider miljökvalitetsnormen. Jämfört med föregående genomgång (2009), har de beräknade halterna vid Södra Stenbocksgatan sjunkit, medan halterna vid Hälsovägen ökat. En viss minskning har skett på Järnvägsgatan. Diskussion och slutsats I den emissionsinventering som gjorts kan man se att utsläppen i stort är oförändrade mellan år 2009 och år 2011, men att den lokala trafikens utsläpp har minskat något och att sjöfarten nära Knutpunkten också minskat. I de beräkningar som gjorts för att jämför uppmätta halter mot beräknade kan det konstateras att förklaringsgraden är i denna uppdatering dålig vid taknivå, medan den i gatumiljö är betydligt bättre. Vid förra genomgången (2009) var 2 av 37

förklaringsgraden betydligt bättre. Det kan finnas några orsaker till detta, exempelvis: För låga utsläpp från sjöfarten i Helsingborgs hamn. Mätningar i taknivå är för höga. Den internationella sjöfarten är dåligt modellerad och kanske även att utsläppen är för låga. Även utsläppen från trafiken kan vara felaktigt modellerade (mindre troligt). Stor skillnad i lokal meteorologi. Vid de beräkningar som gjorts har meteorologi från Malmö använts. Genom föreliggande arbete avseende uppdatering av emissionsdatabasen och spridningsmodelleringar kan det konstateras att beräknade halter i gatumiljön av kvävedioxid i centrala Helsingborg inte klarar miljökvalitetsnormerna. Detta stöds av mätningar som utförts i gatumiljö vid Drottninggatan. Beräkningsresultaten visar också på att luftkvaliteten förbättrats avsevärt på Södra Stenbockgatan. Däremot är uppmätta värden, främst avseende dygns- och timpercentiler, högre än beräknade halter. För partiklar är avståndet till miljökvalitetsnormen betydligt större och det finns ingen risk i nuläget för överskridande av normerna. Det kan även konstateras att utsläppen i Helsingborg inte i stort förändrats sedan 2009, även om viss omfördelning av utsläppen gjorts. Man kan också se att påverkan från sjöfarten är påtaglig, även om vägtrafiken i gatumiljö är den absolut största källan till luftföroreningar. Genom denna utredning har ett antal frågetecken tillkommit som borde utredas vidare, exempelvis om halterna i främst taknivå mäts korrekt, om sjöfartens utsläpp är större och kan den lokala meteorologin i Helsingborg ha en avgörande påverkan på utresultatet, m.m. 3 av 37

2. Inledning En av orsakerna till att Helsingborg under många år aktivt arbetat med att förhindra att luftföroreningar påverkar stadsmiljön negativt, är det åtgärdsprogram som finns för Helsingborg. Åtgärdsprogrammet avser att förhindra för höga kvävedioxidhalter i gatumiljön. Några exempel på dessa åtgärder är att ställa tuffare krav på främst färjetrafiken och att förhindra att trafiken använder de nordsydgående huvudvägarna (Järnvägsgatan/ Drottninggatan och Stenbocks gator) som genomfartsstråk genom staden. Helsingborg har också infört miljözon som förhindrar att den tungtrafiken som skall till hamnen och färjorna kör olämpliga vägar genom centrum. Det har dessutom gjorts förstärkningsåtgärder i trafiksystemet så att omledning av trafiken underlättats. Här är det främst Österleden, väg 111 mot Höganäs, som avses. I framtiden ligger planerna på en ny hamnled och ytterligare arbeten med att förhindra genomfartstrafik i centrum. Helsingborg följer upp luftkvaliteten genom mätningar i taknivå och i gatunivå. Mätningarna har pågått under många års tid (i kapitelet 4 redovisa luftmätningarna mer i detalj). Helsingborg är dessutom medlem i Skånes luftvårdsförbund och Skåneluft. Detta innebär bl.a. att man har tillgång till den skånska emissionsdatabasen, samt att man kan göra spridningsmodelleringar för olika luftföroreningar. I samma system lagras också de uppmätta luftföroreningarna. I ett led att förstå och få klarhet i luftkvaliteten, hur mycket som emitteras och från vilka källor luftföroreningar emitteras har Helsingborgs stad gett Ramböll i uppdrag att uppdatera emissionsdatabasen för Helsingborg, samt genomföra spridningsberäkningar. Dessutom skall Ramböll jämföra dessa beräkningar mot de uppmätta halterna. De luftföroreningar som är mest i fokus är partiklar mindre än 10 mikrometer och kvävedioxid/kväveoxider. Skälet till detta är dels att man kan se hälsoeffekter av dessa ämnen och dels att kvävedioxidhalterna i Helsingborg har varit så höga att man överskridit miljökvalitetsnormen. Det gjordes en uppdatering av Ramböll för två år sedan för hur utsläppen såg ut år 2009. Denna föreliggande uppdatering kan ses som uppföljning och förfining av detta arbete. Miljöförvaltningen redovisar mätningar och annan information om luftkvaliteten i Helsingborg. Denna information finns samlad på miljöförvaltningens hemsida, se http://www.helsingborg.se. 4 av 37

3. Mätningar av luftkvalitet 3.1 Allmänt De flesta större kommuner i Sverige gör mätningar av luftföroreningar. I många fall har mätning pågått sedan början av 90-talet. För de tre största kommunerna startade mätningar redan på 60-talet. För Helsingborgs del påbörjades mätarbetet 1988 med mätning av luften ovan tak i de centrala delarna av staden Idag har dessa mätningar stöd i miljöbalken då kommunerna är skyldiga att ha kontroll på vilken luftkvalitet man har. För Helsingborgs del finns det ytterligare ett krav, då man av och till uppmätt för höga kvävedioxidhalter. Halterna har varit över miljökvalitetsnormen och därigenom har ett åtgärdsprogram genomförts för komma till rätta med dessa problem. De största problem har varit främst fokuserade på luftkvaliteten vid Järnvägsgatan/Drottningsgatan, samt södra och mellersta Stenbocksgatan. 3.2 Luftföroreningar och förklaringar Utsläpp av luftföroreningar omfattar en hel massa olika typer av luftföroreningar. De flesta av utsläppen är kopplade till antropogena förbränningsprocesser. Genom lagstiftning finns olika sorters gränsvärden för hur mycket utsläpp som får ske och vilka nivåer i atmosfären som tillåts. Dessa gränsvärden kan benämnas på olika sätt och ha olika laglig tyngd. Det som kommunerna i Sverige utgår från är främst det som kallas miljökvalitetsnormer. För mer information om miljökvalitetsnormer finns det mycket att läsa på naturvårdsverkets hemsida. Man kan notera att utsläppen av kväveföroreningar görs som dels kvävemonoxid och dels om kvävedioxid. Summan av kvävemonoxid och kvävedioxid kallas kväveoxider. När man modellerar beskrivs utsläppen av kväveoxider, medan det vid mätningarna och beräkning av halter fokuseras mer på kvävedioxid. När det gäller partiklar så har en standard blivit att studera partiklar mindre än 10 mikrometer. Enheten för ett flertal luftföroreningar är i mikrogram per kubikmeter eller g/m 3, men det går också att utrycka det som en procentuell andel av atmosfärens innehåll för en kubikmeter luft. De flesta luftföroreningar är i storlekordningen 1-100 miljarddelar (ppb = parts per billion), av det totala antalet molekyler i en kubikmeter luft. 5 av 37

3.3 Mätutrustning och mätparametrar Idag gör mätningar främst med DOAS-utrustning (differentiell optisk absorptionsspektroskopi), vilket kan översättas med en sträckmätning av ljus i atmosfären. Mätningar görs ovan tak och i gatumiljö. Genom dessa mätningar kan följande parametrar mätas: Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävemonoxid (NO) Svaveldioxid (SO 2 ) Bensen (H 6 C 6 ) Ozon (O 3 ) Mätningar av partiklar (PM 10 ) görs med en annan teknik i gatumiljö. Dessutom mäts även vissa meteorologiska parametrar i centrala Helsingborg. I figur 3.1 redovisas var mätningar idag görs. Nedan redovisas var i Helsingborg dagens mätningar utförs: P4 (grönt streck): Taksträcka 25 m ovan mark och 765 m lång, mellan Drottninggatan 7 och Järnvägsgatan 35. Här mäter man kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och bensen. Mätningarna har varit i drift sedan början av 1990- talet. P6 (rött streck): Mätsträcka P6 går cirka tre meter över gatan mellan Drottninggatan 1 och 7 och är 116 meter lång. Mätning av kvävedioxid. Mätningarna har varit i drift sedan år 2003. Partikelmätning (gul halvgenomskinlig rund ring): I anslutning till P6 vid Drottninggatan 7 mäts partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) på 3 meter ovan mark. Mätningarna har varit placerad i denna mätposition sedan 2010. Innan 2010 gjordes partikelmätning intill Malmöleden. M1 (orange streck): M1 är en mobil mätcontainer på Södra Stenbocksgatan/ Sämskmakargatan. Den mäter kvävemonoxid och kvävedioxid över en sträcka på 87 meter cirka tre meter över gatan. Mätningarna har varit i drift sedan 2010. Tidigare gjordes fler sträckmätningar i taknivå. Totalt sett hade man upp till 7 olika mätsträckor på två platser (norr och söder). Mätplats söder är idag helt nedlagd, medan norr finns sträckorna P4 och P6 kvar. 6 av 37

P6 (G) Partikelmätning (G) P4 (T) M1 (G) Figur 3.1. Redovisning av mätplatser i Helsingborg i taknivå (T) och gatumiljö (G). Karta från Bing. 3.4 Åtgärdsprogram Halterna av kvävedioxider har tidvis under de senaste åren varit högre än gällande miljökvalitetsnorm. Problemet har främst gällt överskridande av normen för dygnsvärdena. Normen för dygnshalterna är utformad så att halterna inte får överskrida 60 mikrogram per kubikmeter mer än 7 dygn på ett år. Till följd av överskridandena har ett bindande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg fastställts år 2007. Under 2009 beslutade Länsstyrelsen om ett reviderat åtgärdsprogram löpande över perioden 2009-2012. Programmet omfattar bl.a. konkreta åtgärder för att minska mängden fordonstrafik på trafikstråken Stenbocksgatan och Drottninggatan/ Järnvägsgatan. Dessa gator ska enligt programmet få bättre cykelvägar och körfält avsedda enbart för kollektivtrafik och miljöbilar. Även andra stora trafikleder kommer att ses över på ett liknande sätt. 7 av 37

3.5 Beskrivning av de sex gaturummen och trafikflöden 2011 I figur 3.2 redovisas grafiskt var de sex gaturummen geografisk finns i Helsingborg. I tabell 3.1 redovisas bedömda trafikflöden och fördelning mellan personbilar, lastbilar och bussar på respektive gatusnitt. Hälsovägen Södra Stenbocksgatan Drottninggatan Järnvägsgatan Malmöleden Fältarpsvägen Figur 3.2. Beskrivning av var de fem beräkningspunkter är geografiskt placerade. Den röda linjen beskriver hur stor längd av gatan som beräkningen representerar. 8 av 37

Tabell 3.1. Trafiksituationen idag (2011) på sex gatusnitt (uppdaterad oktober 2012). Årsdygnstrafik Personbilar (%) Lastbilar (%) Drottninggatan 18 400 93 2 5 Bussar* (%) Järnvägsgatan 18 000 92 2 6 Södra 15 000 95 3 2 Stenbocksgatan Hälsovägen 18 400 93 2 5 Malmöleden 19 000 94 6 0 Fältarpsvägen 7 600 92 7 1 *I de flesta fall är bussarna natur- eller biogasbussar. 3.6 Bakgrundshalter och omräkningsformler De bakgrundshalter som används i föreliggande beräkningar för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) är följande: Kvävedioxider (NO x ) = 4 g/m 3 Partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) = mätningar från mätplatsen Vavihill. Årsmedelvärde för 2011 var drygt 16 g/m 3 Noter att beräkningar av kvävedioxid görs först av kväveoxider (NO x ) för att sedan räknas om till kvävedioxid (NO 2 ) med empirisk formel. Omräkningsformeln ser ut som följer: NO 2 = NO X ^(0,74+(28/(153+NOX))) 9 av 37

4. Luftkvaliteten i Helsingborg Utvecklingen av luftkvaliteten i Helsingborg har under de senaste 16 åren haft en positiv trend. Ett exempel på detta är kvävedioxidhalterna i taknivå i centrala Helsingborg, där nedgången varit ca 20 % i centrala Helsingborg (kallas P4), se figur 4.1. a och b. I gatumiljön längs med Drottningsgatan har kvävedioxidhalterna också sjunkit under de senaste 8 åren med ca 20 %, se figur 4.2.a och b Det går också att utläsa att utveckling av medelhalterna har varit trendmässigt positiv, men att det finns en förhållandevis stor variationer mellan olika år. Utifrån mätningarna kan slutsatsen dras att halterna mellan olika år varierar med +/- 10 % beroende på olika faktorer. Den troligen största faktorn är vädret under året. Andra faktorer kan vara förändringar i trafikflöden som kan orsakas av exempelvis större byggarbeten. När det gäller de faktiska halterna kan man se att i taknivå är de uppmätta värdena långt från de gällande miljökvalitetsnormerna. Årsmedelvärdena är ca 50 % av normen. Trenden tycks vara fortsatt positiv. För de två mätningarna i gatumiljö är bilden inte lika positiv. Det är främst gatumätningen (sträcka P4) vid Drottninggatan där miljökvalitetsnormen för dygnspercentilen överskrids 6 av de senaste 10 åren. När det gäller årsmedelhalterna är de uppmätta värdena ca 75 % av miljökvalitetsnormen. I båda fallen finns det en positiv trend, där man kan förvänta sig allt färre överskridande. Hur framtiden verkligen blir är dock mer osäker Figur 4.1.a Mätningar av kvävedioxid i Helsingborg från 1997 till 2011 i taknivå (P4, vid Drottninggatan), som årsmedelvärde. Enhet mikrogram per kubikmeter. 10 av 37

Figur 4.1.b Mätningar av kvävedioxid i Helsingborg från 1997 till 2011 i taknivå (P4, vid Drottninggatan). Diagrammet beskriver antal dygn av överskridande per år. Notera att det krävs 7 eller fler överskridande för att normen skall vara överskriden. Enhet: antal dygn med halter högre än 60 mikrogram per kubikmeter. Figur 4.2.a Mätningar av kvävedioxid i Helsingborg från 2004 till 2011 i gatumiljö (P6 vid Drottninggatan), som årsmedelvärde. Enhet mikrogram per kubikmeter. 11 av 37

Figur 4.1.b Mätningar av kvävedioxid i Helsingborg från 2044 till 2011 i gatumiljö (P6, vid Drottninggatan). Diagrammet beskriver antal dygn av överskridande per år. Notera att det krävs 7 eller fler överskridande för att normen skall vara överskriden. Enhet: antal dygn med halter högre än 60 mikrogram per kubikmeter. När gäller utvecklingen av partiklar så det konstateras att den också är positiv och minskningen är drygt 20 % under de ca 10 åren, se figur 4.3. I absoluta nivåer är uppmätta halter ca 50 % av gällande normer. Figur 4.3a. Mätningar av partiklar vid Drottninggatan som är mindre än 10 mikrometer (PM 10) i Helsingborg från 2005 till 2011 i gatumiljö som årsmedelvärde. Enhet mikrogram per kubikmeter. Noterbart är att mätningen t.o.m. 2009 stod vid Oljehamnsleden. 12 av 37

Figur 4.3b. Mätningar av partiklar vid Drottninggatan som är mindre än 10 mikrometer (PM 10) i Helsingborg från 2005 till 2011 i gatumiljö. Diagrammet visar antal överskridande av dygnsnormen per år. Enhet mikrogram per kubikmeter. Noterbart är att mätningen t.o.m. 2009 stod vid Oljehamnsleden. 5. Uppdatering av emissionsdatabasen Uppdatering har gjorts av relevanta emissioner i databasen. De utsläpp som ofta förändras är vägtrafikens utsläpp, även industri- och energiutsläppen bör kontrolleras. För Helsingborgs del är det dock viktigt att alltid uppdatera sjöfarten då utsläppen är geografiskt placerad nära centrala Helsingborg. 5.1 Trafiken Hela Helsingborgs trafik har gåtts igenom, länk för länk. Bakgrundsmaterial har varit: Stadens egna material av trafikmätningar under de senaste 5 åren. Mätningar av trafikflöden på det statliga vägnätet. Data är hämtad från Trafikverkets hemsida. Modellerade trafikflöden via modell för Helsingborg. Genomgång av regional och lokal busstrafik. Tidigare trafikflödesdata. Egna bedömningar. Ur prioritetsordning har huvudinformationen varit stadens egna mätningar och de statliga mätningarna. Nackdel med mätningarna är att de ibland har några år på nacken, därför har det varit nödvändigt att också justera dessa mot en trafikmodell. En harmonisering av den tunga trafiken har varit nödvändig, då de betyder mycket ur luftföroreningssynpunkt. Genomgången av busstrafiken i staden infördes i emissionsdatasen, vilket tidigare inte har funnits i databasen. I en del fall saknas information och där har harmoniserande bedömningar gjorts utifrån information från övriga vägnätet. Här har även ortofoton och gatuvyer 13 av 37

använts för att förstå trafiknätet. Ca 3 000 enskilda väglänkar gåtts igenom. Justering har gjorts för trafikflöden, fördelning mellan olika fordonsslag (personbilar, lastbilar utsläpp, lastbilar med släp, lokal bussar och regionbussar), var informationen kommer från och från vilket årtal indata kommer från. Arbetet har gjorts i GIS och importeras in i emissionsdatabasen. Även justeringar av ingående fordonstypers emissioner har uppdaterats för olika föroreningsparametrar. En något försiktig uppdatering av fordonens emissioner har gjorts då emissionsfaktorer för 2010 har använts, se även diskussion. 5.2 Sjöfarten och hamnen All sjöfart har gåtts igenom, där ny information om hur fartygen rör sig i hamnen, hur längre de ligger vid kaj, emissionsfaktorer och antal angöringar. Kontakten har i huvudsak varit Helsingborgs hamn, men även kontakter med OPSIS och Sjöfartsverket har gjorts. En hel del material kommer från OPSIS utredning av hamnverksamheten från 2011-06-21. Hamnverksamheten i form av transporter och lastning/lossningsverksamhet har gåtts igenom. Godstransporter med tåg i hamnområdet har också uppdaterats. Uppdatering har även gjorts av sjöfartens emissionsfaktorer. Detta gäller främst svavel- och kväveutsläppen från fartygen. De viktiga sjöfartskällorna är sjöfarten kring Knutpunkten, med Scandlines, HH- Ferries och Sundbussarna. För övriga hamnverksamhet finns sjöfart till bl.a. Västhamnen, Skåneterminalen, Spannmålslagen och Oljehamnen. 5.3 Industri och energiförsörjning En uppdatering av alla industrier och energianläggningar har gjorts under 2011 av Skånes luftvårdsförbund. Därför har det bedömts att detta inte varit nödvändigt att gå igenom detta material ännu en gång. 5.4 Övriga emissionskällor Utsläppen av arbetsmaskiner m.m. i hamnområdet har uppdaterats. I övrigt har inte fler emissionskällor studerats vid denna uppdatering. 14 av 37

5.5 Utsläppen av luftföroreningar i Helsingborg Genom föreliggande uppdatering av emissionsdatabasen kan statistik om hur stora utsläppen av luftföroreningarna är i Helsingborg erhållas. I tabell 5.1 redovisas utsläppen från svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid, partiklar, flyktiga organiska ämnen och koldioxid. Redovisningen sker för några källtyper och totalt. Dessutom görs en jämförelse görs mot föregående uppdatering. I figur 5.1 redovisas hur utsläppen geografiskt är fördelade kring Helsingborg av föroreningen kväveoxider (NO x ). När man tittar på den uppdaterade emissionsdatan kan man se följande intressanta resultat för utsläppen inom kommunens gränser förutom den internationella sjöfarten: o Utsläpen av svavel har halverats. Detta beror främst på att emissionsfaktorerna för sjöfarten har justerats. o Utsläppen av kvävoxider är i princip oförändrat när det gäller de totala utsläppen. I detalj kan det redovisas att utsläppen från trafiken och sjöfarten minskat, men att utsläppen från industri och energianläggningar ökat. o Partikelutsläppen har ökat något. Det mesta kan förklaras med att utsläppen från uppvirvlade partiklar vägtrafik numera inkluderas. o Koldioxidutsläppen har ökat, vilket främst kommer sig av ökade utsläpp från industrin. Troligen är det så att fler industrier har identifieras i denna uppdatering. o Utsläppen från den internationella sjöfarten har ökat. När det gäller den internationella sjöfarten som passerar förbi Helsingborg redovisas den separat, då det egentligen är omöjligt att tilldela någon kommun dessa utsläpp. Dock är det viktigt ur haltsynvinkel att förstå hur stora utsläppen är, då utsläppen endast sker några km från centrala Helsingborg. I tabell 5.2 kan man se att utsläppen från den internationella sjöfarten har ökat. 15 av 37

Tabell 5.1. Utsläpp av olika luftföroreningar från några utsläppstyper för år 2011 inom Helsingborgs kommuns gränser, samt jämförelse med utsläppen 2009. Enheten för utsläppen är ton per år. * redovisning 2009 års utsläpp Källtyp Trafik (Vägtrafik och tåg) Sjöfart (lokal) Industri, energiprod uktion och småskalig uppvärmning Arbetsmaskiner, arbetsredskap och jordbruk Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveoxider (NO X ) 122 636 (309)* 1 800 (928)* 63 254 (383)* Kolmonoxid (CO) Flyktiga organiska ämnen (VOC) Partiklar (PM 10 ) Koldioxid (CO 2 ) 2106 110 72 246750 1297 121 81 226110 544 217 44 49530 <1 502 1814 477 144 39154 Summa 2011 219 2192 5761 925 341 561544 Summa 2009 419 2155 5856 944 241 478400 Tabell 5.2. Utsläpp av olika luftföroreningar från den internationella sjöfarten för år 2011 inom Helsingborgs kommuns gränser, samt jämförelse med utsläppen 2009. Enheten för utsläppen är ton per år. Sjöfart (internationell) Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveoxider (NO X ) Kolmonoxid (CO) Flyktiga organiska ämnen (VOC) Partiklar (PM 10 ) Koldioxid (CO 2 ) 2011 184 2155 129 37 103 139088 2009 897 1055 63 17 51 67899 16 av 37

Figur 5.1. Utsläpp av kväveoxider (ton per år för varje 100x100 m ruta) från alla källor i Helsingborgsregionen med en upplösning på 100 gånger 100 meter. 5.6 Emissionsutveckling till 2030 för vägtrafiken Utsläppen från fordonen minskar kontinuerligt och enligt de prognoser som finns att tillgå från Trafikverket kommer utsläppen av kväveoxider och partiklar från den svenska vägtrafiken att minska med ca 50 % från dagsläget till 2030, se figur 5.2 och 5.3. 17 av 37

Figur 5.2. Emissionsutvecklingen av totala utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken i Sverige. Bilden kommer från SMHI-rapport Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige 2010. Figur 5.3. Emissionsutvecklingen av totala utsläppen av partiklar från vägtrafiken i Sverige. Bilden kommer från SMHI-rapport Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige 2010. 18 av 37

5.7 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar kvävedioxid och partiklar mindre än 10 mikrometer Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) för luftföroreningar, vilka regleras av förordning (2001:527). Fastställandet av en norms halt görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna av luftföroreningar är i första hand avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter. Normen skall uppfyllas på platser där människor regelbundet vistas. Det finns ett flertal miljökvalitetsnormer för olika luftföroreningar. I tabell 5.2 och tabell 5.3 redovisas normen för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ). För mer information om miljökvalitetsnormer m.m. hänvisas referenslaboratoriets hemsida http://www.itm.su.se/ reflab/. Tabell 5 2. Sammanställning över aktuella miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar för kvävedioxid (NO 2). NO 2 (µg/m 3 ) Skydd för människors hälsa Timmedelvärden 90 Anmärkning Värdet för inte överskridas mer än 175 ggr per kalenderår om föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m 3 under 1 timme mer än 18 ggr per kalenderår Dygnsmedelvärden 60 Värdet för inte överskridas mer än 7 ggr per kalenderår Årsmedelvärden 40 Aritmetiskt medelvärde NO 2 (µg/m 3 ) Övre utvärderingströskel Undre utvärderingströskel Årsmedelvärde 98-percentil Dygnsmedelvärde * Får ej överskridas mer än 7 ggr per kalenderår ** Värdet får inte överskridas mer än 175 ggr per kalenderår 98-percentil Timmedelvärde 32 48* 72** 26 36* 54** 19 av 37

Tabell 5.3. Sammanställning över aktuella miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar för partiklar (PM 10). PM 10 (µg/m 3 ) Skydd för människors hälsa Anmärkning Dygnsmedelvärden 50 Värdet för inte överskridas mer än 35 ggr per kalenderår Årsmedelvärden 40 Aritmetiskt medelvärde PM 10 (µg/m 3 ) Övre utvärderingströskel Undre utvärderingströskel Årsmedelvärde * Får ej överskridas mer än 35 ggr per kalenderår 90-percentil Dygns-medelvärde 28 35* 20 25* I figur 5.4 redovisas på ett schematiskt sätt vad det krävs för åtgärder beroende på hur halten är i förhållande till trösklarna och normen. Halt Kontinuerliga mätningar och åtgärdsprogram Normnivå Kontinuerliga mätningar kompletteras med beräkningar Övre utvärderingströskeln Indikativa mätningar eller tillfälliga mätkampanjer, komplettas med beräkningar Undre utvärderingströskeln Enkel skattning av halt Figur 5.4. Sammanställning av kopplingen mellan utvärderingströsklar, norm och åtgärder. I beräkningarna för de fyra projekten har beräknade halter för de sex gaturummen färgkodats enligt tabell 3. Skälet till detta är att det skall vara enklare och snabbare att förstå hur kvävedioxidhalterna ligger till i förhållande till normen och trösklarna. Till varje beräkning har ett osäkerhetsintervall tillfogats på 20 av 37

+ 10 % och 10 %, jämfört med vad som faktiskt beräknats. Detta osäkerhetsintervall beror bl.a. på att vädret har en viss variabilitet och att beräkningarna bygger på modeller av verkligheten, allt från emissionsfaktorer, bedömningar av trafikflöden, atomsfärens kemiska sammansättning o.s.v., som också har en osäkerhet. Förutom de fyra intervallen, som skapas mellan trösklarna och normen, har ett femte intervall införts. Detta intervall är till för att läsaren skall uppmärksammas på att beräknade halter är inom 5 % från någon av normerna. I tabell 5.5 och 5.6 redovisas en sammanställning av färgkodning i förhållande till norm, utvärderingströsklar för kvävedioxid och partiklar mindre än 10 mikrometer. Tabell 5.5. Sammanställning av färgkodning för kvävedioxidhalterna i förhållande till normen och utvärderingströsklarna. * Detta intervall har tillkommit för att göra läsaren uppmärksam på att halten är inom 5 % från normen. Halten högre än miljökvalitetsnormen (MKN) Halten lägre än normen och högre än 95 % av normen * Högre än övre utvärderingströskeln men lägre än 95 % av normen Högre än nedre utvärderingströskeln men lägre än den övre utvärderingströskeln Lägre än den nedre utvärderingströskeln Färgkod Haltintervall för medelvärden Haltintervall för dygnvärden >=40 >=60 >=90 Haltintervall för timvärdena >= 38 <40 >= 57 <60 >= 86 <90 >=32, <38 >=48, <57 >=72, <86 >=26, <32 >=36, <48 >=54, <72 <26 <36 <54 21 av 37

Tabell 5.6. Sammanställning av färgkodning för partikelhalterna i förhållande till normen och utvärderingströsklarna. * Detta intervall har tillkommit för att göra läsaren uppmärksam på att halten är inom 5 % från normen. Halten högre än miljökvalitetsnormen (MKN) Halten lägre än normen och högre än 95 % av normen * Högre än övre utvärderingströskeln men lägre än 95 % av normen Högre än nedre utvärderingströskeln men lägre än den övre utvärderingströskeln Lägre än den nedre utvärderingströskeln Färgkod Haltintervall för medelvärden >=40 >=50 Haltintervall för dygnsvärden >= 38 <40 >= 45 <50 >=28, <38 >=35, <45 >=20, <28 >=25, <35 <20 <25 22 av 37

6. Spridningsmodelleringar 6.1 Spridningsmodellering Spridningsmodeller för luftföroreningar används för beräkning av hur föroreningarna sprids i de nedre delarna av atmosfären från en eller flera utsläppskällor. Modellerna kan vara allt från lokala modeller i ett gaturum till beräkningar över en stad eller en region. Hur komplex modell som skall användas beror på antalet källor, terrängens utformning, om kemisk omvandling skall tas hänsyn till eller ej, storlek på beräkningsområde och meteorologisk indata. Spridningsberäkningarna är bara en modell över verkligheten och det finns ingen praktisk möjlighet att göra beräkningar med faktiska utsläpp från alla hundratusentals källor som omger oss. De modeller som har använts vid detta arbete är AQ Planner (version 3.0 version 431) och OSPM. AQ Planner är en tvådimensionell gaussisk spridningsmodell. Modellen tar inte hänsyn till topografin, men beräkningar kan göras på olika nivåer i atmosfärens nedre delar. Spridningsmodellering görs i ett gridsystem, där det maximala beräkningsgridet är 1000 gånger 1000 gridceller. Hur stor varje gridcell som används kan variera beroende på beräkningens skala. I städer eller samhällen brukar upplösningen vara mellan 50 och 100 meter. OSPM är en tidsseriemodell för beräkning av luftföroreningar i gaturum. Modellen utgår från ett idealiserat gaturum där gatan är oändligt lång. Hushöjder, gatans bredd, trottoarers bredd, samt antal körbanor är fixerat utifrån den inmätning som gjorts på plats. Till denna information kopplas data om bland annat trafikflöden, fordonsgrupper, vägtyp och körmönster. 6.2 Nuläge 2011 6.2.1 Gaussiska spridningsmodellering av Helsingborgs tätort I nedanstående beräkningar redovisas hur kvävedioxidhalter (figur 6.1) och partikelhalter (figur 6.2) varierar på 2 meters nivå som årsmedelvärde i Helsingborg. Beräkning av kvävedioxid (NO 2 ) som årsmedelvärde Det kan konstateras att beräknade NO 2 -halter är som högst i hamnen och kring de större trafiklederna. En viss påverkan den internationella sjöfarten kan spåras. Spridningsmodellen ger halter kring 20 g/m 3 i centrala Helsingborg, som årsmedelvärde, men man skall vara medveten att instängseffekter av hus kring vägarna inte tagen hänsyn till. Utanför tätorten är beräknande kvävedioxidhalter kring 8-10 g/m 3. 23 av 37

Figur 6.1. beräknade NO 2-halter på 2 m nivå för Helsingborgsområdet. Enhet är g/m 3. Beräkning av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) som årsmedelvärde Bakgrundshalten står för en stor del av den totala halten, vilket innebär att dynamiken från de lokala källorna i Helsingborg är förhållandevis liten. Man ser att hamnområdet medför en påverkan på halterna och en viss påverkan kan noteras från trafiken. Med den öppna gaussiska spridningsmodellen ger beräkningen PM 10 - halter, som årsmedelvärde, kring 18 g/m 3 i centrala Helsingborg, men man skall vara medveten att instängseffekter av hus kring vägarna inte tagen hänsyn till. Utanför staden är beräknande partikelhalter kring 16 g/m 3. 24 av 37

Figur 6.2. beräknade PM 10-halter på 2 m nivå för Helsingborgsområdet. Enhet är g/m 3. 25 av 37

6.3 Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter 2011 Beräknade halter för de mätstationer som finns i staden har genomförts för helåret 2011. Detta innebär att halterna för respektive plats har beräknats timme för timme. För mätstationerna som är placerade i gatumiljö har beräknade takhalter adderats med beräknade gaturumshalter. Som bakgrundshalt har 3 g/m 3 NO 2 eller 4 g/m 3 NO x adderats. Följande beräkningar har gjorts för respektive mätstation: Tabell 6.1. Sammanfattade redovisning av mätstationer, beräkningsmetod och val av modell. Station Typ Metod Modeller P4 P6 M1 Partiklar Takstation DOAS (kvävedioxid) Gatustation DOAS (kvävedioxid) Gatustation DOAS (kvävedioxid och kväveoxider) Punktmätning i gatumiljön (partiklar- PM 10 ) beräkning av halterna motsvarande mätsträckan beräkning av halterna motsvarande mätsträckan beräkning av halterna motsvarande mätsträckan beräkning av halterna motsvarande platsen Beräknade takhalter Kombination av beräknade takhalter och gaturumsmodellen Kombination av beräknade takhalter och gaturumsmodellen Kombination av beräknade takhalter och gaturumsmodellen 26 av 37

6.3.1 Beräkning av kvävedioxidhalter för mätstation P4 i taknivå Uppmätta kvävedioxidhalter är avsevärt högre än beräknade halter. I nedanstående figur kan man utläsa att för alla statiska mått beräknas lägre halter än vad som uppmätts. Skillnaden är så pass stor att omfattande tester har gjorts för att förstå vad som kan vara orsaken till detta. Inget exakt svar finns, men i diskussionen (kapitel 7) så redovisa tänkbara alternativ. g/m 3 Figur 6.2. Redovisning av beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter i taknivå för mätsträcka P4 i centrala Helsingborg för 2011. Enhet är g/m 3. I figur 6.3 redovisas uppmätta beräknade timhalter grafiskt för november och december 2011. Man ser tydligt hur de beräknade halterna är genomgående lägre än uppmätta halter. Det tycks som om det finns en god samvariation, men att modellen inte kan förklara de halter som mäts. 27 av 37

g/m 3 Figur 6.3. Redovisning av beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (timvärden) i taknivå för mätsträcka P4 i centrala Helsingborg under november och december 2011. Enhet är g/m 3. 6.3.2 Beräkning av kvävedioxidhalter för mätstation P6 i gatunivå Uppmätta kvävedioxidhalter är något högre än beräknade halter för 98-percentil dygn och 98-percentil timme. Däremot är stämmer beräknade årsmedhalter väl med uppmätta halter. I nedanstående figur 6.4. kan man utläsa skillnaden för statiska måtten årsmedelvärde, dygns percentil (98-percentil) och tim percentil (98 %-il). I figur 6.5 redovisas beräknade och uppmätta timhalter grafiskt för november och december 2011. Visuellt tycks det inte finnas någon tydlig skillnad mellan uppmätta och beräknade halter. 28 av 37

g/m 3 Figur 6.4. Redovisning av beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter i gatunivå för mätsträcka P6 i centrala Helsingborg för 2011. Enhet är g/m 3. g/m 3 Figur 6.5. Redovisning av beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (timvärden) i gatunivå för mätsträcka P6 i centrala Helsingborg under november och december 2011. Enhet är g/m 3. 6.3.3 Beräkning av kvävedioxidhalter för mätstation M1 i gatunivå Uppmätta kvävedioxidhalter är aningens lägre för årsmedelvärden än beräknade halter, medan för percentilmåtten beräknas lägre halter än uppmätta halter. I nedanstående figur 6.6. kan man utläsa skillnaden för statiska måtten årsmedelvärde, dygns percentil (98-percentil) och timpercentil (98 %-il). I figur 29 av 37

6.7 redovisas beräknade och uppmätta timhalter grafiskt för november och december 2011. Visuellt ser man att för de lägsta halterna (oftast på nätterna) så beräknas något för höga halter, medan för de högsta halterna så är beräknade halter något lägre än uppmätta halter. g/m 3 Figur 6.6. Redovisning av beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter i gatunivå för mätsträcka M1 på Södra Stenbocksgatan i Helsingborg för 2011. Enhet är g/m 3. g/m 3 Figur 6.7. Redovisning av beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (timvärden) i gatunivå för mätsträcka M1 i centrala Helsingborg under november och december 2011. Enhet är g/m 3. 30 av 37

6.3.4 Beräkning av partikelhalter (PM 10 ) för mätstation i gatunivå Jämförelse mellan uppmätta och beräknade partikelhalter visar på en mycket god överenstämmelse. Skillnaden är i princip obefintlig. I nedanstående figur 6.6. kan man utläsa skillnaden för statiska måtten årsmedelvärde och dygns percentil (90- percentil). I figur 6.7 redovisas beräknade och uppmätta dygnshalter grafiskt för hela året 2011. Visuellt ser man att dynamiken är god och det är mindre avvikelser mellan uppmätta och beräknade halter. Man skall vara medveten om att det lokala tillskottet är förhållandevis litet, d.v.s. bakgrundshalten står för en stor del av uppmätta halter. I beräkningarna används uppmätta halter vid Vavihill som bakgrundshalt. g/m 3 Figur 6.6. Redovisning av beräknade och uppmätta partikelhalter i gatunivå för mätstation G Drottninggatan i Helsingborg för 2011. Enhet är g/m 3. g/m 3 31 av 37

Figur 6.7. Redovisning av beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (dygnsvärden) i gatunivå för mätplats G i centrala Helsingborg under 2011. Enhet är g/m 3. 6.4 Beräknade gaturumshalter i sex gaturum i Helsingborg Det kan konstaterats att det finns några gaturum som mer intressanta än andra och det är stråket Hälsovägen, Drottninggatan, Järnvägsgatan och Malmöleden, samt Södra Stenbocksgatan. Till denna uppdatering har även Fältarpsvägen adderats, främst då det planeras tätare bebyggelse kring vägen. I tabell 6.2. redovisas beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) för respektive gaturum och i tabell 6.3 redovisa beräknade partikelhalter (PM 10 ). Notera att utifrån de beräknade halterna har en osäkerhetsfaktor på 10 % adderats för att försöka ta hänsyn till att beräkningen innefattar en del osäkerheter. Färgsättning harmoniserar med utvärderingströsklarna och miljökvalitetsnormen, se även kapitel 5.7 tabell 5.5 och tabell 5.6. Tabell 6.2. Beräknade kvävedioxidhalter för de sex gaturummen för år 2011. Enheten är mikrogram per kubikmeter. Förklaring till färgerna i rutorna, se tabell 5.5. Medelvärde 34 g/m 3 (30-37) 98-percentil 55 dygn g/m 3 (50-61) 98-percentil 75 tim g/m 3 (68-83) 34 (34-42) 57 (51-62) 77 (69-84) Drottninggatan Hälsovägen Järnvägsgatan 34 (31-38) 56 (50-61) 76 (68-84) 28 (25-30) 46 (41-51) 61 (55-68) 27 (24-29) 45 (41-50) 64 (57-70) 22 (19-24) 37 (34-41) 53 (48-58) Tabell 6.3. Beräknade PM 10-halter för de sex gaturummen för år 2011. Enheten är mikrogram per kubikmeter. Förklaring till färgerna i rutorna, se tabell 5.5. Medelvärde 21 g/m 3 (19-23) 90-percentil 35 dygn g/m 3 (31-38) 21 (19-23) 36 (32-39) Södra Stenbocksgatan Malmöleden Fältarpsvägen Drottninggatan Hälsovägen Järnvägsgatan 21 (19-23) 34 (30-37) 20 (18-22) 33 (30-37) 20 (18-21) 32 (28-35) Södra Stenbocksgatan Malmöleden Fältarpsvägen 18 (16-21) 30 (27-33) Resultaten visar att beräknade kvävedioxid halter för stråket Hälsovägen, Drottninggatan och Järnvägsgatan tangerar eller överstiger miljökvalitetsnormen för främst dygnspercentilen. För Södra Stenbocksgatan och Malmöleden överskrids överstigs inte miljökvalitetsnormen, men att den övre utvärderingströsklen för dygnspercentilen överskrids. Halterna vid Fältarpsvägen är genomgående något lägre. 32 av 37

Partikelberäkningarna för de sex gatumiljöerna visar beräkningarna på halter betydligt lägre än miljökvalitetsnormen. Dygnspercentilen har minst marginal till l miljökvalitetsnormen. Skillnaden mellan de olika gatumiljöerna är liten, vilket beror på att det är bakgrundsnivån av partiklar som har störts betydelse. 6.5 Jämförelse med utredning för år 2009 Utifrån föregående uppdatering och spridningsmodelleringar som gjordes för år 2009 kan man se att beräknade halter har ändrats till viss del. I tabell 6.4 redovisas de beräkningar som gjordes för 2009. Jämförs resultaten från tabell 6.2 med resultaten från 6.4 kan man se följande: årsmedelhalterna är betydligt högre i uppdateringen 2011 vilket också styrks av de mätningar som görs av Miljöförvaltningen. Det kan också konstateras att halterna vid Drottninggatan i stort är oförändrade. Halterna vid Södra Stenbocksgatan har förbättrats ordentligt Halterna vid Järnvägsgatan har till viss del förbättrats Halterna vid Hälsovägen har försämrats. Halterna vid Malmöleden är i stort oförändrade. Tabell 6.4. Beräknade kvävedioxidhalter för fem gaturum för år 2009. Enheten är mikrogram per kubikmeter. Förklaring till färgerna i rutorna, se tabell 5.5. Drottninggatan Hälsovägen Järnvägsgatan Södra Stenbocksgatan Medelvärde 25 g/m 3 (23-28) 98-percentil 57 dygn g/m 3 (51-63) 98-percentil 80 tim g/m 3 (72-88) 26 (24-29) 51 (46-56) 74 (67-81) 32 (29-35) 66 (60-73) 91 (82-100) 26 (23-28) 51 (46-56) 76 (69-84) Malmöleden 22 (20-24) 45 (41-50) 65 (59-72) 6.6 Källfördelningsstudie av luftkvaliteten vid Drottninggatan i Helsingborg för år 2011 I spridningsmodellen går det att ställa in vilka emissionskällor som skall vara med vid beräkningarna. Detta medför en möjlighet att förstå vilken betydelse olika utsläppskällor har på luftkvaliteten. Vid mätningar är en liknande analys i princip omöjlig. Ett exempel är att spridningsberäkningar kan göras för endast vägtrafiken. Vägtrafiken kan dessutom delas upp i den trafik som körs i Helsingborg och den trafik som körs i övriga Skåne/Öresundsregionen. En ytterligare variabel är att beräknade halter kan göras i taknivå eller i gatumiljö. I gatumiljön så har den lokala trafiken på gatan större betydelse, medan i taknivå så har den lokala trafiken inte lika stor betydelse. 33 av 37

Förutsättningarna är att beräkning av kväveoxidhalter har beräknats för Drottninggatan i gatumiljö år 2011, med uppdelning på fem olika källtyper. En viss sammanfattning av källtyperna har gjorts för att man enklare skall förstå vad källtyperna har för betydelse, se figur 6.8. De ingående fem källtyperna är följande: Vägtrafiken. Sjöfarten, d.v.s. både lokalsjöfart och internationell sjöfart. Industri och energikällor. Övriga emissionskällor (jordbruk, småskalig uppvärmning mm). Långväga källor utanför Öresundsregionen, även kallad bakgrund. Man kan notera att i gatumiljön står vägtrafiken för 74 % av beräknade halter. Den näst största källan är sjöfarten som bidrar med 15 % av beräknade halter. Figur 6.8. Beräknande kvävedioxidhalter för fem olika källtyper i gatunivå vid Drottninggatan nordost om Knutpunkten i centrala Helsingborg 2011. 34 av 37

7. Diskussion Det finns ett flertal faktorer som påverkar den kvalitet som en emissionsdatabas och spridningsmodellering ger som utdata. När det gäller emissionerna totalt från Helsingborg har i stort inget avgörande skett. Det finns naturligtvis detaljer som påverkar detta. Några sådana detaljer är att sjöfartsutsläppen från centrala Helsingborg har minskat med över 30 % och den största minskningen skett i området kring Knutpunkten. Utsläppen från industri- och energianläggningar har däremot ökat. Den lokalt viktigaste källan vägtrafiken har också minskat något. Denna minskning hänförs till största del av emissionsminskningar från fordonsparken och till mindre del av ändrat trafikarbete. I arbetet har emissionsfaktorer från trafiken antagits till 2010 års siffror. Detta är en konservativ bedömning. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att de faktiska utsläppen från trafiken varit högre än vad nationella eller internationella modeller för emissionsfaktorer har givit. En bedömning är att skillnaden mellan verkliga utsläpp och teoretiska utsläpp har en eftersläpning på 1 till 5 år. Detta kan dock variera med fordonstyp och i vilken trafikmiljö man försöker modellera. En viss förklaring till denna eftersläpning är dieselbommen, d.v.s. att många köper och har köpt i högre grad dieselbilar än bensindrivna bilar. Denna ökning av dieselbilsförsäljningen fanns inte med i de prognoser för emissionsfaktorerna som tidigare hade gjorts När det gäller spridningsberäkningarna finns det ett förhållandevis stort problem genom att förklaringsgraden mellan uppmätta och beräknade kvävedioxidhalter i taknivå är dålig, förklaringsgraden är betydligt bättre för jämförelser i gatumiljö. Vid förra genomgången var förklaringsgraden otroligt bra, möjligen allt för bra. Det som skett är att utsläppen från sjöfarten minskat dramatiskt och att trafikens utsläpp minskat något. Då beräkningar även görs i gaturummen och där förklaringsgraden är betydligt bättre, kan man anta att emissionerna från trafiken inte kan vara så fel. Om man granskar de mätningar som görs i taknivå, se figur 4.1, ser man att halterna har sjunkit de senaste 15 åren. Mätning görs med DOAS-tekniken. Tyvärr har denna mätteknik en nackdel, då den absoluta nivån kan vara svår att ha kontroll på. Detta fenomen finns det flera exempel på. Nu kan man inte med säkerhet säga att det är på detta sätt. Det kan också vara så att de uppgifter av emissionsminskningen från främst sjöfarten som angör Helsingborg inte överensstämmer med verkligheten. I den föreliggande emissionsmodellen har en förenklad geografisk presentation av den internationella sjöfarten använts. Luftvårdsförbundet har köpt in bättre statistik och geografisk av sjöfarten via SMHI:s Shipair. Möjligen kan förklaringen finnas i detta datamaterial. Sammanfattningsvis ses följande som mest troliga förklaringar till den dåliga förklaringsgraden, utan inbördesranking: För låga utsläpp från sjöfarten i Helsingborgs hamn Mätningar i taknivå är för höga. 35 av 37

Den internationella sjöfarten är dåligt modellerad och kanske även utsläppen är för låga. Även utsläppen från trafiken kan vara felaktigt modellerade (mindre troligt). Stor skillnad i lokal meteorologi. Vid de beräkningar som gjorts har meteorologi från Malmö använts. I gatumiljön är förklaringsgraden mellan uppmätta och beräknade halter betydligt bättre, men ändå finns det saker som kunde varit bättre. Man ser att beräknade årsmedelvärdena är högre än uppmätta halter. Beräkningarna har svårt att förklara de uppmätta percentilmåtten. Om man skall försöka ge en förklaring till detta så kan de för höga årsmedelhalterna bero på en felaktig fördelning av trafiken över dygnet, samt att emissionsfaktorerna under en stor del av dygnet är för höga. De för låga beräknade percentilerna kan orsakas av för låga emissionsfaktorer i rusningstrafik, samt att ev. en mer tidvis omfattande påverkan från sjöfarten. Troligen är det bäst att först ta reda på varför beräknade takhalter stämmer sämre med uppmätta halter, innan man utreder förbättring av beräknade gatuhalter. Man skall också vara medveten om att ingående meteorologi kommer från Malmö och det finns situationer där de meteorologiska situationerna inte stämmer överens mellan Malmö och Helsingborg. Det skall även poängteras att det vore bra om Helsingborg hade en ordentlig meteorologisk station. Den som sitter på taket i centrala Helsingborg har dels fungerat dåligt och dels är mätplatsen störd av omgivande byggnader. Det finns också modellmässiga osäkerheter, där uppdateringar av modulerna för emissionsdatabasen och spridningsmodellen kan påverka utresultatet. Under föreliggande utredning upptäcktes några allvarliga buggar i programmet, vilket innebar avsevärda skillnader mellan modellen och manuella kontrollräkningar. 36 av 37

8. Slutsatser Genom föreliggande arbete avseende uppdatering av emissionsdatabasen och spridningsmodelleringar kan det konstateras att beräknade halter i gatumiljön av kvävedioxid i centrala Helsingborg inte klarar miljökvalitetsnormerna. Detta stöds av mätningar som utförs i gatumiljö vid Drottninggatan. Beräkningsresultaten visar också att luftkvaliteten förbättrats avsevärt på Södra Stenbockgatan. Däremot är uppmätta värden, främst avseende dygns- och timpercentiler, högre än beräknade halter. För partiklar är avståndet till miljökvalitetsnormen betydligt större och det finns ingen risk i nuläget för överskridande av normerna. Det kan konstateras att utsläppen i Helsingborg inte förändrats sedan 2009, även om viss omfördelning av utsläppen har gjorts. Man kan också se att påverkan från sjöfarten är påtaglig, även om vägtrafiken i gatumiljö den absolut största källan till luftföroreningar. Genom denna utredning har ett antal frågetecken tillkommit som borde utredas vidare och det är bl.a. mäts halterna korrekt, är sjöfartens utsläpp verkligen så låga, kan den lokala meteorologin i Helsingborg ha en avgörande påverkan på utresultatet. 37 av 37