Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Relevanta dokument
Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Resultat från Krondroppsnätet

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Försurning. Johan Ahlström

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Krondroppsnätets roll i forskningen

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Markförsurning utveckling och status

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Uppdatering av M AGICbiblioteket:

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Bara naturlig försurning. Bilaga 9. Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning

Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län

RAPPORT. Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning

Återhämtning av försurad skogsmark med olika uttag av biomassa

Regional uppföljning av Bara naturlig försurning, (58)

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

1(55) Regional uppföljning av Bara naturlig försurning,

RAPPORT. Långsiktiga effekter av askåterföring på mark- och markvattenkemi i skog

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Försurning och övergödning i Skåne län

Försurning och övergödning i Skåne län

Tillståndet i skogsmiljön i Östergötland

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2012

KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar för regional och nationell övervakning. Förslag till Program

Underlag askåterföring

Försurning och övergödning i Blekinge län

Regional årlig uppföljning av Bara naturlig försurning, november 2018

Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Nytt från Naturvårdsverket

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Skåne län mätningar och modellering. För Skånes Luftvårdsförbund

Försurning och övergödning i Stockholms län

Försurning och övergödning i Stockholms län

Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Försurning och övergödning i Västra Götalands län

Försurning och övergödning i Västra Götalands län

Tillståndet i skogsmiljön i Örebro län

Modellering som verktyg vid miljöbedömning för uttag av skogsbränslen

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige mätningar och modellering

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

Försurning och övergödning i Västmanlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län

Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län

Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län

För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Örebro län Resultat till och med september 2007

Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län

2.1 Miljöproblem Försurning

Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län

Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Halland län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Försurning och övergödning i Kalmar län

Försurning och övergödning i Kalmar län

Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län

Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län

Försurning och övergödning i Kronobergs län

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län

Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län

Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering. För Kalmar läns Luftvårdsförbund

Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Östergötlands län mätningar och modellering. För Östergötlands Luftvårdsförbund

Tillståndet i skogsmiljön i Örebro län

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

Transkript:

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Cecilia Akselsson, Lunds universitet QWARTS

Upplägg -Miljömålet Bara naturlig försurning: Hur går det? -Vittringens roll i återhämtning från försurning -Kan ökad vittring vid ökad temperatur motverka försurning vid helträdsuttag? -Osäkerheter: Vad vet vi och vad vet vi inte? -Slutsatser

Svavelnedfallet har minskat kraftigt 1992 1996 2002 2007 2012 S dep exkl. havssalt kg/ha/år (Baserat på data från Krondroppsnätet. Modifierad från Pihl Karlsson m fl, 2011, Env. Poll.)

men effekterna finns kvar i mark och vatten - 10% av Sveriges sjöar och 20% av skogsmarken bedöms försurade - I sydvästra Sverige är 50% av sjöarna och skogsmarken försurade - 200 miljoner kronor läggs på kalkning av sjöar varje år ANC i markvatten, median 2010-2012, mekv/l -Mätningar och modellering visar att återhämtningen går långsamt (Baserat på data från Krondroppsnätet)

Hur påverkas marken av försurande nedfall: Vätejoner byter ut baskatjoner (Ca, Mg, K, Na) (Från www.capensis.se)

Hur påverkas marken av ökat uttag av biomassa? H + Ca 2+ Mg 2+ H + H + H + K + H+

Vittringens roll för för återhämtning från försurning Nedfall Förluster via skörd = tillförsel - förluster Vittring Utlakning Helträdsuttag ökar förlusterna Kan ökad vittring vid ökad temperatur motverka det?

Modellering av vittring PROFILE-modellen

Temperaturer nu och 2050 Nu 2050 (Data från SMHI, baserat på HADLEY-modellen, HADCM3 A1B-ref)

Vittring (Ca, Mg, K, Na) nu och 2050 Nu 2050 mekv/m 2 /år (Modifierad från Akselsson, Olsson, Belyazid, manuskript)

Förluster via skörd (Ca, Mg, K, Na): uttag av stam samt stam+grot Stam Stam+grot mekv/m 2 /år (Modifierad från Akselsson, Olsson, Belyazid, manuskript)

Vittring - förluster vid skörd Stam, dagens temp. Stam+grot dagens temp Stam+grot temp 2050 Vittring av baskatjoner förluster vid skörd mekv/m 2 /år (Modifierad från Akselsson, Olsson, Belyazid, manuskript)

Osäkerheter: Vad vet vi, och vad vet vi inte Vi har goda kunskaper om: -storleksordning på vittringen under svenska förhållanden -att grot-uttag innebär att mer baskatjoner förs bort -att grot-uttag påverkar vittringshastigheten -att grot-uttag ändå innebär en nettoförlust från systemet Vi behöver mer kunskap om: -variationen hos vittringen i tid och rum -hur mycket vittringen kan öka vid ökade baskatjonförluster -hur nettoförlusterna fördelar sig mellan träd, mark & vatten -hur bra träden är på att ta upp näringsämnen på olika djup

Slutsatser -Uttag av grot ökar förlusterna av baskatjoner mycket, speciellt i södra Sverige -Ökad vittring pga ökad temperatur kan inte motverka förlusterna i södra och mellersta Sverige, men i norra -Andra faktorer påverkar också vittring, dynamisk modellering behövs för att komma åt det -Uttag av grot utan att återföra näringsämnen kommer att inverka på försurningsstatus och återhämtning, framför allt i söder. -Vi har goda kunskaper om vittring men det finns fortfarande osäkerheter. Mycket arbete pågår

Tack! cecilia.akselsson@nateko.lu.se