Kollektivavtal för kontorsarbete inom skogsbranschen

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

Kollektivavtal för kontorsarbete inom skogsbranschen 1.3.2012 31.3.2014 Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA Arbetsgivarföreningen för Landsbygdsnäringar och rådgivning Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty

Innehållsförteckning 1 Avtalets tillämpningsområde... 1 2 Anställningsförhållande... 1 3 Lönesättning... 1 4 Nytt lönesystem... 2 5 Individuell lönedel... 2 6 Ersättning för resekostnader... 3 7 Lön för sjukdomstid... 3 8 Moderskaps- och föräldraledighet... 5 9 Förmåner och ersättningar för inkomstbortfall enligt sjukförsäkringslagen... 5 10 Arbetstid... 5 11 Veckovila... 6 12 Daglig vilotid... 6 13 Arbetstiden i merarbete... 6 14 Övertidsarbete... 7 15 Avvikelser från ordinarie arbetstid... 7 16 Söndagsersättning... 8 17 Beräkning av timlön och månadslönens divisor... 8 18 Utjämning av arbetstid... 8 19 Flexibel arbetstid... 8 20 Mertidsersättning... 8 21 Semester... 9 22 Rätt till semester och frånvaro... 9 23 Semesterdagar... 11 24 Anställningsförhållandets kontinuitet... 11 25 Semestertid... 11 26 Periodisering och förskjutning av semester... 12 27 Semesterplan... 13 28 Sparande av semester... 13

29 Vintersemesterförlängning... 14 30 Semesterersättning vid fortsatt anställningsförhållande... 15 31 Semesterersättning eller semester när anställningsförhållandet upphör... 15 32 Fastställande av semesterersättning... 16 33 Semesterpenning... 16 34 Avvikelser från kollektivavtalet... 17 35 Förtroendemännen... 18 36 Deltagande i organisationsverksamhet... 18 37 Utbildningsverksamhet... 18 38 Grupplivförsäkring... 18 39 Förhandlingsordning... 18 40 Arbetsfred... 19 41 Avtalets giltighet och uppsägning... 19 Kompetensbedömning... 25 Avtal om uppbörden av medlemsavgifter till fackföreningar... 26 Förtroendemannaavtal... 33 Samarbetsavtal... 37 Protokoll över verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd... 41

För kontorsanställda på Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och vid Finlands skogscentral Kollektivavtal 1 Avtalets tillämpningsområde 1. Avtalet binder som avtalsparter Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och Finlands skogscentral som är dess medlemmar samt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf:s medlemsföreningar och deras kontorsanställda medlemmar. 2. Bestämmelserna i avtalet tillämpas på anställningsförhållanden mellan skogscentralen och skogsbrukets utvecklingscentral och tjänstemän som är medlemmar i en ovan nämnd tjänstemannaförening eller i en av dess medlemsföreningar. 3. Avtalet gäller inte personer som är anställda för en viss uppgift eller för viss tid, om anställningsförhållandet inte har fortgått längre än fyra månader. Om arbetsavtalet emellertid har ingåtts för viss tid och detta upprepar sig, omfattas tjänstemannen av detta avtal genast efter att anställningsförhållandet i en eller flera delar har fortgått i fyra månader. 4. En eventuell meningsskiljaktighet om avtalets tillämpningsområde avgörs i förhandlingar mellan avtalsparterna. 2 Anställningsförhållande 1. Arbetsgivaren har rätt att planera och organisera arbetet, leda och övervaka arbetet samt anställa och säga upp tjänstemän. 3 Lönesättning 1. Tjänstemannens lön fastställs som månadslön, om man genom arbetsavtal inte avtalar om en annan lönebestämningsperiod. Man kan genom arbetsavtal avtala om en annan bestämningsperiod om anställningsförhållandets korta längd, arbetets ackordskaraktär, avvikande arbetstidsarrangemang eller motsvarande orsak det förutsätter. 2. Tjänstemannens lön betalas så att tjänstemannen har den till sitt förfogande senast den 15 dagen i kalendermånaden, om man inte 1

enligt 1 mom. har avtalat om en annan lönebestämningsperiod och en annan tidpunkt för betalning. 3. Till en tjänsteman som arbetstagaren beordrat att vid sidan om den egna tjänsten sköta en annan uppgift betalas hela lönen för huvudsyssla och därtill minst 10 % och högst 35 % av tjänstemannens personliga lön. Ifall uppgiften i vilken man vikarierar är mera krävande än den egna tjänsten fastställs den ovan nämnda ersättningen (10 35%) enligt den mera krävande uppgiften under vikariatstiden. Ersättning betalas inte för ett semestervikariat, om det inte är fråga om ett oavbrutet semestervikariat på över 4 veckor. Då betalas ersättning för hela vikariatstiden. Ersättningen liksom övriga frågor kring arbetsvillkor ska avtalas innan vikariatet inleds. 4 Nytt lönesystem Det nya lönesystemet baserar sig på en s.k. lönevågsmodell, dvs. på poängsättning och svårighetsklassificering enligt värderingen av uppgifternas svårighetsgrad. Målet för förnyelsen är att man betalar lika lön för utförandet av en uppgift i samma svårighetsklass på samma nivå. Bilaga 1, Poängsättning enligt lönevåg Bilaga 2, Grundlöner för lönegrupper jämte poänggränser Till en tjänsteman kan betalas resultatpremier på basis av ett gott resultat vid en skogscentral eller vid verksamhetsenheten eller på basis av tjänstemannens eget goda resultat. Betalningsgrunderna ska behandlas på förhand med iakttagande av principerna i samarbetslagen. Förutsättningarna för betalning granskas årligen i samband med bokslutsförfarandet. Arbetsgivaren är skyldig att betala den gällande tilläggspensionsavgiften enligt Eläke-Tapio. 5 Individuell lönedel 1. Utöver lönen enligt uppgiftens svårighetsgrad kan till tjänstemannen betalas en personlig lönedel. 2. Arbetsgivaren bestämmer om betalningen av den individuella lönedelen. 2

3. Personalen har rätt att lokalt påverka grunderna för betalning av personliga lönedel. Principerna utreds i ett samarbetsförfarande mellan arbetsgivaren och personalen. Arbetsgivaren har emellertid den slutgiltiga beslutanderätten i fråga om principerna. 4. Vid fastställande av personlig lönedel beaktas bland annat tjänstemannens yrkesutbildning, arbetserfarenhet, övriga personliga kompetens och slutliga arbetsprestation. 5. Med ovan nämnd övrig personlig kompetens avses bland annat personens yrkesmässiga mångsidighet, utvecklingsförmåga och påvisad ansvarsfullhet i arbetsuppgifterna. 6. Den slutliga arbetsprestationen värderas förhållande till de mål som man ställt upp i samtal mellan förmannen och den anställda genom att man samtidigt beaktar arbetsprestationernas genomsnittliga nivå i förhållande till övriga tjänstemän som utför motsvarande uppgifter. Bedömningen av arbetsprestationen förutsätter samtal mellan förmannen och tjänstemannen om hur de uppställda målen har nåtts. 6 Ersättning för resekostnader 1. Till en tjänsteman betalas ersättning för sådana kostnader som resor i anknytning till arbetsuppgifterna medför enligt det bifogade resereglementet. 2. Arbetsresorna ska företas ändamålsenligt på det billigaste resesättet. Vid valet av resesätt ska speciellt tjänstemannens möjligheter att åka tillsammans med andra tjänstemän eller arbetstagare beaktas. 7 Lön för sjukdomstid 1. Till en tjänsteman som på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall är frånvarande från arbetet betalas lön under den tid avbrottet i arbetet varar enligt följande: Om anställningsförhållandet före arbetsoförmågan började har fortgått under fem år, har tjänstemannen rätt att få sin lön för två månader. Om anställningsförhållandet före arbetsoförmågan började har fortgått minst fem år, har tjänstemannen rätt att få sin lön för tre månader. 2. Om en tjänsteman på grund av sjukdom eller olycksfall är frånvarande från arbetet oftare än en gång under kalenderåret är han eller hon berättigad till den lön som avses i punkt 1 för sammanlagt 3

högst den nämnda tiden. Ifall sjukledigheten fortsätter över årsskiftet omfattar rätten till lön för sjuktid för denna sjukdom högst 60/90 kalenderdagar. Rätt till ny lön för sjuktid börjar efter att tjänstemannen, efter att ha tillfrisknat och återvänt till arbetet, är frånvarande från arbetet på grund av en arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall. Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar efter att ha återvänt till arbetet, beräknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön som om det var fråga om en enhetlig sjukledighetsperiod. Tjänstemannen har emellertid rätt att få lön för 14 kalenderdagar i varje nytt sjukfrånvarofall. 3. Om arbetsoförmågan orsakats av våld som tjänstemannen på grund av sina uppgifter har utsatts för, har tjänstemannen rätt att få sin lön för 12 månader. 4. En tjänsteman som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om detta, liksom om när hindret uppskattas upphöra. Tjänstemannen är skyldig att på begäran lämna ett läkarintyg om sin arbetsoförmåga, liksom alltid när arbetsoförmågan fortsätter längre än tre dagar. 5. Om en tjänsteman när han eller hon har ingått arbetsavtalet avsiktligt har hemlighållit sin sjukdom för arbetsgivaren, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sådan sjuktid. 6. Tjänstemannen är inte berättigad till lön för sjuktid om han själv avsiktligt har vållat sjukdomen, felet eller skadan eller hindrat tillfrisknandet eller om hans eller hennes grova oaktsamhet väsentligt har bidragit till att sjukdomen, felet eller skadan har uppstått eller hindrat tillfrisknandet. 7. Tjänstemannen har rätt att få lön för en frånvaro på högst tre dagar när frånvaron orsakas av att tjänstemannens barn under tio år eller ett handikappat barn eller ett annat barn under tio år som är fast bosatt i tjänstemannens hem plötsligt insjuknar för att barnet ska kunna vårdas eller för att vården ska kunna arrangeras. En förutsättning är att barnets båda vårdnadshavare förvärvsarbetar och att ingen av vårdnadshavarna samtidigt utnyttjar motsvarande rätt till frånvaro. 8. Även de permitterade ges motsvarande rätt till den företagshälsovård som arbetsgivaren arrangerar. 4

8 Moderskaps- och föräldraledighet 1. En kvinnlig tjänsteman ges som moderskaps- eller föräldraledighet den tid under vilken hon enligt sjukförsäkringslagen anses vara berättigad till moderskaps- och föräldrapenning. Under moderskapsledigheten betalas tjänstemannen lön för tre månader. 2. En förutsättning för lönebetalningen är att tjänstemannens anställningsförhållande har fortgått i minst sex månader före den beräknade nedkomsten. 3. Faderns rätt till faderskapsledighet liksom tjänstemannens rätt till särskild moderskaps-, moderskaps- och föräldraledighet i övrigt fastställs enligt arbetsavtalslagen. 9 Förmåner och ersättningar för inkomstbortfall enligt sjukförsäkringslagen 1. Tjänstemannens rätt till dag- eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen för sjuktid och moderskapsledighet övergår på arbetsgivaren till den del beloppet på dag- eller moderskapspenningen inte överskrider beloppet på den lön tjänstemannen får för samma tid. 2. Om dag- eller moderskapspenning inte betalas på grund av orsaker som beror på tjänstemannen själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad tjänstemannen enligt sjukförsäkringslagen hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra den del som på grund av tjänstemannens försummelse inte har betalats. 3. Då tjänstemannen på grund av samma arbetsoförmåga får ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om pension för arbetstagare eller den trafikförsäkring som arbetsgivaren har bekostat, avdras ersättningen från den lön för sjuktid som betalas för samma tid. 10 Arbetstid 1. Den ordinarie arbetstiden är 7 timmar 15 minuter per dygn och 36 timmar 15 minuter per vecka. 2. En arbetsvecka omfattar fem arbetsdagar. 3. Avvikande från punkt 2 är antalet arbetsdagar mindre än fem under de arbetsveckor i vilka ingår långfredag, annandag påsk, Kristi 5

himmelsfärdsdag eller midsommarafton eller nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul som infaller på någon annan dag än på lördag eller söndag. I detta fall är arbetsveckan 7 timmar 15 minuter kortare än arbetsveckan i punkt 1 beroende på huruvida i arbetsveckan ingår en, två eller tre av ovan nämnda söckenhelger eller helgaftnar. 4. Som arbetstid räknas tiden använd för arbetet. Som arbetstid räknas även den tid som åtgår till att man flyttar sig eller transporteras från en avfärdsplats som arbetsgivaren anvisat till den plats där arbetet egentligen ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen. Arbetsveckan inleds på måndag kl. 5. Arbetsveckan inleds på måndag kl. 00 Dygnet börjar kl. 00, om man inte avtalat om att det börjar samtidigt när tjänstemannen regelbundet ska komma till arbetet. 11 Veckovila 1. En tjänsteman ska för söndagen ges en oavbruten veckovila på minst 35 timmar. Veckovilan kan emellertid ges vid en annan tidpunkt under veckan, om arbetet på grund av dess karaktär utförs samtliga veckodagar. 2. Från punkt 1 kan avvikas vid nödarbete eller om tjänstemannen tillfälligt behövs i arbetet under sin veckovila för att trygga arbetets regelbundna förlopp på arbetsplatsen. 3. I regel har tjänstemannen två veckovilodagar i en följd så att den ena veckovilodagen är lördag, såvitt detta med tanke på organisering av arbeten är möjligt. 12 Daglig vilotid 1. Den dagliga vilotiden kan vid behov förkortas till 30 minuter. 2. Om tjänstemannen har rätt och verklig möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen, räknas vilotiden inte som arbetstid. 13 Arbetstiden i merarbete 1. Skillnaden mellan den ordinarie arbetstiden per dygn på 7 timmar 15 minuter och 8 timmar samt skillnaden mellan den ordinarie 6

arbetstiden per vecka på 36 timmar 15 minuter och 40 timmar ersätts genom att tjänstemannen ges motsvarande ledighet. 2. Ledigheten ges under den kalendermånad som följer efter merarbetet, om inte annat avtalas. Om ledigheten inte kan arrangeras, betalas till tjänstemannen i ersättning enkel timlön. 3. Om merarbete utförs under en sådan vecka under vilken en eller flera av de dagar som uppräknas i 10 punkt 3 infaller, sänks tröskeln för merarbetet per vecka vid beräkning av mängden merarbete att motsvaraantalet arbetsdagar. 14 Övertidsarbete 1. Övertidsarbete utförs endast om man avtalat om det. 2. När arbetstiden per dygn överskrider 8 timmar betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %. 3. När arbetstiden per vecka överskrider 40 timmar betalas för de 8 första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %. 4. Om arbetsgivaren och tjänstemannen avtalar om det kan övertidsarbetet ersätts genom att tjänstemannen ges ledighet. Ledighet ges lika mycket som man utfört övertidsarbete utökad med de förhöjningar som avses i 2 och 3 mom. 15 Avvikelser från ordinarie arbetstid 1. Genom ett lokalt avtal kan man avvika från bestämmelserna i 10 så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt kan uppgå till 36 timmar 15 minuter per vecka. Den ordinarie arbetstiden får fortfarande inte överskrida 10 timmar per dygn och 48 timmar per vecka. 2. Arbetstiden ska utjämnas till i genomsnitt 36 timmar 15 minuter inom en period på sex månader från och med periodens början. 3. Om arbetstiden per dygn överskrider 10 timmar eller arbetstiden per vecka 48 timmar under utjämningsperioden, iakttas vid beräkning av övertidsersättningar beträffande de timmar som överskrider dessa gränser till tillämpliga delar bestämmelserna i 14. 7

16 Söndagsersättning 1. För arbete som utförs på söndag eller en annan kyrklig högtidsdag samt på självständighetsdagen och första maj under tiden mellan kl. 00.00 och 24.00 betalas i ersättning för söndagsarbete ersättning per timme som motsvarar den enkla timlönen. 2. Om söndagsarbetet är övertidsarbete, ska för det dessutom betalas en ersättning enligt 14 som beräknas på tjänstemannens oförhöjda lön. 17 Beräkning av timlön och månadslönens divisor Den enkla timlönen som utgör grunden för de ersättningar och tillägg som avses i 14 16 beräknas så att tjänstemannens personliga, ordinarie månadslön divideras med talet 150. Daglönen beräknas genom att månadslönen divideras med talet 21. 18 Utjämning av arbetstid De timmar och minuter som utgör grunden för ersättningar och tillägg utjämnas till fulla timmar per lönebetalningsperiod med hjälp av en utjämnande klassificering. 19 Flexibel arbetstid Om man på arbetsplatsen tillämpar flexibel arbetstid, beaktas inte den tid som tjänstemannen på eget initiativ arbetat inom ramen för flexgränserna eller genom att förkorta rekreationspausen vid beräkning av den tid som berättigar till ersättningar och tillägg. 20 Mertidsersättning 1. För utfört merarbete betalas ersättning i form av ledighet eller pengar. Arbetsgivaren meddelar om ersättningsformen senast under följande kalendermånad efter merarbetet. Ersättning som betalas som penningersättning ska betalas under den nästföljande kalendermånaden. 2. Ersättning för merarbete betalas inte om premie eller ersättning för skötseln av en annan tjänst vid sidan om den egna tjänsten eller annan särskild premie eller ersättning betalas för samma tid. 8

21 Semester 1. Tjänstemannen får ordinarie semester: a) två vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad, b) två och en halv vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad om hans eller hennes anställningsförhållande före utgången av mars månad under semester året oavbrutet har fortgått i minst ett år, c) tre vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad om hans eller hennes anställningsförhållande före utgången av mars månad under semesteråret oavbrutet har fortgått i minst femton år. 2. Om vid beräkning av semester eller semesterförlängning antalet semesterdagar inte blir ett heltal, ges denna del av dagen som en full semesterdag. 3. Till tjänstemannen betalas hans eller hennes personliga lön under semestern. 22 Rätt till semester och frånvaro 1. Grunden för fastställande av semester utgörs av semesterkvalifikationsåret, som är den tidsperiod på tolv månader som upphör i slutet av mars månad före semesterperioden. Som en full semesterkvalifikationsmånad anses en sådan månad under semesterkvalifikationsåret under vilken tjänstemannen varit anställd i minst aderton kalenderdagar. 2. Som tjänstemannens dagar i tjänsten räknas samtliga andra kalenderdagar under pågående tjänsteförhållande utom de under vilka tjänstemannen har varit befriad från tjänsten eller annars frånvarande på grund av en annan orsak än den som anges i 3 mom. 3. Som likställd med dagar i tjänsten anses när semesterns längd fastställs även semester och frånvaro a) på grund av att arbetsgivarens övriga tjänstemän har semester; b) under sjukledighet med lön som getts till följd av sjukdom eller olycksfall; 9

c) tjänstemannens frånvaro på grund av särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller tjänstemannens frånvaro på grund av föräldraledighet i samband med adoption, samtliga frånvaron som nämns i denna punkt för den tid som särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen anses tillfalla tjänstemannen, förutsatt att tjänstemannen på begäran företer en utredning om betald föräldrapenning under föräldraledigheten. d) på grund av reservövningar eller extra tjänstgöring eller som kommenderad till försvarskurser, befolkningsskyddsutbildning eller - tjänstgöring eller frånvaro till följd av tjänstgöring vid den finska övervakningsstyrkan eller för utbildning i Finland för den nämnda styrkan eller för beredskapsstyrkan eller på grund av kommendering till uppgifter inom katastrofhjälp i Röda Korsets tjänst; e) på grund av ett sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller på grund av att han eller hon hörs som vittne, vilket han eller hon enligt lagen inte har haft rätt att avsäga sig eller vilket man endast kunde ha avsagt sig av ett särskilt skäl som anges i lagen. f) på grund av deltagande i sådana lärokurser som arbetsgivaren ordnat eller anvisat för vilka man har betalat lön; g) på grund av en läkarundersökning som avses i lagen om företagshälsovård (1383/01) eller som arbetsgivaren förordnat eller med anledning av sjukdom eller olycksfall; h) på grund av en myndighets förordnande i syfte att förhindra att en sjukdom sprids; i) på grund av permittering, dock högst för 30 dagar åt gången; j) av annan orsak, om arbetsgivaren med stöd av lag eller avtal har varit skyldig att trots frånvaro betala lön till tjänstemannen; k) på grund av förkortning av arbetsveckor motsvarande permitteringen eller på grund av ett annat motsvarande arbetsarrangemang, dock högst för sex månader åt gången. När ett sådant arbetstidsarrangemang utan avbrott fortsätter efter utgången av semesterkvalifikationsåret räknas en ny period på sex månader från ingången av följande semesterkvalifikationsår; l) på grund av studieledighet som avses i lagen om studieledighet, dock högst för 30 dagar under 10

semesterkvalifikationsåret om tjänstemannen omedelbart efter studieledigheten har återvänt till det arbete som arbetsgivaren anvisat till honom eller henne; m) på grund av deltagande i en teoretisk utbildning som fastställs i lagen och som förutsätts av ett gällande läroavtal, samt n) med arbetsgivarens samtycke på grund av deltagande i en utbildning som arbetet förutsätter eller en annan utbildning som kollektivavtalsparterna har godkänt, dock så att man åt gången endast kan räkna 30 dagar som likställda med arbetade dagar; o) på grund av medicinsk rehabilitering när en läkare ordinerar att den ges i en rehabiliteringsinrättning till följd av yrkessjukdom eller olycksfall i arbetet, dock inte mer än för sammanlagt 75 dagar under semesterkvalifikationsåret, dock så att om ett sådant hinder utan avbrott fortsätter efter utgången av semesterkvalifikationsåret anses beträffande rehabiliteringstiden sammanlagt höst 75 dagar som jämställda med dagar i tjänsten. 4. Tjänstemannen ges en ledig dag med lön på hans eller hennes egen vigseldag samt när han eller hon fyller 50 eller 60 år, då dessa dagar infaller på tjänstemannens arbetsdag. 23 Semesterdagar 1. Självständighetsdagen, jul- eller midsommarafton, påskafton eller första maj anses inte som vardagar vid tillämpning av detta avtal. 2. Utan tjänstemannens samtycke får man inte bestämma att semestern eller en del av den börjar på tjänstemannens lediga dag, om detta skulle medföra att antalet semesterdagar minskar. 24 Anställningsförhållandets kontinuitet 1. Om ett anställningsförhållande som berättigar till semester inte avbryts, avbryter inte heller frånvaro från arbetet utan lön anställningsförhållandets kontinuitet som utgör en förutsättning för semestern. 25 Semestertid 1. Den ordinarie semestern ges vid en av arbetsgivaren bestämd tidpunkt under semesterperioden, som omfattar tiden mellan den 2 maj och den 30 september, inklusive dessa dagar. 11

2. Den ordinarie semestern kan med tjänstemannens samtycke även ges under en övrig tid under samma semesterår än under den tid som nämns i 1 mom. eller förskjutas så att den ges före den 1 maj följande år. 3. Semester kan förläggas även till tiden mellan den 1 januari och den 1 april av semesteråret. Då får tjänstemannen emellertid inte en längre semester än den som han eller hon fram till tidpunkten för semesterns början har intjänat. 26 Periodisering och förskjutning av semester 1. Semestrar som avses ovan 25 1 och 2 mom. ska vara oavbrutna. Arbetsgivaren har emellertid rätt, då det med tanke på att hålla arbetet igång anses vara nödvändigt och då tjänstemannen ger sitt samtycke därtill, att ge den del av semestern som överskrider tolv vardagar i en eller flera delar. Den del av semestern som överskrider 24 vardagar kan indelas endast med tjänstemannens samtycke. Med tjänstemannens samtycke får arbetsgivaren vid säsongartat arbete ytterligare ge den del av semestern som överskrider sex vardagar separat i en eller flera delar. Utan arbetstagarens samtycke får en semesterdel på tre vardagar eller mindre inte ges så att semesterdagen skulle infalla på arbetstagarens lediga dag enligt arbetstidsschemat. 2. För tjänstemän som regelbundet iakttar en arbetsvecka på fem dagar så att lördagarna och söndagarna är lediga, beräknas antalet semesterdagar beträffande sådana semestrar som ges i fulla kalenderveckor enligt de vardagar som ingår i dessa veckor. För ofullständiga kalenderveckors och enskilda semesterdagars del fastställs per varje fem dagar som består av sådana dagar dessutom en ledig vardagslördag som semesterdag. 3. Om tjänstemannen vid semesterns eller semesterdelens början är arbetsoförmögen till följd av sjukdom, nedkomst eller olycksfall, ska semestern förskjutas till en senare tidpunkt om tjänstemannen begär detta. 4. Tjänstemannen har motsvarande rätt till förskjutning av semester eller en del av den, om man redan vid semesterns eller semesterdelens början vet att tjänstemannen under semestern får sådan sjukvård ellen annan motsvarande vård under vilken han eller hon är arbetsoförmögen. 12

5. Om en kvinnlig tjänsteman vid semesterns eller semesterdelens början är frånvarande från arbetet på grund av särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldraledighet eller en manlig tjänsteman är frånvarande från arbetet på grund av faderskaps- eller föräldraledighet eller om en tjänsteman i samband med adoption är frånvarande från arbetet på grund av föräldraledighet, ska semestern förskjutas till en senare tidpunkt för en sådan tid för vilken man enligt sjukförsäkringslagen är berättigad till särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. 6. Tjänstemannen har motsvarande rätt att förskjuta semestern eller en del av den om man vid semesterns eller semesterdelens början vet att en kvinnlig tjänsteman kommer att vara frånvarande från arbetet på grund av adoption och att en manlig tjänsteman kommer att vara frånvarande från arbetet i samband med barnets födelse eller på grund av föräldraledighet eller föräldraledighet till följd av adoption. 7. Om tjänstemannens arbetsoförmåga till följd av sjukdom, nedkomst eller olycksfall börjar under semestern och fortsätter utan avbrott i över sju dagar, ska den del av tiden med arbetsoförmåga som överskrider denna tid inte räknas som semester om tjänstemannen utan obefogat dröjsmål begär om detta. Tjänstemannen är skyldig att på arbetsgivarens begäran förete ett läkarintyg eller en annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga. 27 Semesterplan 1. Semestrarna fastställs i enlighet med en plan som görs upp på förhand. Innan planen fastställs ska tjänstemannen reserveras möjlighet att bli hörd. 2. Tidpunkten för semestern ska delges den vederbörande, såvitt möjligt, en månad och minst två veckor innan semestern inleds. 28 Sparande av semester 1. Trots det som bestäms i 25 kan tjänstemannen, om det inte existerar ett särskilt vägande hinder för detta, spara en del av sina ordinarie semesterdagar per år för att ta ut dem under följande semesterperiod eller därefter som sparad ledighet. 2. Genom avtal kan man antingen helt eller delvis spara den del av den ordinarie semestern som överskrider aderton dagar. 13

3. Arbetsgivaren och tjänstemannen gör i samråd upp en plan över sparandet och hur den sparade ledigheten tas ut innan sparandet inleds. 4. Den sparade ledigheten ges vid de tidpunkter som arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om senast inom fem år efter det att det semesterår under vilket ledigheten hade sparats upphörde. 5. Angående rätten till att förskjuta tidpunkten för sparad ledighet och semesterlönen under den sparade ledigheten gäller på motsvarande sätt det som man avtalat om i 26 3 7 mom. och i 21 punkt 3 i kollektivavtalet. Vid anställningsförhållandets upphörande ska man betala ersättning för outtagen sparad ledighet i enlighet med det som avtalats i 31 och 32. När anställningsförhållandet ändras till deltidsanställning eller när tjänstemannen permitteras tills vidare har tjänstemannen rätt att få ersättning för den outtagna sparade ledigheten i enlighet med det som avtalats i 31 och 32. 29 Vintersemesterförlängning 1. Om en annan del av semestern som fastställs i enlighet med 21 1 mom. punkt a och b än den som hör till sparad ledighet tas ut under en annan tid än under semesterperioden, ges semestern för denna del förlängd med hälften, dock högst med hälften av hela semesterns längd och så att förlängningen i fråga om semester enligt punkt b omfattar högst sex vardagar. 2. Om högst trettiofyra vardagar av den semester som fastställs i enlighet med 21 1 mom. punkt c tas ut under semesterperioden ges semestern förlängd med nio vardagar till en sådan tjänsteman som är berättigad till semester för tolv semesterkvalifikationsmånader. Om tjänstemannen sparar en del av de ordinarie semesterdagarna för att tas ut som sparad ledighet minskas det ovan nämnda maximiantalet på trettiofyra dagar i motsvarande mån. Ifall en tjänsteman inte enligt den nämnda punkten har rätt till semester för tolv semesterkvalifikationsmånader men emellertid för minst sju månader ges semestern förlängd med fem vardagar, om minst tre fjärdedelar av den ordinarie semestern, frånräknat antalet sparade semesterdagar, tas ut under semesterperioden. 3. Om man på grund av ett avbrott i arbetet inte har kunnat ta ut semestern under semesterperioden eller om anställningsförhållandet avbryts innan semesterperioden inleds eller om den inleds efter 14

föregående semesterperiod är den vederbörande inte berättigad till semesterförlängning. Ett avbrott i arbetet under semesterperioden medför emellertid inte förlust av rätt till förlängning om a) avbrottet har berott på tjänstemannens sjukdom, särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet som getts till tjänstemannen eller hela föräldraledigheten som getts till tjänstemannen i samband med adoption till den del som tjänstemannen enligt sjukförsäkringslagen anses vara berättigad till särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning; eller b) avbrottet har berott på andra än ovan nämnda orsaker men tjänstemannen har varit i tjänst eller haft ledighet i minst 70 dagar under semesterperioden. 30 Semesterersättning vid fortsatt anställningsförhållande 1. Om arbetsgivaren inte har kunnat ordna semester under kalenderåret ska man betala semesterersättning för den med iakttagande av bestämmelserna i 31 till tillämpliga delar. 2. Om semestern med tjänstemannens samtycke enligt 25 2 mom. har förskjutits till att tas ut före den 1 maj följande år, men man har inte kunnat ordna semestern under denna tid, ska för den outtagna semestern betalas semesterersättning. 31 Semesterersättning eller semester när anställningsförhållandet upphör 1. Om anställningsförhållandet upphör har tjänstemannen rätt att få semesterersättning eller semester som motsvarar hans eller hennes personliga lön för de semesterkvalifikationsmånader enligt 21 för vilka till honom eller henne inte har getts semester eller betalats ersättning. 2. Om tjänstemannen först efter mars månad under ifrågavarande semesterår uppnår de tjänstetider som nämns i 21 1 mom. punkt b eller c men emellertid innan anställningsförhållandet upphör, och i punkt c om hans eller hennes anställningsförhållande utan avbrott fortgått i minst ett år innan anställningsförhållandet upphör, ges semestern enligt den ovan nämnda punkten c eller b. 3. Om tjänstemannen under de kalendermånader under vilka tjänsteförhållandet under samma semesterkvalifikationsår inleddes 15

och upphörde sammanlagt har varit i tjänst i minst aderton dagar och inte har fått någon semester eller ersättning för denna tid, räknas denna tid som en full semesterkvalifikationsmånad. 4. Även en värnpliktig person som ska fullgöra ordinarie tjänstgöring har, om han så vill, rätt till semesterersättning eller semester som avses ovan i denna paragraf trots att hans anställningsförhållande inte har upphört. 32 Fastställande av semesterersättning 1. Vid bestämning av semesterersättning som avses ovan i 30 och 31 1 och 4 mom. beräknas 1/300 av årslönen för varje outtagen semesterdag. 2. I de fall som avses i 30 beräknas årslönen enligt följande: a) om man inte kunnat ordna semester under kalenderåret och inte heller kunnat framskjuta den för att ges under följande år, beräknas årslönen i enlighet med lönen för december månad under semesteråret; och b) om semestern har förskjutits för att ges följande år men man inte heller vid denna tidpunkt har kunnat ta ut den, beräknas årslönen enligt den tidpunkt vid vilken man hade beordrat att semestern ska tas ut. 3. I det fall som avses i 31 1 mom. beräknas årslönen enligt den tidpunkt vid vilken anställningsförhållandet upphör och i det fall som avses i 4 mom. enligt den tidpunkt vid vilken den värnpliktiga tjänstemannen inleder sin tjänstgöring. 4. Man är inte berättigad till semesterersättning för utebliven förlängning av semester. 33 Semesterpenning 1. I semesterpenning betalas 50 % av lönen för de ordinarie semesterdagar som tjänstemannen intjänat under semesterkvalifikationsåret. 2. Semesterpenning betalas även vid anställningsförhållandets upphörande för sådan semesterrätt som intjänats före den tidpunkt vid vilken anställningsförhållandet upphör och för vilken man inte ännu har betalat semesterpenning. 16

3. Tjänstemannens lön för en semesterdag beräknas genom att årslönesumman delas med talet 300. 4. Vid fortsatt anställningsförhållande beräknas årslönen i enlighet med tjänstemannens personliga lön för den sista dagen i juni månad. När anställningsförhållandet upphör beräknas årslönen i enlighet med den personliga lönen för den tidpunkt vid vilken anställningsförhållandet upphör. 5. Semesterpenning betalas i juli månad efter semesterkvalifikationsåret eller, i de fall som avses i 2 mom., vid den tidpunkt vid vilken anställningsförhållandet upphör. 34 Avvikelser från kollektivavtalet 1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan avtala om att den rätt till semester som man redan intjänat utöver de 2,5 semesterdagarna per semesterkvalifikationsmånad omvandlas till penningersättning i enlighet med tjänstemannens personliga lön för vissa semesterkvalifikationsmånader. 2. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan avtala om att den rätt till semester som man intjänar utöver de 2,5 semesterdagarna per semesterkvalifikationsmånad omvandlas till penningersättning i enlighet med tjänstemannens personliga lön för vissa semesterkvalifikationsmånader under semesterkvalifikationsåret. 3. När semesterpenning omvandlas till penningersättning betalas den endast enligt semesterdagar, vilket parterna beaktar vid betalning av penningersättning. 4. Om den intjänade semestern eller den intjänade rätten till semester ändras till penningersättning genom avtal enligt 1 och 2 mom. fastställs vintersemesterförlängningen med stöd av 29 1 mom., vilket parterna beaktar vid betalning av penningersättning. 5. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan dessutom avtala om att den semesterpenning som betalas för ett visst semesterkvalifikationsår byts mot ledighet. Sådan ledighet anses vara likställd med semester när det gäller övriga bestämmelser, men den berättigar inte till vintersemesterförlängning. 6. Avtal som avses i 1, 2 och 5 mom. förutsätter att arbetsgivaren och förtroendemannen som representerar den aktuella personalgruppen anser att det är möjligt att ingå avtal. 17

35 Förtroendemännen 1. Angående antalet förtroendemän, hur de utses och hurdan ställning de har samt i förtroendemannaverksamheten i övrigt iakttas det som man avtalat om i det förtroendemannaavtal som utgör en del av detta avtal. 36 Deltagande i organisationsverksamhet 1. Tjänstemannen kan under arbetstiden delta i möten som hålls av de högsta beslutande organen i avtalsförbundet, då kollektivavtalsfrågor behandlas vid dessa möten. En tjänsteman som blivit vald till förtroendeuppdrag inom förbundet eller dess centralorganisation har rätt att få ledighet i nödvändig utsträckning. Om ledigheten ska avtalas med förmannen från fall till fall. 37 Utbildningsverksamhet 1. Avtalsparterna avtalar årligen eller från fall till fall om tjänstemäns deltagande i arbetsmarknadsutbildning. 38 Grupplivförsäkring 1. Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en sådan grupplivförsäkring för sina tjänstemän som arbetsmarknadens centralorganisationer enligt grupplivförsäkringsskyddet har avtalat om. 39 Förhandlingsordning 1. Om det på arbetsplatsen uppstår meningsskiljaktigheter om tillämpningen av detta avtal ska arbetsgivaren och tjänstemannen på någondera partens begäran så snabbt som möjligt förhandla för att lösa meningsskiljaktigheten. 2. Om arbetsgivaren och tjänstemannen inte kan nå enighet i sina inbördes förhandlingar kan någondera parten överföra ärendet till förhandlingar mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Dessa förhandlingar ska inledas inom två veckor efter det att förhandlingsframställan skriftligt eller muntligt lades fram. 18

3. Om man inte kan nå enighet vid lokala förhandlingar på arbetsplatsen kan vardera parten överföra ärendet till förhandlingar mellan avtalsparterna. Härvid ska man utarbeta en skriftlig promemoria över meningsskiljaktigheten, vilken båda parter undertecknar och av vilken föremålet för meningsskiljaktigheten och båda parternas ståndpunkter ska framgå. 4. Meningsskiljaktigheten liksom övriga frågor som man vill förhandla om ska meddelas avtalsparten skriftligt eller muntligt. Förhandlingarna i ett ärende ska inledas inom två veckor efter att meddelandet mottogs, om inte annat avtalas mellan avtalsparterna. 5. Om man mellan avtalsparterna inte kan nå enighet i ärendet kan vilken som helst av avtalsparterna föra ärendet till arbetsdomstolen för avgörande. 40 Arbetsfred 1. Den som är bunden till detta avtal får inte utlysa strejk, blockad, lockout, massuppsägning eller annan arbetsstridsåtgärd för att ändra avtalet eller bilagorna eller för att få en ändring i dessa under avtalets giltighetstid. 41 Avtalets giltighet och uppsägning 1. Detta avtal träder i kraft 1.3.2012 och gäller till och med 31.3.2014. 2. Därefter fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp senast två månader innan avtalsperioden löper ut. Helsingfors den 2 december 2011 ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNTIONÄRSFÖRBUND JYTY rf 19

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf 2.12.2011 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL om att fortsätta kollektivavtalet för skogscentralerna och kontorsarbete inom skogsbranschen De undertecknande förbunden har avtalat om att förnya kollektivavtalet enligt centralorganisationernas ramavtal av 13.10.2011 så att det gäller under tiden 1.3.2012 31.3.2014 på följande sätt: 1. Löner 1.3.2012 31.3.2013 Allmän förhöjning 1.6% De individuella fasta tim-/månadslönerna höjs med 1.6 %. Höjningen görs på fasta tim- eller månadslöner, dock minst på en tim- eller månadslön enligt lönetabellen. Justeringspotten är 0,8% (enligt lönerna för ordinarie arbetstid i januari 2012). Lokalt avtalas senast 15.2.2012 om förhöjningen ska användas till att höja den personliga löneandelen eller till en allmän förhöjning. Ifall man inte når samförstånd betalas den ena hälften av potten som en allmän förhöjning av de fasta tim- /månadslönerna och arbetsgivaren fattar beslut om den andra hälften. Engångsbeloppet för en heltidsanställd tjänsteman är 150 och för en deltidsansställd i förhållande till arbetstiden. De frånvarande som avses i 7 i semesterlagen är berättigade till ovan nämnda engångsbelopp. Om betalningstidpunkten och hur beloppet riktas kan lokalt avtalas på annat sätt senast 15.12.2011 och genomföras på arbetsgivarens beslut senast 31.12.2011. Tabellönerna höjs med 2,4 % fr.o.m. 1.3.2012. Höjningen har ingen inverkan på löpande lönebetalning. Löner 1.4.2013 31.3.2014 Allmän förhöjning 0,5% 20

De individuella fasta tim-/månadslönerna höjs med 0,5% fr.o.m. 1.4.2013. Höjningen görs på fasta tim- eller månadslöner, dock minst på en tim- eller månadslön enligt lönetabellen. Justeringspott 1,4% (enligt lönerna för ordinarie arbetstid i januari 2013). Lokalt avtalas senast 28.2.2013 om att använda höjningen för att justera avlöningen. Ifall man i förhandlingarna inte kan nå resultat betalas den ena hälften av kvoten som en allmän förhöjning och arbetsgivaren bestämmer över den andra hälften. Tabellönerna höjs med 1,9 % fr.o.m. 1.4.2013. Höjningen har ingen inverkan på löpande lönebetalning. 2. Löneförhöjningar från och med 1.3.2012 Arvoden för personalens representanter är följande METO - 10-24 78,50 25 50 103 51 100 145 101 200 170 över 200 202 över 400 225 HFM 240 Jyty och Forstmästarna 5-24 78,50 25 50 103 HFM 108 Ersättning till arbetarskyddsfullmäktige är 38 euro. Särskilda ersättningar (13 ) - kontorsersättning, en del av rummet 118 euro - kontorsersättning, hela rummet 156 euro - inventarieersättning 43 euro. 3. Textändringar Arbetsgivarförbundets namn korrigeras. Föråldrade hänvisningar i 7 tas bort. 21

4. Kvalitativa frågor enligt ramavtalet Parterna förbinder sig att förverkliga de åtgärder som centralorganisationerna och styrelsen tillsammans kräver. 5. Betydande avvikelser i den ekonomiska utvecklingen Ifall arbetsmarknadens centralorganisationer tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen avviker markant från den bedömning som gjordes när avtalet ingicks, förhandlar avtalsparterna på basis av detta och avtalar om hur avvikelsen inverkar på de avtalade förhöjningarna eller avtalets giltighetstid. Ifall parterna inte i enlighet med det ovan nämnda avtalar om den inverkan avvikelsen i den ekonomiska utvecklingen har, kan båda avtalsparterna skriftligen säga upp detta avtal före 31.1.2013, med verkan från och med 31.3.2013. 6. Grupparbetsuppgifter mellan parterna Påverkan av organisationsförändringar - i förtroendemannaavtalet senast 31.5.2012 - i samarbetsavtalet och arbetarskyddsorganisationen senast 31.5.2012 - justeringar av lönesystemet vad gäller värderingen av nya arbetsuppgifter och andra eventuella brister i lönesystemet senast 31.12.2012. Helsingfors den 2 december 2011 Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty METO - Skogsbranschens Experter rf Forstmästareförbundet rf 22

Bilaga 1 Poängsättning enligt lönevåg 23

Bilaga 2 24

Kompetensbedömning 1. ARBETSRESULTAT Ringa resultat 4 Huvudsakligen goda resultat 8 Alltid goda resultat 12 Huvudsakligen utmärkta, 16 aldrig dåliga resultat 2. KVALITET OCH EFFEKTIVITET Nöjaktig 3 Bra 6 Särskilt god 9 Utmärkt 12 3. INITIATIVRIKEDOM/KREATIVITET Liten 2 Nöjaktig 4 Bra 6 Utmärkt 8 4. BILDBARHET Hjälplig 2 Nöjaktig 4 Bra 6 Utmärkt 8 5. SAMARBETSFÖRMÅGA: Liten 2 Nöjaktig 4 Bra 6 Utmärkt 8 25

Avtal om uppbörden av medlemsavgifter till fackföreningar 1 Parter 1. Beträffande personmedlemmar i Funktionärsfacket och dess medlemsförening ordnas uppbörden av medlemsavgifter till fackföreningar på skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral enligt detta avtal. 2 Innehållning 1. Arbetsgivaren innehåller, om tjänstemannen har gett sin fullmakt till det, tjänstemannens medlemsavgift till fackföreningen och överför den varje månad till det bankkonto som föreningen har uppgett. 2. Tjänstemannen får vid utgången av kalenderåret eller när anställningsförhållandet upphör av arbetsgivaren ett intyg över den innehållna summan. 3 Innehållningens belopp 1. När medlemsavgiften är procentuell innehålls den från tjänstemannens lön som är underställd förskottsinnehållning. Ifrågavarande förening meddelar arbetsgivaren beloppet på medlemsavgiften eller om en ändring i den en gång om året i tillräckligt god tid innan innehållningen av avgiften inleds eller innan ändringen träder i kraft. 2. I medlemsavgiften får ingå avgifter till arbetslöshetskassan förutsatt att dessa innehålls i en del. 4 Sammanfattningar 1. Till föreningen skickas periodvisa sammanfattningar om de innehållna medlemsavgifterna enligt vad som närmare bestäms. 5 Blanketter 1. Tjänstemannaföreningarna bekostar de blanketter som förutsätts av uppbördssystemet. 6 Giltighet 1. Detta avtal träder i kraft 1.2.2001. Det att avtalet träder i kraft medför emellertid inga ändringar i uppbörden som fortgått före det att avtalet trädde i kraft. Uppbörden fortsätter med stöd av de uppbördsfullmakter som då har varit giltiga, och fullmakterna behöver inte förnyas. 2. Detta avtal kan sägas upp skriftligen med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader. 26

Resereglemente för 2012 21.12.2011 1 Tillämpningsområde Som en bilagedel av kollektivavtalet mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf iakttas detta resereglemente i de anställningsförhållanden på vilka det ovan nämnda kollektivavtalet tillämpas. 2 Arbetsresa 1. Till en tjänsteman betalas ersättning för kostnaderna till följd av en arbetsresa enligt resereglementet. 2. En arbetsresa är en resa som tjänstemannen på uppdrag företar utanför arbetsplatsen för att utföra uppgifter. En resa från tjänstemannens bostad till arbetsplatsen och tillbaka anses inte som tjänsteresa. 3. Med arbetsplats avses tjänstemannens fasta tjänstgöringsställe där han eller hon arbetar. 4. En arbetsresa inleds antingen från tjänstemannens bostad eller arbetsplats och avslutas på den av dessa platser till vilken han eller hon först återvänder. 5. En arbetsresa anses inte ännu avslutad när tjänstemannen gör en avstickare till sin arbetsplats endast för att överlämna eller byta arbetsredskap, få nya arbetsorder eller för att sköta tillfälliga motsvarande arbetsuppgifter, förutsatt att han eller hon omedelbart därefter fortsätter sin resa. 6. Med resedygn avses en tidsperiod på högst 24 timmar, som inleds när tjänstemannen beger sig från sin arbetsplats eller sin bostad beroende på från vilken av dessa han eller hon beger sig på resan och till vilken han eller hon först återvänder. 27

7. En arbetsresa ska företas på så kort tid och till så låga helhetskostnader som möjligt med hänsyn till att tjänstemannens uppgifter ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. 3 Resebiljetter och övriga nödvändiga avgifter 1. Till en tjänsteman betalas ersättning för resebiljetter och de fraktavgifter som han eller hon betalat, för sitt- och sovplatsbiljetter och för övriga motsvarande nödvändiga avgifter i samband med det egentliga resandet. Som dylika avgifter anses emellertid inte till exempel försäkringsavgifter eller andra än nedan nämnda parkeringsavgifter. 2. Parkeringsavgift för bil vid flygfält eller hotellinkvartering ersätts enligt verifikat, dock för högst tre dagar per arbetsresa. 3. Om en tjänsteman har varit tvungen att betala separata avgifter för transport av arbetsredskap eller övriga sådana föremål som han eller hon har varit tvungen att ha med sig, ersätts det betalda beloppet. 4. Vid tågresa ersätts avgiften för en plats i andra klass, om man på förhand inte avtalat annat. 4 Användning av eget fordon 1. För en arbetsresa som tjänstemannen företar med ett fordon som han eller hon äger eller innehar betalas ersättning när arbetet förutsätter användning av fordon. 2. Färdkostnadsersättning för bil är 45 cent per kilometer. Ersättningen höjs enligt följande: a) 7 cent per kilometer för transport av släpvagn kopplad till bilen; b) 11 cent per kilometer för transport av husvagn kopplad till bilen; c) 21 cent per kilometer för transport av raststuga kopplad till bilen; 28

d) 3 cent per kilometer för transport i bilen av sådana maskiner eller anläggningar vilka väger över 80 kilo eller som är skrymmande; e) 3 cent per kilometer för transport av hund i bilen; f) 9 cent per kilometer när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för dessa kilometrar. 3. Ersättningarna för användning av övriga transportmedel är följande: a) motorbåt högst 50 hk 78 cent per kilometer och över 50 hk 114 cent per kilometer b) snöskoter 108 cent per kilometer och terränghjuling 102 cent per kilometer c) motorcykel 34 cent per kilometer d) moped 18 cent per kilometer e) annat fordon 10 cent per kilometer 4. Om en tjänsteman med ett fordon som han eller hon äger eller innehar transporterar andra tjänstemän eller personer under arbetsresan i anknytning till resans syfte, betalas till honom eller henne för varje transporterad person utöver ersättningen enligt punkterna 2 och 3 i ersättning 3 cent per kilometer. 5 Dagtraktamente 1. Dagtraktamente kan betalas när en arbetsresa företas till en plats som ligger på över 15 kilometers avstånd från tjänstemannens bostad eller arbetsplats, uppmätt längs en allmänt använd färdväg beroende på om avfärden sker från bostaden eller arbetsplatsen och återfärden på motsvarande sätt till bostaden eller arbetsplatsen. 29

2. Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan varar över 6 timmar. Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat i över 10 timmar. När en arbetsresa har varat längre än ett resedygn och den för arbetsresan använda tiden överskrider det sista resedygnet med över två timmar, berättigar den till ett nytt partiellt dagtraktamente, och överskrider den med över sex timmar berättigar den till ett nytt heldagstraktamente. 3. Storleken på partiellt dagtraktamente är 16 euro. Storleken på heldagstraktamente är 36 euro. 6 Utlandsdagtraktamenten 1. Beloppen på dagtraktamenten som betalas för resedygn som åtgått till en arbetsresa utomlands fastställs på basis av grunderna för och beloppen på de gällande ersättningarna för de resekostnader som skattestyrelsen fastställt och som betraktas vara skattefria. 2. Tjänstemannen har rätt till det dagtraktamente som gäller för det land eller territorium i vilket resedygnet slutar. Slutar resedygnet ombord på fartyg eller flygplan, fastställs dagtraktamentet enligt det land eller område, varifrån fartyget eller flygplanet senast avgått eller i fråga om avgång från Finland, där det först anländer. 3. Om den tid som används för en arbetsresa överskrider det sista fulla resedygnet med mer än två timmar är tjänstemannen berättigad till ett dagtraktamente för resedygnet. Storleken på dagtraktamentet är 35 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygnet som utgått utomlands. Om det sista fulla resedygnet överskrids med mer än 10 timmar är tjänstemannen för resedygnet berättigad till ett dagtraktamente som utgör 65 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygnet som utgått utomlands. 4. Om den totala tiden som används för en arbetsresa underskrider 24 timmar betalas dagtraktamentet enligt de bestämmelser som gäller för resor i hemlandet. 30