Årgång 36 Nr 4, dec Medlemstidning för Göteborgs Astronomiska Klubb

Transkript

1 Årgång 36 Nr 4, dec Medlemstidning för Göteborgs Astronomiska Klubb

2 2 Medlem i Göteborgs Astronomiska Klubb blir du enklast genom att betala in 250 kronor till plusgirokonto: ungdom till och med 19 år: 100 kronor familj: 350 kronor skola/bibliotek/institution: 500 kronor* Glöm inte att meddela namn, adress, telefon, e-post och födelseår (om du är under 18)! Som medlem får du: - tillgång till klubbens bibliotek - gå på 3-4 populärvetenskapliga föredrag per termin - gå på visningar vid klubbens observatorium i Mölnlycke - komma med på star parties på olika ställen i landet - rabatt på medlemskap i och tidskrifterna från Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS) och Svensk Amatörastronomisk Förening (SAAF) Är du inte medlem så passa på att betala redan idag. Medlemskapet gäller ett år från det datum du betalar! Tilläggsavgifter: (Obs! Angivna tilläggsavgifter gäller för dem som betalar grundavgift till GAK ) Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS): 200:- (ordinarie avgift 240:- ) Då får du tidskriften Populär Astronomi, 4 nummer per år. Hemsida: Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF): 150:- (ordinarie avgift 220:- ) Då får du tidskriften Telescopium, 4 nummer per år. Flerårig prenumeration ger mängdrabatt. Hemsida: * Institutioner har fler förmåner. Kontakta ordföranden för mer information! E-postadresser: ordforanden@goteborgsastronomiskaklubb.se Bidrag till denna tidskrift kan sändas till aurora@goteborgsastronomiskaklubb.se Penninggåvor till GAK-fonden mottages tacksamt när som helst! Du kan också läsa AURORA via hemsidan. - Klicka på Aurora i innehållsförteckningen till vänster på hemsidan. - På Aurorasidan hittar du texten: Som medlem kan du läsa de senaste numren via denna länk (kräver - Klicka på länken. I år (2012) skall du ange medlem och lösenordet st10iii Nästa nummer beräknas utkomma i början av mars MANUSSTOPP: 1 februari 2013 Omslagsbilden: Jupiter/Venuskonjuktionen kvällen den 13 mars i år. Då (kl ) var planeterna som allra närmast varandra sett från jorden. Bilden är tagen och här återgiven med tillstånd av Zlatko Orbanic i Pula, Kroatien.

3 3 GAK:s STYRELSE: Christian Vestergaard Claes-Göran Carlsson Jan Persson Jan-Gunnar Tingsell Göran Kajler Olof Karmedal Ingemar Ewaldz (ordf.) (vice ordf.) (kassör) (sekr.) (obs.-förv.) (ledamot) (ledamot) Gunnar Sporrong Joaquin Vijil Christer Brattås Sven-Göran Lätt Anders Winnberg (ledamot) (ledamot) (suppleant) (suppleant) (medlemsadm.) E-POSTADRESSER: DATUM PÅ KUVERTEN För er som får Aurora med vanlig post finns det två datum tryckta på kuvertet. Det översta och äldsta är det datum när du första gången gick med i GAK. Ditt medlemskap gäller ett år från denna årsdag under förutsättning att du fortsätter betala din medlemsavgift. Det nedersta och yngsta är det datum då vi registrerade din senaste inbetalning av medlemsavgiften. Har du betalat under den senaste månaden kanske detta datum inte hunnit komma med till följd av att vi måste ha viss framförhållning vid tryckningen. Du kan alltså själv avgöra när det är dags att förnya medlemskapet. Vi kommer också i fortsättningen att ge dig en påminnelse när det är dags att förlänga ditt medlemskap. Från och med nästa år (2013) har årsmötet beslutat höja medlemsavgiften något, se sidan 2. ÅRSMÖTENA är planerade till söndagen den 17 mars kl. 12:00 (SV) och kl. 13:00 (GAK) i Slottsskogsobservatoriet, varefter vi kl. 14:00 får lyssna till Arne Ardebergs föredrag. VÄLKOMNA! Senaste information om föreläsningar, visningar m.m. finns alltid på klubbens hemsida.

4 4 FÖREDRAG Om inget annat anges, hålls föredragen i Hörsalen, Slottsskogsobservatoriet Adress: Björn Hedvalls stig 9 dec. 14:00 13 januari 17 februari 14:00 14:00 17 mars 14:00 14 april 14:00 Föredrag: Stjärntuggande svarta hål huserar i stjärnfabriken ARP 220 Docent Fabien Batejat O.S.O. Föredrag: Apollo 13 - otursförföljd men med lyckligt slut. Ett äventyr från "lift-off" till "splash-down". Museipedagog Gunnar Sporrong, Slottsskogsobservatoriet Föredrag: Exokuiperbälten - sten- och stoftskivor som dväljes runt avlägsna grannsolar. Doktorand Joachim Wiegert, Onsala Rymdobservatorium Årsmötesföredrag: Sjuhundra främmande planetsystem - Är vi ensamma? Professor emeritus Arne Ardeberg, Lunds Universitet Föredrag: Strindberg och "pekoral-astronomin" - Sveriges mest berömde författare på kosmiska villovägar; Journalisten Ulf R.Johansson, Malmö Stjärnhimmelsvisningar vid klubbobservatoriet under våren 2013 För vägbeskrivning och anmälan, kontakta respektive visningsledare. Datum inom parentes ska ses som reservdatum vid dåligt väder. Medtag ficklampa, varma kläder samt oömma skor. Varaktighet ca 1,5 timme. Fritt inträde. 23 & (24) januari kl. 19:00 Bengt Andrén tel: visningsledare-1@goteborgsastronomiskaklubb.se 6 & (7) februari kl. 19:00 Bengt Andrén tel: visningsledare-1@goteborgsastronomiskaklubb.se 22 & (23) februari kl. 19:00 Johan Linnér tel: visningsledare-2@goteborgsastronomiskaklubb.se 8 & (9) mars kl. 19:30 Johan Linnér tel: visningsledare-2@goteborgsastronomiskaklubb.se 22 &(23) mars kl. 20:00 Johan Sandqvist tel: visningsledare-3@goteborgsastronomiskaklubb.se 5 &(6) april kl. 21:00 Johan Sandqvist tel: visningsledare-3@goteborgsastronomiskaklubb.se

5 5 ROSA TENGBORGS UNGDOMSSTIPENDIUM TILL GAK-MEDLEM Svenska Astronomiska Sällskapet har utsett GAK-medlemmen Robin Andersson till mottagre av Rosa Teengborgs ungdomsstipendium. Sällskapets motivering lyder: Svenska astronomiska sällskapet har utsett Robin Andersson till årets ungdomsstipendiat. Robin är en hängiven amatörastronom med ett särskilt intresse för variabla stjärnor. Robin Andersson är 20 år, kommer från Göteborg och studerar första året vid Chalmers. Hans intresse för astronomin väcktes under sena tonåren. Sedan dess har Robin med teleskop och öga gjort hundratals uppskattningar av stjärnors långsamma blinkningar. Han har dessutom tagit fram en handledning för nybörjare som vill upptäcka de variabla stjärnorna och engagerat sig som medlem i nätverket Sveriges Variabelobservatörer (SVO) samt Göteborgs astronomiska klubb. Han har även bidragit till de global mätkampanjerna som drivs av American Association of Variable Star Observers, AAVSO. Tillsammans med en kompis håller Robin nu på att bygga ett eget litet observatorium. Rosa Tengborgs ungdomsstipendium på 5000 kr delades ut i Stockholm lördagen den 13 oktober i samband med att Astronomins dag och natt firas. Utdelningen ingår i programmet på planetariet Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet (i Stockholm), som också firar sitt 20-årsjubileum. - Det ska bli roligt att dela ut årets stipendium just till Robin. Det krävs hängivenhet för den här sortens amatörastronomi, och det är sannerligen inte många ungdomar som kan bidra till variabelastronomin, säger Jesper Sollerman, ordförande i Svenska Astronomiska Sällskapet. Vi gratulerar Robin till utmärkelsen!

6 6 UPPMANING Klubbobservatoriet vid Lahall i Mölnlycke är en viktig hörnsten i GAK:s aktiviteter. Observatoriet invigdes i maj 1984 av ett gäng unga entusiaster som lade ner ett imponerande arbete. En fin 6 refraktor fanns till slut i en vacker och välgjord kupolbyggnad. Strax intill finns en övernattningsstuga. Himlen är fortfarande relativt mörk och fin trots närheten till Göteborg. Observatoriet fyller snart 30 år och tidens tand gnager ständigt. Idag finns ett stort renoveringsbehov. Ett upprustningsarbete pågår men med mycket begränsade resurser både ekonomiskt och deltagarmässigt. För att snabbare komma i ordning och för att kunna upprätthålla en snygg och trevlig anläggning krävs helt enkelt en större skara aktiva och intresserade medlemmar runt observatoriet. Idag saknar vi även regelbundna klubbträffar där medlemmarna kan träffas för att prata, fika och observera. Observatoriet skulle kunna vara en naturlig träffpunkt för klubbens medlemmar och detta skulle tillföra ett mer-värde för en GAK-medlem. Om du som medlem tycker att detta låter intressant och att det är något som du vill se förverkligat så hör av dig till undertecknad på bifogad adress. Vi skulle behöva ha mycket mer hjälp med en massa saker och det finns många olika uppgifter att hugga tag i. Du kan helt säkert bidra med något. För tillfället håller vi på att byta pangad ruta nr 2 år Vi har varit väldigt förskonade från skadegörelse hittills men just i år har alltså två rutor slagits sönder vid två olika tillfällen. Detta känns oroande. Anläggningen är väldigt sårbar och det är ett dilemma att samtidigt som vi vill bedriva visningsverksamhet måste vi ligga lågt med var observatoriet finns. En större aktivitet kring observatoriet bidrar också till ett bättre skydd. Nästan allt är möjligt Göran Kajler, föreståndare forestandare@goteborgsastronomiskaklubb.se

7 7 DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL VÄRMLAND STARPARTY 2013 Då börjar det bli dags för populära Värmland Starparty, årgång 23 som går av stapeln 8-10 mars Som vanligt så hålls evenemanget på Berga Gård i Lysvik med fantastisk vy över både sjön Fryken och den mörka stjärnhimlen. Programpunkterna är delvis fastställda och du kan se dessa här nedan (med reservation för ändringar). Huvudföredragshållare är Gustav Holmberg, fil dr i idé- och lärdomshistoria från Lunds Universitet som ska hålla föredrag om svensk amatörastronomis historia och utveckling. Bland andra föredragshållare kan nämnas meteorolog Anders Wettergren, Norrköping som håller föredrag om en intressant stjärnbild. Amatörastronomiska priset kommer att delas ut vilket årligen ska tilldelas en privatperson eller en organisation som har arbetat för att inspirera, utveckla eller stärka svensk amatörastronomi. Vidare så är firma Astro Sweden på plats och som vanligt har vi den astronomiska tipspromenaden, den uppskattade lunchen, kommers, levande musik, försäljning av kaffe, korv och filippinska grillspett, observationer med teleskop och inte minst tid för vanligt umgänge. Ta gärna med ditt eget teleskop! För anmälan till VSP maila Conny Pettersson: pettersson_conny@yahoo.se i första hand eller ring på tel i andra hand (kvällstid) eller sätt in 130:- på plusgiro (hela helgen) eller 80:- (1 dag) och ange "Mats Yderstig" som betalningsmottagare. Obs: Vill du äta den

8 8 utsökta lunchen på lördag (120:-) anmäler du också detta till Conny, senast 4:e mars (betalas på plats). Platserna är begränsade så först till kvarn... För bokning av rum för övernattning kontakta snarast Solveig Nykvist, Berga Gård på (vardagar kl. 9-12)! Rumspris: 225:- per person och natt. Obs: Eventuell avbokning av rum ska göras senast 1 mars för att godkännas! Vill du hålla ett föredrag kontakta Mats Yderstig på Varmt välkomna önskar Värmlandsgänget! Preliminärt program VSP 2013 Fred. 8 mars 15:00 Anmälningar och incheckning. 18:00 Kaffeservering, umgänge, försäljning, observationer. Vi bjuds även på musikunderhållning av Ingela och Gert. Lörd. 9 mars 10: års VSP invigs. 10:15 Johan Warell, ordförande i SAAF och ledare för solsystemsektionen, berättar om de två aktuella kometerna PanSTARRS och ISON och hur man observerar dem. 11:00 SAAF s årsmöte. 11:45 Astronomisk tipspromenad. 12:30-15:00 Lunch. 14:50 Utdelning av Amatörastronomiska priset! 15:00 Gustav Holmberg, idé- och vetenskapshistoriker, Lunds Universitet, håller föredrag om svensk amatörastronomis historia och utveckling. 16:30 Kaffepaus. 18:00 Meteorolog Anders Wettergren, Norrköping håller föredrag om en intressant stjärnbild! 19:30 Observationer, småföredrag, kaffeförsäljning, astronomiskt samkväm. Sönd. 10 mars 10:00 Christer Jansson (Jöksbol), Vålberg håller föredrag (ämne ej fastställt). 11: års VSP avslutas.

9 9 ASTRONOMINS DAG OCH NATT DEN 13 OKTOBER Under Astronomins dag och natt den 13 oktober 2012, den nationella uppmärksamheten av astronomin, hade GAK tre egna programpunkter. Mellan kl. 11 och 13 anordnade Gunnar Sporrong en teleskopakut inne på Naturhistoriska museet. Där fanns några uppställda teleskop och flera personer kom och diskuterade och ställde frågor. Några hade också med egna teleskop för att få veta hur de skall sätta upp och ställa in dem. Klockan 19 anordnades två aktiviteter. Dels var det en kortkurs i Slottsskogsobservatoriet om astrogeografi hur man hittar fem olika objekt på natthimlen, dels en visning på klubbobservatoriet, den senare ställdes in på grund av dåligt väder.

10 10 STUDIEBESÖK HOS ASTRONOMISKA SÄLLSKAPET TYCHO BRAHE I OXIE Text från Peter Hemborg (något förkortad). Den 30:e september besökte GAK och nystartade Hvitfeldtskas Astronomiska Förening på Hvitfeldtska gymnasiet Tycho Brahe-sällskapet. Tillsammans var det runt 25 personer som träffades för att under lättsamma former lära känna varandra och våra respektive föreningar. Ulf R Johansson (bilden till vänster) hälsade oss välkomna och gav en beskrivning av verksamheten vid Tycho Braheobservatoriet. Både anläggning och framför allt den omfattande utåtriktade verksamheten mot barn och ungdom är imponerande. Vi tog plats i sköna röda stolar i observatoriets stora sal. Peter Hemborg (bild nedan) började med att säga "Hej, hej!", innan Ulf R berättade om Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och Tycho Braheobservatoriet. Peter H återkom därefter för att utveckla dagens innehåll. Mikael Anderlund berättade om observationsgruppens aktiviteter och Håkan B. kompletterade med att informera om teleskopgruppen. På det blev det sedan fika. I lilla salen hade det dukats upp med kaffe, te och läsk, bananer och fyra sorters kakor. Claes Göran Karlsson berättade om GAK:s historia och Göran Kajler berättade om GAK:s klubbobservatorium. Med från Göteborg fanns också tre medlemmar för Hvitfeldtskas Astronomiska Förening - ordföranden Elisabeth, Erik och Lisa. Elisabeth kom, på Ulf R:s uppmaning, fram och berättade om föreningen. Hvitfeldtska gymnasiet stöttar gärna föreningar som eleverna startar och det gällde även astronomiföreningen. Elisabeth kunde också avslöja att det finns långt framskrida planer på en nationell

11 11 sammanslutning för astronomiintresserade ungdomar. Det låter mycket spännande, och något vi ska hålla ögonen öppna på. Sista föredraget stod astropedagogen Peter Hemborg för. Han berättade om sällskapets barn- och skolaktiviteter - om Rymdungarna, om besök på observatoriet för skolklasserna och om besöken på skolor runt om i Skåne. Dagen i Oxie slutade med en sillsmörgås. Vi tackade varandra ordentligt, bockade och tog i hand, och var helt överens om att detta besök skulle vara början på något som ska fortsätta. Nästa möte med skåningarna är planerade att äga rum i Göteborg. Alla var eniga om att ett samarbete i sydvästra delen av landet borde fördjupas. Svenska Astronomiska Sällskapet grundades Dess syfte är att öka intresset för och sprida kunskapen om den astronomiska vetenskapen. Detta görs genom egen verksamhet och genom stöd till andras. Astronomisk Ungdom är Svenska Astronomiska Sällskapets officiella ungdomsförening. Tillsammans med vår moderorganisation och andra astronomiföreningar verkar vi för att främja astronomin i Sverige. TRÄFF UNDER STJÄRNORNA I MARIESTAD 2012 Ännu en TUS kunde avnjutas under några dagar i slutet av augusti, (24-25/8). Temat för träffen var solen och huvudföredraget var Solen i närbild. Detta intressanta föredrag hölls av Dan Kiselman, sekreterare i Svenska Astronomiska Sällskapet. Han berättade om det svenska solteleskopet på La Palma, ett teleskop i världsklass med bl.a. adaptiv optik och vakumteknik. Vi fick också se många imponerande bilder som var tagna därifrån. Ett annat fascinerande föredrag hölls av Anders Wettergren från Norrköping och handlade om ett besök på en astrocamp i Namibia som han hade gjort tillsammans med ett gäng likasinnade. Vi fick också höra ett intressant föredrag om kanalerna på Mars av Tomas Sandberg. Avslutningsvis fick vi också titta på vackra bilder av Venuspassagen tagna av Sture Ohlsson. I partytältet kunde man spana in AstroSwedens fina utbud samt göra ett och annat fynd på begagnat-marknaden.

12 12 En av de intressantare prylarna var ett litet Newtonteleskop i kartong som kunde köpas som byggsats för ca 275:- om jag minns rätt. Det hade en liten primärspegel på 6 cm diameter och 45 cm brännvidd. Linser till 2 okular ingår också (16x och 30x förstoring). Spegeln är sfäriskt slipad men hela konstruktionen ger ändå ett förvånansvärt bra resultat. Läs mer på följande länk astromedia.eu Senare på lördagskvällen dukades det upp till god supé. Här hölls bla. en prisutdelning för den tipspromenad som tidigare under dagen anordnats, också den med temat solen. GAK höll sig väl framme och Conny Jonsson knep 1:a platsen och Sven Göran Lätt kom trea. En av de trevligare aktiviteterna på ett starparty är observerandet. I år var vädret inte det bästa men det gick ändå att få några glimtar mellan molntussarna. På dagtid tittar man gärna runt bland de uppställda teleskopen och har man tur kan man förevisas en del måste-produkter. I Dalarana har man numera tillgång till ett av världens största trebenta stativ och fördelarna är ju uppenbara Göran Kajler

13 13 HÖGUPPLÖSTA BILDER AV SOLEN Fotograf: Jonas Grinde, Östersund Den översta bilden på den här sidan är inverterad. Jämför med den undre bilden. Fotografen har använt sig av ett solteleskop, en Coronado Solarmax II 90 DS. Den har han köpt av amatörastronomen Alessandro Bianconi på Sardinien. Kameran var en Basler Ace 1300 GM. En Celestron x2 Barlowlins användes vid båda bilderna. Bilden på jorden är inmonterad som en storleksjämförelse.

14 14 OCH VÄRLDEN, HON EXPANDERAR Mikael Ingemyr För länge sedan, sägs det, trodde man att Jorden var platt och att världen inte var större än de kontinenter och hav man då kände till. Senare utvecklades världsbilden till att Jorden faktiskt var rund och befann sig i centrum av ett system med solen och andra planeter i omloppsbana runt sig. Sen slog man fast, med vissa invändningar från katolska kyrkan bör tilläggas, att det i själva verket var Solen som befann sig i centrum av systemet och att Jorden bara var en planet bland alla andra som cirkulerade runt den. Man fann också att stjärnorna på himlen faktiskt är andra solar, precis som vår egen, fast på ofattbara avstånd. Den senaste utvecklingen av vår världsbild handlar om planeter kring dessa stjärnor där ute, de så kallade Exoplaneterna. Nog måste många i historien ha tänkt tanken att även de otaliga stjärnorna på himlen nog hyser planeter kring sig, i en numerär minst lika oerhörd som stjärnorna själva. Det skulle dock dröja till så sent som 1996 som två schweiziska astronomer, Michel Mayor och Didier Queloz, upptäckte en planet kring en sol-lik stjärna. Exoplaneten 51 Pegasi b, som den kom att benämnas, orsakade stor sensation inte bara inom astronomsamhället, utan självfallet även i samhället i stort. Denna upptäckt visade att även andra stjärnor kan ha planeter i omloppsbana och sedan denna första bekräftade observation har sökandet efter, och upptäckandet av, exoplaneter ökat exponentiellt. I skrivande stund har hela 778 st exoplaneter bekräftats, varav några kan ha egenskaper inte helt olik vår hemplanet, Jorden. Den allra senaste storsatsningen på området, rymdteleskopet Kepler, har rapporterat in exoplanetkandidater i storleksordningen tusental och det framtida europeiska rymdteleskopet GAIA utlovar nya exoplaneter i storleksordningen tiotusental. Vi har alltså minst sagt mycket att vänta inom området den närmaste framtiden. Upptäckten av planeter kring andra stjärnor är lika epokgörande som tidigare paradigmskiften, som den då i Nicolaus Copernicus initierade en förändring av dåvarande världsbild från geocentrisk till heliocentrisk. Kanske är det bara en tidsfråga innan vi finner en jordliknande exoplanet som uppvisar tydliga tecken på biologisk aktivitet. Det är som alltid en spännande tid vi lever i. This plot was retrieved from the Exoplanet Orbit Database and the Exoplanet Data Explorer at exoplanets.org, maintained by Dr. Jason Wright, Dr. Geoff Marcy, and the California Planet Survey consortium.

15 15 HOPFÄLLBART DOBSONTELESKOP Mikael Mårtensson (martenssonphoto.se) Tankarna på att bygga ett teleskop dök upp någon gång under våren Ursprungligen var idén att bygga ett litet 6 tums dobsonteleskop, som skulle kunna tas med som handbagage på flygplan. Istället blev det ett 8 tums f/4 dobsonteleskop som är lätt nog att ta med i bilen, men inte på ett flygplan. Teleskopet består av fyra delar som passar i varandra: sekundärburen går i primärlådan som går i "vaggan" som går i förvaringslådan- /markplattan. Det sätts ihop med 12 vingmuttrar fastlimmade i skruvar och tar ungefär 5 min att montera ihop. Fyra fyrkantiga aluminiumprofiler håller ihop sekundär- med primärspegelhållarna. I förvaringslådan finns det plats för vingmuttrar, ett cheshireokular och altitudledslagren. 10 mm plywood har använts till det mesta och allt är hopsatt med både plugg och lim. Gångjärnen och bärhandtagen har jag snidat av gran. Speglarna och spegelhållarna är köpta begagnat och ska ursprungligen komma från Coulter Optics.

16 16 När man använder teleskopet fungerar förvaringslådan som markplatta; man stänger locket, skruvar dit tre ben, vänder på lådan och lyfter dit vaggan. På undersidan av vaggan sitter tre glidlager av teflon och en rund pinne som passar i ett hål i förvaringslådan. Under förvaring och transport gör pinnen att vaggan sitter fast i förvaringslådan inifrån och när man använder teleskopet fungerar pinnen som azimutaxel. Teflonlager används som glidlager i både altitud- och azimutled. De glider helt enkelt mot lacken på teleskopet. Kollimering av sekundär- och primärspegeln ser via tre skruvar som man kommer åt när teleskopet är monterat. Fokuseraren är av typ "helical Crayford" och är svarvad i aluminium. Den består av två delar: en okularhållare och en ring. I ringen sitter två lutade kullagerpar och ett glidlager vilka är i kontakt med okularhållaren och gör att okularhållaren kan rotera in och ut.

17 NGC 7008, Fetus nebula eller på svenska, Fosternebulosan. exp tid 40:15:15:10 LRGB bin 2x2 teleskop GSO10"RC kamera ccd sxv-h18 tid kl 1:00-3:00 fotograf Bengt Svensson, Örkelljunga Se även: 17

18 18 DJURKRETSENS MYTER I den förra spalten slutade vi ju med de celesta tvillingarna Kastor och Polydekes. När vi fortsätter vår vandring längs zodiakens stjärnbilder stöter vi på den lilla och oansenliga Kräftan (Cancer). Kräftan fick spela en liten och tyvärr, föga ärorik roll i myterna om Herkules. Det var nämligen så att Herkules som ett av de tolv uppdrag han fått av Konung Augeias blivit beordrad att döda det fruktansvärda monstret, den Lerneiska Hydran. Hydran hade nio huvuden och högg man av ett så växte det ut två nya. Turligt nog hade Herkules sin trogne vän Aialos med sig och han tog en vedbrand och brände halsstumpen på efter varje huvud som vår superhjälte högg av. Gudamodern Hera som hatade Herkules eftersom han var ett av Zeus oäkta barn, såg varåt det lutade och sände då förstärkning till hydran i form av vår kräfta. Föga förvånande stampade helt enkelt Herkules på kräftan och dess saga på jordenv ar all. Hera hedrade dock den modiga lilla kräftan genom att placera den på stjärnhimlen. Vårnätter finner vi dess svaga stjärnor ganska högt i sydost. Kräftan är dock hemvist för en av himlens finaste öppna stjärnhopar. Det är Messier 44 som kan ses med blotta ögat som en svag dimfläck en mörk och månfri natt. Faktum är antikens människor använde M 44 för att spå väder. Såg man den så visste man att vädret skulle bli bra. Var den försvunnen förstod man att den täcktes av cirrusmoln som förebådade ett annalkande oväder. M 44 ligger ca 550 ljusår från jorden. I kikare eller ett litet teleskop kan mans e att en del stjärnor i hopen bildar fina trianglar av olika färgnyanser. Hopen kallas allmänt för Bikupan eller Åsnekrubban då två av Kräftans stjärnor kallas för norra och södra åsnan. Därefter är kommer det mäktiga Lejonet (leo) klättrandes upp ur dunklet i nordost. Stjärnbilden liknar faktiskt en lejonhanne liggandes till ro med framkroppen och manen höjda och en triangel av stjärnor som utgör bakkroppen. Framkroppen liknar ett bakvänt frågetecken. Lejonets hjärta är den blåvita stjärnan Regulus som betyder just Den lille konungen. I myternas värld var dock lejonet allt annat än fridsamt. Det kallades för det Nemeiska lejonet och hade klantat till det genom att trilla ner från månen till jorden där det härjade det grekiska landskapet. Som de första av sina tolv stordåd fick Herkules i uppdrag att döda lejonet. Problemet var bara att vår stora kissekatt var osårbar för vapen. Men Herkules gick helt resolut i clinch med lejonet och ströp det. Efter att ha flått det så tog han sedan lejonets skinn och draperade sig framgent i detta. Jungfrun (Virgo) är en långsträckt vårstjärnbild som man ljumma majnätter kan se behagfullt sträcka ut sig ganska lågt i sydost. I den finner vi första magnitud stjärnan Spica, en blåvit jättstjärna som till på köpet är en dubbelstjärna. Den ligger ca 200 ljusår

19 19 från vår jord. När du ser ljuset från den så hade nyss den blivande konung Karl XIV Johan tillträtt som landets kronprins. Svenska marinen hade också en klass av motortorpedbåtar uppkallad efter Spica. Jungfrun var enligt myten den grekiska skördegudinnan Demeter, en fridsam gudinna som älskade odlandet och människorna. Därför i den fjärran guldåldern levde hon mitt ibland oss. (Allt var bättre förr, även för de gamla grekerna). Människobarnen var dock ett eländigt släkte och under det följande, moraliska moraset, under silver och bronsåldrarna flydde Demeter till högt belägna berg för att slippa oss. Till slut, när tappet gått riktigt långt och människorna friskt slog ihjäl varandra stod gudinnan inte ut längre. Hon tog sin tillflykt till himlen där vi finner henne idag (eller rättare sagt inatt). Under Jungfrun sträcker sig för övrigt vår gamle bekanting Hydran ut sig. Hydran är så lång så man kan faktiskt iaktta den halva året lågt i söder. representera rättvisans vågskålar. Nästa månad ska vi avsluta zodiaken med de fem sista stjärnbilderna. Glöm nu inte att den 5-7 mars avhålls det tjugonde Värmland Star party i Lysvik. Amatörastronomer och allmänt rymdintresserade samlas på Berga Hembygdsgård för att lyssna till föredrag, se på stjärnorna och umgås. 20-årsjubileumet till ära uppträder på lördagen kl. 18. Arvika Slagverksensemble med den musikaliska multishowen Kosmiska Klangvärldar, egenhändig komposition. Känn er välkoman. Priset för en hel dags deltagande är humana femtio kronor. Jan Sandström Till slut kommer vi Vågen (Libra), en liten, ganska oansenlig stjärnbild som består av bara fyra ljussvaga stjärnor. Till på köpet är de svåra att observera från våra nordliga breddgrader. Vågen är den enda av zodiakens stjärnbilder som inte utgörs av ett levande väsen. Faktum är stjärnbilden fram till den romerska antiken utgjorde en del av Skorpionen (Scorpius), där Vågen utgjorde Skorpinonens klor. Romarna med sitt starka rättspatos delade dock upp Skorpionen och Vågen fick sägas

20 20 RECENSIONER ALLT MELLAN HIMMEL OCH JORD I den här högst läsvärda boken fortsätter docenten i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, tillika aktive amatörastronomen Johan Kärnfelt sina betraktelser över historien och formerna för svensk populärvetenskap i allmänhet och publik kunskapsbildning inom den astronomintresserade delen av svenska folket i synnerhet. År 2004 utkom han med den kritikerrosade boken Till stjärnorna där han på sätt och vis banade vägen för den här studien. Portalfigur i boken är en av svensk astronomis giganter genom tiderna, professor Knut Lundmark ( ). Han var en föregångare när det gällde att lösa gåtan med spiralnebulosorna som de kallades i början av 1900-talet. Var de närbelägna nebulosor i vår vintergata eller andra stjärnsystem (idag benämnda galaxer), miljontals ljusår bort. Knut Lundmark hävdade med emfas den senare ståndpunkten, faktiskt innan Edwin Hubble upptäckte de första cepheidvariablerna i Messier 31, Andromedagalaxen Men Lundmark var så mycket mer än en pionjär inom den internationella astronomin. På den tiden då media ägnade sig åt att försöka popularisera vetenskap och kunskap i största allmänhet istället för att som idag fördumma, så var Knut Lundmark en folkbildare av stora mått. Hans artiklar, radioprogram och föreläsningsturnéer fick verkligen svenska folket, både i palats och koja att engagera sig. Därtill uppmanande Lundmark folket till att aktivt ta del arbetet med att utöka kunskapen om universum genom att få svenska folket att sända honom där han tjänstgjorde vid den astronomiska institutionen vid Lunds universitet, observationer av olika fenomen, främst meteorer, och helst i standardiserad, kvantifierbar form. Eftersom Knut Lundmark var en samlare av gigantiska mått så är faktiskt det mesta av hans korrespondens idag bevarad. Och det är här Johan Kärnfelt kommer in i bilden. Han har gått igenom stora delar av den här korrespondensen och tidiga artiklar och radioprogram för att försöka förstå olika delar av den spretiga och kunskapstörstande publik som Lundmark appellerade till. Här finner man allt från aktiva amatörastronomer som ville göra en vetenskaplig insats till filosofiska och religiösa drömmare och en och annan privat teoribildare som läraren Arvid Grane som vi lär känna närmare i boken. Med både värme, kunskap och en godhjärtad humor samt diverse lagom akademiska ansatser för att utreda begreppen tar oss herr Kärnfelt oss med på en resa genom svenskt 20, 30 och 40-tal som idag i mycket har gått förlorat. Folkbildning var en viktig aspekt av byggandet av det svenska folkhemmet. Här kunde människor ur alla samhällsklasser och bakgrunder mötas och förkovra sig. Till på köpet i den här boken så lär man sig en hel del astronomi, ej att förglömma. Jag ser med stor tillförsikt fram emot fler bidrag från docent Kärnfelts tangentbord. Som ett litet tillägg vill jag nämna att Johan Kärnfelt i mars 2010 kommer att hålla föredrag på Värmland Star Party i Lysvik. Jan Sandström

21 21 Den spännande astronomin, Hans Thorgren Thelin Läromedel, Lidköping, 2011, ISBN , spiralbunden stående A5-format, 146 sidor. Den här lilla introduktionsboken till astronomi skriven av Hans Thorgren, fil mag i fysik och astronomi och med bakgrund som fysiklärare är just vad astronomintresserade i Sverige verkligen behöver just nu. Den är avsedd som för att användas vi gymnasieutbildningar, studiecirklar, kurser i astronomi och rent allmänt för den intresserade lekmannen och nybörjaren inom området. Tillsammans med Mikael Lerners populärt om astronomi, utgiven av Onsala Rymdobservatorium i en andra upplaga 2006 så är det de handledningar som idag står till buds för astronomiintresserade. Thorgrens bok är uppdelad på 26 korta kapitel, eller rättare sagt avsnitt som tar oss med allt längre ut i universum. Man kan säga att de 8 första avsnitten sätter oss in rent allmänt i baskunskaper som hur man hittar på himlavalvet, klockan, kikare och teleskop, avstånd i rymden, jordens rörelse, jorden och månen osv. Kapitel 9 handlar om solen, och därefter går vi utåt. Från kapitel 20 och framåt handlar det återigen om vår plats i universum livets utveckling, liv i universum, jordens atmosfär och växthuseffekten mm. Språket är hela tiden klart och pedagogiskt, i stort sett ingen matematik förekommer, men däremot ges det ibland exempel på uppgifter som man kana rbeta vidare på matematiskt. Här och där boken igenom dyker det upp frågor om texten, exempel på laborationer man kan göra och uppgifter osm man kan söka svar på nätet, något som borde tilltala yngre studerande. Bokens illustrationer är bra, men begränsas av naturliga skäl av bokens format. Fem bilagor avslutar boken: 1. Om stjärnors ljusstyrkor, 2. De ljusstarkaste stjärnorna på norra stjärnhimlen, 3. Några förutsättningar för livet på jorden, ett avsnitt som får en att reflektera en smula, 4. Svar till frågorna i boken, samt 5, fyra stjärnkartor av sedda för latitud 60+. Man ska kanske tillägga att kapitel 25 ger upplysningar om litteratur, webbadresser samt astronomiföreningar. Litteraturlistan kanske jag tycker är väl snålt tilltagen. Likaledes hade jag gärna sett en ordlista för astronomiska begrepp i boken. Men på det hela taget är detta en up to date bok som verkligen behövs i landet. Jan Sandström

22 22 Venuspassagen från Sjömanstornet. Här följer ytterligare bilder från venuspassagen, tagna av GAK:s ordförande Christian Vestergaard. Hans referat från aktiviteten fanns med i Aurora nr 3. Observationerna från Sjömanstornet vid Sjöfartsmuseet, vilket var det en publik observation i Slottsskogsobservatoriets regi, gjordes där av två anledningar. Det behövdes en fri horisont. Slottsskogsobservatoriet ligger absolut för lågt och omgivet av höga träd för att därifrån kunna genomföra observationer så nära horisonten. För att vi skulle kunna genomföra en "visning" med därtill kopplad undervisning behövdes ett slutet område. Totalt hade vi 46 föranmälda besökare. Visningsledare var Robin Kanthe och Gunnar Sporrong. De hade tagit med ett japantillverkat linsteleskop, som byggdes i slutet på sextiotalet, med god optik. Gunnar hade också tagit med sig sitt Coronado P.S.T solteleskop. Det blev stort intresse att föreviga passagen när molnen skingrades. Förutom kontrasten av planeten skönjdes även några solfläcksgrupper på projektionsskärmen.

23 23 GAK:s ordförande studerar passagen med mylarfiltrerade glasögon. En tornbesökare studerar Venuspassagen i Gunnars solteleskop. Sjömanshustrun på sin sockel tog nog också sig en titt på passagen.

24 24 Robin förklarar något för besökarna. Masthuggskyrkans klocktorn syns i bakgrunden. Fotograf: Kenneth Blomstedt, Eskilstuna Teleskop: Celestron Nextstar 6SE Kamera: Canon EOS 550D. VINTERSOLSTÅNDET inträffar i år den 21 december, kockan 12:11:21.