HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Redovisning av Stockholmsenkäten 2008 Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen i detta tjänsteutlåtande. Leif Spjuth stadsdelsdirektör Sven-Göran Södergren avdelningschef Sammanfattning Stockholms stad genomför vartannat år Stockholmsenkäten, en undersökning av ungdomars drog och spelvanor, brott och utsatthet för brott, psykisk ohälsa med mera. Stockholmsenkätens syfte är att utgöra underlag för beslut om planering av förebyggande insatser. Den ger staden information om var geografiskt, mot vilka gruppen och i vilken omfattning arbetet bör riktas. I årets enkät framkommer att en flerårig positiv trend med minskat tobaks-, alkohol- och narkotikabruk till vissa delar har brutits. En ökad tillgång av narkotika samt privatimporterad och smugglad alkohol kan ha påverkat utvecklingen. Positiva tecken är föräldrars mer restriktiva inställning och ett ökat antal ungdomar som inte använder droger. Fortsatta och utökade preventiva insatser riktade till föräldrar och ungdomar i samverkan med skola, förskola, fritid och polis bör prioriteras. Bilaga: Utdrag ur Stockholmsenkäten 2008, nyckeltal för Hässelby-Vällingby stadsdelsområde Hässelby torg 20-22, 165 23 Hässelby. Telefon 08-50804000. Fax 08-50804099 hasselby@hasselby.stockholm.se www.stockholm.se/hasselby-vallingby
SID 2 (5) Ärendets beredning Tjänsteutlåtandet har utarbetats inom avdelningen för Stadsdelsmiljö och teknik med utgångspunkt från Stockholms stads Stockholmsenkäten 2008. Bakgrund Sedan 1971 har drogvaneundersökningar genomförts i Stockholms stad. Undersökningarna har under åren utvecklats till att omfatta även andra frågor som exempelvis skolfrågor och kallas nu Stockholmsenkäten. Sedan år 1971 har enkäten genomförts i år 9 i grundskolan och sedan år 2000 även i årskurs 2 på gymnasiet. Kommunala skolor förutsätts delta medan de fristående skolor medverkar på frivillig basis. I år har totalt ca 13 000 elever besvarat enkäten som genomfördes mellan sportlovet och påsklovet. Även länskommunerna använder samma enkät. Resultaten presenteras dels stadsövergripande (med de ungdomar som bor i Stockholms stad), dels på stadsdelsområdesnivå (med de ungdomar som är bosatta i stadsdelen) samt på skolnivå (med de ungdomar som går i respektive skola). Materialet är alltför stort för att redovisas i sin helhet men är lätt att ladda hem på www.stockholm.se/forebygg. Där finns resultaten redovisade stadsdelsvis under fem teman; Droger och spel Brott och utsatthet för brott Psykisk ohälsa Risk- och skyddsfaktorer Skola och fritid. I denna rapport redovisas en sammanfattning av i huvudsak Droger och spel De övrig temana redovisas endast kortfattat. Se bilaga I Hässelby-Vällingby stadsdelsområde är det 627 elever som besvarat enkäten år 9 i grundskolan varav 321 pojkar och 306 flickor. I årskurs 2 på gymnasiet har 557elever besvarat enkäten varav 268 pojkar och 289 flickor. 8 grundskolor har medverkat, varav sju är kommunala, och en är fristående. En av de kommunala skolorna redovisas inte separat, på grund av för få svarande elever, men den finns med i totalredovisningen. Två gymnasieskolor har medverkat varav en är kommunal och en är fristående. Stockholmsenkätens syfte är att utgöra underlag för beslut om planering av förebyggande insatser. Den ger staden information om var geografiskt eller mot vilka gruppen arbetet bör riktas och i vilken omfattning. Tack vare sin historia är Stockholmsenkäten även lämplig för att beskriva utvecklingen över tid. Undersökningen kan även användas för utvärdering och uppföljning samt utgöra underlag för forskning och kunskapsutveckling.
SID 3 (5) Förvaltningens redovisning Tendenser för staden som helhet som kan skönjas är att den positiva trenden gällande ungdomars bruk av tobak alkohol och narkotika till viss del har brutits. Andelen ungdomar som röker dagligen eller ibland har ökat hos pojkar och flickor i båda åldersgrupperna medan andelen ungdomar som snusar dagligen eller ibland har minskat i alla grupper förutom bland pojkar år 9 som har stagnerat. Även andelen ungdomar som storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden och årskonsumtionen av alkohol har ökat något sedan föregående mätning. Årets resultat för tobak och alkohol ligger dock fortfarande betydligt lägre än år 2002 då konsumtionen var betydligt högre än i årets mätning. För narkotika ligger årets resultat i nivå med 2002 års mätning förutom pojkar årskurs 2 som fortfarande ligger betydligt lägre. Samtidigt har gruppen som inte dricker alkohol ökat bland pojkar och stagnerat bland flickor. Tendensen är att fler dricker allt mindre samtidigt som att de som dricker, dricker mer. Vad som påverkar trenden är svårt att säga entydigt, men tillgången av privatimporterad och smugglad alkohol ser ut att påverka ungdomarnas val av alkohol. Tillsynen över folkölsförsäljningen kan också ha gett resultat vad gäller andelen ungdomar som själv köper och dricker folköl, samtidigt har dock andelen ungdomar som köper privatimporterad eller smugglad starköl ökat. Andelen ungdomar som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar ökar stadigt i alla grupper vilket visar att föräldrarnas restriktivitet har ökat. Detta kan ha samband med Örebro preventionsprogram som används på många skolor för att öka föräldrarnas medvetenhet kring alkohol och ungdomar. Några trender i staden: Rökning år 9 har ökat. Snusning minskar. Folkölsdrickandet minskar. Köp av privatimporterad eller smugglad alkohol ökar. De senaste årens positiva utveckling av ungas minskade användning av narkotika har avstannat. Flickornas alkoholkonsumtion har ökat. Föräldrar bjuder inte sina barn på alkohol eller köper alkohol till sina barn i lika hög utsträckning som tidigare. Lokalt finns variationer såväl mellan stadsdelsområden som mellan skolor inom ett stadsdelsområde. Nedan redovisas en jämförelse, av ett urval av frågor, mellan resultaten år 2008 och år 2006 i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde. Det kan dock vara viktigt att se utvecklingen på längre sikt, därför bifogas ett urval av tabeller med nyckeltal för perioden 2002-2008. I tabellerna redovisas fler områden än de som redovisas nedan. Hässelby-Vällingby stadsdelsområdes resultat motsvarar i många avseenden medelvärdena för hela Stockholms stad. 77 % av eleverna år 9 och 71 % av eleverna årskurs 2 röker inte i årets mätning medan andelen som röker dagligen eller ibland har ökat med 2 procentenheter till 23 % bland eleverna år 9, för elever årskurs 2 är andelen oförändrat med 29 %. I
SID 4 (5) båda åldersgrupperna är det 10-15 % fler flickor än pojkar som röker. Andelen av samtliga elever år 9 som får röka för sina föräldrar har minskat från 26 % till 15 %. 50 % av de eleverna som uppger att de röker, köper cigaretter själv i butik eller kiosk jämfört med 65 % år 2006. Samma procentuella nedgång gäller för eleverna årskurs 2 på gymnasiet Andelen elever år 9 som snusar har minskat från 14 % till 7 %, varav pojkarna minskat från 24 % till 14 % och flickorna från 5 % till 3 %. För de äldre ungdomarna är minskningen mindre. Andelen elever som dricker folköl eller köper folköl själv i affär minskar i Hässelby-Vällingby, både bland pojkar och flickor i år 9 och på gymnasiet. Andelen elever som dricker starköl har däremot ökat för både pojkar och flickor både bland pojkar och flickor i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Pojkarna år 9 ligger under snittet för staden när det gäller total årlig alkoholkonsumtion och har tydligt minskat sin konsumtion jämfört med 2006 medan flickornas konsumtion har ökat betydligt. Andelen pojkar och flickor år 9 och årskurs 2 på gymnasiet som inte dricker alkohol har ökat och andelen som storkonsumerar har minskat för alla grupper förutom flickorna år 9 som ökat från 25 % till 31 %. Årsmedelkonsumtionen av alkohol, räknat per år i cl 100 % alkohol, har bland flickor år 9 ökat från 2,3 liter till 2,8 liter och för pojkar årskurs 2 på gymnasiet från 5,9 liter till 6,7 liter. 2,8 liter 100 % alkohol motsvarar 10 helflaskor starksprit (40 %) och 6,7 liter motsvarar 24 helflaskor starksprit. För pojkar år 9 och flickor årskurs 2 har konsumtionen minskat något. Andelen elever år 9 som använt narkotika någon gång har ökat från 10 % till 14 % för pojkar och från 12 % till 16 % för flickor. Andelen årskurs 2 har ökat med en procentenhet för både pojkar och flickor till 21 respektive 19. Avseende brott har andelen ungdomar som uppgett att de, klottrat/målat olaglig graffiti, snattat eller stulit, begått allvarligt egendomsbrott eller med avsikt slagit någon så att den tror eller vet att han/hon behövde sjukhusvård, ökat i alla grupper utom för flickor år 9. Av andelen ungdomar som uppger att de har problem med spelande uppger 29 % av pojkarna år 9 att de haft problem vilket är en ökning med 5 procentenheter. För övriga grupper har problem med spelande minskat. Andelen elever som utsatts för kränkande behandling; mobbats eller trakasserats i något avseende, har minskat i samtliga grupper men av eleverna år 9 har 15 % utsatts och på gymnasiet årskurs 2 har 7 % utsatts.
SID 5 (5) Andelen pojkar som känner sig otrygga när de går ut sent en kväll har ökat och de som känner sig trygga har minskat marginellt. I övriga grupper känner sig fler trygga och färre otrygga. Övrigt Debutmedelåldern för alkohol och att begå något brott har ökat, d.v.s. eleverna har blivit äldre, i alla grupper. Vad gäller narkotika har debutåldern sjunkit för pojkar i båda åldersgrupperna men ökat för flickorna. Även debutåldern för tobak har ökat, förutom pojkar år 9. Att höja debutåldern ses som ett viktigt mål i det preventiva arbetet. Elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar och som får dricka alkohol för sina föräldrar har minskat sedan 2006 men ligger fortfarande över snittet för staden. Elever som får alkohol från egna föräldrar har minskat betydligt och ligger nu under snittet för staden. Cirka 14 % i samtliga grupper uppger att de tycker att någon i sin familj dricker för mycket alkohol. Flickors alkoholvanor har försämrats med en betydande ökad alkoholkonsumtion och en ökad andel som dricker sig berusade. Få ungdomar uppger att de köper folköl själv, troligen beroende på att affärerna inte säljer till underåriga och att tillsynen fungerar. Likaså är det få ungdomar som uppger att de druckit på offentlig lokal(restaurang, bar eller liknande) även där tycks 18-årsgränsen och tillsynen fungera väl. Samtidigt som färre elever får dricka eller blir bjudna på alkohol hemma så dricker många ungdomar i hemmet eller hemma hos någon annan när ingen vuxen är hemma. Information till föräldrar om vikten av att veta vilka de egna ungdomarna umgås med och att ha kontakt med deras föräldrar är därför nödvändig. Positiva tecken är föräldrars mer restriktiva inställning och ett ökat antal ungdomar som inte använder droger. Preventionsforskningen pekar på vikten av att, i det preventiva arbetet, nå barns och ungdomars föräldrar samt att använda och utveckla nya pedagogiska metoder som stärker samspel, lärande och psykisk hälsa och som förebygger att problem utvecklas. För att vända en eventuell bestående negativ trend bör fortsatta och utökade preventiva insatser riktade till föräldrar, barn och ungdomar, i samverkan med skola, förskola, fritid och polis, prioriteras. -----