Nr 4 - december 2015 Årgång 39 Månförmörkelsen 2015-09.28 (Foto: Jörgen Sannerstedt, Kalmar. Se sidan 8)
Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: 4 77 03-4. ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: www.astro.su.se/sas Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 160:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: www.saaf.se * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk (kräver - Klicka på länken. I år (2015) skall du ange medlem och lösenordet st10iii Nästa nummer beräknas utkomma i början av mars. MANUSSTOPP: 1 februari 2016 Omslagsbilden: Se sidan 8. 2
3 GAK:s STYRELSE: Christian Vestergaard Claes-Göran Carlsson Jan Persson Jan-Gunnar Tingsell Göran Kajler Olof Karmedal (ordf.) (vice ordf.) (kassör) (sekr.) (obs.-förv.) (ledamot) Ingemar Ewaldz Christer Brattås Sven-Göran Lätt Conny Jonsson Claes Tunälv (ledamot) (suppleant) (suppleant) (suppleant) (suppleant) E-POSTADRESSER: ordforande@goteborgsastronomiskaklubb.se kassoren@goteborgsastronomiskaklubb.se forestandare@goteborgsastronomiskaklubb.se aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se webmaster@goteborgsastronomiskaklubb.se VISNINGSSCHEMA KLUBBOBSERVATORIET, VÅREN 2016 Kontakta respektive visningsledare via e-post från GAK:s hemsida, www.goteborgsastronomiskaklubb.se 15-16 jan kl 19:00 Johan Linnér Mörk himmel 29-30 jan Kl 19:00 Johan Sandqvist Mörk himmel 12-13 feb kl 19:00 Johan Linnér Mörk himmel 26-27 feb kl 19:30 Johan Sandqvist Mörk himmel 11-12 mar kl 20:00 Johan Linnér Mörk himmel 18-19 mar kl 20:00 Göran Kajler Ljus himmel, månen 8-9 apr kl 21:00 Göran Kajler Mörk himmel FÖRELÄSNINGAR Schema är inte klart vid tidpunkten för redigering av detta nummer. Vi hänvisar därför till GAK:s hemsida. Årsmötet hålls en timme före föredraget i mars månad 2016.
4 TORS HJÄLM i O-III och H-α Tors hjälmnebulosa (NGC 3259) är en emissionsnebulosa i stjärnbilden Stora Hunden (samma stjärnbild som stjärnan Sirius befinner sig i). I mitten av nämnda nebulosa finns Wolf- Rayet stjärnan WR7, som tros befinna sig i förstadiet till en supernova. Den häftiga strålningen från WR7 får den närliggande nebulosan att lysa. Bilden består av exponeringar i två smalbandsfilter, H-alpha och O-III, det förstämda blockerar allt ljus förutom vid just ~656 nm. Således det ljus som väteatomer avger när en elektron faller i energinivå. O-III fungerar på liknande vis fast med ljuset från syreatomer. På så vis kan man faktiskt se vilka grundämnen som finns i en nebulosa och var de är koncentrerade.
5 För att göra en färgbild av dessa två filter måste jag skapa en syntetisk tredje kanal, så jag har en röd, en grön och en blå kanal. Här kan man göra på lite olika vis. Antingen försöker man skapa en så realistisk bild som möjligt genom att passa ihop smalbanden med den färg som ligger närmast i spektret eller så går man efter vad som ser bäst ut. H-alpha ligger i den röda delen av spektret vid gränsen till infrarött. O- III befinner sig nästan precis mellan blått och grönt. Så jag blandade färgkanalerna på följande vis: Rött: 90% H-alpha + 10 %O-III Blå: 10% H-alpha + 90 %O-III Grön: 100% O-III All redigering är gjord i programmet PIxInSight, ett kraftfullt redigeringsprogram skapat för just astrofoto. Utrustning: Teleskop: PlaneWave 20" CDK Montering: PlaneWave Ascension 200HR Kamera: FLI Proline PL16303E (NABG). Astrodon smalbandsfilter. Teleskopet befinner sig vid SSO i Siding Spring, Australien. Fjärrstyrt via ett förtag som hyr ut teleskop. Om mig: 23 år gammal, ursprungligen från Örnsköldsvik men flyttade för 1.5 år sedan till Uppsala för studier (kandidat fysik astronomi, för tillfället på studieuppehåll). Sysslat med astrofotografi sen strax efter jag köpte mitt första teleskop 2012. (Detta en 8" Meade Lightbrigde Dobson.) Fick tidigt intresse för astrofoto så jag skaffade mig själv ca. ett halvår senare en 80 mm refraktor på en Celestron CG-5 montering. Har inte kunnat fotografera med min egna utrustning senaste året då jag bor i centrala Uppsala. Fredrik Ödling Välkomna till GAK:s ÅRSMÖTE i anslutning till föredraget i mars.
6 FLER BILDER FRÅN JONAS CARLSSON, Kristianstad 21 Soul nebula: Williams Optics Star 71 Astrograf och Canon 60Da, 5x6 minuter vid ISO 1600, Stackad i ImagesPlus och bildbehandlad i PSP XI 22 Heart nebula: Williams Optics Star 71 Astrograf och Canon 60Da, 7x3 och 5x4 minuter vid ISO 3200, Stackad i ImagesPlus och bildbehandlad i PSP XI
7 25 Veil: Williams Optics Star 71 Astrograf och Canon 60Da, 3x7 minuter vid ISO 1600, Stackad i ImagesPlus och bildbehandlad i PSP XI 27 NGC 7000: Williams Optics Star 71 Astrograf och Canon 60Da, 1x7 minuter vid ISO 1600, bildbehandlad i PSP XI
8 28 Dubbelhopen: Williams Optics Star 71 Astrograf och Canon 5D Mk II, 4x2 minuter vid ISO 1000, Stackad i ImagesPlus och bildbehandlad i PSP XI TOTALA MÅNFÖRMÖRKELSEN 2015 Bilden på framsidan i detta nummer av Aurora är från Jörgen Tannerstedt, Kalmar. Bilden togs nere på sydvästra Öland i närheten av Eckelsudde, då väderprognosen för natten visade minst risk för moln där. Tanken var från början var att försöka kombinera månen med en typisk landskapsbild, tex en väderkvarn. Men då det var Skördefesten i helgen, så var i princip varenda sevärdhet och buske på ön ockuperad med husbilar.. Utrustningen som användes var en Canon 60D tillsammans med ett Tamron 70-200 f2.8 objektiv och en 2x extender vilket ger motsvarande 640mm och fyller ut bilden med månen relativt väl. Kameran monterades på en NEQ6 pro-montering för att kunna följa månen lite smidigt under natten. Fotograferingen började redan vid 02:00 för att fånga månens alla faser och förändring under natten och fortsatte till den försvann ner bakom horisonten vid 07:00. Bilden är från tre bilder från den totala förmörkelsen sammansatta till en bild. Den vänstra är precis i början av förmörkelsen, mitten är mitt i förmörkelsen och den högre i slutet av förmörkelsen. Kamerainställning: 8s@ISO400, f/8
9 ASTRONOMINS DAG & NATT 10 OKTOBER 2015 I år utökade vi verksamheten en aning till att även omfatta öppet hus och solvisning vid klubbobservatoriet i Lahall utanför Mölnlycke. Öppettiderna var 12:00-24:00. Till min hjälp hade jag Johan Linnér och sammanlagt kom det 13 besökare. Vädret var blandat och under dagen var det växlande molnighet men stundtals ganska klart. På kvällen mulnade det tyvärr ganska mycket och vi kunde inte observera något. Vi kunde dock få en skymt av Internationella rymdstationen, ISS, när den svepte förbi mellan molntussarna. Solvisningarna gick lite bättre och vi hade laddat refraktorn med ett solfilter och dessutom lånat in ett PST, Personal Solar Telescope. I refraktorn kunde man studera en helt vit sol med en enda pytteliten solfläck. I PST kunde vi skåda en röd sol med fina protuberanser och solgranulation. Jag hittade också Saturnus men just då fanns det inga besökare. Efter att vi packat ihop för kvällen och burit ned vår utrustning till bilarna så tittar man upp precis innan man sätter sig i bilen. Vad ser man då... om inte en jättefin klar himmel. Så kan det vara. / Göran Kajler
DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL VÄRMLAND STARPARTY 2016 Då börjar det bli dags för populära Värmland Starparty, årgång 26 som går av stapeln 4-6 mars 2016! Som vanligt så hålls evenemanget på Berga Gård i Lysvik med fantastisk vy över både sjön Fryken och den mörka stjärnhimlen. Nytt för i år är en workshop för astrofotografer som har tillkommit på fleras begäran. Den omfattar framför allt efterbearbetning av bilder i dagens populära mjukvaror. Vi smygstartar med den på fredag kl. 15:00. För information och anmälan kontakta Daniel Sundström på daniel.d.sundstrom@gmail.com eller tel. 070-3013993. Workshopen ingår i deltagaravgiften för VSP! Anmälan till VSP görs via mail till: varmlandstarparty@gmail.comi. Varmt välkomna önskar Värmlandsgänget! Följ gärna Värmland Starparty på Facebook och få de senaste nyheterna. Program VSP 2016 Fredag 4 mars 15:00 Anmälning och incheckning. Workshop med Sveriges bästa astrofotografer. 18:00 Kaffeservering, umgänge, försäljning, observationer. Musikunderhållning av Ingela och Gert. Lördag 5 mars 10:00 Värmland Star Party invigs. 10:15 Föredrag, ej fastställt. 11:15 Kaffepaus. 11:45 Astronomisk tipspromenad. 12:30-15:00 Lunch. 15:00 Prof. Mark Pearce, KTH; "Att studera kosmiska fyrar med ett ballongburet teleskop". 16:30 Kaffepaus. 18:00 Anders Wettergren, Norrköping, håller föredrag om en intressant stjärnbild. 19:30 Observationer, spontana föredrag, kaffeförsäljning, astronomiskt samkväm. Söndag 6 mars 10:30 Föredrag, ej fastställt. 10
11 NATTLYSANDE MOLN I NORR. Plats och tid: Grötö 2015-07-23, kl 23.40. Foto: Lars-Erik Andréasson; Canon EOS 400D, EF 18-55/3.5-5.6, ISO 800, 0.4 s. Finns det stekta ägg i rymden? Svaret får du i nästa nummer av Aurora.
PERSEID GENOMKORSAR CASSIOPEIA I VINTERGATAN Perseiderna var ganska bra i år och gynnades av klar och månfri himmel. Tyvärr var luften mycket fuktig på Fläskön utanför Fjällbacka, varifrån fotot togs och linsen behövde torkas av varje minut. Inget stativ användes, utan kameran, programmerad att ta sekvenser av 1-minutersexponeringar, lades bara på marken riktad mot zenit. Flera mycket imponerande meteorer med tydliga, kvardröjande rökspår syntes men alltid på fel plats. En enda bild med en hyfsad Perseid blev nattens resultat. Andromedagalaxen syns till vänster om Perseiden och dubbelhopen i Perseus kan hittas i övre kanten. Plats och tid: Fjällbacka skärgård 2015-08-13, kl 02.40. Foto: Canon EOS 300D, EF 18-55 (18 mm f/3.5), ISO 800, 60 s Lars-Erik Andréasson, Grötö 12
13 BARNARDS GALAX - EN HISTORISK DVÄRG De flesta av oss tror nog att allt började med M31, Andromedasystemet Men så var det faktiskt inte. Kampen om det fanns andra galaxer än vår egen hemmagalax, Vintergatan rasade för hundra år sedan, och visst var avståndet till M31, som ju kan skymtas till och med för blotta ögat vid gynnsamma tillfällen, avgörande och betydande. Men första spiken eller nubbet i den gamla världsbilden sattes av en annan himlakropp: NGC 6822, som vi i dag klassar som en oregelbunden dvärggalax i vår lokala galaxhop, Legenden E E Barnard upptäckte dimfläcken på 1880-talet när han var en ung amatör i Nashville, Tennessee, och han såg och följde fläcken genom ett litet teleskop. Faktum är att objektet lär vara lättare att visuellt se i småteleskop än i stora giganter! Barnard tyckte genom åren att nebulositeten ändrade form, men på 20-talet med Mount Wilson-teleskopen igång kunde Edwin Hubble slå fast att så inte var fallet. Däremot tedde sig den föga imponerande dimfläcken misstänkt lik Lilla Magellanska molnet, fast den var mindre och ljussvagare, och 1922 hade Lickastronomen C D Perrine anat sig till att fläcken var ett eget litet stjärnsystem utanför Vintergatans domvärjo. Hubble ägnade stor tid åt och en rad fotograferingar av NGC 6822 och upptäckte variabla stjärnor i nebulositeten, inte minst flera Cepheider. Även med hjälp av andra avståndsindikatorer som de ljusaste stjärnorna, nebulositeternas vinkelutsträckningar m m kunde så småningom avståndet spikas till nästan 700 000 ljusår (i dag har avståndet minst fördubblats).
14 Först efter NGC 6822 tog Hubble på allvar itu med Andromedasystemet, och sen rullade historien på som vi vet. Metodiken att mäta avstånd i galaxvärlden testades och testades framgångsrikt allra först på NGC 6822, vilket gör himlakroppen till mer än en astronomihistorisk kuriositet tycker jag. Historien berättas här och var, i Harlow Shapleys standardverk Galaxies, i Harvard-astronomen Charles A Whitneys bok The Discovery of the Galaxy (1971), och Hubble själv skriver om galaxen i sitt klassiska verk från 1936, The Realm of the Nebulae där han också berättar om gasen och stoftet i galaxen som påminner om en "ring" vi har faktiskt två Ringnebulosor att hålla reda på inom astronomin. Den andra ligger alltså här, i NGC 6822. När vi i dag kopplar in Hubble Space Telescope, HST, på NGC-objektet, får vi ett ovanligt tjusigt motiv. Objektet, som ligger i Sagittarius, men alltså långt bortom och bakom det absorberande skiktet i Vintergatsplanet, utforskas ständigt och med allt mera förfinade resultat när det gäller finkalibrering av avståndet, de klotformiga stjärnhoparna, stjärnpopulationer, den mörka materien m m. Med all rätt kallas galaxen i dag i många framställningar för - Barnards galax. Ulf R Johansson
15 RAPPORT FRÅN LAHALLSOBSERVATORIET, OKT-15 Arbetsdagar: En tredje arbetshelg för året anordnades under helgen 5-6 september. Förutom städning och målningsarbeten inomhus så tätades ett hål kring skorstenspipan. En ny vedkorg tillverkades enligt "Kajsa Varg-metoden", det vill säga, man tager vad man haver. Bidragspengar: Klubben erhöll i oktober 3000:- i bidrag från Planetariefonden som administreras av Svenska Astronomiska Sällskapet. Inköp: De bidragspengar som erhölls från Planetariefonden har använts till inköp av en 2" Barlowlins samt en 2" Flipmirror. Dessa tillbehör kommer att användas för att förbättra astrofotograferingsförmågan vid klubbobservatoriet i Lahall. Göran Kajler
16 Foto: Christoffer Eriksson, Helsingborg Bilden är tagen strax söder om byn Skillinge på sydöstra kusten av Skåne i slutet av april 2015. Den är ett panorama av 2 bilder, en för förgrunden och en för natthimlen. Bilden på natthimlen är en kombination av 8 bilder tagna direkt efter varandra som sen är stackade i Photoshop. Målet för detta är att minska bruset utan att förstöra bildkvaliteten. Ljusföroreningen som syns på horisonten under Vintergatans kärna är troligen staden Rönne på Bornholm. Det som ser ut som streck är skepp som trafikerar Östersjön.